• No results found

Påskbergsskolans Likabehandlingsplan. Årskurs 6-9

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Påskbergsskolans Likabehandlingsplan. Årskurs 6-9"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Påskbergsskolans Likabehandlingsplan

Årskurs 6-9

2015

(2)

Innehållsförteckning:

1.  Påskbergsskolans vision 2.  Förord

3.  Grunduppgifter 4.  Utvärdering

5.  Samverkan och delaktighet 6.  Ansvarsfördelning

7.   Främjande, förebyggande och förhindrande arbete

8.   Kartläggning

9.   Förebyggande åtgärder

10. Likabehandlingsfrämjande aktiviteter under läsåret 2013/14

11. Rutin för utredning och åtgärder vid kränkande behandling

12. Anmälan

(3)

Påskbergsskolans plan år 6-9 mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

1. Påskbergsskolans Vision

Påskbergsskolan är en skola där elever och personal känner sig trygga. Vi på Påskbergsskolan lägger därför fokus på det förebyggande arbetet med att skapa trygghet, goda relationer, ansvarstagande och respektfullt bemötande av andra. Vi ska vara rustade för morgondagens samhälle.

Likabehandlingsplanen skall grunda sig på bestämmelserna i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567). Enligt Skollagen skall en plan mot kränkande behandling upprättas. Skollagen har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Enligt Diskrimineringslagen skall utbildningsanordnaren varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn/elever som deltar eller söker till verksamheten, dels ska planen innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

På Påskbersskolan har vi skrivit ihop dessa två planer i en och samma plan.

Planen gäller från 2014-11-30 till 2015-11-30.

(4)

2. Förord

Alla skolor/fritidshem skall ha en aktuell och levande plan mot kränkande behandling. Syftet med planen skall vara att främja barns/elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

På vår skola/fritidshem har vi en plan mot kränkande behandling. Den innefattar den årliga planen (enligt skollagen) och likabehandlingsplanen (enligt diskrimineringslagen). Detta enligt Varbergs kommuns policy. Våra skyldigheter, som de uttrycks i skollagen, diskrimineringslagen och läroplanen:

Skollagen

1 kap 5§ Skollagen (2010:800)

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Diskrimineringslagen

1 kap 1 § Diskrimineringslag (2008:567)

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Lgr 11

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations- gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (sid 7 Läroplan)

(5)

Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.

Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Läroplan sid 18 kap. 2.8)

Definition

Med likabehandlingsplan avses plan mot kränkande behandling.

Enligt Skollagen (2010:800).

Elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag.

Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt denna lag.

Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag.

Huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag.

Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.

Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) 1. kön: att någon är kvinna eller man.

2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,

3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande,

4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,

5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning och 6. ålder: uppnådd levnadslängd.

Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

(Religion definieras inte i lagen)

Direkt och indirekt diskriminering

Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån de sju olika diskrimineringsgrunderna.

•   Kön

•   Könsöverskridande identitet eller uttryck

•   Etnisk tillhörighet

•   Funktionshinder

•   Sexuell läggning

(6)

•   Ålder

•   Religion eller annan trosuppfattning

Direkt diskriminering

Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (2008:567 1 kap. 4§).

Indirekt diskriminering

Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (Diskrimineringslagen 1 kap. 4 §).

Instruktioner att diskriminera

Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning, visst funktionshinder, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder.

Sexuella trakasserier

Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet men som inte är diskriminerande, det vill säga ingen koppling finns till de sju diskrimineringsgrunderna. En kränkning kan exempelvis grunda sig på att en person har ”fel” hårfärg eller är överviktig. En kränkning uppstår ofta då någon eller några avviker från normerna, innebärande att någon uppfattas annorlunda.

(7)

Gemensamt för alla kränkningar är att det råder obalans i maktförhållandet mellan de inblandade parterna samt att principen om alla människors lika värde ignoreras.

Kränkande behandlingar kan vara enstaka händelser men även upprepade. Med upprepade kränkningar menar vi mobbning. Mobbning är systematisk och återkommande kränkande behandling som saknar en koppling till de sju diskrimineringsgrunderna.

Det är viktigt att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid tas på allvar!

