1 (10) Plan för arbete med likabehandling. Tallgårdens förskola

Plan för arbete med likabehandling

Tallgårdens förskola

2016-2017

Likabehandlingsplan 16/17

Vision/målsättning för Härryda Kommun

I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan barn/elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och

kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla.

Inledning

På Tallgårdens förskola ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. På förskolan har all personal ett gemensamt ansvar i att arbeta för ett gott klimat på förskolan. I denna plan finns sammanställt hur vi arbetar för att

säkerställa allas goda miljö.

Syftet med planen

Planens syfte är att på överskådligt sätt visa hur vi arbetar med att främja

likabehandling, förebygga kränkande behandling och trakasserier oavsett kön, ålder, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning på vår förskola.

Lagar och styrdokument

Barn och vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på:

 Läroplan för förskolan, Lpfö98/10

 FN:s konvention om barnets rättigheter

 Skollagen (2010:800)

 Diskrimineringslagen (2008:567)

Allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket (2012) har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan.

Definiering av begrepp

För att säkerställa att vi talar om samma saker när vi använder begrepp i likabehandlingsarbetet har vi här sammanställt en gemensam definition.

Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av något skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna:

 kön

 könsöverskridande identitet eller uttryck

 etnisk tillhörighet,

 religion eller annan trosuppfattning,

 sexuell läggning

 funktionshinder

 ålder

Trakasserier är upprepad kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkningarna kan vara: att använda fysiskt våld

att retas genom exempelvis öknamn att tala illa om någon

att klaga på någon annans alster

att göra tråkiga miner och gester riktat mot andra

att osynliggöra eller utse någon till syndabock Mobbning upprepad kränkande behandling eller trakasserier som utförs medvetet för att försöka tillfoga eller tillfoga någon annan skada eller obehag

Inget krav på uppsåt

Det finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Ett barn eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör.

Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer och att förskolan bedriver ett förebyggande arbete.

Lika rättigheter i förskolan, DO (2012)

Mål

Tallgårdens förskola har, efter att ha kartlagt verksamheten och analyserat det systematiska kvalitetsarbetet under våren-16, kommit fram till följande prioriterade mål:

 ”Vi arbetar för att möjliggöra barns identitetsskapande genom språk och kommunikation”

Detta mål ska också genomsyra vårt likabehandlings- och värdegrundsarbete under året 16/17. Ur ett likabehandlingsperspektiv betyder det att förskolan ska arbeta för att varje barn ska erbjudas goda förutsättningar att i samspel med varandra och med pedagoger, i goda lärmiljöer och med ett normkritiskt material möjliggöras att

utveckla sin identitet.

Utvärdering av föregående års plan

Planen för likabehandling har inneburit att likabehandlingsfrågor har lyfts fram i förskolans dagliga arbete men också i det systematiska kvalitetsarbetet. Den nya gruppen ”Värdegrundsgruppen”, har fungerat väl, men gruppmedlemmarna upplevde att de träffades med för långa mellanrum. Detta har förändrats i och med en

justering av innevarande års kalendarium.

Tydligt är att planen behöver lyftas oftare och en utmaning är att göra den till ett mer levande dokument i verksamheten, samt att göra den känd för all personal inte bara den pedagogiska. Nya rutiner för hur våra vikarier får ta del av planen har utarbetats och nu pågår en implementering av dessa rutiner.

Främjande arbete

Pedagogers och övrig personals förhållningssätt är det allra viktigaste verktyget för att främja likabehandling på förskolan. Genom att alla vuxna är goda förebilder sprids ett gott klimat i verksamheten. Genom att alltid ta barnen och deras frågor och funderingar på allvar skapar vi förtroende mellan barn och vuxna. Vi ser alla barn som allas barn och ansvaret för att skapa goda relationer ligger på samtliga vuxna.

Ett medvetet förhållningssätt ska bidra till att grundlägga demokratiska värderingar och barns inflytande. Viktigt är också att samtala med barnen om inflytande och att benämna att och när de har inflytande, för att medvetandegöra barnen om att de påverkar sin förkola.

Pedagogerna arbetar aktivt med att skapa goda samtalstillfällen under dagen, bland annat genom att arbeta med barnen uppdelad i grupper om färre barn. Pedagogerna ansvarar för att allas röst blir hörd.

skapar utrymme för goda möjligheter till samtal i vardagen för att bygga och stärka relationer.

Samtliga pedagoger har enligt plan fått fortbildning i ett dialogbaserat förhållningssätt för att utveckla och främja samverkan med föräldrar och

vårdnadshavare. Klimatet på förskolan har stärkts av denna fortbildning och vi ser att föräldrar visar oss ett större förtroende genom att de ofta frågar om råd och önskar samtal om sitt barns utveckling i större utsträckning än tidigare. Därför genomgår nu alla nyanställda pedagoger motsvarande fortbildning och en fortsättning av

grundkursen planeras till våren-16.

