PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING DUNGENS FÖRSKOLA

PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE

BEHANDLING

DUNGENS FÖRSKOLA

2016

Likabehandlingsarbetet på Dungens förskola 2016

Syfte med planen:

Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering,

trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor.

Förskolan skall främja barns lika rättigheter och arbeta för att barn inte utsätts för diskriminering pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga diskriminering och kränkning av barn. Lagen ger också skydd mot annan kränkande behandling.

Förskolan har skyldighet att agera så snart personal får kännedom om att ett barn känner sig utsatt, en utredning ska göras om vad som hänt och åtgärder vidtas för att förhindra fortsatt kränkning.

Likabehandlingslagen ställer krav på att förskolan i en likabehandlingsplan redovisar:

 Hur förskolan arbetar för att främja barns lika rättigheter

 Vilka åtgärder förskolan vidtar för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Lpfö 98 sid 4 ”Förskolans värdegrund och uppdrag”

” En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten”

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionshinder och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Vad säger lagen?

Diskrimineringslag (2008:567)

1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder

Skollagen

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde

1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

Diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Utdrag ut FN´s barnkonvention

2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn 13-15 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

19 Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet

29 Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som underlåter (låter bli) att genomföra, skäliga tillgänglighetsåtgärder kan komma att göra sig skyldig till diskriminering. Underlåtenhet kan både vara att den som är ansvarig för en verksamhet inte gör något alls eller att de åtgärder som denne genomfört inte är tillräckliga.

Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.

Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar, att läsa upp menyn på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.

En enskild person med funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat restaurang, butik, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård. Det handlar om att personen ska kunna få del av den aktuella verksamheten och inte att det alltid måste ske på exakt samma sätt som är möjligt för personer utan denna funktionsnedsättning. Skillnaderna får dock inte vara större än vad som är sakligt påkallat.

Vad är skäliga åtgärder?

Lagen ställer krav på att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Utgångspunkten för vad som är en skälig åtgärd är de krav på tillgänglighet som gäller enligt de lagar eller andra regler som finns för verksamheten, till exempel i arbetsmiljölagen, skollagen, plan- och bygglagen eller enligt EU-förordningar om passagerares rättigheter vid transporter.

I helhetsbedömningen av vad som är en skälig åtgärd tas även hänsyn till:

 De ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten.

 Hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är.

 Andra omständigheter av betydelse, till exempel nyttan av en åtgärd.

Vad är åtgärder för tillgänglighet?

Åtgärder för tillgänglighet kan handla om stöd eller personlig service, information och kommunikation, samt den fysiska miljön.

Exempel på stöd eller personlig service:

 Stöd i skolundervisning.

 Ledsagning genom myndighetslokaler.

 Hjälp att plocka och packa matvaror i en butik.

 Att få menyn uppläst på en restaurang.

Exempel på tillgänglig information och kommunikation:

 Information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större

teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter).

 Tillgång till olika kontaktmöjligheter till exempel via e-post och personlig service.

 Möjlighet till en avskild plats för samtal vid en myndighetskontakt.

 Alternativa sätt att tillhandahålla biljetter.

Exempel på åtgärder i den fysiska miljön:

 Ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor.

 Utjämning av trösklar och andra nivåskillnader.

 Montering av kontrastmarkeringar vid nivåskillnader.

 Omplacering av starkt doftande produkter.

 Åtgärder för att en person ska kunna ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel.

 Ledsagning och hjälp med bagage.

Definition av begrepp:

Direkt diskriminering

är när ett barn behandlas sämre än andra barn

Indirekt diskriminering

när man tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Trakasserier

är en behandling som kränker ett barns värdighet och har koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna dvs kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Kön

All diskriminering och trakasserier pga. kön skall förebyggas och förhindras av förskolan.

Barn som upplever sig ha ett annat kön än sitt biologiska (transsexuell), barn som väljer ett annat köns uttryck som anses bryta mot normen för det biologiska könet eller som har föräldrar eller syskon som är transsexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Etnisk tillhörighet

Förskolan har ansvar för att motarbeta rasism och främlingsfientlighet. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Barnet kan ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin tillhörighet.

Religion och annan trosuppfattning

Förskolan skall förhindra diskriminering och trakasserier pga. religion eller annan trosuppfattning.