Kränkningar kan vara:

-   Fysiska, exempelvis slag, knuffar, krokben, dra i håret

-   Verbala, exempelvis att bli hotad, glåpord, bli kallad ex. hora eller bög

-   Psykosociala, exempelvis utfrysning och ryktesspridning, blickar, att alla går när man kommer till ett bord i matsalen

-   Text – och bildburna, exempelvis klotter, sms, mms och msn

Hur gör jag som elev när annan elev diskriminerar, trakasserar eller kränker mig Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon annan elev/elever på skolan så vänder du till din kontaktlärare eller annan vuxen på skolan. Samma dag som kränkningen uppmärksammas anmäler personalen detta till rektor. Även elevens/elevernas kontaktlärare meddelas. Skolans trygghetsgrupp, ”Alla duger”, informeras också om händelsen. Rektor anmäler, senast en arbetsdag efter att rektor fått kännedom om det inträffade, händelsen till huvudmannen. (se rutin på sid 14)

Hur gör jag som elev när någon vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker mig Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan så vänder du dig (med stöd av vårdnadshavare) direkt till rektorn eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektorn. Rektorn kontaktar vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att huvudmannen skyndsamt informeras, att dokumentation upprättas samt att uppföljning sker.

(8)

3. Grunduppgifter

Den verksamhet som omfattas av planen är en Grundskola år 6-9. Rektor ansvarar för att årligen upprätta sitt främjande och förebyggande arbete i en likabehandlingsplan. Det är alla gemensamma ansvar att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan.

4. Utvärdering

Påskbergsskolan år 6-9 fick under september 2013 besök av skolinspektionen. Vid den inspektionen framgick det i intervjun med lärarna att skolans plan mot kränkande behandling inte styr det förebyggande arbetet som sker. Lärarna uppgav att planen har blivit föråldrad och att det inte i arbetslaget finns några särskilda mål för arbetet, vilket skolans plan har angivit.

Lärarna berättade även att de under de senaste åren har de inte regelbundet gått igenom planen tillsammans med eleverna. De intervjuade eleverna berättade att de inte kände till planen mot kränkande behandling och de kände inte till att de på något sätt har varit med när planen upprättades. De berättade också att lärarna inte har gått igenom planen med dem och talat om för dem vad som händer om kränkningar skulle ske på skolan. Eleverna ansåg också att de inte med någon regelbundenhet arbetade med värdegrundsfrågor i klassrummet.

Utefter skolinspektionens tillsyn ser Påskbergsskolan att vi fåt ta ett nytt grepp kring skolans främjande och förebyggande arbete.

5. Samverkan och delaktighet

Eleverna blir delaktiga genom regelbundna

•   klassråd,

•   trivselledarna

•   vardagliga diskussioner

•   elevråd

•   enkätundersökningar

•   övningar i likabehandlingsfrågor Vårdnadshavare blir delaktiga genom

•   hembrev

•   föräldrasamtal/utvecklingssamtal

•   föräldramöten

•   elevhälsoteamet (EHT)

•   elevhälsomöte

Personalen blir delaktig genom All personal involveras genom

•   I skolans elevhälsoteam ingår rektor, skolkurator, skolsköterska, specialpedagog och speciallärare. Elevhälsoteamet träffas en gång/vecka och diskuterar aktuella

elevärenden samt diskuterar hur elevhälsoarbetet kan utvecklas på skolan.

•   På alla arbetslagsträffar finns en fast tid avsatt för att diskutera de elever som är i behov av särskilda åtgärder.

•   APT möten

(9)

•   Alla arbetslag har representanter i likabehandlingsgruppen som genomför kartläggningar och sammanställning av likabehandlingsplanen.

Förankringen av planen görs vid terminsstart på APT och klassråd.

Klassläraren ansvarar för att informera vårdnadshavare om att planen finns på skolans hemsida.

Uppföljning

Uppföljning kommer att göras i likabehandlings gruppen. Vi ställer oss då frågorna: Vad har hänt sedan sist? Hur kan vi gå vidare? Vad är det som har fungerat respektive inte fungerat?

Vad kan göras bättre?

6. Ansvarsfördelning

•   Rektorn ansvarar för att årligen upprätta en plan mot kränkande behandling och för att förebygga främjande arbete.