Tallgårdens förskola är en förskola med stor mångfald och pedagogerna arbetar för att lära av och med barn och föräldrar om deras erfarenheter och kunskaper. Från och med augusti i år har vi en ateljerista anställd på förskolan. Detta innebär att grupper av barn kommer att vara i ateljén för att tillsammans med ateljeristan arbeta i olika projekt. I ateljén kommer barnen få upptäcka, pröva och använda en rik

mängd skapande material och på så sätt få möjlighet att utveckla fler av sina språk, under sin tid på förskolan. Detta är ett led i att främja och utveckla varje barns kommunikativa och språkliga förmåga.

På förskolan arbetar en kock som har ett stort intresse av att lära sig om mat från andra kulturer och lagar mat som inspirerar att prova nya smaker med alla sinnen.

I förskolan äter alla på lika villkor och får därmed samma förutsättning att samtala om sin upplevelse och känsla.

Pedagogerna arbetar nära barnen och finns med dem i deras lekar och samtal. De fångar upp saker som händer och sägs samt bekräftar barnens känslor. Pedagogerna är nyfikna och medkännande vuxna som alltid står upp för barnen och stöttar vid konfliktlösning. Barnen ges tid att berätta om sin upplevelse av händelsen för varandra och därefter ges de stöd i att finna en lösning som känns bra för samtliga inblandade.

En värdegrundsgrupp finns för att möjliggöra utveckling och förståelse av värdegrundsarbetet och ett normkritiskt förhållningssätt.

Gemensam uppfattning och definition av begrepp är viktigt i det förebyggande arbetet och vi har därför skapat utrymme för lärande samtal kring flertalet begrepp under apt två gånger per år.

Vi har kloka rutiner och förhållningssätt kring och med våra ikt-verktyg för att

erbjuda barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för hur verktygen kan användas i ett kunskapande syfte. I samtliga miljöer och kring samtliga verktyg, såväl ikt som papper och pennor, drama och lek, är pedagogernas förhållningssätt oerhört viktigt för att säkerställa allas rätt att uttrycka sig utan att någon annan kommer till skada.

Vikt läggs vid, att utefter barns ålder och mognad, föra samtal med barnen kring etik, samt källkritik i medier av alla de slag.

Vi använder oss av våra kartläggningsrutiner för att förebygga uppkomst av kränkande behandling.

Kartläggningsrutiner Barn

 Barnintervjuer

 Dagliga observationer och samtal med barnen för att fånga eller se mönster Personal

 Trygghetsvandring i ute och innemiljön

 Avdelningsbesök med särskilda fokusområden

 Utvärdering av föregående åra likabehandlingsarbete och plan

 Vikarier informeras om vår likabehandlingsplan samt om vårt förhållningssätt mot barn, föräldrar och personal

Föräldrar

 Föräldraråd en gång per termin

 Föräldramöte en gång per år

 Utvecklingssamtal minst en gång per år

 Brukarenkät

Organisation

 Aj och Oj anmälningar

 Systematiskt arbetsmiljöarbete

 Systematiskt kvalitetsarbete

Kartläggning 2016

Kartläggning sker på flera plan och syftar till att få reda på hur vi har arbetat med likabehandling under året, vad vi behöver bli bättre på och hur våra rutiner har fungerat. Nedan följer brister som vi uppmärksammat samt förbättringsåtgärder som vidtagits eller påbörjats.

Nu har vi nya grupper av barn i vår verksamhet och pedagogerna observerar på olika sätt barnens intressen och behov, vilka rum de väljer att vara i, vilka kontakter som knyts och hur kontakter knyts. Denna del av kartläggningen utförs under hösten och ligger till grund för hur vi ska tänka kring våra lärmiljöer, planera för projekt och arbeta med värdegrundsfrågor med både barn och pedagoger.

Förskolan har nu funnit sig till rätta i sina nya miljöer och rutiner fungerar bra.

Gården är fortfarande något svår att överblicka och detta har lyfts i den fysiska arbetsmiljöronden. Pedagogerna upplever också att för att möjliggöra

förhållningssättet att alla barn är allas barn, behöver vi ha en aktiv gård med kreativa

aktiviteter planeras och genomförs regelbundet.

Under året har arbetet för att främja barnens inflytande i verksamheten utvecklats.

Intervjufrågor för att få syn på vad barnen tycker om sin förskola och hur trygga de upplever sig vara, har formulerats. Frågorna har nu använts en gång och därmed har nya tankar väckts. Dels behöver frågorna till viss del formuleras om, dels funderar pedagogerna över om det är möjligt att föräldrar även hemma samtalar utifrån frågorna för att skapa delaktighet och möjligen också få syn barnens svar på ett djupare plan.