En förälder ska kunna lämna sitt barn till förskolan och vara förvissade om att barnet inte påverkas ensidigt, till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap, lärande, tanke‐ och religionsfrihet. Föräldrarnas rätt att uppfostra sina barn i enighet med sin tro skall respekteras av förskolan. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Funktionshinder

Förskolan skall förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pga.

funktionshinder.

Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av ett barns funktionsförmåga. Det kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Graden av hinder har ingen betydelse.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets värdegrund till barnen vilket inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexualitet.

Homofobi är en uppfattning eller en värdering hos en individ/grupp/samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexuella eller bisexuella människor. En sådan uppfattning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Annan kränkande behandling

menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men som saknar koppling till diskrimineringsgrund.

Definition av kränkning

: Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde tex: minspel, utfrysning, knuff, sparkar och rykterspridning.

Definition av rasism

: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper, och att vissa folkgrupper är mindre värde och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

Dungens vision

Alla på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Alla ska ha ett lika värde och ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsättas för kränkande behandling.

Vuxnas ansvar

Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga förebilder.

Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel, som om de löses tillsammans med en vuxen får oss att växa som individer.

Nuläge

Att barnen är omtänksamma med varandra, att barnen både vill hjälpa och tar emot hjälp av andra, att barnen vågar utrycka sina tankar och känslor och att barnen i dialog löser sina konflikter med varandra samt att de kan välja aktiviteter och material utifrån sitt eget intresse.

Barnen på förskolan är i den åldern att de håller på att lära sig hur de ska uppträda mot varandra. Ibland säger de, eller gör saker, som inte är acceptabla.

De situationer vi är speciellt uppmärksamma på är om barn:

 Kommenterar varandra på ett negativt sätt

 Säger dumma saker till varandra

 Språkbruket/tal/kroppsspråk

 Stänger ute någon eller inte ryms i leken

 Slår och knuffar varandra



Signaler på att barnet inte trivs

Kartläggning

 Observationer kring barns lek och deras samtal med varandra.

 Pedagogerna följer upp det som händer i barngruppen vid planeringar, morgonmöten, reflektion och i dagliga samtal med barnen.

 Intervjufrågor med barnen med inriktning av vår likabehandlingsplanen, för 1-3 år, 3-5 år. Se bilaga D

 Ta upp på utvecklingssamtal hur föräldrar upplever vårt arbete och hur deras barn mår/trivs

 Kompissolen/trädet med gemensamma förhållningssätt

Hur gör vi på Dungens förskola?

 Ge barnen trygghet och skapa förutsättningar för goda kamratrelationer genom att vuxna finns nära barnen som stöd och uppmuntran

 Måna om barnens självförtroende genom att uppmuntra och stödja

 Visa hänsyn och respekt för varandra genom att prata positivt om varandra.

 Ge barnen god självsjälvinsikt, genom att skapa förståelse för sina egna handlingar och konsekvenser av dessa

 Ge barnen en ökad förståelse för olika kulturer och ha förståelse och respekt för att föräldrarna har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Dock med hänsyn till Barnkonventionen.

 Vi tänker på att våra traditioner kan vara att vissa av våra barn ej får vara med i enlighet med deras tro. Det är vårt ansvar att hitta en lösning som är bra för barnet.

Barnens värdighet ska sättas i främsta rummet.

 Ge barnen insikt om olika familjebilder genom att synliggöra olika familjekonstellationer

 Se till att pojkar och flickor behandlas lika genom att skapa möjlighet för alla

 Ge bekräftelse genom beröm och uppmuntran för att skapa goda relationer

 Att alla barn och vuxna hälsar på varandra för att känna sig välkommen

 Bemöta andra som man själv vill bli bemött

 Ge barnen olika metoder och verktyg för konflikthantering

 Som vuxen vara nära barnen för att kunna stötta och uppmuntra dem

 Organiserar verksamheten så att barn kan hjälpa och lära av varandra

 Agera, reagera och ingripa. Händelser ska dokumenteras och följas upp

 Vid behov ta hjälp av utomstående expertis.

Om en personal eller annan vuxen på förskolan kränker eller särbehandlar barn Om ett barn el en förälder berättar eller en kollega hör eller ser något som kan anses kränkande av barnet ska den vuxne som ser eller hör det:

 Reagera

 Markera

 Prata med berörd kollega

 Informera förskolechef

Om vuxna kränker eller särbehandlar varandra

 Våga sätta stopp, allas ansvar

 Säga ifrån och våga ifrågasätta

 Ta upp det med den det berör på en gång

 Förskolechef och skyddsombud informeras

 Vid behov kopplas Kommunhälsan in

Förebyggande arbete

 Genomgång av rutiner och regler varje höst vid inskolningsperiod

 Organisera mindre grupper

 Tillsammans med barnen skriver man ner gemensamma beslut om

regler/förhållningssätt och allas lika värde och om hur vi vill att vi ska vara mot och med varandra. Detta åskådliggörs genom avdelningens Kompissol/Träd.

 Läser böcker som är inköpta kring de olika diskrimineringsgrunderna för barnen Granska nya böcker och sångers innehåll samt lekmaterial så de inte är kränkande eller diskriminerade

 Intervju med barnen hur de upplever, hur de har det på förskolan

 En genomtänkt miljö som uppmuntrat till gemensamma aktiviteter mellan pojkar och flickor.

 Kontinuerlig översyn av hur miljön fungerar på förskolan med hjälp av självvärderingsverktyg

 Kontinuerliga samtal med föräldrarna

 Att vi som vuxna läser och tar till oss kunskap kring de olika

diskrimineringsgrunderna för att kunna stötta barnen i deras frågor och att de kan utvecklas och utforska olika könsroller

 Uppmuntra barnen att säga positiva saker om varandra

Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp

All personal som uppmärksammar eller får kännedom om trakasserier eller annan

kränkande behandling, har skyldighet att reagera och ingripa på dessa oavsett om det sker mellan barn –barn, vuxen – barn, eller vuxen ‐ vuxen.

All personal har skyldighet att ingripa om något barn blir kränkt av en vuxen.

Arbetslaget arbetar aktivt för att förebygga och förhindra kränkningar mellan

barnen, samt ansvarar för att barnen görs delaktiga i arbetet. Alla vuxna är observanta på vad som sker i gruppen (Vad sker i lekarna?).

Arbetslaget utreder de kränkningar som förekommer inom barngruppen. Ansvarig personal informerar berörda vårdnadshavare. Tillsammans beslutas om vilka åtgärder som ska vidtas för att kränkningen ska upphöra. Samtal med berörda barn ska genomföras.

Arbetslaget ansvarar för att dokumentation sker och att förskolechef underrättas och får del av dokumentationen. Det skall även in i AJ/OJ – blanketten som sedan skickas in till

huvudman.

Förskolechef har det övergripande ansvaret för att ett aktivt värdegrundsarbete äger rum och att kompetensutveckling ges till personalen för att säkerställa ett gott förhållningssätt.

Förskolechef ansvarar för att likabehandlingsplanen årligen revideras.

Kompetensutveckling För att det förebyggande arbetet ska fungera bra är det nödvändigt med kompetensutveckling i ämnet. Personal behöver återkommande tid för diskussioner och erfarenhetsutbyte, t.ex. om olika metoder och arbetssätt för att förhindra kränkande

behandling/mobbning. I våra reflektionsgrupper avsätts tid för detta i vår årsplanering.

Uppföljning och utvärdering

Denna likabehandlingsplan ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet, den ska revideras och utvärderas varje år vid avdelningarnas egen kvalitetsredovisning.

Bilaga A

Kartläggning

Metod: Frågeställningar i förväg bestämda gås igenom med barnen ( se bilaga D) Deltagit: Alla barn som finns på förskolan from 3 års ålder samt avdelningspersonal Hur: Personal går igenom frågorna med alla barn enskilt för att inte barnet ska

påverkas av de andra barnen.

