”Att skriva musik, det kan väl inte vara så svårt?”
En beskrivning av kompositionsprocesser och hur latarna paverkas nar de spelas med musiker.
Elvira Seger
Musik, konstnärlig kandidat 2017
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
”Att skriva musik, det kan väl inte vara så svårt?”
En beskrivning av kompositionsprocessen och hur låtarna påverkas när de spelas med musiker.
Elvira Seger 2017
Handledare: Mathias Lundqvist
Examinator: Åsa Unander-Scharin
Konstnärlig kandidatexamen
musik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Abstrakt
I detta konstnärliga kandidatarbete kommer du att få följa hur det har varit att skriva låtar och hur låtarna förändrades när de spelades med musiker. Ni kommer att få en inblick i mitt sätt att skriva musik.
Mitt syfte är att utvecklas och hitta nya sätt att komponera musik på. Resultatet av mitt arbete är klingande exempel. En del har jag spelat in i studio, en del i replokalen och en del hemma vid min dator.
Det har länge varit en dröm för mig att få spela egna kompositioner med olika band. Jag studerar jazzmusik men älskar att spela och lyssna på olika genrer. Som du kommer märka i
kompositionerna så är de väldigt olika. Det finns element av vismusik, jazz, pop, soul, gospel och singer-songwriter.
Jag är nöjd med mitt resultat då jag nu skriver musik nästan varje dag. Jag är inte längre lika rädd att misslyckas och vågar tro på mig själv vilket jag inte gjorde innan jag skrev dessa låtar.
Tack till
Jag vill rikta ett stort tack till alla mina medmusiker: Rebecca Lundin, Johanna Muntlin, Samuel Freiman, Olov Persson, Jonas Zeidlitz, Pierre Nilsson, Simon Jämtgård, Johan Erson, Melina Nyberg, Adam Hellqvist, Kristian Anderstedt och min handledare Mathias Lundqvist.
Bakgrund 1
Syfte 2
Material och metod 3
Begreppförklaring 4
Genomförande - Låtskrivningsprocessen 5
LÅT 1: To Linn 5
Låt 2: Darkness 6
Låt 4: Typ jazz. 11
Låt 5: Best friends 14
Genomförande - presentera och repa låtarna med musiker 17
Låt 1: To Linn 17
Låt 2: Darkness 17
Låt 3: Family 18
Låt 4: typ jazz 19
Låt 5: Best friends 20
Diskussion 21
Referenslista 22
Bakgrund
När jag var 7 år började jag att spela blockflöjt. Jag älskade att spela blockflöjt och ville egentligen inte uppgradera mig till att spela ”ett riktigt instrument”. När det i fjärde klass blev dags att börja spela ett annat instrument valde min mor då saxofon åt mig för att inga tjejer spelade det och att hon tyckte att saxofon var coolt. Idag är jag tacksam för det för det känns som jag hittat rätt instrument.
Altsaxofon är mitt huvudinstrument men jag har genom åren lärt mig spela klarinett, basklarinett, sopransaxofon, tvärflöjt och piano.
Idag är att skriva min egen musik något av det roligaste jag vet, men det har inte alltid varit så. Jag har i många år känt mig otillräcklig och tyckt att mina låtar är dåliga. När jag väl har spelat dem med band så har jag inte kunnat njuta av det, utan har alltid brottats med dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Mina tidigare låtar jag har skrivit har jag spelat med olika jazzband på
folkhögskolor.
Jag har länge haft svårt att bli klar med låtar och jag har upplevt det som jobbigt varje gång jag ska skriva musik. Arbetet beskriver låtskapandet utifrån tre förhållningspunkter. Hur melodin skrevs, hur låten ska låta (musikaliska ideér) och hur skapandeprocessen såg ut. Du kommer att få en inblick i musikaliska val och hur jag förvaltat min inspiration.
Idag tycker jag inte att det är lika jobbigt att skriva musik. Det är fantastiskt att få ta vara på sin kreativitet genom att komponera musik. Jag strävar alltid efter att inte sätta upp för mycket regler för hur jag skapar utan försöker vara nyfiken och öppen till alla mina intryck och uttryck.
Syfte
Arbetets syfte är undersöka hur mina kompositionstekniker ser ut och om det finns ett sätt som är bättre än ett annat.
-
Vilka tillvägagångssätt använder jag mig av-
Vad fungerar i mitt låtskrivande? När har jag flow/progression?-
Finns det något tillvägagångssätt som inte funkar i låtskrivningsprocessen?-
Vilka metoder och tillvägagångssätt är viktigast när jag lär ut min låtar till andra musiker?-
Tar jag hjälp av andra musiker i mitt låtskrivande?-
Har mitt komponerande ett syfte utöver musiken i sig?2
Material och metod
Det mesta av musiken komponerade jag med hjälp av ett akustiskt piano och min röst. Jag använde mig av Logic X, en midi-synth och en mikrofon för att spela in piano, sång eller andra ljud. Mitt huvudinstrument är saxofon, men jag spelar även andra blåsinstrument. Jag försöker kombinera de olika instrumenten i mitt komponerande.
Utkasten spelade jag in på min mobil med hjälp av appen ”röstmemo”. Där spelade jag in melodier och ackord jag hör, formulerade tankar och olika idéer. När jag var nöjd spelade jag in hela min idé igen och förklarade med ord så utförligt som möjligt vad jag hade gjort. Allt för att underlätta nästa gång jag fortsatte att jobba med musiken. Jag hade ett block som jag förde anteckningar i. När jag kände mig färdig med en låt skrev jag ner den på noter i Sibelius.
En del i mitt arbete var att jag i förväg bestämde vilka musiker som skulle framföra musiken. Då utgick jag ifrån vad personen spelar för instrument, hur den låter, hur den fungerar i grupp och vad den kunde bidra till så att musiken blev bättre.
I mitt arbete fokuserade jag på att beskriva mitt skapande utifrån tre punkter:
1. Kompositionsprocess - Där gav jag en inblick i min process när jag komponerade.
2. Kompositionstekniker - Hur kom jag fram till melodier och former.
3. Musikaliska idéer - Där beskrev jag med ord hur jag föreställde mig hur musiken lät.
Jag har beskrivit hur låtarna förändrades när de olika musikerna spelade dem och jämförde det med hur kändes och lät när jag komponerade dem.
Jag tycker så jävla synd om dig som behöver läsa det här. Jag vet hur jävla aptråkigt det är att skriva sån här skit. Tips: få dina vänner att skriva det åt dig. Det var i alla fall vad jag gjorde.
PEACE M0THAFUCKER
Begreppförklaring
• Timing - En beskrivning av hur man förhåller sig till en given puls.
• Hook - En återkommande kompfigur eller melodislinga som man lätt kommer ihåg.
