1 2012-08-07
-+
Kvalitetsredovisning för
2011 Brinellgymnasiet
2 2012-08-07
Innehållsförteckning sida
1. Inledning 3
2. Medborgare/brukare 3
2.1 Mål 4
2.2 Arbetet i verksamheten 4
2.3 Resultat 6
2.4 Analys 11
3. Ekonomi 11
3.1 Mål 11
3.2 Resultat 11
3.4 Analys 12
4. Medarbetare 13
4.1 Mål 13
4.2 Arbetet i verksamheten 13
4.3 Resultat 13
4.4 Analys 14
5. Verksamhet/utveckling 14
5.1 Mål 14
5.2 Arbetet i verksamheten 14
5.3 Resultat 15
5.4 Analys 15
6. Gymnasiesärskolan 15
7. Sammanfattning 16
3 2012-08-07
Kvalitetsredovisning för Brinellgymnasiet
Denna rapport avser perioden 2011-01-01 – 2011-12-31
1. Inledning
Brinellgymnasiet har under läsåret 2010/2011 erbjudit elever studier inom tolv nationella program, det individuella programmet och gymnasiesärskolan.
Den planerade gymnasiereformen benämnd GY2011 innebar förändringar av programstruktur och en uppdelning mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Hösten 2011 erbjöd skolan elever möjligheter att läsa på sex högskoleförberedande program, på sju yrkesprogram samt lärlingsutbildning på ett yrkesprogram.
Av kommunens folkbokförda ungdomar valde 76,8 % att läsa på vår skola hösten 2010. Av alla ungdomar i Nässjö valde 23,2 % att läsa i annan kommun. Av dessa går 10,7 % på någon fristående gymnasieskola. Vid jämförelser ser vi att något högre andel elever valt att läsa på annan ort nu än tidigare år (år 2009/10 - 21,8 %).
Av skolans elever kommer 21 % från andra kommuner. Eleverna kommer från olika delar av landet.
Vi har riksintag till utbildningar med specialidrotterna bandy och bowling. Våra elever kan dessutom inom sitt individuella val välja mellan fler idrotter som fotboll, ishockey och basket samt ett stort antal andra kurser.
Målen för vår verksamhet återfinns i ett antal styrdokument som skollag, gymnasieförordning, läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94), programmål och ämnes-/kursplaner.
Årets rapport är uppställd efter den gemensamma struktur för mål - och uppföljningsarbete som finns i PILEN med följande rubriker:
• Medborgare/brukare
• Ekonomi
• Medarbetare
• Verksamhet/utveckling
2. Medborgare/brukare
I våra styrdokument finns de nationella målen för gymnasieskolan. Här följer några korta utdrag från läroplanen (LPF94) och skollagen.
I skollagen 2010:800 står i 4 § ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”
4 2012-08-07 I Lpf94 står: ”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.”
”Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolan(från Lpf94):
• tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram
• kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem
• tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas
• utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande
• utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
• tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat
• kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna.”
I förra årets kvalitetsredovisning sammanfattade vi våra utvecklingsbehov på följande sätt:
• Aktivt jobba för elevernas delaktighet
• Utveckla arbetet med kursutvärderingar
• Utveckla arbetet med åtgärdsprogram och dokumentation
• Bli bättre på att analysera våra resultat
2.1 Mål i PILEN för 2011
• Barn och ungdomar är trygga och trivs i skolan
• God utbildning
2.2 Arbetet i verksamheten
Arbetet på skolan för att våra elever ska trivas och känna sig trygga är alltid aktuellt. Alla elever startar i årskurs ett med gemensamma introduktionsdagar för att lära känna skolan och varandra samt få information omkring studierna.
Klassföreståndarna har ett särskilt ansvar för att följa sina elever under studietiden. Minst två gånger per termin genomförs klassråd där arbetsmiljöfrågor återkommer. Efter klassråden har rektor avstämning med elevrepresentanter från sina klasser för att bearbeta aktuella frågor.
I vissa klasser samverkar klassföreståndare med fler lärare och elevhälsoteamet för att stärka sammanhållningen och öka trivseln. Dessa aktiviteter kan vara av akut art eller pågå under längre tidsperioder.
I likabehandlingsplanen finns beskrivning av olika insatser som genomförs på skolan under året och vilka åtgärder som ska vidtas vid ev. mobbning samt angående dokumentation.
Etiska samtal förs i klasser t.ex. kring sociala medier för att motverka kränkningar. Samverkan mellan olika årskurser och mellan olika program stimuleras på olika sätt. På några yrkesprogram har
genomförts tydliga satsningar på säkerhetsföreskrifter.
Vi vill uppnå en god, meningsfull och konkurrenskraftig utbildning för våra elever. Vi
samarbetar/samverkar i arbetslag utifrån ett helhetsperspektiv på utbildningen. Hela tiden finns den enskilde elevens behov i centrum.
För varje program finns en ansvarig studieledare, som driver frågor om kurs- och programutveckling.
Ämnesansvariga studieledare finns för de gymnasiegemensamma ämnena.
Eleverna engageras i kursupplägget utifrån kursmål och programmål och de stimuleras att ta eget ansvar för sina studier. Några genomför och driver egna företag (UF = ungt företagande).
5 2012-08-07 Olika pedagogiska metoder används för att göra undervisningen intressant och betydelsefull. Lärare
genomför betygssamtal under pågående kurs för att upplysa eleven om studiesituationen i olika ämnen och vad som gjorts och behöver göras för att uppnå nästa betygssteg (formativ bedömning).
Uppföljningar av studieresultat sker med varierande redovisningsformer.
Lärarna följer upp arbetet med kursutvärderingar under och efter avslutade kurser.
Alla elever har individuella studieplaner, som diskuteras med eleverna vid de återkommande utvecklingssamtalen. Till dessa samtal bjuds också elevens vårdnadshavare in att delta.
I programmens redovisningar kan vi läsa om många varierande insatser för att individualisera undervisningen och få ett ökat elevengagemang. Satsningar på att förbättra dokumentation omkring elever har hög aktualitet.
Elever med studiesvårigheter erbjuds stödåtgärder i olika former. Inför hösten 2011 startade vi upp ett specialriktat stöd för elever med neuropsykiatriska funktionshinder som Asperger
syndrom/autism och ADHD. Utbildningen läggs upp med stöd av specialpedagog och elevassistent.
Eleven deltar i studier utifrån sitt intresse och val av nationellt program.
Alla elever som har behov av stödinsatser erbjuds detta enskilt eller i grupper. Varje lärare har i sin tjänst resurs för stöd i sina ämnen, dessutom erbjuder vi möjligheter att delta på schemalagda stödlektioner. En satsning har gjorts för att knyta våra specialpedagoger närmre våra nationella program för att stärka stödundervisningen till eleverna.
Från i höstas har studieledaren för svenska som andraspråk i stort sett alla de elever som läser svenska som andraspråk på Brinellgymnasiet. Hon har nu ett hemklassrum mitt i skolan med datorer, lexikon, uppslagsverk mm. Där tar läraren emot elever i blandade grupper då de kommer samtidigt som deras klasskamrater läser svenska, istället för att få extra lektioner sent på
eftermiddagen. Det betyder grupper där elever från alla årskurser kan läsa samtidigt. Detta innebär en hög grad av individualisering men där finns även möjlighet för eleverna att samarbeta eller hjälpa varandra över årskurserna.
På skolan har vi startat ett försök med en till en dator för eleverna i det ekonomiska programmet.
De senaste läsåren har vi följt upp statistik över elevernas frånvaro och ser där att det förekommer en hel del inte anmäld frånvaro. Vår strävan är att eleverna ska känna sig så stimulerade att delta i undervisningen att det ska leda till högre närvaro.
I den nya skollagen, som började gälla 1 juli 2011 står om elevers närvaro och information om frånvaro i 15 kapitlet och § 16 ”En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.
Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.”
Utifrån detta uppdrag har vi utarbetat rutiner för att dagligen kunna meddela vårdnadshavare med hjälp av vårt program skola24.
6 2012-08-07 2.3 Resultat
Ett mål i PILEN är att eleverna är trygga och trivs i skolan.