Detta har kommit fram när personalen intervjuat barnen:

”Positiva” saker som kommit fram

”Negativa” saker som kommit fram

Reflektion och analys av kartläggning

Beslut om aktiviteter/metoder i vårt främjande arbete med Likabehandlingsplanen

Förebyggande arbete

Använd bilaga B och C

 För att visa på vilka åtgärder som ni gör utifrån kartläggningen

 Bil C ska även användas i de fall där barnen under året blir utsatta eller känner sig/ger indikation på att de utifrån diskrimineringsgrunderna och utifrån kränkande behandling blir utsatta av andra barn eller vuxna

Bilaga B

10. Åtgärder utifrån kartläggningen

När prioriterade områden utifrån diskrimineringsgrunderna och utifrån kränkande behandling ger indikation på att det finns åtgärder som kommit fram i

kartläggningen skall vi skyndsamt följa upp och åtgärda. Mätbart mål sätts och konkreta åtgärder/insatser beskrivs. Ansvarig person skall anges.

Nytt förebyggande arbete inför läsåret

IDENTIFIERAT RISKOMRÅDE SOM KOMMIT FRAM VID KARTLÄGGNING

ex

Utifrån våra intervjuvfrågor framkom det att det finns barn som inte känner sig trygga i vår utemiljö

PRIORITERAT OMRÅDE: Barnen ska känna sig trygga vid utevistelsen

MÄTBART MÅL: 100% av våra barn skall vid nästa mätning känna att de är trygga vid utevistelsen

KONKRETA INSATSER/ÅTGÄRDER:

Samtal med barnen om hur vi är till varandra, använda oss av konkreta exempel som vi spelar upp som teater och sen har dialog kring med våra barn

VEM ANSVARIG: Varje arbetslag, har att se över hur många vuxna

Bilaga C

Dungens förskola Datum

Dokumentation, planerade åtgärder Förskola

Ansvarig för dokumentationen

Vad har inträffat?

Vilka är inblandade?

Undertecknas av:

Förskolechef: ………..

Berörd personal: ……….

Berörda vårdnadshavare: ……….

Datum: ………

Datum Åtgärder Ansvarig Genomförda planerade åtgärder

Bilaga D

FÖRSLAG PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR/INTREVJUFRÅGOR TILL BARNEN.

FÖRSLAGSVIS KAN MAN KOMPLETTERA FRÅGAN MED EN ”SMAJLIGUBBE”

Har du sagt något dumt/fult ord till någon på förskolan?

Har någon sagt något dumt/fult ord till dig på förskolan?

Vad gjorde du då?

Hur kände du dig då?

Får man: slå, knuffa, dra i håret, sparka på någon?

Vad tycker du är roligast på förskolan?

Vad tycker du om att göra inomhus?

Vad tycker du om att göra utomhus?

Hur tycker du att en kompis ska vara?

Får du bestämma någon gång här på förskolan?

Vad skulle du vilja bestämma om?

Vad ska de vuxna bestämma om?

Vad ska barnen bestämma om?

Vad gör du om någon bestämmer vad du ska göra och inte vill det?

Vad gör du om någon är dum mot dig?

Vad ska vuxna göra när barn bråkar med varandra?

Vad säger man till någon som man tycker gjort något dumt?

Får man krama sina kompisar?

Får/Kan flickor krama flickor?

Får/ Kan flickor krama pojkar?

Får/Kan pojkar krama flickor?

Får/ Kan pojkar krama pojkar?

Kan en pojke bli kär i en pojke?

Kan en flicka bli kär i en flicka?

Kan man bli kär i både flickor och pojkar?

Varför är kärlek bra?

Finns det något som du har svårt för eller som du inte kan göra som andra barn kan?

Varför är det svårt?

Hur kan vi hjälpa någon som inte kan göra allt det som alla andra kan?

Finns det saker på förskolan som flickor får göra men inte pojkar?

Finns det saker på förskolan som pojkar får göra men inte flickor?

Tycker du att flickor och pojkar kan göra samma saker?

Finns det något som pojkar tycker mest om att göra?

Finns det något som flickor tycker mest om att göra?

Kan flickor och pojkar ha likadana kläder på sig?

Om en flicka vill leka med pojkar, är det ok?

Om en pojke vill leka med flickor, är det ok?

Får man ha vilken favoritfärg som helst?

Har du någon gång blivit retad för hur du ser ut?

Har du någon gång blivit retad för hur du pratar?

Har du någon gång blivit retad för att du äter annan mat?

Tycker du att vi alla är likadana här på förskolan?

Varför är vi olika?

Varför är vi lika?

På vilket sätt är vi olika?