•   Lärare, förskolelärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor omedelbart.

•   Rektor ansvarar för att skyndsamt rapportera kränkningar till huvudmannen och vidtagna åtgärder dokumenteras samt att årligen sammanställa denna dokumentation som underlag till utvärdering av plan mot kränkande behandling.

•   Rektor ansvarar för att personalen får kompetensutveckling kring likabehandling så att all personal kan fullgöra sina skyldigheter. Rektor deltar i övningar och utbildningstillfällen för att visa att skolan prioriterar likabehandlingsarbetet.

•   Varje arbetslag har ansvar för att genomföra, följa upp och utvärdera sitt förebyggande arbete.

•   Klassläraren ansvarar för att informera vårdnadshavare om planen.

•   All personal har ansvar för att följa planen mot kränkande behandling och agera när det uppstår situationer som faller under likabehandlingsplanen.

•   Vi uppmuntrar alla elever/barn att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan/fritids.

(10)

•   Lärarrepresentanterna i likabehandlingsgruppen ansvarar för att kartläggning av stämningen på skolan genomförs varje år.

•   Lärarrepresentanterna i likabehandlingsgruppen ansvarar för att ha regelbundna samtal med kamratstödjare samt elevvårdsteamet.

7. Främjande, förebyggande och förhindrande arbete

På Påskbergsskolan/fritids främjar vi för barns och elevers lika rättigheter, samt förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Exempel på sådana aktiviteter är:

•   Alla klasser/grupper arbetar regelbundet med värderingsövningar i någon form.

Detta kan vara drama, etiska samtal etc.

•   På regelbundna klassråd och fritidshemmens samlingar diskutera frågor kring likabehandling. Vi använder oss av dagordning och protokoll för att alla ska ha lika möjlighet.

•   Elevärenden tas upp vid varje arbetslagskonferens. Trivselfrågor tas alltid upp vid utvecklingssamtal.

•   Det finns alltid rastvakter när eleverna är på rast.

•   Personal strävar efter att alla elever skall få lika mycket utrymme och behandlas lika i klassrummet.

•   I klasserna förs kontinuerligt diskussioner om diskrimineringsgrunderna och lyfter frågan om allas lika värde, hur man är mot varandra och att det är viktigt att man berättar om man är ledsen för något.

•   Personalen markerar direkt när vi uppmärksammar att någon gör något kränkande i ord eller handling. Markeringen ska ske med respekt för alla inblandade.

•   F-9 har bestämda platser i klassrummen.

Elevråd/klassråd

Vi har elevråd som träffas en gång per månad där en till två vuxna träffar två elevrepresentanter. Åk 6-9 har klassråd en gång i veckan där klasslärare medverkar.

Skolsköterska

Skolsköterska finns på skolan varje dag i veckan. Skolsköterska genomför hälsosamtal och där tas bla. frågor om trivsel, skolsituation, kamrater upp.

Kurator

Kurator finns på skolan 4-5 dagar i veckan. Kurator träffar eleverna enskilt eller i grupp.

Kurator genomför tjej- killsamtal i samarbete med kontaktläraren.

Ständigt pågående insatser Kön

För att öka jämställdheten mellan könen skall vi:

- Blanda pojkar och flickor i olika gruppkonstellationer.

(11)

- Lotta fram vissa grupper.

- Medvetet göra, vi vid olika tillfällen rena pojk och flickgrupper.

Religion

För att säkerställa samma rättigheter och möjligheter gällande religion eller annan trosuppfattning skall vi:

- Se olikheter i andras religioner som en tillgång i vårt dagliga arbete.

- Bekanta oss med andra länders religion och deras traditioner.

- Fortsätta att arbeta med vårt globala engagemang.

- Lyfta dessa frågor via vårt projekt skapande skola.

- Studiebesök - Ha lunchalternativ.

Etnisk tillhörighet

För att Påskbergsskolans elevers kunskaper om andra etniska gruppers levnadsförhållande skall öka skall vi:

- Se olikheter i andras kulturer och traditioner som en tillgång i vårt dagliga arbete.

- Bredda kunskapen genom diskussioner i klassrummet.

