1
STUDIEANVISNING
RETORIK: ATT SKRIVA, 738G27 (7,5 HP)
Kursansvarig: Britta Önnegren, britta.onnegren@liu.se, tel: 013-28 23 17 Examinator: Britta Önnegren, britta.onnegren@liu.se, tel: 013-28 23 17 Administratör: Zoe Eklund, zoe.eklund@liu.se, tel. 013-28 18 45 Tidsperiod: vecka 34–43, 2018
2 LÄRANDEMÅL
Se kursplan för Retorik: Att skriva.
UNDERVISNINGSFORMER
Undervisningen sker dels i form av föreläsningar, dels i form av seminarier. En preliminär gruppindelning sker innan kursen startar (A, B etc.). Några av seminarierna är lärarlösa.
INNEHÅLL
Kursen inleds med en föreläsning om retoriska grepp samt om logos, ethos och pathos. Sedan kommer en föreläsning där du får tips om hur man skriver ett personligt brev och cv. Sista föreläsningen handlar om skriven retorik med övningar och exempel.
Se 1 Muntlig presentation av Svenska skrivregler
Uppgiften är att klart och koncist presentera några avsnitt ur Svenska skrivregler (2008).
Varje presentation får ta 5–8 minuter i anspråk.
Redogör för reglerna för respektive delområde nedan. Klarläggande exempel ska visas varför din presentation ska förberedas så att övriga deltagare får en god uppfattning om reglerna på det område som presenteras.
Rubrikerna nedan hänvisar till kapitelrubriker i Svenska skrivreglers (2017)
innehållsförteckning. innehållsförteckning. Den gemena bokstaven framför ditt namn i grupplistan motsvarar den gemena bokstaven i listan nedan. Då vet du vilket kapitel du ska redovisa.
a: Kap. 1. Text och form b: Kap. 3. Citat och anföring
c: Kap. 5. Avstavning, 7.2 Ordformer d: Kap. 8. Stor och liten bokstav
e: Kap. 9. Ett ord eller flera. Kap. 10 Förkortning f: Kap. 11 (ej 11.12). Tal och siffror
g: Kap. 12.1–12.8. Skiljetecken
h: Kap. 12.9–12.18. Skiljetecken Kap. 13.1 Specialtecken
Samma information finna även i följande skrivregler: Myndigheternas skrivregler:
http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.41318b851483519095290e/1411629869129/Mynd- skrivreg2014-1.pdf och TT:s skrivregler: http://info.tt.se/tt-spraket/
Se 2 Genomgång av tenta i svenska skrivregler
Vid seminariet ska gruppen gå igenom den tenta som har lagts upp på Lisam och svaren diskuteras i gruppen.
Seminarium 3–4 är lärarlöst och närvaron tas vid nästa seminarium.
3 Se 3 Debattartikel
Du ska skriva en debattartikel med utgångspunkt i någon samhällsfråga som diskuteras för närvarande eller som du vill väcka debatt om. Utgå gärna från någon artikel du har läst eller något radio- eller tv-program du har hört eller sett.
Syftet med denna uppgift är att öva att på ett seriöst sätt ta ställning i en aktuell fråga och uttrycka detta övertygande i skrift. Att argumentera innebär att påverka och helst också att övertyga. Den logiska strukturen och ordvalet kan vara avgörande för hur mottagaren uppfattar textens budskap. Använd lämpliga retoriska och stilistiska grepp.
Tänk på att börja din artikel med en inledning som fångar läsarens intresse och där du
formulerar din huvudtanke (tes). Därefter följer textavsnitt i vilka du argumenterar logiskt för denna huvudtanke. Argumentationen ska knytas ihop och utmynna i en följdriktig avslutning.
Tänk dig att artikeln ska publiceras under rubriken Debatt i någon svensk dagstidning.
Texten ska vara två- eller flerspaltig och gärna marginaljusterad. Artikeln ska inledas med en ingress och vara försedd med mellanrubriker alternativt radrubrik (fetlagda nyckelord i början av delavsnittets första rad). Omfånget på artikeln bör vara 1 A4-sida. Till brödtexten använder du Times New Roman 12 p och till rubrikerna ett linjärt teckensnitt. Rubrikerna skrivs i fet stil och ska ha större punktstorlek än brödtexten. Om det behövs kan du gärna förse artikeln med en bild, tabell, ryckcitat eller liknande som förtydligar och förstärker argumentationen.
Kom ihåg att skriva ditt namn på lämpligt ställe i artikeln. Du ska även ange skrivsituation och målgrupp i slutet av texten, som en egen kommentar.
