Studieanvisning för
Kognitionsvetenskaplig metod, 729A94, 6 hp
Kursansvarig: Agneta Gulz Examinator: Agneta Gulz
Administratör: Anna Grabska Eklund Kursen är obligatorisk
Avser HT20/VT21 och period v 45-02, uppdaterat 2020-09-21
Översikt/Beskrivning
Kursen behandlar huvudsakligen två frågor: 1. Hur vet vi saker om kognition; vilka metoder kommer till användning när vi försöker begripa oss på ett kognitivt fenomen, och i vilken grad kan man ha tilltro till dessa metoder? 2. Hur förhåller sig olika metoder man använder inom kognitionsvetenskap till varandra?
Utmärkande för kognitionsvetenskap är att man använder sig av ett brett spektrum av metoder – formella metoder, simuleringar,
intervjuer, deltagande observation, etnografisk metod, fMRI och andra neurovetenskapliga metoder, ögonrörelsemätning, osv. – och framförallt av kombinationer av olika slags metoder. Det är också karakteristiskt att kognitionsvetare använder sig av flera olika typer av data.
En kognitionsvetare kan inte själv behärska alla de metoder som nämns ovan, men det är väsentligt att varje kognitionsvetare
behärskar några av dem och kan använda dem självständigt. Det är också viktigt att förstå hur olika metoder kan bidra till att kasta ett ljus över kognitionsvetenskapliga företeelser och inte minst vilka styrkor respektive svagheter som olika metoder kan ha. För att kunna göra detta måste man kunna en del om relationerna mellan metod och resultat. Kursen tar även upp begreppen kvalitativ och kvantitativ metod.
Lärandemål: Att kunna
− redogöra för centrala metoder som kommer till användning inom
det kognitionsvetenskapliga fältet
− redogöra för dessa metoders starka och svaga sidor - redogöra för vilken relevans val av metod kan ha för genomförandet av en studie inom kognitionsvetenskap
− redogöra för hur man kan integrera resultat från olika studier där olika metoder har använts
- diskutera de problem som kan vara förknippade med en sådan integration
− argumentera för val av lämplig metod när en kognitionsvetenskaplig fråga ska undersökas
Innehåll
Arbetsformer/Undervisningsformer
Undervisningen består av seminarier. Ett centralt inslag är självstudier, enskilt eller i grupp, för att förbereda seminarierna. Studenten förväntas arbeta aktivt med egen litteratursökning för att på ett lämpligt sätt komplettera den obligatoriska.
Det exakta utformningen av seminarierna varierar något, men i huvudsak är varje seminarium upplagt såhär:
i) En kort föreläsning eller introduktion till dagens ämne ii) Uppdelning i ett antal mindre seminariegrupper, som
diskuterar dagens litteratur.
iii) Återsamling i hela gruppen med redovisning av synpunkter och diskussion i storgrupp.
Närvaro är obligatorisk, och alla förutsätts ha läst in sig på aktuell litteratur inför varje undervisningstillfälle (utom vid
introduktionsföreläsningen).
Föreläsningar: En introduktionsföreläsning samt inslag av föreläsningar i seminarierna.
Seminarier: huvuddelen av undervisningen i kursen består av obligatoriska seminarier.
Dessa inleds i allmänhet med en kortare föreläsning/genomgång.
Handledning: -- Laborationer: -- Projektarbeten: --
Examination och betyg
Information om examinationsuppgifter
Kursen har två examinationsmoment; (i) obligatorisk aktiv närvaro på seminarierna samt (ii) en hemtenta.
Närvaro på seminarierna är obligatorisk, då kursen bedrivs till stor del i seminarieform. Som frånvaro räknas också om det
framkommer att någon inte läst artikeln i förväg. Frånvaro medför komplettering i form av en uppsats med nedanstående struktur, som redogör för och diskuterar innehållet i litteraturen för
seminariet:
• En inledning med en bakgrundsbeskrivning som sätter artiklarna i en större kontext.
• En redogörelse för det centrala innehållet i artiklarna och den eller de teser som förs fram i dem.
• En diskussion där du reflekterar över innehållet i artiklarna och en avslutande diskussion om hur du ser på relevansen av
artiklarna för kognitionsvetare.
Utgå gärna från de frågor som hörde till seminariet och/eller lägg till dina egna. Omfång: 4-8 sidor, utöver försättsblad. Skicka gärna en skiss eller disposition till examinator för kommentar innan du börjar skriva pappret.
Vid tre eller fler missade seminarier anvisas studenten att gå om kursen ett senare år och delta i de missade seminarierna då.
Kontakta examinator om du missat eller räknar med att du kommer att missa mer än två seminarier.