Under läsåret genomfördes två olika enkätundersökningar där frågor ställdes till eleverna i åk 2 om deras upplevelse av trivsel och trygghet. Vi redovisar här resultatet från arbetsmiljöenkäten genomförd på våren 2011, där vi har jämförande siffror från tidigare år. Enkäten besvarades genom att eleverna graderade sina upplevelser med siffra 1 (lägst) - 6 (högst). Därefter räknas ett medeltal av elevernas svar ut.
Arbetsmiljöenkät till elever i år 2. År 2010 År 2011
Trivs du i skolan? 4,9 4,9
Lyssnar vuxna på vad du tycker? 4,5 4,4
Är stämningen bra i klassen? 4,9 4,8
Känner du dig trygg i skolan? 5,2 5,1
Bild 1. Resultat av arbetsmiljöenkät
Resultatet visar att våra nuvarande elever i aktuell årskurs trivs och känner sig trygga på skolan. Vid jämförelse med tidigare undersökning ser vi liknande höga värden.
I Pilen anges att 90 % av eleverna ska uppge att de trivs i skolan. I ovanstående tabell anges inte resultaten i procent, men det genomfördes ytterligare en enkät under samma termin. Denna enkät ställdes till samma elevgrupper och med samma formuleringar som till elever inom alla skolor i kommunen. På påståendet ”jag känner mig trygg i skolan” svarade 60 % att det stämmer helt och hållet och 35 % att det stämmer ganska bra. Totalt 95 % positiva elever.
Arbetet som bedrivs i klasserna av engagerad personal har bidragit till att skapa trygghet i klassrummen och i klasserna. Elevhälsoteamet är en tillgång i detta arbete.
Likabehandlingsplanen skulle revideras under året. Ett arbete för uppdatering av vår plan har gjorts.
Vi har bearbetat den i det gemensamma webbverktyget ”planforskolan”. Den nya planen beslutades i skolkonferensen och benämns nu ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”. Där anges åtgärder vi ska jobba med kontinuerligt och speciellt under nya året.
Nästa mål i PILEN är god utbildning.
En viktig förutsättning för att nå en god utbildning är att våra elever vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena samt att de ska få veta hur det går för dem i skolarbetet.
Elevernas synpunkter på detta fick vi del av i vår elevenkät. På frågan ”Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena” svarar över 75 % av eleverna att det ”stämmer helt och hållet” eller
”stämmer ganska bra”.
Vid arbetsplatsträffar för personalen och på klassråden har vi diskuterat vad vi ytterligare kan göra för att alla elever ska ha god kännedom om vilka förväntningar som lärarna har. Lärarna arbetar tillsammans med eleverna fram syfte, mål, metoder och bedömningsgrunder som ligger till grund för fortsatt undervisning i kursen.
På enkätfrågan ”jag vet hur det går för mig i skolarbetet” anser 53 % av eleverna att det ”stämmer helt och hållet” och 35 % anser att det ”stämmer ganska bra”.
7 2012-08-07 Lärarna har fått utbildning inom området formativ bedömning och hur vi jobbar med återkopplingar
till eleverna. Vi hoppas att eleverna framöver i högre grad ska kunna instämma i att de vet hur det går för dem i skolarbetet.
En indikator i PILERN är att den genomsnittliga betygspoängen för läsåret 2010/2011 är minst 14,6 (exkl. IV och gymnasiesärskolan)
I följande tabeller kan vi se skolans resultat och också följa resultaten för de olika programmen.
Våren 2011 lämnade 359 elever skolan med slutbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen för våra elever med slutbetyg var 14,6. För riket var den genomsnittliga betygspoängen 14,1 – se bilden nedan.
Bild 2. Den totala betygspoängen i Nässjö samt för alla huvudmän
På programnivå ser vi betygspoängen i följande bild. Här ser vi variationer mellan de olika
programmen och för de olika åren. Alla program på skolan har högre genomsnittligt betygspoäng än i riket. Högsta betygspoängen har eleverna från NV, följt av eleverna på SP.