• Twist - När man gör något ovanligt eller överraskande
• Feel - känsla på låten, ofta handlar det om hur kompet spelar. Ex, jazzfeel eller popfeel.
• Loose feel - När kompet ger en känsla av ett avslappnat komp.
• In the middle - En förklaring på var man ligger i timingen. In the middle betyder att man varken ligger före eller efter slaget.
• Intro - Den delen som är först i låten.
• Outro - Den delen som ligger sist i låten.
• Modal - Kan vara en del eller en improvisation med fåtal ackord som ligger över en längre tid.
4
Genomförande - Låtskrivningsprocessen
LÅT 1: To Linn
Kompositionsprocessen
Väldigt sällan så skapar jag en hel låt på en gång. Att skriva 4 takter kan ta flera dagar, ibland veckor. Denna låten skapades direkt, vilket betyder att jag skrev klart den utan att ta någon paus. Jag hörde klart och tydligt ett groove som jag jobbade efter. Fjärdedelstriolen i takt två och sex är för mig en hook. Tonartsbytet blev en naturlig del av melodin. Genom att ha en sju-takters period i B- delen så blir det en liten twist, då det inte kommer en takt till utan det blir ett tonartsbyte och går tillbaka till A-delen.
Kompositionstekniker
Jag skapade den helt utan att bestämma i förväg att jag skulle ägna tid åt att komponera. Den föddes en väldigt tidig morgon då jag övade på mitt instrument. Jag använde mig av instrumentet
sopransaxofon. Att det blev just sopransaxofon jag valde var inget aktivt val jag gjorde, utan jag började spela och då föddes låten så fort jag tog första tonen. När jag spelar folkmusik så spelar jag oftast sopransaxofon då det blir bättre tonarter på sopransaxofon än på altsaxofon.
A-delen går i ren F# moll med inslag av harmonisk F# moll. Uppbyggnaden av melodin ser ut som många svenska folkvisor. Den består av upprepningar som man justerar och gör variationer på. B- delen ville jag ha i dur och direktmodulerade till F# dur som sedan mynnar ut i D#moll. Jag ville att B-delen skulle vara kontrasterande. Därför valde jag att skriva en ojämn period, vilket inte är traditionellt i svensk vistradition. Efter B-delen går man tillbaka till A-delen som går i F# moll.
Bildbeskrivning: Noterad melodi ”To Linn”
5
9
13
3 4
&
#
#
#
3
3 3
3 3
3
3
3
Linn
&
#
#
#
3
#
#
#
#
#
#
3
3
3
3
3
3 3
&
#
#
#
#
#
#
3 3
&
#
#
#
#
#
#
3
œ œ
œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ
œ œ
œ œ
œ
œ œ œ œ
œ œ œ œ
œ œ
œ
œ œ œ
œ œ œ
œ œ
œ œ œ
œ œ
œ œ
œ œ œ œ
œ œ
œ œ œ œ
œ œ
# œ
œ œ
œ œ œ
œ œ
œ œ
œ œ
œ œ
˙
œ œ
œ
œ œ œ
œ œ
œ
œ
œ œ œ œ
œ œ
Musikaliska ideér
Instrument: Sopransaxofon och ett trumset.
Jag ville att låten skulle låta ny och fräsch. Ny och fräsch kan för mig innebära exempelvis en ovanlig instrumentering. Denna låt bygger tills stor del på improvisation. Jag som blåsare har alltid fascinerats av att spela med bara en trummis. Då behöver jag inte förhålla mig till ackord, utan jag kan fokusera på min egen melodi och rytm. Det är en stor utmaning att spela utan ackord, det är både enkelt och svårt. Finns det ackord så har jag från början en ingång till vad jag ska spela. Utan ackord finns det många fler valmöjligheter, vilket för mig är tjusningen.
Det kommer att finnas två groove i låten.
- Traditionell folkmusikbetoning på slag ett och tre.
- Shuffle/jazz-feel. Betonar triolerna som sedan kan flyttas vidare till olika polyrytmiska rytmer.
Bildbeskrivning: Notbeskrivning hur trummor spelar i ”To Linn”
.
https://www.youtube.com/watch?v=03uNEGHQs7A
Ljud: Första inspelning på ”To Linn”.
Låt 2: Darkness
Kompositionsprocessen
Denna låt började jag att skriva med hjälp av ett piano och min röst. Jag har byggt ihop olika ideér under en längre tid. Från början hade jag bara första versen och refrängen. Mellanspelet kom jag på långt efter att jag hade fått klart versen och refrängen. Jag fick ägna mycket tid åt att pussla ihop de olika idéerna (vers, refräng och mellanspel). Denna låt har en lösare form där det finns mycket plats för improvisation.
Jag visste från början att de två sångare jag valde är väldigt duktiga. Därför ville jag skriva något som är utmanande för dem. Deras instrumentala del är tvåstämmigt där stämmorna går isär mycket.
Den delen kommer att vara utan ackord.
6
3 4
&
groove 1
Trummor TO LINN
&
groove 2
3 3 3 3 3 3
V Œ
V V
Œ
V V
Œ
V V
Œ
V
V
™ V
‰
V V V V V V
™ V
‰
V V V V
™ V
‰
V V V V V V
™ V
‰
V V V
https://youtu.be/M_Wi79Wm8ms
Ljud: Mellanspel - Darkness
Bildbeskrivning: ackord och kompskiss refräng på ”Darkness”.
https://www.youtube.com/watch?v=F09fRWJdWiY Ljud: Refräng Darkness
https://www.youtube.com/watch?v=D8cgYsL7V0Y Ljud: Vers Darkness
Melodin och texten i refrängen är upprepande, men genom att använda en icke så traditionell form upplevs den inte enformig. Tredje rundan går man till ett Gbmaj7#11 som fungerar som en cue till nästa del. Versen blir som en motreaktion till refrängen då den inte har några ackord utan det är Fmoll som ligger som bordunton.
Många av mina texter skriver jag på engelska för att musiken ska kunna nå ut till en större publik.
Fler människor förstår engelska än svenska. Jag tycker också att det är roligt att skriva och att läsa på engelska. Det ger tid för djupare eftertanke då jag måste försöka översätta mina tankar till ett annat språk än mitt modersmål.
Jag insåg när jag började skriva texten till refrängen att detta är en hyllningslåt till mina vänner.
Även om refrängen inte har så många ord, så betyder dom orden mycket. Texten handlar om att mina vänner gör så att allt mörker jag känner blir till ljusa färger. De ljusa färgerna representerar positiva saker i livet såsom skratt, glädje och samhörighet.
Kompositionstekniker
Jag använt två olika metoder när jag har skrivit min text. Första delen av versen skrev jag i samband med att jag komponerade melodin och ackorden och andra versen skrev jag vid ett separat tillfälle utan tillgång till instrument.
F‹
°
¢
™
™
ü
†
™
™
D¨6 E¨ F‹ B¨ D¨ E¨ G‹11
D¨6 E¨ F‹ B¨ D¨ E¨
G¨Œ„Š7(#11)
6 8
6 8
6 8
&
KOMPMALL
Y'all lift me up
&
∑
VERS
&
REF
&
U
¿ ™ ¿ ¿ ¿ J
Œ ¿ ™ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™ ¿ ¿ ¿ J
Œ ¿ ™ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™ ¿ ™ ¿ ™ ¿ ™ ¿ ™ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿
+ ™ + ™ + ™ + ™ + ™ + ™
V
™ V
™ V
™ V
™
+ ™ + ™ + ™ + ™ + ™ + ™ + ™
Ackorden och melodin bygger mycket på förhållningar och spänningstoner. I versen ligger ett Fmoll och vissa fraser i versmelodin slutar på tonen G. Det blir då en spänning tack vare det
sekundintervallet. Spänningen upplöses när melodin börjar om på F.
Sångmelodin rör sig flytande mot till kompet. Melodin får dra både framåt och bakåt i timingen. Det blir då en motrörelse mot kompfiguren som är strikt och monoton. Första delen av verser är unison och andra halvan av versen är stämmor som ligger i kvinter. Det blir en spännande ljudbild då det
8
I havethose days when all I can fe-e-l is dark -ness
ü
†
™
™
I havethose days when I can'tget upfrom bed when I don'tcare but 6
°
¢
™
™
ü
†
™
™
you liftme up so I can see allthe col - ors ag gain-
12
you- liftme up so I can see allthe col - ors aga- gain 19
°
¢
™
™
I havethose days when noth - ing is ma-tt - ers when I don't 26
ü
†
™
™
care I havethose days when all I can fe-e-l is dark-ness 31
°
¢
™
™
ü
†
™
™
you liftme up so I can see allthe col - ors ag gain- 37
you- liftme up so I can see allthe col - ors aga- gain 44
6 8
&
vers 1
3
darkness sångmelodi
&
3
&
ref
&
U
&
vers 2
3
&
3
&
ref
&
œ™ œ œ b œ
œ ™ œ œ J
œ b ™
œ b œ
œ œ b œ œ œ
‰ œ J
œ b ™
œ ™
œ™ œ œ b œ
œ™ œ œ J
œ b ™
œ b œ
œ œ b œ œ œ
‰ œ J
œ b ™
œ ™
˙
‰ œ J
œ™ œ b œ œ
œ b ™
œ b œ j
œ ™ œ
j œ b
œ™ œ œ œ
œ œ œ œ ™ œ b ™
œ œ J
˙ ™
œ™ œ b œ œ
œ b ™
œ b œ j
œ ™ œ
j œ b
œ ™ œ œ œ
œ œ œ œ ™ œ b ™
œ œ J
˙ ™
œ™ œ œ b œ
œ ™ œ œ J
œ b ™
œ b œ
œ œ b œ œ œ
‰ œ J
œ b ™
œ ™
˙™ œ™ œ œ b œ
œ ™ œ œ J
œ b ™
œ b œ
œ œ b œ œ œ
‰ œ J
œ b ™
œ ™
œ™ œ b œ œ
œ b ™
œ b œ j
œ ™ œ
j œ b
œ ™ œ œ œ
œ œ œ œ™
œ b ™
œ œ J
˙ ™
œ™ œ b œ œ
œ b ™
œ b œ j
œ ™ œ
j œ b
œ ™ œ œ œ
œ œ œ œ™
œ b ™
œ œ J
˙ ™
inte spelas några ackord i verserna. Basen spelar runt tonen F och pianot spelar/gör ljud ex, slå på pianot eller trycka ner strängar på pianot.
Vers 1:
I have those days when all I can feel is darkness.
I have those days when I can’t get up from bed, when I can’t move.
Ref:
But you lift me up so I can see all the colors again.
Vers 2:
I have those days when nothing is matters, when I don´t care.
I have those days when all I can feel is darkness.
Musikaliska idéer
Instrument: piano, två trumset, två sång, elbas och altsaxofon
Det tog mig lång tid att höra vilket groove jag ville ha till denna låten. För att få en djupare förståelse av låten var det viktigt att hitta rätt trumkomp. Grundpulsen är en snabb 6/8 feel med inslag av fyra över tre. Versen är utan ackord, det är bara bas som lägger tonen F i olika rytmiska rörelser. Refrängen är en 7-takters period vilket ger en upplyftande känsla då man ofta är van att höra en 8-takters period.
Låt 3: Family
Kompositionsprocessen
En av mina favoritlåtar är Stoner Hill som är skriven av Brian Blade och finns på albumet Brian Blade and the Fellowship band - Season of changes1 . Jag har alltid fascinerats av enkelheten i den 1 låten. Han är, enligt mig, en av världens bästa jazztrummisar och hans komposition Stoner Hill är en väldigt enkel, sorgsen och vacker melodi. På hans inspelning är det inget solo utan bara melodi och ganska ofta spelar dom den live utan solo. Jag har länge haft problem med att skriva enkla låtar. Jag har känt att de inte duger och att det inte är tillräckligt att skriva en, för mig, enkel melodi. På senare tid har jag kommit till insikten att jag kan värdesätta en enkel melodi jag har skrivit och jag behöver inte överarbeta den till något avancerat.
Låt nummer tre skrev jag efter att jag hade tänkt och samtalat med vänner om min familj. Jag försökte översätta de känslor som uppkom under samtalen till musik. Låten är instrumental och jag arbetade mycket med att försöka, på ett intuitivt plan, överföra känslan jag upplevde via min basklarinett. Jag spelade melodin flera gånger tills jag tyckte jag hittade rätt nyans i min frasering, på så sätt lärde jag mig melodin utantill och kunde helt och hållet hänge mig till musiken. Låten består av två delar. En A-del som går i moll och en B-del som går i dur.
Låten är en visa med en enkel melodi och tydlig form. Den som har solo får spela det hur den vill.
Det vill säga, att den kan välja att spela efter ackorden eller spela helt fritt. Om solot spelas fritt
https://www.youtube.com/watch?v=-u5DtRDPyJw - Brian Blade Stoner hill.
1
behöver solisten inte intellektualisera musiken utan kan enbart spela intuitivt. Om solisten valde att spela fritt ville jag ändå att man skulle utgå ifrån melodin. Det resulterar i att solisten inte är helt fri, men har friheten att tolka melodin och musiken på sitt egna unika sätt. A-delen får gärna ha små fermater i sig. Man ska ta vara på fraserna och ge fraserna tid att blomma ut. B-delen är böljande och får inte stanna av på samma sätt som A-delen.
Kompositionstekniker
Melodin skapade jag genom att sjunga. Jag hittade en ackordsrunda och melodin föll sig enkelt och naturligt. Melodin i A-delen är i princip likadan hela tiden medan ackorden rör sig. I B-delen är melodin mer rörlig. Både i antalet toner och hur de rör sig. A-delen symboliserar det mörker och den nedstämdhet många i min familj bär på. B-delen symboliserar det hopp och mod som uppkommer när man beslutar sig för att försöka ändra sin situation till det bättre.
Musikaliska idéer
Instrument: Basklarinett, piano och kontrabas.
Piano och kontrabas blev självklara val för att jag tycker att dom kompletterar soundet av en basklarinett. Basklarinett och kontrabas som man spelar med stråke kan låta väldigt lika varandra.
På så sätt kan det upplevas som att man inte hör vilket instrument som gör vad. De olika sounden flyter samman. Jag tycker att det är intressant att testa olika instrumentsättningar som är ovanliga.
På så sätt kan man få ett oväntat sound på en låt. Det är också spännande att spela utan trummor, då det är lättare att spela i fria tempon och man kan dra ut fraserna på ett annat sätt.
10
C‹9 A¨Œ„Š7
q = 72-80
A
ü
†
™
™
C‹7/F
G‹7
C‹9
C 1.
2.
B
5
E¨ C‹ B¨ A¨
9
E¨ C‹ D¨ A¨
12
4 4
2 4
4 4
&
b b
b
family
&
b b
b
&
b b
b
&
b b
b œ b
œ
œ ™
œ œ
w b œ
œ œ ™
œ œ
w
œ b
œ
œ ™
œ
œ ˙
œ œ
w w
œ ™
œ œ
œ ™
œ j
œ ™ œ
j
˙
˙
œ ™
œ œ
œ ™
œ j
œ ™ œ
j
˙
w
Bildbeskrivning: Noterad melodi ”Family”
https://www.youtube.com/watch?v=K6LFgd-X398 Ljud: Första utkastet på ”Family”.
Låt 4: Typ jazz.
Kompositionsprocessen
Denna låt tog väldigt lång tid att skriva. Det var många ideér som jag beslutade mig för att ta bort.
Jag började med att skriva ackorden i A och B-delen men hade inte möjlighet att skriva melodin förrän en månad senare. Jag började nämligen skriva låten under jullovet när jag var hos min syster i Småland dit jag inte möjlighet att ta med mig min altsaxofon som var i Piteå. Jag visste innan jag skrev låten ungefär hur den skulle se ut/låta. Det skulle vara en jazzlåt och den skulle spelas med mina klasskamrater där sättning är trummor, kontrabas, elgitarr, piano, sång och altsaxofon.
https://www.youtube.com/watch?v=NeZrRaNhYZU
Ljud: första utkast ackorden i A och B plus ett intro som jag tog bort.
Första delen i ljudfilen är ett exempel på den del jag tog bort. Jag hade en idé om att det skulle vara dominantackord som något slags intro. Delar av den idén flyttade sig sedan till C-delen istället.
Kompositionstekniker
Jag improviserade fram en melodi på altsaxofonen genom att ”spela över ackordrundan” som jag hade spelat in på min mobil.
https://www.youtube.com/watch?v=0Cdq-b-3ph8 Ljud: Första utkast på melodin i A-delen.
Om man jämför första ljudutkastet med hur melodin blev till slut så kan man se hur jag byggde låten på den första frasen som jag sedan utvecklade och bollade runt med. Det är många idéer i detta första utkast som skulle kunna blivit melodin, men jag fastnade för första frasen och den fjärde frasen i denna inspelningen. Det var de som blev de viktiga fraserna i melodin. Den fjärde frasen/
den sista frasen i A-delen har en ton som sticker ut. Det är Fesset som blir #5:an i ackordet Ab.
Jag tycker om hur jag blandade både åttondelar och trioler i melodin. Båda de notvärdena använder man väldigt mycket inom jazz. Många jazzstandardlåtar bygger på åttondelar. Här är ett exempel på en väldigt känd standard. Här ser man tydligt hur melodin är uppbyggd på åttondelar och trioler.
Notexempel: B-delen i Donna Lee skriven av Charlie Parker (men enligt Miles Davis själv skrev han den.)
Jag komponerade många olika melodi-ideér i B-delen. En idé var att ha en motrörelse mot ackorden i takt nio som rör sig i en uppåtgående heltonsrörelse. Jag valde till slut att inte gå emot den stegvisa uppåtgående rörelsen utan melodin följer ackorden. Meloditonerna spelar tersen i alla ackorden vilket gör att den har samma riktning.
Min sista idé som gjorde att låten blev klar var ett 3/4-parti. Där är det dominantackord som rör sig kromatiskt ner till E7 som i sig leder kromatiskt till Ebm7 som är början på temat och även början på solodelen.
Man kan dela upp melodin i 3 delar. Melodin i de olika delarna ska spelas och ses/uppfattas (av musikern) på olika sätt. A-delen ska spelas med attityd och melodin får gärna ”smutsas till” genom att man böjer vissa toner eller gör små ”falls” efter eller i frasen. Melodin ska kännas spontan, som att den improviserades fram i stunden. B-delen ska vara ett långt crescendo och man kan se B som en brygga till C. C-delen ska spelas legato och tydligt visa att melodin är på väg att ta slut.
Musikaliska idéer
instrument: altsaxofon, gitarr, piano, sång, kontrabas och trummor.
Jag har hämtat inspiration från en låt som heter Kängurun av bandet Oddjob . För mig är den låten 2 lekfull och har ett skönt och medryckande groove. Melodin är enkel men blir ”cool” till trummorna som spelar ett luftigt komp. Trummisen spelar mycket pukor och inte så mycket cymbaler vilket ger ett spännande ljud mot trumpeten och saxofonen som spelar melodin. Jag gillar hur melodin låter och speciellt hur saxofon låter. Saxofonisten spelar med en stark attityd men det låter ”laid back”.
Han har en bra förhållning till tempot. Han lägger sig lite bakom pulsen och glider på kompet. Han betonar mycket synkoper vilket gör att det blir svängigt.
https://open.spotify.com/track/634SPZFAqrhDFAHnrRIFHB Kängurun - Oddjob.
2
12
Bildbeskrivning: Noter ”typ Jazz.”