Examinationstillfällen samt ev även kompletteringstillfällen
Ordinarie examination i form av hemtentamen kring 20 januari. Komplettering av missade seminarier i samband med detta. Utöver detta ges två omtentamenstillfällen, samt kompletteringstillfällen, enligt överenskommelse med examinator
Kriterier för betygssättning på enskilda examinationsmoment samt även hela kursen
Seminariedeltagande: U/G; Hemtentamen: U/G/VG; Kursbetyg: Vid G för seminariedelen blir betyget detsamma som på hemtentamen.Obligatoriska moment , ersättningsuppgifter
Genomförande av hemtentamen. Medverkan i samtliga seminarier. Se mer ovan.
Länk till LiU-sida angående hantering av disciplinärenden
http://www.student.liu.se/regler/disciplinarendenÅterkoppling
Mejlledes efter kursens avslut
Kurslitteratur samt frågor till respektive seminarium
Introduktionsföreläsning (Agneta Gulz) Ingen litteratur:
Seminarium 1 (Rachel Ellis ): Kvantitativt och kvalitativt - data, metod, vetenskapssyn och kunskapssyn
Litteratur:
• Åsberg, Rodney (2001) Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg 6 nr 4 s 270–292
• (alt. Engelsk version: Åsberg, Rodney, Hummerdal, Daniel & Dekker, Sidney
(2013) There are no qualitative methods - nor quantitative for that matter:
the misleading rhetoric of the qualitative-quantitative argument. Theoretical Issues in Ergonomics
Frågor om litteraturen:
• Håller du med om Åsbergs kritik av begreppet kvalitativ metod?
• Hur stark är kopplingen mellan kunskapssyn, vetenskapssyn, metod och data?
• Kan man använda Åsbergs analys inom tillämpad kognitionsvetenskap, och i så fall hur?
Seminarium 2 (Carine Signoret): What can we learn from neuroscience? Part one.
Literature:
• Yarkoni, Tal et al (2010) Cognitive Neuroscience 2.0: Building a cumulative science of human brain function. Trends in Cognitive Sciences November 2010, vol 14, No. 11
• Fodor, Jerry (1997) Special Sciences: Still Autonomous After All These Years.
Nous Vol 31 Supplement: Philosophical Perspectives,Mind, Causation, and World , pp. 149-163
Questions on the literature:
• Why should we know about functional areas in the brain?
• What are the cognitive science theoretical/practical interests in neuroimaging?
Which kind of conclusions could be drawn from neuroimaging data on psychological level?
Seminarium 3 (Carine Signoret) What can we learn from neuroscience? Part Two.
Literature:
• McCabe & Castel (2008). Seeing is believing: the power of brain images on judgments of scientific reasoning, Cognition
• Michael et al. (2013). On the (non)persuasive power of a brain image. Psy Bull Rev
Questions on the literature:
• How can neuroimaging results be generalized
- from participant tasks to general cognitive functions?
- from the lab to the population?
• What is the role of regions of interest?
• Is brain imaging barely or mainly a tool in exploratory studies?
Seminarium 4 (Tom Ziemke ): Psykologi & kognitiv modellering Litteratur:
• Newell (1973) "You can't play twenty questions with nature and win"
• Kosslyn (2006) "You can play twenty questions with nature and win"
• Morse et al (2011) "The role of robotic modelling in cognitive science"
• O’Reilly et al (2012/2015) ”The Leabra Cognitive Architecture: How to Play 20 Principles with Nature and Win!”
Frågor om litteraturen:
• Håller du med Newell om hans beskrivning?
• Hur relevant är Newells forskningsperspektiv för kognitionsvetare utanför
universitetet?
• Stämmer den (också) idag? Om ändring, har det blivit bättre eller sämre?
• Håller du med Kosslyn om hans kritik mot Newell?
Seminarium 5 (Mattias Arvola): Forskning genom design Not: Läs gärna artiklarna i kronologisk ordning.
Litteratur:
• Höök, K. & Löwgren, J. (2012). Strong concepts: Intermediate-level knowledge in interaction design research. ACM ToCHI, 19 (3), Article 23.
http://mobilelifecentre.org/stes/default/files/a23-hook.pdf (accessed 2016- 09-18)
• Stappers, P. J., & Sleeswijk Visser, F. (2014). Meta-levels in design research:
Resolving some confusions. In Y.-K Lim, K. Niedderer, J. Redström, E.
Stolterman, & A. Valtonen, A. (Eds.), Proceedings of DRS 2014: Design's Big Debates, pp. 847-857. Umeå, Sweden: Umeå Institute of Design, Umeå University. http://www.drs2014.org/en/presentations/317/ (accessed 2016- 09-18).
• Zimmerman, J., Forlizzi, J., & Evenson, S. (2007). Research through design as a method for interaction design research in HCI. In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems (San Jose, California, USA, April 28 - May 03, 2007), CHI ’07, pp. 493-502. New York, NY.: ACM http://repository.cmu.edu/hcii/41/ (accessed 2016-09-18)
Frågor om litteraturen:
• Vilken sorts kunskap bidrar forskning genom design med?
• Vad är likheterna och skillnaderna mellan forskning genom design och andra kvalitativa eller kvantiativa forskningsmetoder (fallstudier, aktionsforskning, etnografi, fenomenologi, enkätstudier, experiment osv.)?
• Vad kännetecknar god forskning genom design och hur säkerställer vi sådan kvalitet?
Seminarium 6 (Rachel Ellis ): Hur säkra är forskningsresultat? Del 1.
Litteratur:
• The Economist Oct 19th 2013, Trouble at the lab
• Eich, Eric (2013) Business not as usual. Psychological Science Online First on November 27
• O'Connel Hamilton, Joan (n.d) "Something doesn't add up"
• Ioannidis, John P.A. (2005) "Why most published research findings are false"
• Martin, Ben (2013) "Whither research integrity? Plagiarism, self-plagiarism and coercive citation in an age of research assessment"
Frågor om litteraturen:
Detta och nästa seminarium handlar om flera aspekter på vetenskaplig publicering;
allt från problem med regelrätt fusk till problem med hur forskningsresultat publiceras och vilka studier som forskare väljer att göra, och hur det påverkar vilka forskningsresultat som kommer ut och hur de tolkas av andra forskare och det omgivande samhället. Litteraturen är en blandning av mer populärvetenskapliga artiklar, som är tänkta som en introduktion till området, och mer tekniska eller vetenskapliga artiklar som fördjupar resonemangen och ger en bättre möjlighet att själv ta ställning. Rekommenderar att ni börjar med artikeln från the Economist och O'Connell Hamilton. Ben Martins artikel Wither research integrity ... är en redogörelse
från en chef för en framstående vetenskaplig tidskrift om hur bl.a. en av de största bluffmakarna man har hört talas om i vetenskapliga sammanhang. Den viktiga poängen här är inte den mannen i sig, utan egenskaper i systemet som var en förutsättning för att han skulle kunna lyckas.
Ioannidis Why most published research findings are false är i någon mening den artikel som satte igång diskussionen kring hur säker publicerade forskningsresultat är, och vad det är som gör att t.ex. p-värden i praktiken är betydligt högre än vad den statistiska analysen visar.
Artiklarna av Pashler & Wagenmakers, Ferguson & Heene, Pashler & Harris och Stroebe & Strack visar på olika exempel på hur man försöker hantera problemen som Ioannidis tar upp inom ett kognitionsveteskapligt delområde. Ioannidis andra artikel är en fördjupad analys och inte minst en diskussion av vad som krävs för att systemet skall fungera bättre.
Till detta seminarium koncentrerar vi oss på artikeln i the Economist, den av
O'Connell Hamilton, Martin och Ioannidis första artikel. Till seminarium 6 tar vi upp de övriga. Notera att det också finns en artikel av Eric Eich som handlar om alternativ till dagens publiceringsstrategier.
Seminarium 7 (Tom Ziemke ): Vad kan vi lära av simuleringar?
Litteratur:
• Grüne-Yanoff & Weirich (2010) "The philosophy and epistemology of simulation: …"
• Frigg & Reiss (2009) "The philosophy of simulation: ..."
• Schlimm (2008) "Learning from the existence of models: ..."
Kommentar: Grüne-Yanoff & Weirich ger en allmän intro till diskussionen om simuleringar som forskningsmetod, så det kan vara bra att läsa den först. Artikeln av Frigg & Reiss diskuterar detta också, men Grüne-Yanoff & Weirich är mer översiktlig och driver mindre en egen ståndpunkt. Artikeln av Schlimm är den enda som explicit tar upp simuleringar i relation till kognitionsvetenskaplig forskning.
Seminarium 8 (Rachel Ellis ): Hur säkra är forskningsresultat? Del 2.
Fortsättning på diskussionen om forskningsresultat från seminarium 5.
Litteratur:
• Stroebe, W. & Strack, F. (2014) “The alleged crisis and the illusion of exact replication.”
• *Pashler & Wagenmakers ""Editors introduction to the special section on replicability ..."
• *Ferguson & Heene (2012) "A vast graveyard of Undead Theories: Publication Bias and ..."
• *Pashler & Harris (2012) "Is the Replicability Crisis Overblown? Three ..."
• *Ioannidis, John P.A. "Why Science is not Necessarily Self-Correcting De artiklar som är märkta med en asterix (*) finns alla i ett speciallnumet av
"Perspectives in Psychological Science”.
Lärare
Agneta Gulz; Mattias Arvola; Rachel Ellis; Carine Signoret; Tom Ziemke