Bild 3. Genomsnittligt betygspoäng per program för Brinellgymnasiet
Nässjö Riket
2009 2010 2011 2009 2010 2011
Barn- och fritidsprogrammet 13,0 13,5 13,6 12,9 12,8 12,7
Byggprogrammet 13,4 12,8 13,9 12,7 12,6 12,7
Elprogrammet 12,5 12,9 12,8 12,3 12,4 12,5
Estetiska programmet 16,0 16,9 15,1 14,9 14,9 15,0
Handels- och adm. Programmet 14,2 14,8 14,0 13,0 12,9 12,9 Hantverksprogrammet (frisör) 16,7 15,8 15,3 14,4 14,4 14,3
Industriprogrammet 13,0 12,4 13,6 11,9 11,9 11,9
Medieprogrammet 14,5 14,9 15,2 13,5 13,7 13,4
Naturvetenskapsprogrammet 17,1 17,5 16,9 16,0 16,1 16,3
Omvårdnadsprogrammet 14,5 15,2 14,3 13,3 13,4 13,3
Samhällsvetenskapsprogrammet 15,8 16,1 16,3 14,7 14,8 14,9
Teknikprogrammet 14,2 15,1 14,8 14,0 14,0 14,3
Gymnasieskolan totalt 14,6 14,8 14,6 14,1 14,2 14,1
8 2012-08-07 En annan indikator i PILEN anger att det ska vara minst 97 % som når grundläggande behörighet till
högskolan (exkl IV och gymnasiesärskolan).
Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har en elev som i sitt slutbetyg har lägst betyget godkänt på kurser som omfattar minst 90 % av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, d.v.s. 2250 poäng. Av de elever i riket, som erhöll slutbetyg hade 87,1 % denna behörighet.
Bild 4. Andel elever med högskolebehörighet
Statistiken visar att andelen av våra elever som nått högskolebehörighet är 94,7 %. Detta är något lägre än tidigare år, men högre än andelen i riket och Pilens mål har inte uppnåtts.
I bild 5 kan vi följa hur eleverna från respektive program nått högskolebehörighet. Samtliga elever med slutbetyg i ES, HVFR, MP, NV har grundläggande behörighet till högskolan. Det varierar annars mellan programmen från 75 % till 100 %. Vi ser också att det är skillnader mellan de olika årens resultat.
Nationella program 2009 2010 2011
Barn- och fritidsprogrammet 100 97 96
Byggprogrammet 93 97 92
Elprogrammet 92 96 97
Estetiska programmet 100 100 100
Handels- och administrationsprogram 88 100 96
Hantverksprogrammet 100 100 100
Industriprogrammet 71 77 75
Medieprogrammet 97 100 100
Naturvetenskapsprogrammet 100 100 100
Omvårdnadsprogrammet 96 100 96
Samhällsvetenskapsprogrammet 100 100 98
Teknikprogrammet 100 100 94
Gymnasieskolan totalt 96 97 94,7
Bild 5. Andel elever (%) behöriga till högskola per program
Nästa indikator i PILEN anger att andelen elever som fullföljt sina studier inom 4 år ska vara 82 % år 2010/11.
9 2012-08-07 Alla gymnasieprogram, med undantag av individuella programmet, är normalt treåriga. Ett antal
elever behöver mer än tre år för att nå sitt slutbetyg. I denna jämförelse kan vi se hur det ser ut efter fyra års studier (bild 6). Bilden visar att totalt 82 % nått detta resultat, samma andel som tidigare år.
Bild 6. Andel elever som fullföljt ett program inom 4 år (inkl IV)
På vår skola har 90,8 % av eleverna fullföljt ett nationellt program inom fyra år (exkl IV), motsvarande siffra för alla huvudmän är 84,2 %. De flesta eleverna är klara efter tre års studier. Några elever har slutat gymnasieskolan med ett samlat betygsdokument, alltså inte fått slutbetyg (våren 2011 var det 48 elever). Vi har 27 elever, som under innevarande läsår går sitt fjärde år (motsvarar 6,6 % av eleverna som slutade våren 2011).
Alla resultat kan inte belysas med statistik. Vi upplever att samarbete mellan lärare i samma ämnen och mellan lärare med olika behörigheter och ämnen skapar stimulerande lärmiljöer och berikar verksamheten. Vi arbetar med att engagera eleverna i varierande uppgifter och redovisningsformer.