- Fortsätta arbeta med vårt globala engagemang.

Sexuell läggning

För att vår skola skall ha en ökad förståelse för olika sexuella läggningar, där inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund utav sexuell läggning,

könsidentitet eller familjebildning skall vi:

- Göra studiebesök på ungdomsmottagningen.

- Viktig att pedagogen är personlig och inte privat.

- Informera på ett sakligt sätt.

- Lyfta och ha diskussioner om olika familjebildningar.

Funktionshinder

För att alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder och inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund utav funktionshinder skall vi:

- Utgå ifrån eleven med funktionshindret när undervisning och aktiviteter planeras.

- Önskvärt med öppen dialog i klassrummet och med vårdnadshavare gällande funktionshinder.

Kränkande behandling

För att inga av våra elever skall känna sig utsatta för kränkande behandling skall vi:

- Alla bli bemötta med respekt.

- Alla bli sedda och tagna på allvar.

- All personal tar ansvar för alla elever på skolan.

- Skolan ska agera utifrån de anvisningar som finns i skolans likabehandlingsplan.

- Ta fram regler och utvärdera dem tillsammans i klassen.

Ansvarig

Skolledning, klasslärare, övrig personal och likabehandlingsgrupen.

(12)

8. Kartläggning

Kartläggningsmetoder

- kartläggning av fortbildningsbehov för pedagoger sker i medarbetarsamtalen.

- kartläggning av otrygga platser. Görs i dialog med trivselledarna - en kommungemensam enkät för eleverna.

- diskutera regler och förhållningssätt.

- årligen genomföra sociogram.

Områden som berörs av kartläggningen

Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Sexuella trakasserier kartläggs också.

Eleverna har involverats i kartläggningen genom en enkät, samtal om otrygga platser och genom återkommande diskussioner om regler och förhållningssätt. Klasslärare genomför enkäten och i samband med den lyfter klassläraren diskrimineringsgrunderna.

Likabehandlingsgruppen involveras genom framtagandet av lämpliga enkäter och

sammanställning av dessa. Likabehandlingsgruppen ansvarar för kartläggningen av otrygga platser. Sociogram genomförs i varje klass av varje klasslärare.

9. Förebyggande åtgärder

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling

Skolans mål

Ingen ska känna att det finns otrygga platser på skolan Åtgärder

- Tätare rastvakter-fler rastvakter och punktinsatser på vissa raster.

Detta görs för att eleverna efterfrågar fler vuxna i gemensamma utrymmen och för att man kan känna oro över att bli inlåst.

Ansvarig

Skolpersonalen i arbetslagen

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling

Skolans mål

Minska elevers känsla av ensamhet.

Åtgärder

- Sociogram görs.

Detta görs för att kartlägga grupprelationer och se varje individ.

Ansvarig Klasslärare

(13)

- Fler vuxna ute bland eleverna.

Detta görs för att fånga upp elever som verkar vara ensamma.

Ansvarig

Skolpersonal i arbetslagen

genom diskussioner i arbetslag och med trivselledarna med återkoppling till rektor

- Trivselledarna uppmärksammar elever som verkar vara ensamma.

Detta görs efter eget önskemål ifrån trivselledarna.

Ansvarig

Vuxna som arbetar med kompisstödjarna.

Skolans mål

Ingen skall känna att det finns otrygga platser på skolan

Elevskåpen i nedre hallen har flyttats för att få mer öppna ytor och därmed minimera tillfällen där kränkningar kan förekomma ostört.

Omklädningsrummen och duschar har renoverats så att det inte finns mörka utrymmen längre.

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling

Skolans mål

Skolnivå i praktiken

- Elevråd minst var femte vecka.

- Elevenkäter och uppföljande samtal.

- Samtal om elevvård på lagnivå en gång i veckan.

- Tillsyn på raster och luncher.

- Gemensamma aktiviteter för att lära känna varandra over grupp och klassgränser.

- Alla utvecklingssamtal tar upp trivsel och likabehandling.

- Kartläggning av otrygga platser och aktivt arbeta för förbättring.

- Elevhälsaträffar tre gånger i månaden där rektor, specialpedagog, speciallärare, kurator och skolsköterska medverkar.

- Denna planen finns tillgänglig på hemsidan tillsammans med namnen i likabehandlingsgruppen.

Klassnivå i praktiken

- Livskunskap/aktivt arbete kring värdegrundsfrågor.

- Klassråd varje vecka som forum för eleverna att ta upp sina frågor.

- Samtal om skolans regler och förhållningssätt vid varje läsårsstart och fortlöpande under terminen.

- Denna plan kommuniceras på elevråd och klassråd.

Individnivå i praktiken

- Hälsa varje dag, så att alla känner sig sedda och bekräftade.

- Enskilda samtal när så behövs.

- Olika arbetssätt anpassade till elevernas ålder och mognad behövs också i detta

(14)

förebyggande arbete.

Ansvarig

Rektor och pedagoger

10. Likabehandlingsfrämjande aktiviteter under läsåret 2013/14

•   Lära känna varandra dag i början på ht. Olika klasser tillsammans med sina mentorer.

•   Lära känna varandra dag i början på terminen. Planeras av åk 9 för åk 6, 7 och 8.

•   Värdegrundsarbete i början av ht.

•   Antimobbningsarbete med värderingsövningar tillsammans med eleverna.

•   Trivselledarutbildning i åk 6-7. Trivselledarna har rastaktiviteter 1 gång/vecka.

•   Aktivitetsdagar, 2 halvdagar.

•   Åk 8 planerade underhållningen för åk 9 avslutningsmiddag.

•   Påskbergsskolans ”klassikern” åldersblandat.

•   Skoljoggen

•   Temavecka Varberg vt gruppvis.

•   Tema språkbruk vt. ”Juste prat bra kamrat”.

•   På förekommen anledning aktivitet för tjejer åk 9 vt. Vid två tillfällen.

•   Tjejgrupp åk 9 ht.

•   Skapandeskola vecka vt.

11. Rutin för utredning och åtgärder vid kränkande behandling

Policy

Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till

Elever och föräldrar kan vända sig till vilken vuxen som helst inom skolans verksamhet i det akuta läget. Personal informerar skolledningen och fyller i blanketten ”anmälan om kränkande behandling” som lämnas till skolledningen. Skolledningen fyller i blanketten ”anmälan om kränkande behandling till förvaltningschefen” och lämnar den vidare till förvaltningschefen.

1. Personal som blivit som involverad i en händelse vid första läget, kontaktar i första hand mentor som har ett inledande samtal med eleven. Mentor kontaktar

vårdnadshavaren. I andra hand kontaktas annan klasslärare.

2. Händelsen dokumenteras och blanketten ” anmälan om kränkande behandling” fylls i.

Ärendet och blanketten lämnas till rektor. I samråd med rektor avgör

mentor/klasslärare om ärendet skall utredas vidare av likabehandlingsgruppen/elevhälsan. Vid fortsatt utredning gå vidare till punkt 3.

3. Likabehandlingsgruppen utreder händelsen med inblandade elever, dokumenterar och överlämnar till det till rektor.

4. En handlingsplan upprättas av likabehandlingsgruppen. I handlingsplanen ska det framgå hur skolan aktivt arbetar med förebyggande och uppföljning i den aktuella händelsen.

5. Vid diskriminering, trakassering eller kränkning som utförs av en vuxen, följer man samma handlingsplan men utredningen leds av rektor.

(15)

12. Anmälan

Om jag som elev/barn och vårdnadshavare upplever att skolan/fritidshemmet inte har uppfyllt kraven i diskrimeneringslagen och skollagen kan jag vända mig till Diskrimineringsombudsmannen eller Skolinspektionen/Barnombudsmannen som utövar tillsyn över att aktuella lagar följs. Om förskolan/skolan/fritidshemmet inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan förskolan/skolan/fritidshemmet bli skadeståndsskyldig gentemot den utsatte eleven. När personal diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev bryter förskolan/skolan/fritidshemmet mot förbudet att utsätta eleverna för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling.

Förskolans/skolans/fritidshemmets huvudman kan därför bli skyldig att betala skadestånd.

Läs  mer  på:  www.do.se      www.skolinspektionen.se7.    

(16)

References

Related documents

Någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att