Copyright © elviraseger
E¨‹7 A¨ E¨‹7 A¨
E¨‹7 A¨ E¨‹7 A¨ B¨
C D E F© A¨ B¨
A¨7 G7 G¨7 F7 E7(#5)
E¨‹7 A¨ E¨‹7 A¨ B¨
A‹7 D A‹7 D E
G‹ C G‹ C D
A¨‹7 D¨ A¨‹7 D¨ E¨
D‹ G D‹ G A
D¨‹7 G¨ D¨‹7 G¨ A¨
4 4
3 4
3 4
4 4
4 4
&
b b
b b
b b
A
3
Typ jazz
&
b b
b b
b b
B
n n
n n
n n
3
&
&
C
&
solodel
&
&
&
&
&
‰ œ
j œ œ œ
œ œ œ
‰ œ
j
˙ Œ ‰
œ j
œ œ œ œ œ
œ ˙ Ó
‰ œ
j œ œ
œ œ œ
œ ‰ œ
j
‰ œ
j
Ó ‰
œ j
œ œ œ œ œ
œ œ b œ œ œ œ
œ œ œ œ
œ ™ # œ j
˙ # œ ™ # œ
j
˙
œ ™ œ
J
˙
‰ ™ œ b ™
œ b ™
œ b ™ œ
œ
b œ
œ
b ™ œ ™
œ ™ œ ™
˙
# ™
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
Låt 5: Best friends
Kompositionsprocessen
Denna låt handlar om första gången jag träffade mina bästa kompisar. Jag försökte skriva om det ögonblicket då jag insåg att vi kommer att vara vänner för livet. Jag bestämde mig för att begränsa mig i mitt textförfattarskap. Jag ville att texten skulle handla om den dagen då vi blev vänner och vad den dagen och vår vänskap betydde för mig.
Denna låt skapades inom en ganska kort tid. Jag hittade först ackorden och la sedan till melodin.
Delar av låten komponerade jag tillsammans med min vän. Vi samtalade då om gamla minnen som kunde berättas om i texten. Texten är på engelska då jag först hittade frasen ”Best friends” vilket sen även blev titeln på låten.
https://www.youtube.com/watch?v=trH6zdLBH9A Ljudexempel: Första utkast på ”Best friends”
14
°
¢
™
™
ü
†
™
™
E¨Œ„Š7(#11) A¨Œ„Š7 G‹7 G¨Œ„Š7
B¨‹7 C‹7 D¨Œ„Š7 C‹7 B¨‹7
°
¢
™
™
ü
†
™
™
best G¨6
friends we be came best
A¨6
friends
(Bmaj7)
°
¢
™
™
B¨‹7 C‹7 D¨Œ„Š7 C‹7 B¨‹7 B¨‹7 C‹7 D¨Œ„Š7 C‹7
4 4
2 4
4 4
&
VERS/SOLODEL
sång x3
Best friends
&
STICK 1
&
REF
on QUE
&
STICK 2
? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
+ +
V
≈
V V
+
œ
b œ œ
‰ ™
œ œ œ
≈ b œ œ
? ? ?
+ +
V
≈ V
™ J
+ + +
V
≈ V
™ J
+
Bildbeskrivning: Noter ”Best Friends” med utskriven sångmelodi under refrängen.
Kompositionstekniker
Jag har använt mig att två metoder när jag har komponerat denna låt. Metod 1: Komma på ackord, melodi och text samtidigt. Metod 2: Skriva en text utan att sitta vid ett instrument och sedan
I do re-mem- ber the first time we met
It was a fine day wewheredownby the wat- er
4
theviewthereisstunning the highmoun-tainsand the sun 7
10
bestfriends we became bestfriends bestfriends we became bestfriends 12
bestfriends we became bestfriends bestfriends we became bestfriends 16
that day wasthefirst day of a real andstrong friend-ship 20
it felt sonatu-ral wetalkedand we listen-ed 23
sincethatmomentI knew I knew it was us. we
26
lifed we dancedwe cried to-gether wewhere young wild andfree to-gether.
29
4 4
&
vers 1
best friends sångmelodi
&
&
stick
&
&
REF
&
&
vers 2
&
&
&
stick 2
‰
œ œ b œ œ
j
œ™ œ ‰ b œ
J
œ œ
œ
˙ ™
Œ
‰
œ œ b œ œ j
œ™ œ ‰ œ b œ œ
œ œ
œ œ ˙
Œ
‰ œ
j
œ œ b œ
˙ œ œ b œ œ
œ
œ œ
˙™
Œ
≈
œ œ
œ
b œ œ œ
‰ ≈
œ r
œ
b œ ≈
œ r
≈ œ
r œ
Œ
œ
b œ œ ‰ ™
œ œ œ ≈ b œ œ ˙ ™ œ
b œ œ ‰ ™
œ œ œ ≈ b œ œ œ ‰ œ J
œ œ b ‰
œ
b œ œ ‰ ™
œ œ œ ≈ b œ œ ˙ ™ œ
b œ œ ‰ ™
œ œ œ ≈ b œ œ ˙ ™
‰ œ
j
œ œ b œ œ
j
œ™ œ œ b œ œ œ
œ
œ œ ˙
Œ
‰
œ œ b œ œ
j
œ™ œ ‰ ™ b œ R
œ œ
œ
œ œ ˙
Œ
‰ œ
j
œ œ b œ ˙ œ ‰ b œ
J œ
œ œ
˙ ™
‰ ≈
œ b
r
œ™ œ b œ
œ œ ™ œ
œ b œ œ
‰ œ
‰ œ
b œ œ™ œ b œ œ œ ™
œ œ b œ œ
‰ œ
Œ
tonsätta. Anledningen till att det blev dessa två metoder var att jag inte hade möjlighet att sitta vid ett piano utan fick skriva texten på en tågresa.
Vers: 1
I do remember, the first time we met.
It was a fine day, we where down by the water.
The view there is stunning, the high mountains and the sun.
Stick 1:
I do remember, the feeling I had.
Ref:
Best friends, we became best friends.
Vers 2:
That day was the first day of a real and strong friendship.
It felt so natural. We talked and we listened.
Since that moment I knew it was us.
Stick 2:
We laughed, we dances, we cried together.
We where young, wild and free together.
Musikaliska idéer
instrument: 2 sång, 2 trummor, elbas, piano och sopransaxofon.
Refrängen fungerar som refräng men också som solodel. Melodin är väldigt enkel och under solodelen fungerar den som en bakgrundsmelodi. Det kommer att vara sopransaxofon och piano som improviserar över refrängen men också en stund på versackorden.
Sticket är inspirerat mycket av den musik som jag lyssnar på idag. Den är gospel och hip-hop influerad.