Några lärare anger i sin uppföljning av årets arbete att de möjligheter, som finns på skolan att ansöka om stipendier från Aktiestinsens gymnasiefond och Öhrskogs stiftelse blir en extra drivkraft för eleverna.
I vår arbetsmiljöenkät, som riktades till elever i årskurs två, kan vi se elevernas upplevelser omkring undervisningen, samarbete och delaktighet. Eleverna ger positiva svar på dessa frågor, som tidigare år. (bild 7) Upplevelserna graderas med siffra 1 (lägst och siffra 6 (högst), sedan räknas medeltal fram som redovisas här.
År 2010 År 2011 Diskuterar lärare och elever tillsammans hur
undervisningen ska genomföras? 4,2 4,2
Använder ni olika arbetssätt? T.ex. enskilt arbete,
grupparbete, lärare berättar, studiebesök 4,6 4,5
Fungerar samarbetet i klassen? 4,4 4,4
Är du med i planeringen av skolarbetet? 3,7 3,6
Följs den gemensamma planeringen? 4,1 4,0
Bild 7. Arbetsmiljöenkät till elever i årskurs två.
10 2012-08-07 I PILEN anges målet att minst 85 % av eleverna ska antas på sitt förstahandsval. Detta har uppnåtts
och hösten 2011 kunde 90 % komma in på sitt förstahandsval. (2011-06-30) År 2009 År 2010 År 2011
Antal intagna elever till år 1 492 425 413 Intagna på sitt förstahandsval 85 % 91 % 90 % Bild 8. Elever antagna på sitt förstahandsval 2011-06-30
I följande tabell ser vi hur eleverna är fördelade på de olika programmen. Vi vill visa denna bild trots att det inte går att jämföra alla program direkt utan får ta hänsyn till de nya programmen, som startade hösten 2011. Ekonomiprogrammet är nytt, fanns tidigare inom SP. Bland HV – eleverna finns nu träinriktningen inräknad, den återfanns tidigare på IP. MP finns inte som program längre och tog inte in nya elever i höstas. (Se förklaringar till förkortningar i tabellen nedan)
De program som genomförs är: antal elever oktober 2010
antal elever oktober 2011
Barn- och fritidsprogrammet (BF) 76 79
Byggprogrammet (BP) 104 119
Elprogrammet (EC + EE) 92 93
Ekonomiprogrammet (EK) - 26
Estetiska programmet (ES) 51 47
Gymnasiesärskolan 40 38
Handels- och administrationsprogrammet (HP+ HA) 75 74
Hantverksprogrammet (HVFR, HVSTY, HVFIN) 62 89
Individuella programmet 89 81
Industriprogrammet (IP) 69 49
Medieprogrammet (MP) 97 57
Naturvetenskapsprogrammet (NV) 110 97
Omvårdnadsprogrammet (OP+ VO) 95 68
Samhällsvetenskapsprogrammet (SP + SA + HU) 225 213
Teknikprogrammet (TE+ åk 4 på TE) 166 165
VVS- och fastighetsprogrammet (VF) – lärling - 4
4:e årselever 32 27
Totalt antal elever 1383 1326
Bild 9: Antal elever per program i oktober månad år 2010 och 2011.
Vi jobbar för att våra elever ska känna sig delaktiga i sin studiesituation och känna sig motiverade att vara närvarande. Vi har nu följt statistik över elevers frånvaro under några år och ser vid avstämning samma tendens som tidigare år att den totala frånvaron ökar från årskurs ett till årskurs två och blir högst i årskurs tre. Vi kan dock se något lägre andel frånvaro i årskurs två mot tidigare år.
Kommentarer som skrivs i programmens redovisningar är att man upplever att anledningar till högre frånvaro i åk 2 och åk 3 kan ha med elevernas andra sysslor och prioriteringar av körkort, jobb etc. att göra.
11 2012-08-07 Bild 10. Elevers frånvaro – en jämförelse mellan årskurser och olika år.