Ett tips kan vara att läsa debattartiklar i exempelvis Dagens Nyheter, Östgöta
Correspondenten, Svenska Dagbladet, Aftonbladet eller Expressen för att få några uppslag.
Opponering
Vid seminariet diskuteras texternas språk, innehåll, struktur och layout i respektive grupp (A, B etc). Opponering på debattartiklarna ska besvara följande frågor:
• Vad är tesen?
• Vilka argument för tesen förs fram?
• Vilka argument mot tesen förs fram?
• Vilka retoriska och stilistiska grepp har skribenten använt?
• Är argumentationen relevant? Motivera dina svar.
• Är argumentationen trovärdig? Motivera dina svar.
• Är texten på en lämplig språklig nivå?
• Vad kan förbättras?
• Är layouten och strukturen tydlig och klar?
Ladda upp din text i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Debattartikel och ladda sedan upp texten där.
4
Till seminariet ska du ha läst debattartiklarna från samtliga i din grupp samt skrivit ner förslag till förbättringar som du delger övriga deltagare. Lärarens kommentarer lämnas också vid detta tillfälle. Debattartikeln ska sedan revideras och laddas upp på samarbetsytan i Lisam. Låt rubriken till artikeln vara namnet på dokumentet du laddar upp.
Tid för själva presentationen: cirka 10 minuter. Syftet med presentationen är att studenten ska få inblick i olika böcker om retorik. Om du inte kan närvaro vid seminariet får du ta din bokredovisning nästa gång ni ses.
5 Se 4 Valbar litteratur
Du ska inför din grupp (A, B etc.) presentera en bok om retorik. När du har valt en
bok kontrollerar du på samarbetsytan att boken inte redan är vald. Om boken inte är tagen skriver du in bokens titel samt ditt namn vid ditt gruppnummer i dokumentet Valbar bok. Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar.
Se 5 Att hantera referenser
Du ska till seminariet ha laddat upp din rapport i respektive grupprum. Texten kan vara ett arbete med en referenslista, som du har skrivit i någon annan kurs eller på gymnasiet. Texten du skickar in betygsätts inte utan syftet med uppgiften är att du ska få kunskap om hur en korrekt skriven referenslista ska se ut. Hur stort arbetet är spelar ingen roll utan syftet är att vi har källhänvisningarna och referenslistorna som underlag för en diskussion kring dessa och att det förhoppningsvis blir rätt i inlämningsuppgiften. Ni ska alltså inte skriva något nytt. Under seminariet diskuterar gruppen hur källhänvisningar och referenser hanteras och hur det påverkar texten. Lärarens kommentarer lämnas också vid detta tillfälle.
Se 6 Replik på en debattartikel
Du ska skriva en debattartikel som en direkt replik på någon annans artikel. Ange detta i ingressen. De reviderade debattartiklarna finns på samarbetsytan i Lisam.
Ladda upp din text i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Replik (till exempel Grupprum för grupp A → Dokument → Replik). Ladda sedan upp texten där.
Se 7 Reportage
Inför uppgiften att skriva ett reportage bör du ha besökt en utställning, ett vernissage, sett en film eller konsert eller kanske helt enkelt ha upplevt en speciell plats, miljö, händelse eller träffat intressanta/ovanliga/spännande människor. Syftet med att skriva ett reportage är att öva förmågan att för en bred och heterogen publik presentera och mer eller mindre kritiskt granska ett ämne av allmänkulturellt intresse.
Texttypen förutsätter eller kräver någon slags värdering och personligt engagemang utan att för den skull recensera det fenomen som fokuseras. Tänk på att placera objektet för ditt skrivande i ett större (historiskt, ideologiskt, kulturellt, socialt etc.) sammanhang. Ett annat syfte med uppgiften är att öva redigering, det vill säga att till en egen text skriva en lämplig ingress, sätta lämplig rubrik och passande mellanrubriker och ge texten en tilltalande layout.
Tänk på att ett reportage har som syfte att informera men också bredda och fördjupa informationen kring ett givet ämne. Innehållet bör vara aktuellt, men måste inte vara
dagsaktuellt; ett reportage kan följa upp sådant som tidigare rapporterats i tidningsnotiser och artiklar. Avseende utformning, tenderar reportage att vara tämligen utförliga liksom att ha en friare form eller disposition. Bilder, illustrationer och faktarutor är ganska vanliga. Stilen i ett reportage kan vara relativt subjektiv eller personlig. Det är vanligt att skribenten märks.
Ibland kan skribenten även anta rollen som intervjuare, vilket motiverar direkt anföring.
Omfånget på reportaget bör vara 2–3 A4-sidor. Rubrikerna skrivs i fet stil och ska ha större punktstorlek än brödtexten. Exempelmaterial kan du finna i tidskrifter eller magasin som exempelvis Vagabond, Café, Fokus och Offside. Ett annat alternativ är att titta i Dagens Nyheters bilaga DN Lördag. Reportaget laddas upp i respektive grupprum i mappen Reportage.
6
Ladda upp din text i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Reportage och ladda sedan upp texten där.
Opponering
Vid seminariet diskuteras texterna i respektive grupp. Lärarens kommentarer lämnas också vid detta tillfälle.
Här följer frågor som kan tas upp vid opponeringen på reportagen:
• Vilken effekt har texten på mig?
• Hur fungerar texten som helhet? Finns inslag av fakta? Graden av utförlighet?
• Hur är textens struktur? Hur börjar och slutar den? Samband mellan början och slut?
Hur binds de olika delarna ihop inne i texten?
• Finns det något huvudtema i texten? Hur hanteras det? Finns det någon uttalad vinkel (perspektiv)?
• Hur mycket och på vilket sätt är skribenten närvarande i texten?
• Miljö och känsla är viktiga ingredienser i ett reportage. Hur har skribenten tagit dessa till vara? Vilka sinnen kan sägas bli aktiverade genom språket?
• Hur kan den språkliga framställningen karakteriseras? Ledig eller formell?
• Ofta bygger ett reportage på en intervju. Hur har skribenten arbetat med detta i reportaget?
• Din åsikt om reportaget. Intressant – ointressant?
Se 8 Personligt brev och cv
Du ska till detta seminarium ha skrivit ett personligt brev och ett cv. Ladda upp din text i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Personligt brev och cv. Ladda sedan upp texten där.
Det personliga brevet kan vara riktat till en potentiell arbetsgivare och du bör tala om för gruppen i förväg vilken arbetsgivare det är eller vilket jobb du söker. Ett sätt att göra detta är att bifoga platsannonsen. Om du inte riktar brevet till en specifik mottagare skriver du ett personligt brev som en del av en öppen ansökan.
Till seminariet ska du ha läst de andra gruppmedlemmarnas brev och cv:n och vara beredd att ge konstruktiv kritik på dessa avseende ordval, struktur och layout. Detta sker genom en diskussion på seminariet då du får ge kommentarer till respektive skribent. Lärarens kommentarer lämnas också vid detta tillfälle.
Inlämningsuppgift: analys av en professionellt skriven text
Du ska göra en analys av en professionellt skriven text. En professionellt skriven text kan vara ett kåseri, ett tal återgivet i skrift, en krönika, en informerande text på en webbsida, ett
reportage eller en debattartikel. Leta upp en skribent som skriver professionellt och granska hur hens text är uppbyggd.
Du ska använda dig av och hänvisa till minst tre böcker som finns nämnda i litteraturlistorna.
Koppla gärna analysen till exempelvis den bok du läste till litteraturseminariet (valbar litteratur). Texten du analyserar kan vara l–4 sidor lång och analysen bör vara på cirka 2–3 sidor brödtext med punktstorlek 12 i Times New Roman. Mall som finns på denna länk kan ge dig stöd, men du kan naturligtvis även använda andra rubriker.
http://old.liu.se/cmts/dokument/dokumentmallar?l=
7
Du kan i texten till exempel ange retoriska grepp som används samt ge exempel på hur logos, ethos och pathos används. Du kan även kommentera språket utifrån Svenska skrivregler.
Diskutera gärna layouten. Motivera dina synpunkter med exempel från texten, som bifogas.
Källhänvisningarna ska vara korrekta och inlämningsuppgiften avslutas med en korrekt skriven referenslista (se Lathund för rapportskrivning). Inlämning till respektive seminarieledare sker via e-post.
Se 9 Presentation av inlämningsuppgiften
Du ska i cirka 5 minuter presentera din inlämningsuppgift inför gruppen och
seminarieledaren. Den analyserade texten ska laddas upp innan seminariet och alla ska ha läst de texter som ska analyseras.
Gör i gruppen en utvärdering av kursen och skicka eventuella förslag på förändringar till respektive seminarieledare. Glöm inte att även göra kursvärderingen i studentportalen.
