KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HAMMAREN LÄSÅRET

(1)

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HAMMAREN

LÄSÅRET 2014-2015

(2)

Innehållsförteckning

Inledning...3

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning ...3

Underlag och rutiner...3

Organisation och förutsättningar ...3

Normer och värden...4

Verksamhetsmål...4

Process/insatser...4

Resultat...4

Analys...4

Utvärdering...5

Åtgärder för utveckling...5

Utveckling och lärande...5

Verksamhetsmål...5

Resultat...6

Analys...6

Utvärdering...6

Barns inflytande ...7

Verksamhetsmål...7

Resultat...7

Analys...7

Utvärdering...7

Förskola och hem...8

Resultat enkät ...8

Verksamhetsmål...8

Resultat...8

Analys...8

Utvärdering...9

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ...9

Verksamhetsmål...9

Resultat...9

Analys...9

Utvärdering...10

Kultur- och utbildningsnämndens mål ...11

Bedömning av förskolans kvalitet ...12

Sammanfattning...14

(3)

Inledning

Vår vision är att möta alla barn och föräldrar med respekt och att skapa en gemensam trygghet, där alla kan känna sig delaktiga i verksamheten. Tryggheten är grund för allt lärande.

Vi lägger stor vikt vid att vara närvarande, lyssnande och delaktiga pedagoger, vilket medför att vi lättare kan fånga upp barnens intressen, tankar och idéer. Utifrån barnens intressen kan vi sedan utmana vidare i så väl lek som lärandet. Vi lär av varandra, alla har något att tillföra både barn och vuxna. Barngruppen förändras ständigt och vi arbetar alltid för att utveckla verksamheten utifrån den barn grupp vi har. Vi reflekterar, diskuterar och

utvärderar för att komma vidare i det pedagogiska arbetet. Barnens intressen och behov styr verksamheten och dess innehåll, vi anpassar miljöerna, aktiviteter och materialet

kontinuerligt.

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning

Vi har fortsatt jobba med stödtecken, sagopåsar, vistas i närmiljön, muntlig information till vårdnadshavare samt gemensamma pedagogiska forum (fsk- fritids och med Stocksätter och Dungen).

Underlag och rutiner

Ett av våra viktigaste verktyg är den pedagogiska dokumentationen, som pågår under hela läsåret. Vi använder oss av bilder, barnens egna berättelser, våra reflektioner och upplevelser som vi även delger för vårdnadshavarna. Vi har pedagogiska reflektioner utifrån

verksamheten, detta sker på gemensamma planeringar, Kut-dagar, utvecklingssamtal och föräldramöten. Föräldrarna har även haft möjlighet att svara på en undersökningsenkät om förskolan Hammaren. Genom den dagliga kommunikationen känner sig våra föräldrar och barn delaktiga i vår verksamhet.

Organisation och förutsättningar

Hammaren är en mångkulturell en avdelningsförskola där alla världens hörn är

representerade. 18 barn har varit inskrivna under höst och tidig vår. Mellan mars och maj skolade vi in tre barn i åldrarna 1-2 år. Barnen på Hammaren är i åldrarna 1-5 år och på Hammaren talas det sex olika språk, endast två av barnen har svenska som modersmål.

Grundbemanningen ligger på 3,35 tjänst. Detta inkluderar tid för planering, tillagning av frukost och mellanmål samt hantering av lunch som kommer färdiglagad från ett storkök i närheten.

Under läsåret har vi haft gemensamma nätverksträffar 1gång i veckan med pedagoger från Stocksätter, Dungen och förskolechef. De områden vi nätverkat om är pedagogisk

dokumentation och mångkultur. Vi har valt dessa då de har varit prioriterade att utveckla.

Dåligt nätverk har gjort det svårarbetat med viss It, vi har dock fått Ipads/lärplatta under året vilket gett oss större förutsättningar för ett enklare systematiskt kvalitetsarbete.

Vi har närhet till den spontana idrottsplatsen, lekparker, elljuspår, Stocksätters skola och förskola.

Vi samarbetar med Stocksätters förskola och fritids vid sena stängningar. Vi samarbetar även vid klämdagar och lov.

Fram till semestern -15 har vi hyrt lokal av Pingstkyrkan och där har vi har vi haft tillgång till egen gård.

Enheten har tillgång till en vikariesamordnare. Det finns ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Det är främst specialpedagogen men även kurator och talpedagog (talpedagog tjänsten försvann under sen vintern) som arbetar gentemot

(4)

förskoleverksamheten.

Rutiner för samverkan med BVC och socialtjänsten finns. Det finns även möjlighet till modersmålsstödjare.

Normer och värden

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Verksamhetsmål

”utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.” ”..varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde..oavsett kön”utvecklar sin identitet.”

Process/insatser

Vi går till skogen minst en gång i veckan, när vi befinner oss i skogen så pratar vi pedagoger ofta med barnen om hur vi ska behandla levande ting. Ofta är barnen med och stöttar

varandra i dessa frågor. Vi har även delat upp barnen i mindre grupper för att se och stärka det enskilda barnet. Vi vistas ofta i vår närmiljön, vi diskuterar tillsammans med barnen hur vi bemöter andra människor. Barnen får ta ansvar för sina egna handlingar och vi jobbar även mycket med konfliktlösning tillsammans med barnen. Vi pedagoger är närvarande tillsammans med barnen för att stötta i lek, fånga upp det barnen tycker är intressant, men också besvara barnens olika frågor. Vi är nära barnen, lyssnar och iakttar och reflekterar över olika situationer. Diskussioner och frågeställningar är en viktig del i arbetet. Vi är även i startgroparna med Ipad/lärplattan som ett nytt arbetsredskap, med hjälp av den kan vi även filma olika företeelser och även samspelet mellan olika barn.

Resultat

Genom att vi har jobbat mycket med individen så har detta resulterat i att barnen klarar av frihet under ansvar. Detta innebär att vi ger barnen stor frihet vad gäller fri lek i skogen och detta har fungerat mycket bra. Genom att delat upp barnen i små grupper, så klarar barnen av att vistats i stor grupp. Att jobba med konfliktlösning och stödtecken tillsammans med barnen har resulterat i att många av barnen klarar att lösa konflikterna på egen hand. Vi vuxna finns alltid närvarande för att stötta barnen i detta.

Analys

Vi kommer fortsätta vistas mycket i vår närmiljö och i skogen, för vi märker att det är ett arbetssätt som passar vår barngrupp. Många av våra barn på Hammaren har ingen vana av den svenska utemiljön, därför är det extra viktigt för oss att vistas i vår närmiljö. Detta sker också i dialog med föräldrarna, där vi berättar vad vi gör både genom ord och bilder.

Samtalet är för oss det viktigaste lärotillfället, att vi pedagoger kan lyssna, reflektera och utmana barnen i deras tankar. Eftersom vi strävar mot att vara närvarande och lyhörda så kan

(5)

vi fånga upp varje barn i deras funderingar kring det vi har sett eller upplevt.

Hammaren är en mångkulturell förskola, våra barn talar flera språk och har olika kulturella bakgrunder. Vi pedagoger lägger stor vikt vid att vara närvarande tillsammans med barnen, för att förtydliga och stöta i olika situationer. Vi gör det för att kunna fånga upp alla barn, svårigheterna för oss är att alltid förstå alla barn i alla situationer. Våra barn är starka individer och tillsammans blir vi ännu starkare, vi hjälper varandra i konflikter eller när kompisen bredvid inte förstår. Barnet som får hjälpa sin kompis blir stärkt, men även barnet som försöker förmedla blir förstådd. Detta gör i det långa loppet att vi får en sammansvetsad barngrupp där vi ställer upp för varandra.

Utvärdering

1 2 3

4

⁵

Åtgärder för utveckling

Fortsätta att arbeta i små grupper tillsammans med barnen.

Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och

inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,

kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Verksamhetsmål

”utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,” ”utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,”

”...utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.”

(6)

Språket genomsyrar vår verksamhet, vi spelar spel, läser sagor, sjunger, använder oss av sagopåsar. Vi går till skogen, lekparken, vi besöker olika platser, men framförallt är vi närvarande pedagoger. Vi i personalen tillhör även ett språknätverk, där vi tillsammans med andra pedagoger får tips och idéer på hur vi kan arbeta med språket tillsammans med barnen.

Vi är nära barnen, lyssnar och iakttar och reflekterar över olika situationer. Diskussioner och frågeställningar är en viktig del i arbetet.

Ett mattematiskt arbetssätt är ett kontinuerligt arbete som genomsyrar vår verksamhet. Vi räknar, spelar spel, målar och ritar former. Vi leker matte i skogen tillsammans med vår maskot Nisse. Vi har stora tärningar med oss som vi använder till mattelek i skogen. Men även i sagornas värld får våra barn ta del av mattematiska begrepp som över, under, stor och liten.

Resultat

Barnen på Hammaren utvecklas ständigt vad det gäller språket. Barnen som är nyanlända finner sig snabbt tillrätta i barngruppen och kan förmedla både sina känslor och åsikter. Med hjälp av sagor lär vi oss tillsammans på ett glädjefyllt sätt. De stora barnen kan efter ett antal upprepningar själva berätta sagorna i sagopåsarna. De största barnen kan även agera tolkar åt vuxna eller åt yngre barn, detta tyder på en god språklig mognad och förståelse.

Vi ser att de flesta av våra äldre barn kan räkna till tio, de flesta kan även spela enklare spel tillsammans med en kompis. De flesta förstår även benämningar som över, under, stor, liten och kan sätta dem i rätt sammanhang.

Analys

Vad det gäller språkutvecklingen är det viktigt för oss pedagoger att vara närvarande och fånga upp och utmana barnen. Att vi är närvarande och i mindre grupper ökar möjligheten att alla barn kommer till tals. Med hjälp av rekvisita och stödtecken så förtydligas det vi säger. Utmaningen handlar många gånger om att bemöta alla barn oavsett ålder och språkliga förutsättningar, hitta vägar och mötas tillsammans. Samtalet är för oss det viktigaste lärotillfället, att vi pedagoger kan lyssna, reflektera och utmana barnen i deras tankar. Eftersom vi strävar mot att vara närvarande och lyhörda så kan vi fånga upp varje barn i deras funderingar kring det vi har sett eller upplevt. Förra året arbetade vi med ett språkliga projekt, detta är något vi har saknat i verksamheten detta läsår.

Genom arbetet i små grupper så har alla barn blivit utmanade på sin egen nivå. Alla barn har möjlighet att återberätta och reflektera över olika matematiska termer. Vi pedagoger har en större chans att lyssna in barnen och se att de har förstått vad vi har pratat om. Eftersom vi strävar mot att vara närvarande och lyhörda så kan vi fånga upp varje barn i deras

funderingar kring det vi har sett eller upplevt. Detta underlättas av att vi ofta är uppdelade i små grupper. Vi ser även en positiv matematisk utveckling genom våra spelstunder

tillsammans med barnen. Allt som vi gör i små grupper oavsett om det är matte, spel, eller språksamlingar gynnar våra barn. Ibland skulle vi pedagoger önska att barnens intresse var större och den stora utmaningen är att skapa en lust att lära för alla barn.

Utvärdering

1 2

3

⁴ ⁵

(7)

Hitta ett gemensamt språkligt projekt att arbeta kring tillsammans med barnen.

Hitta lusten till lärande, genom lekar och spel. Att skapa ännu fler lärotillfällen i små grupper.

Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Verksamhetsmål

”...utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för egna handlingar och för

förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Vi har fångat upp barnen när de visat intresse för olika saker, men spinner även vidare när intresset redan är väckt. Vi har försökt dela oss så ofta det går i mindre grupper och i olika konstellationer. Allas röst är lika viktig, oavsett ålder, kön eller etnicitet.

Resultat

Vi har starka viljor i vår barngrupp, men ändå en respekt för varandra och andras åsikter.

Detta ser vi genom att alla barn kan och vill göra sin röst hörd. När vi pedagoger lyckas lyssna in och se alla barn blir barngruppen lugn.

Analys

Det är svårt att jobba med barns inflytande och det krävs att alla pedagoger i verksamheten har förståelse för hur vi kan jobba. Efter långa perioder med mycket vikarier, så är det denna del som fått stå tillbaka. Men vi känner ändå att detta är något vi vill sträva mot, tillsammans med barnen. Det som är viktigast för oss är att barnen har en bra kunskapsgrund när de lämnar oss, men ännu viktigare är att de är starka individer med en tro på sig själva.

Utvärdering

1 2

3

⁴ ⁵

Hitta ett gemensamt projekt där vi eventuellt kan ha tvärgrupper med andra förskolor för att stärka våra barn på Hammaren.

(8)

Förskola och hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

Resultat enkät

Enkät vårdnadshavare förskola 2015 2014 2013

Personalen bemöter mitt barn på ett

bra/ganska bra sätt. 19/19 15/15 12/12

Personalen bemöter mig på ett bra/ganska bra

sätt. 19/19 15/15 11/12

Jag får kontinuerlig information om vad som

händer i mitt barns grupp. 17/19 14/15 10/12

Informationen till mig om förskolans/dbvs

mål och verksamhet är bra/ganska bra. 19/19 15/15 11/12 Jag har en bra/ganska bra dialog i mina

kontakter med förskolans personal. 19/19 15/15 10/12

Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet

i verksamheten på förskolan/dbv 19/19 15/15 10/12

Verksamhetsmål

”Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,”

Vi vill att alla familjer ska känna sig sedda av oss pedagoger, därför är det viktigt att alla känner sig välkomna på föräldramöten och lucia m.m. Vårt mål är att vi ska ha en daglig dialog med alla föräldrar och att de ska känna sig välkomna in i vår verksamhet. Vi har även ett bra samarbete med familjecentralen och tipsat våra föräldrar om denna verksamhet.

Resultat Se enkät Analys

Vi har en god relation till våra föräldrar, detta beror till stor del på att vi är en liten förskola och vi tar oss tid med våra föräldrar när de har frågor och funderingar. Detta gör att

informationen inte får en mellanhand. Vi förlitar oss mycket på muntlig information och lämnar ut lite skriftlig information. Vi gör vårt bästa för att alla föräldrar ska känna sig trygga hos oss. Eftersom de flesta av våra föräldrar har ett annat modersmål än svenska så vi måste vara extra noga med att alla förstår och kan ta del av informationen. Vi använder oss av kroppsspråk, när det talade språket inte räcker till. Vi tror att detta kan vara en anledning

(9)

till att alla känner sig trygga och väl bemötta. Vi har alltid en hög föräldranärvaro och oftast är alla barns föräldrar representerade på lucia, föräldramöte, sommarfesten. Vi tror detta beror på att vi alltid gör en personlig muntlig inbjudan till alla föräldrar och även sätter en skriftlig inbjudan på dörren.

Utvärdering

1 2 3

4

5

Fortsätta med den muntliga informationen och det positiva bemötandet av våra familjer.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

Verksamhetsmål

”Förskolläraren ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.”

Gympa för de blivande förskoleklassbarnen tillsammans med förskolan Stocksätters barn under hela hösten och våren. Barnen har även träffats tillsammans ute på olika lekplatser på norr minst en gång i månaden nu under våren. De har bekantat sig med förskoleklassens lokaler tillsammans med den pedagog som kommer leda arbetet i denna förskoleklassgrupp.

De har även varit och ätit i matsalen tillsammans med en pedagog från sin förskolegrupp.

Resultat

Denna inskolningsperiod har gjort barnen trygga i sin nya miljö tillsammans med sin nya klass. De talar positivt om förskoleklassen och deras längtan att börja där. Att den nya klassen är relativt liten gör att alla barn har en större chans att bli sedda och får den uppmärksamhet de behöver.

Analys

Vi har under våren följt mallen som bestämdes på förra årets pedagogiska café. Några av punkterna i denna mall var bland annat att barnen hälsar på i förskoleklassens lokaler, äter i matsalen, men också att vi pedagoger presenterar vår verksamhet tillsammans med

förskoleklassens pedagoger. Något som också har fungerat bra och gjort att denna barngrupp redan känner varandra är att de har haft gympa tillsammans under både höst och

vårterminen. Detta är något som vi hoppas kommer fortsätta för de barn som kommer börja förskoleklass under nästa år. Under gympan har de bland annat haft stora samlingar, bytt om och duschat tillsammans, men framförallt har de lärt känna varandra. Alla träffar som vi genomför tillsammans med de barn som ska börja i samma förskoleklass, diskuteras och följs av både barn och pedagoger.

(10)

Vi ser tillbaka på träffarna och lyfter fram allt som varit bra och kul tillsammans med

barnen. Allt detta gör vi för att de ska se fram emot träffarna och att de längtar efter att börja i förskoleklass.

Utvärdering

1 2 3

4

⁵

Fortsätta att ha pedagogiska forum tillsammans med pedagoger ifrån fritidshem och

förskoleklass. Se över möjligheten att ha gympa både höst och vårtermin för de barn som är födda 2010.

(11)

Kultur- och utbildningsnämndens mål

• Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

• Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

•Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet.

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

(12)

Bedömning av förskolans kvalitet

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Normer och värden

Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning

Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna

Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning

Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt

Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation.

Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning

Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde

Språklig begreppsförmåga

Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse

Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för

skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter.

Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse

Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för

skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter.

Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse

Matematisk begreppsförmåga

Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa

matematiska resonemang.

Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor.

Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar

Barnen får vissa

möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa

matematiska resonemang.

Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar

Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i

möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor.

Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar

Barn får sällan Barn får ibland Barn får många

(13)

Naturvetenskapliga och

tekniska förmågor

möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar.

Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt

Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt

Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt

Barns inflytande

Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt

ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete

Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt

ansvarstagande. Barnen ges till viss del

möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar

beslutsfattande och samarbete

Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt

ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete

Pedagogisk dokumentation

Varje barns lärande följs i låg grad upp och

dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för

verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att

dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull.

Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att

kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för

verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att

dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull.

Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull.

(14)

Sammanfattning

Redan efter min första tid som förskolechef i förskoleområde1 såg jag vikten av att ha kontinuerliga nätverksträffar med pedagogerna, vilket infördes till hösten. Dessa träffar har varit på tisdagar, vi har jobbat med böckerna Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och Flera språk i förskolan vilket vi sett som viktiga områden att utveckla.

Pedagogerna anser att dessa träffar har gett dem massor i det pedagogiska arbetet, vilket gör att vi kommer att fortsätta med nätverksträffar även till kommande läsår. Under våren var förskolechef borta vid flera tillfällen. Processledarna höll då i träffarna vilket de har skött på bästa sätt.

Ännu en utmaning som förskolechef har varit att hitta möjligheter till reflektion för

arbetslaget vilket är svårt då de är en avdelningsförskolan. Under vintern och tidig vår var förskolechef med barnen så att pedagogerna fick lite tid till att reflektera med varandra det blev dock inte kontinuerligt. Från maj månad började Dungen och Hammaren att samarbeta vilket har lett till att arbetslagsplanering 1/g veckan 1½timma.

Processledarens funktion har främst varit utvecklingsarbete kring det pedagogiska arbetet, dennes tid har legat på fredagar fm. där även övriga processledare i förskoleområde 1 har haft sin tid. Att ha samma tid har gett förutsättningar för att mötas både med och utan förskolechef. Efter årsskiftet ökade processledarens tid från 2 till 4 timmar i veckan. Den tiden har fördelats på en heldag var tredje vecka. På den tiden har processledarna träffats i Förskoleområde1 och jobbat med gemensamma saker som t.ex. handlingsplaner,

diskussioner kring lärande miljöer, pedagogisk dokumentation och utvecklingssamtal.

Processledarna och förskolechef ser en stryka att ha en likvärdighet i vårt område.

Under året har Ipads/lärplattor inköpts vilket ses som ett mycket användbart verktyg både för pedagog och barn. Med Ipads/lärplattor kan man på ett enklare sätt arbeta med

pedagogisk dokumentation, reflektion över bilder och film samt att förmedla information med bilder till vårdnadshavare. Det har dock funnits vissa svårigheter, då nätverk inte finns i lokalen. Det har även varit svårt att komma ut på internet via surf.

Vi kommer under läsåret 2015-2016 fortsätta att utveckla arbetet med Ipads/lärplattor med bland annat gemensam kompetensutveckling och i arbetslaget samt köpa tillbehör som projektor för ytterligare utveckla verksamheten.

Pedagogisk dokumentation är även ett område vi ska arbeta vidare med, då vi fortfarande inte ser det som helt naturligt i vardagen, En del kan vara att träffa andra pedagoger och diskutera detta samt att besöka verksamheter som har det som en naturlig del i

verksamheten. Processledarna var på studiebesök under våren på förskolor som arbetade med pedagogisk dokumentation och en del av deras uppdrag kommer att vara att driva detta på sina verksamheter.

Under året arbetades det fram ett gemensamt dokument för samtliga förskolor i Hallsberg kring utvecklingssamtalet även det kommer vara prioriterat att arbeta med under hösten så att alla pedagoger känner sig trygga med materialet.

I samband med årets kvalitetsredovisning har pedagogerna använt sig av skattningsverktyget som var nytt förgående år. Jag anser att det nödvändigt göra om det till sitt ”eget” utifrån de verksamhetsmål man valt att fördjupa sig i, i dag är det utarbetat efter Ånge kommun.

Utöver detta verktyg har förskolan haft ett som de använt kontinuerligt i samband med reflektion i arbetslaget. Detta verktyg har varit grunden för det systematiska kvalitetsarbetet.

(15)

Normer och värden På Hammaren är pedagogerna närvarande och lyhörda de har arbetat i mindre grupper för att bättre hinna med och möta varje barn. De ser samtalen som viktiga i alla lärtillfällen och samtal är mycket lättare att ha i mindre grupper. Pedagogerna har en tro på att barnen kan vilket gjort att barnen har stor frihet i verksamheten. Konflikter förekommer i barngruppen men genom att pedagogerna och barnen samtalat och även visat på hur man är mot varandra så kan flera av barnen idag lösa konflikterna själva. Det tror förskolechef mycket beror på pedagogernas närvaro och deras samsyn vad det gäller empati och värdegrund. Det som ibland varit svårt för pedagogerna är att de inte alltid förstått barnen (språkförbistringar) vilket gjort att de tagit stödtecken till hjälp vilket lett till bättre förståelse mellan barn- pedagog och även barn-barn.

Förskolechef upplever att verksamheten har kommit långt vad det gäller normer och värden, och tror det beror mycket på att pedagogerna har reflekterat mycket både hur det ser på det som individ/privat samt hur de ser på det i verksamheten med och bland barnen.

Pedagogerna ser reflektionen som ett verktyg sitt arbete/vardag, varför resultaten blivit som de har blivit, vad man bör arbeta vidare med och varför. Det är en stor del av det

systematiska kvalitetsarbetet.

• Fortsätta att arbeta i mindre grupper

Utveckling och lärande Språket och dess förståelse är en stor del på förskolan då ca. 90% av barnen har annat modersmål än svenska. Samtal och dialog har varit och är en stor del av arbetet på Hammaren. Stödtecken och bilder är verktyg som pedagogerna dagligen använder på förskolan. Genom att aktivt jobbat med stödtecken och bilder har man tydligt sätt/upplevt att förståelsen och kommunikationen mellan pedagog-barn och barn-barn blivit mycket bättre.

Att vara uppdelade i mindre grupper har lett till att barnen lättare har utvecklat sitt språk då fler möjligheter till samtal och att varje enskilt barn har kommit till tals. Fler fördelar att vara i mindre grupper är att man som pedagog har kunnat utmana varje enskilt barn utifrån sin egen nivå, varje barn har också möjlighet att återberätta och reflektera över sitt lärande både vad det gäller matematik, språk etc.

• Jobba med ett projekt där man får in språket

• Hur kan vi (pedagoger) få barnen mer intresserade, hur kan vi utmana alla barn till mer till lustfyllt lärande

Barns inflytande Ett mål som förskolechef tydligt upplevt att pedagogerna strävat efter. Verksamheten har byggts på barnens intressen, genom att de har delat in sig mindre grupper har barn och pedagoger haft större möjligheter att lyssnat in varandra. Trots det upplever jag att resultatet inte blivit det man önskat. En stor del i att det blivit ett lägre resultat än önskat beror på att det varit mycket vikarier och att processledaren som drivit detta har varit sjukskriven en större del av året. I analysen skriver pedagogerna att alla pedagoger måste ha förståelse över hur man kan jobba. Jag förstår hur de menar, som förskolechef tänker jag att pedagogerna måste börja med sig själva och verkligen tänka efter och fundera över vad inflytande är för de själva (hur just jag tänker kring inflytande i pedagogisk verksamhet) och att jag är tydlig med hur jag ser på barns inflytande. Därefter ska reflektion och diskussion ständigt ske i arbetslaget, annars hamnar man i att barnen får vara med att påverka sin vardag, göra val, rösta etc. Barns inflytande i förskolan är ett förhållningssätt kring tron på varje individ, tro

(16)

på sig själv,lyhördhet och pedagogers närvaro som leder till en verksamhet som alltid är anpassad med material och miljö för de barnen som vistas där.

• Börja med sig själv som pedagog

• Reflektera i arbetslaget

• Jobba i projektform

Förskola och hem Vårdnadshavarna är nöjda med verksamheten och förskolan har en god relation med vårdnadshavarna. Eftersom att även vårdnadshavarna har ett annat modersmål än svenska lägger pedagogerna ner mycket arbete på att skapa goda relationer, det ser det som mycket viktigt att vårdnadshavarna känner sig välkomna på förskolan. På Hammaren har man hög närvaro vad det gäller dropin fika, föräldramöten etc. Vilket förskolechef tror beror på att pedagogerna ser och bjuder in vårdnadshavarna muntligt. Ännu en värdefull sak är att pedagogerna tipsar om familjecentralen vilket har lett till att många av familjerna på Hammaren är på Öppna förskolan och dess familjekvällar, ett sätt för dem att möta andra familjer och anpassa sig till det svenska samhället.

För att ytterligare arbeta aktivt med föräldrasamverkan har kommunen arbetat fram en gemensam mall för utvecklingssamtal.

• Fortsätta att positivt bemöta våra familjer och möta dem efter deras förutsättningar Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshem Även under detta läsår har samarbetet fungerat bra. Vi kommer att fortsätta med pedagogiska caféer för pedagogerna då vi chefer fått god respons fån pedagogerna, värdet att träffas och hinna diskutera pedagogik med varandra. Övergången mellan förskola och förskoleklass har fungerat bra under våren/sommaren 2015 då man arbetat efter handlingsplanen. Att

pedagogerna reflekterat med barnen före, under och efter träffarna tror jag leder till att många barn känner sig trygga in för skolstarten.

• Då vi (rektor för Stocksätter skolan och förskolechef i förskoleområde 1) under året pratat mycket om ”vårt” mångkulturella område har vi tankar kring att hitta

samarbetsformer mellan förskola och skola som har med just mångkultur att göra, som t.ex. läsning, kulturfest

Till hösten flyttar Hammaren och Dungen till gemensam lokal Hässleberg. Den första utmaningen för utveckling är att ge pedagogerna tid till reflektion kring värdegrund,

förhållningssätt samt organisation. Förskolechef ser denna flytt som mycket positivt både för pedagoger och barn i det pedagogiska arbetet.

Hallsberg 2015-08-12 Helena Finnman Förskolechef