2.4 Analys
Utifrån resultaten i arbetsmiljöenkäten verkar det finnas ett samband mellan elevens trivsel och elevens möjlighet till samarbete, påverkan av sina studier sett i ett undervisningsperspektiv. Det här kan också vara en bidragande orsak till att eleverna känner sig trygga i skolan. Vi kan också vända på det, är eleverna trygga så trivs de och känner en större glädje/inspiration i sitt samverkande runt sina studier. Det som är motsägelsefullt är frånvarostatistiken. Elever som trivs, är trygga och
studiemotiverade, borde ha en större närvaro. Vår förhoppning är, när de nya reglerna gällande frånvaron börjar fungera, att resultaten blir ännu bättre.
I jämförelse med statistik över elevernas slutbetyg från tidigare år kan vi konstatera att eleverna även i år når goda resultat. Resultaten är något lägre än 2010, men följer ungefär samma nivå som tidigare år. De resultat vi ser är fortfarande höga vid jämförelse med medeltalen för riket.
De utvecklingsbehov, som vi angav i förra årets redovisning, är områden som vi här har beskrivit hur vi jobbar vidare med.
3. Ekonomi
3.1 Mål i PILEN 2011
• God ekonomisk hushållning 3.2 Resultat
Den genomsnittliga kostnaden för en elev i kommunala skolor är 95 600 kronor. Denna siffra gäller för alla gymnasieelever, som är folkbokförda i kommunen. Statistiken är hämtad från Skolverket.
Kostnad för folkbokförd elev för ersättning till andra kommuner är 99 200 kronor.
Vi kan utläsa att Nässjös kostnader för undervisning är lägre än i motsvarande kommungrupp och för alla kommuner. Kostnaderna för lokaler är högre än för kommungruppen och alla kommuner.
12 2012-08-07
Nässjö Kommungruppen Alla kommuner
2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010
Kostnad per elev
för undervisning 40200 42300 42200 44800 45300 47000 42000 42700 43700 Kostnad per elev
för lokaler 23400 22200 22700 18500 18500 18800 18700 19100 19300 Kostnad per
folkbokförd elev i
kommunala skolor 92600 92700 95600 96600 96800 98800 92900 95200 97700 Kostnad per
folkbokförd elev för ersättning till annan
kommun 108000 101600 99200 98900 94600 95000 93300 95700 97900 Bild 11. Kostnader för Nässjö, kommungrupp och alla kommuner.
Vid jämförelser med kommunerna på Höglandet kan vi se att vår kommun har lägre kostnader/elev för undervisning än alla övriga kommuner.
Bild 12. Kostnader för undervisning – en jämförelse på Höglandet och riket.
3.3 Analys
Brinellgymnasiet bedriver en mycket kostnadseffektiv undervisning och når fortfarande mycket bra resultat. Skolan har genomfört kraftiga besparingar under de senaste åren och kostnaden per elev för undervisning har minskat med 100 kr per elev mellan år 2009 och år 2010. Jämför man kostnaden per elev för undervisning mellan Nässjö och kommungruppen så har skillnaden mellan åren ökat från 3000 kr/elev till 4800 kr/elev. Detta innebär att den totala undervisningskostnaden för
gymnasieelever från Nässjö kommun ligger mer än 6 miljoner under den totala undervisnings - kostnaden för jämförbara kommuner. Om man dessutom beaktar att cirka 25 % av Nässjö kommuns elever studerar utanför kommunen och kostnaderna per elev för dessa är väsentligt högre än Brinellgymnasiets kostnader så borde cirka 8 miljoner tillföras Brinellgymnasiet för att undervisningskostnaden skall hamna på samma nivå som jämförbara kommuner.
13 2012-08-07 Brinellgymnasiets personal utför idag ett fantastiskt arbete som ger en mycket hög måluppfyllelse.
Om inte de ekonomiska förutsättningarna förbättras så kommer det att bli oerhört svårt att upprätthålla denna höga nivå, särskilt med tanke på de kommande årens elevminskningar.