8 EXAMINATION OCH BETYG
Obligatoriska uppgifter: personligt brev med cv, debattartikel, ett arbete med referenslista, replik på debattartikel, reportage, opponering av gruppmedlemmarnas personliga brev med cv, debattartiklar, arbete med referenslista och reportage samt inlämningsuppgift. Vid eventuell frånvaro skickas skriftliga kommentarer till seminarieledaren och samtliga i respektive grupp.
Betyg: U–G–VG.
Betygskriterier
För godkänd krävs aktivt deltagande vid seminarierna samt godkända uppgifter. Vid betygsättning vägs återkoppling till kurskamrater samt även egna reflektioner in.
Godkänd för cv och brev
• väl strukturerat
• distinkt språkligt utformat
• översiktligt, lättläst (relevant information)
• cv innehåller rak information om t.ex. utbildning Väl godkänd för cv och brev
• mycket väl strukturerat
• mycket distinkt språkligt utformat
• framhäver sökandes kompetens och egenskaper på ett mycket relevant och fokuserat sätt
• brev innehåller personlig ton som sätter in cv:t i ett sammanhang
• mycket tilltalande layout
Godkänd för debattartikel och replik på debattartikeln
• tesen ska framgå tydligt
• layouten ska främja läsbarhet och tydliggöra budskapet
• argumenten ska vara sakliga, relevanta och väl valda
• bemötandet av motargument ska kännas trovärdigt
• retoriska grepp ska användas på ett professionellt sätt
Väl godkänd för debattartikel och replik på debattartikeln Förutom ovanstående kriterier gäller också att
• studenten har en attityd som passar ämne och målgrupp
• studenten visar engagemang
• retoriska grepp används på ett mycket professionellt sätt
• mycket väl strukturerad
• mycket distinkt språkligt utformat
• en lämplig balans mellan ethos, logos och pathos bör finnas
9 Godkänd för reportage
• reportaget innehåller pathos (känslor)
• reportaget innehåller fakta (logos) som gör att reportaget också informerar om en företeelse på ett mer generellt plan (ska vara bra balans mellan pathos och logos)
• repliker (en person är synlig och blir ett exempel i reportaget)
• platsbeskrivning/miljöbeskrivning som gör att läsaren får en tydlig bild
• inledning och avslutning är genomtänkta
• speglar flera sidor av ett ämne, en plats, en resa, t.ex. både positiva och negativa sidor
• författaren tar inte själv ställning
• tydlig struktur Väl godkänd för reportage
Förutom ovanstående kriterier gäller också
• att studenten visar mycket god kunskap och stor självständighet avseende språk, struktur, layout och innehåll samt mycket god förmåga att ta till sig de normer som gäller för texttypen. Den språkliga och formmässiga gestaltningen ska vara väl utvecklad.
• målgruppen ska framgå tydligt och språket ska anpassas efter målgruppen
• inledning och avslutning är väl genomtänkta, t.ex. en cirkelkomposition, eller en uppmaning att följa
Godkänd för inlämningsuppgiften
• genomtänkt och väl genomförd analys
• korrekta hänvisningar till källorna
• korrekt språkbehandling och logisk struktur Väl godkänd för inlämningsuppgiften
Förutom ovanstående kriterier gäller också
• mycket väl genomtänkt och genomförd analys
• välutvecklade och väl underbyggda resonemang
• relevant urval av litteratur
• utförlig och tydlig koppling mellan litteraturen och egen reflektion
• minst fyra analyspunkter (t.ex. logos, ethos, pathos, retoriska grepp, användning av svenska skrivregler) ska belysas i texten.
• källhänvisningarna ska vara korrekta
• korrekt skriven referenslista
10 ÅTERKOPPLING
Något som har en mycket viktig pedagogisk poäng är självskattningar och kamratgranskning det vill säga när studenter ger återkoppling till sig själva och till varandra. Märker du att du inte kan delta vid återkopplingsseminarierna bör du i stället välja distanskursen.
Återkopplingen i kursen består av att studenterna opponerar på varandras prestationer (debattartikel, personligt brev med cv, reportage, referenslista, innehållet i muntlig
presentation i grupp av Svenska skrivregler, genomgång i grupp av analysen av professionellt skriven text samt inlämningsuppgift). Dessutom kommenterar seminarieledaren samtliga prestationer.
Studenterna har en inlämningsuppgift, som kommenteras skriftigt av läraren senast 10 dagar efter inlämning av uppgiften.
FUSK OCH PLAGIAT
Om du inte följer universitetets och en kurs examinationsregler, utan försöker fuska (t.ex.
kopiera från andra studenter eller från annat håll, även om modifieringar har gjorts) eller använda otillåtna hjälpmedel är läraren skyldig att göra en anmälan till universitetets disciplinnämnd.
Konsekvenserna av ett beslut om fusk kan bli varning eller avstängning från studierna.
LÄRARE
Seminarieledare: Maria Thunborg, grupp E, F, G, H maria.thunborg@liu.se Seminarieledare: Britta Önnegren, grupp A, B, C, D britta.onnegren@liu.se
Länk till LiU-sidan angående hantering av disciplinärenden
https://www.student.liu.se/regler-rattigheter-sakerhet/lagar-regler- rattigheter/disciplinarenden?l=sv
Kursens hemsida: http://www.liu.se/ikk/retorik/714g08
11 KURSLITTERATUR
Axelsson, Ulrika, Merkel, Magnus, Thunborg, Maria, Önnegren, Britta (2018) Rapportskrivning – en lathund.
<https://old.liu.se/ikk/sprakverkstader/skriftlig-
framstallning/1.744422/Lathund_rapportskrivning_juni_2018.pdf>
Hämtad 2018-06-21.
Svenska skrivregler (2017). Språkrådet. (Ola Karlsson, red.) 4 uppl.
Stockholm: Liber.
REFERENSLITTERATUR
Andreasson-Ek Per, Andréasson Kenth & Edwardsson Åke (1999) Börja skriva. Stockholm:
Ordfront förlag.
Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden.
Hansén, Stig; Thor, Clas (1990). Att skriva reportage. Stockholm: Ordfronts förlag.
Larsson, Sören (1994). Berättande journalistik. Stockholm: Natur och Kultur.
Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande.
Lund: Studentlitteratur.
Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil 31. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Nordenson, Magdalena (2008). Opinionsjournalistik. Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Ord och stil 32.
Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Stockholm:
Norstedts Akademiska Förlag.
Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups.
Sundelin, Anders (2008). Reportage: att få fakta att dansa. Stockholm: Leopard förlag.
Sundqvist I (2006). Journalistik. Malmö:Liber.
Tekniken bakom språket (2008). (Rickard Domeij, red.) Språkrådets skrifter 9. Stockholm:
Norstedts.
Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrifter utgivna av Svenska språknämnden.
Thelander, Stefan (1998). Hitta vinklar: verktyg för skribenter. Lund: Studentlitteratur.
12
Valbar litteratur – förslag på böcker. Kom gärna med egna förslag.
Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur.
Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Göteborg: Utbildningsstaden.
Grinde, Janne Lindqvist (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart (2013). Argumentationens retorik. Handbok. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2 uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1995). Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur.
Klarspråk lönar sig (2006). Regeringskansliet. Stockholm: Fritzes
Jörgensen, Charlotte & Onsberg, Merete (2013). Praktisk argumentation. Grundbok i retorisk argumentation. Ödåkra: Retorikförlaget.
Legl, Elisabeth (2006). Att skriva texter i vården. Lund: Studentlitteratur.
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Persson, Mikael (2002). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes.
Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik.
2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna. Åstorp: Rhetor förlag.
Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93. Norstedts akademiska förlag.
Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups.
Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 94. Norstedts akademiska förlag.
13
Retoriska och stilistiska grepp
Attitydmarkering – ståndpunkten markeras med hjälp av ord som ”tyvärr” eller ”som tur är”.
Auktoritetstrick – att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. ”professor Eld, läkare ...”
Bemötande av motargument – mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. ”Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt.”
Citat – ett citat kan förstärka en tes. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”
Emotiva ord – värdeladdade ord t.ex. ”miljövänligt” och ”miljöfarligt”.
Fakta – exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. ”I valet röstade 78 % för förslaget.”
Faktaurval – undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes.
Generaliseringar – exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. ”Facket rasar mot regeringen” (facket = 2 ombudsmän).
Ironi – att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa.
Jämförelser – jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas.
Majoritetstrick – sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. ”78 % har samma uppfattning”.
Paralipsis – att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. ”Det går t.o.m. rykten om ...”
Personangrepp – att uttala sig ofördelaktigt om någon.
Retoriska frågor – frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara.
Självklarheter – att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. ”Det vet ju alla ...”
Skapa vi-känsla – att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. ”Vi i Linköping ...”
Upprepningar – tretalsupprepning är vanligt, t.ex. ”I have a dream …”
Vaghet – vaga ord som ”bra” kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. ”Resultatet blev bra ...”
