Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

(1)

Att göra texter elevnära

Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

(2)

 ”Undervisningen i svenska ska syfta till att

eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika

sammanhang och för olika syften”

 ”Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta

texter, enskilt och tillsammans med andra”.

(3)

 Kommunikation och text

Berättelser och kapitelböcker, poesi, sagor, myter, dramatik och andra berättande texter från olika tider och skilda delar av världen.

Berättande texters uppbyggnad.

Sammansatta texter som består av en kombination av ord och bild.

 Kommunikation och språk

Muntligt berättande och beskrivande för olika mottagare-

Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften, till exempel berättande av fabler och myter.

(4)

Elevnära

Anpassning

Rörlighet i text

(5)

 Språket/språken möjliggör och begränsar vetandet

 Handling, förståelse och vetande påverkas över tid via olika situationer och olika sammanhang

 Språk som social handling och erfarenhet utgör en förutsättning för lärande och utveckling

(6)

 Vilka språkliga erfarenheter har barnet?

 På vilka sätt föredrar hon/han att uttrycka dessa?

 Hur möter och tillvaratar jag elevens (språkliga) erfarenheter?

 Vad kan eleven redan?

 Vad vill jag att hon/han ska lära sig härnäst?

 Hur kan eleven lära sig detta?

 Hur vet jag att eleven har lärt sig?

(7)

 Med elevnära texter avses texter som eleven har erfarenhet av och möter på fritiden, i hemmet och skolan.

………..

 Textens innehåll, handling och språk har gjorts eller görs bekant.

(Ur Kursplan med kommentarer, 2008)

(8)

elevnära arbetssätt

tydlighet, begriplighet, intresse och kontakt motivation, mening

lust och lekfullhet

elevens bakgrundskunskap (flerspråkighet)

(9)

 Utgå från elevens förråd av elevnära begrepp, använda det eleven redan kan för att utöka

elevens förråd av elevnära begrepp

 Stöd och strategier för berättande

 Tillämpning av ett vidgat textbegrepp

 Göra texter elevnära för komplex läsförståelse

(10)

 Anpassning som motiv för undervisningshandling

vad? hur? varför? vem/vilka? när?

 Anpassning som innehåll och

undervisningshandling i syfte att skapa ”rum för lärande”

vad? hur? varför? vem/vilka? när?

(11)

 Syfte: Att göra texter elevnära genom att göra

textens innehåll, handling och språk bekant genom att arbeta med ordkunskap och muntligt

berättande.

 Mål: Eleverna ska kunna berätta en berättelse

utifrån en text, som gjorts elevnära, med högst sex egna bilder som stöd. Berättelsen ska vara

begriplig för åhörarna och framföras för minst nio åhörare. Berättelsen ska ta minst två minuter att berätta.

 Tema: Sagor

(12)

Barn lär sig hur språket låter och är uppbyggt.

Barn lär sig nya ord.

Barn lär sig hur en berättelse byggs upp.

Barn flyttar in i skriftspråket då de lyssnar till en berättelse.

Barn som kommer från miljöer där man berättar mycket har en bättre förmåga att hantera språket.

(Fast, 2001)

(13)

 Textbaserad rörlighet, gå in i texten

 Interaktiv rörlighet i och mellan texter

 Sammansatt text

 som motiv och innehåll för undervisningshandling

 ett ämnesdidaktiskt område

 språket och texten som bro mellan jag, du, vi och världen

(14)

 Att läsa på, bortom och mellan raderna

 Samtal i samband med läsning

 Att kunna förutspå, ställa hypoteser, formulera frågor, klargöra oklarheter, sammanfatta text

 Inre och yttre bilder

 Kombinera estetiska uttryck

ELEVEN SOM RECEPTIV OCH PRODUKTIV SPRÅKANVÄNDARE

(15)

(16)

(17)

 Eleverna valde ut ord som de trodde att andra skulle behöva ha förklarade

 Orden samlades i ordkistan

 Orden sattes upp på väggen i klassrummet

 Gemensamma samtal om orden vid upprepade tillfällen

 Ordlekar med orden t.ex. tärningsspel, memory, ordpromenader

(18)

 Serien som skiss och klädnypa för minnet

 Seriens kronologi som en ledstång för berättandet

 Inre och yttre bilder

(19)

Början Slutet

(20)

(21)

(22)

(23)

 Skriva den saga man övat

 Berätta för andra klasser, föräldrar m.fl.

 Berättarvernissage

 Arbeta med andra textgenrer

 Dramatisera sagorna

 Göra digitala berättelser

 Skriva egna sagor

(24)

 Berättande texter

 Återgivande texter

 Beskrivande texter

 Förklarande texter

 Instruerande texter

 Argumenterande texter

 Sammansatta texter

 Texter från elevernas fritid