4. Medarbetare
4.1 Mål i PILEN 2011:• Motiverade och engagerade medarbetare
• Välutbildad och kompetent personal 4.2 Arbetet i verksamheten
Gymnasiet leds av gymnasiechefen med ett övergripande ansvar för verksamheten samt fem rektorer, schemaläggare och ekonom. Varje rektor ansvarar för planering och genomförande av ett antal gymnasieprogram och är arbetsledare för lärare inom sina program. En administrativ enhet finns som handlägger intagningsfrågor, elevdokumentation, ekonomi, schemahantering, IT och vaktmästeri.
Totalt fanns hösten 2010 ca 140 tjänstgörande lärare, vilket motsvarar 117 heltidstjänster för gymnasiet samt ytterligare lärartjänster för gymnasiesärskolan och vuxenutbildningarna. Hösten 2011 rapporterades att vi hade motsvarande 110,6 heltidstjänster på skolan.
Som stöd för den pedagogiska verksamheten finns elevhälsoteamet, som består av skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare(SYV). Elevhälsoteamet har ett nära samarbete med varandra. De har också regelbundna träffar med respektive rektor.
All personal erbjuds kompetensutveckling efter individuell kompetensplan, som görs upp i samråd med arbetsledaren. Några lärare deltar i fortbildning inom ramen för lärarlyftet med satsning på specialpedagogik och svenska som andraspråk och annan ämnesfördjupning.
Gemensamma studiedagar anordnas och under läsåret har vi haft fokus på den nya
gymnasiereformen GY2011. Under hösten fick all personal utbildning om den nya skollagen och sociala medier.
4.3 Resultat
Under läsåret 2010/11 var lärartätheten 8,8 lärare på 100 elever (statistik hämtad från Skolverket).
Se bild 13.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ska läsåret 2010/2011 vara minst 75 % på gymnasiet anges som indikator i Pilen. I bilden nedan kan vi se att vår personal till 73 % har denna utbildningsnivå. Vi har några lärare, som nu läser för att erhålla pedagogisk behörighet.
I tabellen nedan ser vi att vår skola har högre lärartäthet än vad som gäller för riket. När vi jämför med kommungruppen så har vi lägre lärartäthet under motsvarande tid. Bilden från Höglandets gymnasier (bild 14) visar att alla övriga kommuner har högre lärartäthet.
14 2012-08-07
Nässjö Kommungruppen
(tätbefolkad region kom.) Alla kommuner 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 antal lärare (omräknat
heltidstjänster) per 100
elever 8,6 8,8 8,6 9,0 9,0 9,3 7,9 8,1 8,1
andel med pedagogisk
utbildning (heltidstjänst) 75 % 73 % 74 % 74 % 74 % 79 % 80 % 75 % 77 % Bild 13. Lärartäthet och andel med pedagogisk utbildning
Bild 14. Lärartäthet på Höglandets gymnasier 15 oktober år2009 till 2011
4.4 Analys
Våra medarbetare gör ett bra jobb. Detta år har inneburit stora satsningar för att komma igång med de nya programmen och alla nya kurser parallellt med de pågående utbildningarna. Mycket arbete är nedlagt i ämnesarbetslag och ämnesföreträdare har deltagit i Höglandssamarbete för att utveckla de nya gymnasieutbildningarna.
Vi har en god flexibilitet i organisationen och använder våra resurser för att få god kvalitet i undervisningen och för att möta varje elev efter deras behov.
Vi upplever att det finns förståelse i personalgrupperna för skolans ekonomiska förutsättningar.
5. Verksamhet/utveckling
5.1 Mål:• Ett medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster 5.2 Arbetet i verksamheten
Under läsåret har skolan haft kontaktperson, som deltagit i det länsövergripande projektet om sex och samlevnadsundervisning. Genusinspiratörer har utsetts, utbildats och de jobbar inom flera
15 2012-08-07 program för att implementera genusperspektivet i undervisningen. Inför nytt läsår utsåg vi nya
genusinspiratörer inom flera program för att alla ska bli delaktiga i detta arbete.
Från flera program redovisas att genusperspektivet på ett naturligt sätt genomsyrar kursplaner i deras program.
Skolans övriga utvecklingsområden är beskrivna under punkt 2 i denna redovisning.
5.3 Resultat
Genusinspiratörer finns utsedda. De har erbjudits fortbildning och jobbar inom sina program för att stimulera och utveckla arbetet vidare. Från programmen redovisas att det resulterat i större insikt om ämnet och hur vi bemöter varandra. Vi försöker väva in tankar om vad som är norm och vad som ses som annorlunda och arbeta aktivt med att motverka könsmönster, men behöver fortsatt vara medvetna om vårt förhållningssätt. Genusarbetet håller denna del levande.
5.4 Analys
Vi kan konstatera att genusinpiratörernas insatser stimulerat arbetsalgen till ökad medvetenhet. I flera av programmen är detta område aktuellt inom flera kursplaner.
6. Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan är fyraårig och totalt har vi nu 35 elever. Största elevgruppen läser på specialutformat program och 10 elever går på yrkesträning alt verksamhetsträning.
Arbetsplanen är utarbetad utifrån Brinellgymnasiets plan samt gymnasiesärskolans styrdokument.
Nya gymnasieskolan GY2011 gäller inte för gymnasiesärskolan, här kommer förändringar inför år 2013.
Aktuella mål för 10/11
• att respektera andra människors egenvärde och integritet
• att inte acceptera kränkande behandling och att alla känner sig trygga och ska trivas i skolan
• att elev ges inflytande och delaktighet
• att eleven ges förutsättning att erhålla kunskaper inför ett kommande vuxenliv, yrkesliv och studier
• att öka medvetenhet om samband fysisk rörelse, kost och hälsa
• fortsatt samverkan med övriga gymnasiet
Så här har vi arbetat: Aktiva samtal i grupp och enskilt. Eleverna är betydligt mer medvetna om valmöjligheter inom sin utbildning. Vi har konkretiserat kursmålen och ger eleverna kontinuerlig feedback. Vi har startat aktiva processer där eleverna skall använda sig av sin individuella studieplan och reflektera över dess innehåll.
Den praktiska inriktningen i samtliga kurser/ämnen/undervisningsområden har ökat möjligheterna för ett lärande i vardagen. Eleverna har getts ett större ansvar i sökandet efter ny kunskap. Arbetet har skett ämnesöverskridande i olika teman/projekt. Vi har aktivt lyft sambandet mellan fysisk
16 2012-08-07 aktivitet, kost och hälsa genom praktisk verksamhet. En medveten kommunikation förs utifrån
genusperspektiv.
Resultat: I samtal med eleverna framkommer att de allra flesta känner sig trygga i klassen och trivs på skolan. Vi har sett att eleverna tar ett större ansvar för sitt lärande och även i sökandet efter kunskap.
Analys och bedömning av måluppfyllelse: Periodvis har vi arbetat aktivt med likabehandlingsplanen för att öka elevernas medvetenhet om sitt och andras beteende. Detta är en livslång process. Lyhörd personal krävs för att få eleverna delaktiga. Mer tid, mer stimulans och stöd till reflektion hos elev är önskvärd. Att elev blir medveten om betydelsefulla kompetenser kräver medvetet stöd och goda samtal. Elever ska få redskap att så självständigt som möjligt ”klara sitt liv”. Vi måste tillsammans reflektera över dessa frågor/utmaningar. Vi eftersträvar att söka nya lärmiljöer utanför skolan. Vi har sett att eleverna har känt ett större ansvar i arbetet med tema/projekt. Vid ämnesövergripande arbetssätt lär sig eleverna att ta till sig kunskaper på ett annat sätt, vilket har lett till positiva diskussioner och mer delaktighet.
7. Sammanfattning
Vi kan i årets redovisning läsa om den förändring som gymnasieskolan är mitt uppe i med nystart av nya gymnasieprogram. Det kräver stora insatser från alla berörda för att läsa in sig i nya programmål, kunskapskrav för nya kurser etc.
De resultat som redovisas visar på en fortsatt hög måluppfyllelse och våra förhoppningar är att vi även i fortsättningen ska kunna erbjuda våra elever förutsättningar att nå goda resultat.
Vi sammanfattar våra utvecklingsbehov i följande:
- Fortsatt arbete med formativ bedömning - Utveckla arbetet med kursutvärderingar - Utveckla arbetet med vår nya lärplattform - Bli bättre på att analysera våra resultat.