Jag har hämtat inspiration från en låt som heter Baby tonight från albumet Black radio 2 av Robert 3 Glasper Experiment. Där är det ett tydligt trumkomp medan pianot rör sig flytande och använder sig av kromatiska nergångar. Låten ska vara laid back och växa mycket i slutet under sista refrängen då det blir sopransaxofonsolo.
https://open.spotify.com/track/2fus3smj2B653XXRGoLiYd
3
16
Genomförande - presentera och repa låtarna med musiker
Låt 1: To Linn
Jag började med att spela upp melodin och förklarade de två kompen för min trummis. Vi testade sedan att spela låten och improvisera tillsammans. Våran form blev:
Trumintro Tema x1 Trumsolo Saxsolo Tema x1
Vi övade på att hitta rätt tempo och puls så att vi inte ökade. I folkmusik är det vanligt att man gör det tredje slaget (i en tretakt) lite längre. Vårt tredje slag var kort vilket vi tyckte gjorde att vi upplevde vårt groove stressigt. Vi arbetade och samtalade om att inte stressa, ge varandra plats och lyssna på varandra. I denna låten är melodin det viktigaste och man ska hämta inspiration från melodin till sitt solo. Vi samtalade mycket om hur vi ville frasera melodin och hur vi dynamiskt skulle växla.
https://www.youtube.com/watch?v=MD4MW1Fyqts Ljud: Första rep med trummor och sax
Låt 2: Darkness
Vi la mycket tid på att arbeta med verserna. Det är inte jämna perioder, utan första versen blir 5 takter plus 6 takter och andra versen blir tvärtom. Övergångarna mellan de olika delarna ägnade vi mycket tid åt. När jag lyssnade på låten efter de första repetitionerna tyckte jag att något saknades i verserna. Tillsammans med pianisten och basisten komponerade vi en unison baslinje som spelas andra reprisen i verserna.
https://www.youtube.com/watch?v=1M56wtD-4mM Ljud: Vers 1 med baslinjen som spelas på elbas och piano.
Den största utmaningen i denna låten var övergångarna. Verserna och refrängen är i samma tempo men mellanspelet, som bara är sång, är i ett fritt tempo. Sångarna får själva välja hur dom vill frasera och hålla ut fraserna. Efter sångmellanspelet börjar elbasen spela en figur som rör sig runt Fmoll. Saxofonen börjar spela och efterhand hänger de andra instrumenten med. På repen sjöng sångarna en bakgrund genom att sjunga långa toner, men på inspelningen tog vi bort det.
Vi testade olika idéer på övergången från refrängen till mellanspelet. En idé va att alla instrument slutar spela på olika ställen efter att man har gjort anslaget på fermaten i sista takten. En annan idé
va att alla håller ut ackordet i fermaten och trummisarna spelar en svällcymbal. Vi valde att trummisarna spelar svällcymbaler och låter cymbalerna ringa ut.
Trumkompet bygger på att man betonar slag 1 och 3. Det finns också en polyrytmisk rörelse som gör att det blir 4 slag under en takt som bara har 3 slag. Man kallar den rörelsen ”4 över 3”.
Bildbeskrivning: Trumkompskiss. Takt 5 visar ”4 över 3”
.
Verserna är en 11:takters period och refrängen är en 7:takters period som är tvåstämmig och har precis som versen inslag av ”4 över 3”.
En av utmaningarna i denna låten var att inte spela den för stark och maxad hela tiden. Trummisarna spelar mycket kantslag vilket gör att det automatiskt kan bli väldigt starkt och sångmelodin ligger i ett högt register vilket också gör att det lätt blir starkt. Vi jobbade med att få det att svänga och låta bra även om det inte är så hög ljudvolym. Ett specifikt ställe är refrängen då den inte ska bli för stark första gången. Vi pratade och diskuterade mycket om hur vi kunde spela den svagare. Ett exempel är att pianot inte spelar för för stora klanger genom att lägga ackorden i höga register. Då tar det inte lika stor plats i ljudbilden.
Vi lade också mycket tid på hitta ett groove som vi tycker funkar där melodin får komma fram.
Sångmelodin styr groovet. Vi jobbade mycket med uppbyggnaden av låten och vi diskuterade var vi ville att det skulle vara klimax och vilka partier som skulle vara lugnare. De lugnare partierna är början på låten och första refrängen. Den andra versen och speciellt den sista refrängen är ösigare.
Klimaxen kommer i absolut sista refrängen då det är ett gitarrsolo som improviserar över sångmelodin.
https://www.youtube.com/watch?v=VWZQCe618c0 Ljud: Darkness
Låt 3: Family
Denna låt blev inte som jag hade tänkt mig då min pianist spelade låten på annat sätt än hur jag spelade den när jag komponerade den. Jag gav honom friheten att tolka fritt och han gjorde det på ett bra sätt. Låten fick mer liv och blev vackrare. Själva vis-stuket fanns där men det fanns en större influens av jazz än vad jag tänkt mig. Det var roligt att kontrabasen spelar stråke vilket gav ett speciellt liv då basklarinetten och kontrabasens ljud smälter samman. A-delen blev ledsam på det sättet som jag hade tänkt mig.
18
7
18
29
40
51
62
72
6 8
&
&
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
&
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
&
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
&
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
&
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
&
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
&
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
¿ ™
¿ ¿ ¿ J
Œ ¿ ™
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™
¿ ¿ ¿ J
Œ ¿ ™
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ¿ ¿ ¿ ¿
Låten börjar med ett improvisationssolo runt Cm som kontrabasen spelar med stråke. Melodin spelas på basklarinett. Vi testade att kontrabasen också spelar temat men beslutade att bara basklarinetten spelar med temat. Vi tyckte att det fattades något om kontrabasen slutar att spela.
Efter temat är det ett öppet pianosolo som cuas in i B-delen där basklarinetten kommer in och spelar B-delen. Melodin är det viktigaste i denna låten. Det är den som för låten framåt. Pianot och
kontrabasens roll är att fylla på låten med harmonier i form av solon och ackord.
https://www.youtube.com/watch?v=nWuKxWKeZAU Ljud: Family
Vi arbetade och samtalade om hur vi skulle få fram den ledsna känslan i A-delen och den lite gladare B-delen. Genom att spela A-delen i ett friare tempo och låta fraserna klinga ut tyckte vi att vi fångade den ledsna känslan. Kontrasten blir i B-delen, den är mer flytande och har ett stadigt tempo.
Låt 4: typ jazz
Vi testade olika sätt att spela denna låten på. Man kan spela den i ett storbands-stuk genom att alla instrument spelar temat, det finns många stämmor i melodin och trummisen fyller i alla synkoper/
hookar. Det ger ett sound som är starkt och mycket. Vi testade idéen att trummorna spelar med melodin i A-delen men tyckte att det blev för mycket. Trummisen spelar istället ett traditionellt swingkomp på hi-haten. Det blir en bra kontrast mot melodin som har mycket synkoper. Man också spela låten mer avskalat då några få instrument spelar temat och man bygger på låten med fler instrument allt eftersom.
Vi experimenterade också med olika tempon. Den går att spela den sakta, runt 130 bpm, men också snabbt. Jag bestämde mig för att den ska spelas runt 200 pbm och att början av temat ska spelas på altsaxofon och el-gitarr. Jag vill att den ska ha en lätt ”feel” och att melodin ska kännas som att den improviserades fram i stunden. Sista gången man spelar temat kommer pianot in och fyller i med
”fills” när melodin har paus vilket gör att den känns lekfull. I takt nio kommer kommer sången att komma in och fortsätter sjunga melodin till slutet. Vi testade att lägga trestämmigt i takt nio (heltonsdelen) men jag vill bara ha melodin där. Jag vill att melodin ska uppfattas som enkel, rolig och avslappnad.
Det blev väldigt stor skillnad på låten beroende på vilket tempo man spelar i. Ackorden får en annan känsla när den går sakta mot när den går fort. Jag tycker om den snabba versionen mer. Då får melodin blomma mer och ackorden vill vidare på ett mer böljande sätt än när det går sakta. Min och bandets direkta känsla var att vi gillade den snabba versionen mer.
https://www.youtube.com/watch?v=dQh5aENMHfI Ljud: Typ jazz (långsamt tempo)
https://www.youtube.com/watch?v=0Jnr6Dxi5wk Ljud: Typ jazz (snabbt tempo)
Solodelen byter tonart ofta men alla i bandet uppfattade inte tonartsbytena som överraskande eller svårt. När jag komponerade låten tänkte jag att det kan låta luddigt och omotiverat. Efter att ha repat låten med bandet märkte jag tydligt att jag inte är nöjd med ackorden i solodelen. Jag tycker min idé är bra, men jag måste ”smutsa” till ackorden mer. Jag vill att det ska finnas fler ackord än bara rena dur- och mollackord. Som solist på en jazzlåt tycker jag att det blir för enkelt när man har för enkla ackord. Jag behöver något att haka upp mig på, något som sticker ut. Det blir för slätt och för snällt annars. Självklart kan en som solist spela stökigt och busa till det, men det är svårt när det är så rena och snälla ackord.
Låt 5: Best friends
Även fast denna låten ser enkel ut då den har delar som en traditionell poplåt har så var det mycket jobb med den. Vi arbetade fram en bra form och experimenterade med olika sound och pratade om hur man förhåller sig till olika delarna. Verserna ska kännas avslappnande och får gärna ha en
”loose feel” medan sticket verkligen ska vara i ”in the middle” då kompfiguren bygger på sångmelodins frasering. Sticket är en del där man samlar upp sig innan man går in i refrängen. I verserna finns det mycket plats för nya idéer och nya rytmer till skillnad från sticket som har en tydlig rytm och melodi. Precis som i ”Darkness” så får sången vara flytande och inte alltid perfekt timingmässigt i verserna. Jag vill ha skillnaden mellan versen och sticket.
Refrängen är en loop som innehåller två ackord som går runt på cue. Min grundidé var pianosolo över första refrängen men det blev rörigt. Pianosolot är efter första refrängen på vers och stick- ackorden. Saxofonsolot är under sista refrängen där man maxar och quar sedan till vers-ackorden som fungerar som ett outro. Vi jobbade mycket med att hitta rätt piano/synth-ljud. Vi hittade ett bra el-pianoljud på en synth av märket Korg.
https://www.youtube.com/watch?v=sBI3bPDzYNw&t=17s Ljud: Best friends
20
Diskussion
Mitt vanligaste tillvägagångssätt att skriva musik på var med hjälp av ett piano i kombination med min röst. Jag använde pianot för ackord och komp och rösten för melodi. Ett annat sätt var att jag spelade in ett pianokomp som jag sedan kunde använda som playback. Därefter spelade jag upp det och använde saxofon eller basklarinett för att improvisera och skriva melodier. Ett tredje sätt var att jag först skrev en text som jag sedan tonsatte. Ett sätt var att jag helt enkelt hörde en melodi i mitt sinne som jag spelade och skrev ner.
När jag har som mest flow är när jag i början av kompositionsprocessen har en tydlig melodi, hook, ackordsföljd eller uppbyggnad. ”To Linn” är ett bra exempel då hela låten kom av sig själv på en gång (se Låt 1: Kompositionsprocessen, sid 6). Där hörde jag direkt en hook och kände exakt hur melodin skulle fortsätta. Hela låten var färdig på en halvtimme.”Darkness” är ett annat exempel på när jag hörde melodin till versen tydligt (se Låt 2: Kompositionsprocessen, sid 8). Däremot fick jag jobba med uppbyggnaden av låten. När mellanspelet var komponerat föll bitarna på plats. Jag fick då en känsla för låtens helhet. Som mest kreativ är jag när jag skriver text, melodi (med röst) och ackompanjemang parallellt. Då känner jag ett flow och i efterhand är jag som mest nöjd med de låtarna som skrivits på det sättet.
När jag skrev ”Typ Jazz” hade jag inte samma flow på grund av begränsade pianokunskaper. Jag hade en tydlig idé för låtens uppbyggnad (se Låt 4: Kompositionsprocessen, sid 13). Jag visste att formen skulle vara A-B-C-solo-A-B-C men hade svårt att bli nöjd med innehållet i de olika delarna, på grund av att jag inte hittade rätt ackord för att få fram rätt känsla. På solorundan till exempel borde ackorden ligga längre, gärna 8 eller 16 takter. Det skulle vara fler dominantackord och
solodelen borde vara mer modal. Jag har insett att jag ibland måste låta kompositionsprocessen få ta mer tid. När jag inte från början har en väldigt tydlig idé hjälper det ofta att låta låten få vila några dagar. Det var många idéer som jag beslutade mig för att kassera. Att skriva en låt på saxofon är svårare än att skriva en låt på piano med hjälp av min röst. Det är svårt att spela saxofon och piano samtidigt. Jag spelar ofta in pianoidén och lyssnar sedan och spelar saxofon till den inspelningen.
Det betyder att det redan från början är jobb med att först arbeta ut pianoackorden och spela in det i rätt tempo så att det går att spela saxofon till. Men, det finns också en stor frihet i att komponera på saxofon. Jag har spelat saxofon i mer än 10 år och har färre begränsningar då min teknik är bättre än på något annat av de instrument jag spelar.
I det här projektet har jag skrivit alla låtar helt på egen hand men färdigställt dem med hjälp av mina medmusiker. Tillsammans har vi jobbat fram bra uppbyggnader av låtarna som jag inte kunde föreställa mig under tiden jag skrev dem. Alla melodier, texter, ackord och grundformer var klara när vi började repa, men det slutgiltiga resultatet hjälptes vi åt med. Jag lämnade medvetet så mycket plats som möjligt för musikernas egen tolkning. Det kunde exempelvis vara att jag gav trummisarna de första två takterna i ”Darkness” för att få rätt groove, sedan fick de själva utveckla kompet. När det gäller sången skiljde det sig ganska mycket mellan låtarna. I ”Best Friends” ville jag att sångarna skulle hålla sig exakt till den skrivna melodin och stämman medan det i ”Darkness”
finns betydligt mer utrymme för egen konstnärlig tolkning. Ihop med noterna gav jag sångarna
vägvisning i form av beskrivande ord som ledsamt, känslomässigt, öppet, avlsappnat, sorgset och glatt eftersom texten innehåller dessa vändningar.
Alla mina låtar är väldigt personliga. De handlar om mina vänner, familj och upplevelser.
Framförallt har de hjälpt mig att reda ut känslor och funderingar jag bär på. Att skriva texter på engelska har varit en utmaning och ett sätt för mig att utveckla mina språkliga kunskaper. Texterna handlar till stor del om mina känslor vilket ibland har varit svårt att uttrycka på engelska. Jag arbetade fram ledord som jag sedan jobbade mig runt. Texterna till låt två och fem var mina första låttexter jag någonsin skrivit. Jag använde mig av de två olika metoderna jag har beskrivit tidigare.
Att skriva texten i samma stund som jag kommer på melodin och ackorden är spännande. Då känns allting nytt och roligt. Att skriva texten i efterhand är också roligt. Då får man pussla och anpassa på ett annat sätt. Jag tycker om båda sätten lika mycket.
Det har varit intressant och roligt att få skriva och jobba med låtar som är så pass olika varandra. I efterhand ser jag tydligt vilka låtar som har varit lättare att skriva och vilka som har tagit längst tid.
Jag ser också en stor skillnad i att skriva låtar med eller utan text. De låtar som har gått snabbast och smidigast att skriva var låt ett och tre. Båda är folkmusikinspirerade. Egentligen är det på ett sätt konstigt att dom var enklast att skriva, då folkmusik är den genren som jag har lagt ner minst tid på genom åren, men visa och folkmusik finns djupt rotat i mig tack vare den svenska visskatten. Det krävdes en till två tillfällen att göra klart dem. Med facit i hand kan jag förstå att de gick snabbare just för att det inte är någon text. Det är oftast texten som tar längst tid att skriva.
Jag tycker det har varit roligt att få använda alla mina olika genrekunskaper. Jag har studerat jazz i mer än sex år, men jag är uppvuxen med pop. Det har varit roligt att låta dessa två världar mötas.
Jag tycker inte att mina låtar är varken pop eller jazz, det är en blandning. Det har varit spännande att ha en traditionell form på många låtar med en icke så traditionell harmonik. Eller på det andra hållet, en enkel melodi med en icke så traditionell form där taktakter byts och delarna är
operiodiska. I efterhand kan jag se att jag tycker om att skriva musik i udda taktperioder. Där kan jag tydligt se att jag använder mig av mina jazzkunskaper då det är vanligare att man har udda perioder i jazz än i pop.
Den viktigaste lärdomen jag kommer ta med mig är att komponera lite varje dag. Även om det känns tråkigt och jag inte känner mig inspirerad. Många av mina idéer har uppkommit när jag minst anade det. Ibland skriver jag en hel låt på en gång och ibland skriver jag en takt.
Referenslista
Brian Blade & The Fellowship Band - Season Of Changes (2008). Verve Music Group. [CD/LP].
Oddjob - Jazzoo. © Headspin Recordings 2014. [CD/barnbok].
Robert Glasper - Black radio 2.(2013). Universal Music LLC. [CD/LP]
Donna Lee - TheRealBook6thedition. (2007) OCLC 56846058,189624769,750243800 22
Bilagor
5
9
13
3 4
&
#
#
#
3
3 3
3 3
3
3
3
Linn
&
#
#
#
3
#
#
#
#
#
#
3
3 3
3
3
3 3
&
#
#
#
#
#
#
3 3
&
#
#
#
#
#
#
3
œ
œ œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ
œ œ
œ œ
œ œ œ œ œ
œ œ œ œ œ
œ œ
œ
œ œ œ œ œ
œ
œ œ œ œ
œ œ
œ œ
œ œ œ œ œ
œ œ œ œ œ
œ œ
# œ
œ œ œ œ
œ œ
œ œ
œ œ
œ œ
œ
˙
œ œ
œ
œ œ œ œ
œ œ
œ
œ œ œ œ
œ œ
24
F‹
7
D¨6 E¨ F‹
8
ü
†
™
™
B¨ D¨ E¨ G‹11
11
D¨6 E¨ F‹
15
B¨ D¨ E¨ G¨Œ„Š7(#11)
18
6 8
&
kompmall
Darkness
&
∑
vers
&
ref
&
&
&
¿ ™
¿ ¿ ¿ J
Œ ¿ ™
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™
¿ ¿ ¿ J
Œ ¿ ™
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ¿ ¿ ¿ ¿
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ™
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿
¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ¿ ™
Œ ™
Copyright © elviraseger
C‹9 A¨Œ„Š7
q = 72-80
A
ü
†
™
™
C‹7/F G‹7 C‹9 C
1.
2.
B
5
E¨ C‹ B¨ A¨
9
E¨ C‹ D¨ A¨
12
4 4
2 4
4 4
&
b b
b
family
&
b b
b
&
b b
b
&
b b
b œ b
œ œ ™
œ
œ w b œ
œ œ ™
œ
œ w
œ b
œ œ ™
œ
œ ˙
œ
œ w w
œ ™
œ œ
œ ™
œ j
œ™ œ
j
˙
˙
œ ™
œ œ
œ ™
œ j
œ™ œ
j
˙
w
26
Copyright © elviraseger
E¨‹7 A¨ E¨‹7 A¨
E¨‹7 A¨ E¨‹7 A¨ B¨
C D E F© A¨ B¨
A¨7 G7 G¨7 F7 E7(#5)
E¨‹7 A¨ E¨‹7 A¨ B¨
A‹7 D A‹7 D E
G‹ C G‹ C D
A¨‹7 D¨ A¨‹7 D¨ E¨
D‹ G D‹ G A
D¨‹7 G¨ D¨‹7 G¨ A¨
4 4
3 4
3 4
4 4
4 4
&
b b
b b
b b
A
3
Typ jazz
&
b b
b b
b b
B
n n
n n
n n
3
&
&
C
&
solodel
&
&
&
&
&
‰ œ
j œ œ
œ œ
œ œ
‰ œ
j
˙ Œ ‰
œ j
œœ œœ
œ œ ˙
Ó
‰ œ
j œ
œ œ
œœ œ
‰ œ
j
‰ œ
j
Ó ‰
œ j
œ œœ
œœ œ
œ bœœ œœ
œœ œœ
œ™ #œ j
˙ #œ™ #œ
j
˙
œ™ œ
J
˙
‰™
œ b ™
œ b ™
œ b ™ œ
œ
b œ
œ b ™ œ™
œ™ œ™ #˙™
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V V