Förebyggande arbete

Kartläggningen visade att vi behöver arbeta mer för att ha uppsikt över varje del av gården och att vi behöver arbeta för att aktivera barnen mer för att möjliggöra för barn och pedagoger att lära känna varandra och bli trygga tillsammans.

Kartläggningen visade också att arbetet med att intervjua barnen om deras upplevda trivsel kan utvecklas och former för att involvera föräldrar och vårdnadshavare

behöver utvecklas.

Mål

Att arbeta för att alla barn är trygga överallt på gården och har möjlighet att vara i kreativa lärmiljöer utomhus samt får vara med i en organiserade aktiviteter

Åtgärder

 Pedagogerna har ansvar för att organisera aktiviteter och skapa goda lärmiljöer på gården

 Pedagogerna har uppsikt även över skymda platser Mål

Att vårdnadshavare ska få mer insyn i sitt barns vardag och att utvecklingssamtalen ska bli mer dialogabaserade.

Åtgärder

 Att dokumentationsverktyget Pluttra används för att visa på barns såväl individuella lärande såväl som lärande i grupp, både under ”Ögonblick” och under barnens individuella dokumentation

 Att föräldrar och vårdnadshavare görs delaktiga inför utvecklingssamtalet och i kartläggningen av verksamheten genom att samtala med barnen hemma utifrån intervjufrågorna.

Upptäcka – Utreda - Åtgärda

Upptäcka

Pedagogerna ska arbeta för att skapa ett tillåtande, öppet och tillitsfullt klimat som möjliggör för både barn, föräldrar och pedagoger att ta upp frågor kring problem, dilemma och eventuella upplevelser av kränkningar och diskriminering. All oro eller upplevelser av orätt behandlande ska respekteras och tas på allvar.

Pedagogerna ska arbeta nära barnen och vara delaktiga i barnens hela dag på förskolan. Detta ger möjlighet att tidigt uppmärksamma samtal mellan barn och få syn på hur lek, relationsskapande och stämningar i barngruppen utvecklar sig. På ett tidigt stadie kan då pedagogerna arbeta målmedvetet för att säkerställa trygghet och arbetsro för alla. Observationer ska dokumenteras så att det går att följa

utvecklingen på förskolan. Dokumentationen möjliggör också för pedagogerna att lära och utveckla verksamheten. Föräldramöten, brukarråd och utvecklingssamtal är viktiga möten med föräldrar och vårdnadshavare för att upptäcka och ta tag i frågor och dilemma.

Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att vara uppmärksamma för vad barnet ger uttryck för i hemmet och vara lyhörd för hur barnet leker med andra barn och om barnet uppvisar någon förändring i sitt beteende och humör. Det är viktigt att föräldrar alltid tar kontakt med förskolan vi eventuell oro för sitt barn eller vid misstanke om att det egna barnet eller något annat barn på förskolan är utsatt eller riskerar att bli utsatt för kränkning.

Utreda, åtgärda

Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål.

Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en

rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling.

1. Beskrivning av händelseförlopp

2. På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling?

3. Vem har anmält?

4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?

5. Vad kommer att ske ytterligare och när?

6. Berörda som har informerats i ärendet: Vem, när, hur?

7. Tid för uppföljning.

8. Deltagare vid uppföljningen.

Vid akuta situationer Barn-barn

 Vi tar tag i situationen direkt och samtalar med barnen om allas upplevelse av vad som hänt

 Vid upprepade kränkningar ska föräldrar informeras

 Förskolechef informeras

 Förskolans insatser dokumenteras, följas upp och utvärderas enligt kommungemensam mall

Vuxen-barn

 Samtal med berörd individ så fort som möjligt (personal eller förälder)

 Vid misstänkt kränkningar informeras förskolechef

 Förskolans insatser dokumenteras och anmäls enligt kommungemensam mall Ansvar

Alla inom förskolan har ansvar för att motverka kränkande behandling. Förskolechef har ett övergripande ansvar att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera

organisationens rutiner för likabehandlingsarbetet.

Ny plan för likabehandlingsarbetet upprättas årligen, utgår från genomförda kartläggningar och följs upp under året.

Planen upprättad 2016-10-20 Kontakt

Ulrika Sjöberg, förskolechef ulrika.sjoberg@harryda.se 031-724 67 60

Bilaga: Blankett för anmälan om kränkning

Sektorn för utbildning och kultur

Lämnas till förskolechef/rektor

Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev upplever sig blivit utsatt för kränkande behandling

Förskola/skola som anmälan gäller:

Rapportörens namn:

Följande har observerats

(datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna):

Enligt 6 kap 10 § skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling.