• No results found

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Statliga pensioner – trender och tendenser

Framtida pensionsavgångar 2008-2017

(2)

Innehållsförteckning

Förord _______________________________________________________ 2 Sammanfattning av trender & tendenser _____________________________ 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen _______________________ 4 2. Nybeviljade förmåner ________________________________________ 5 2.1 Ålderspension ______________________________________________ 6 2.2 Pensionsersättning och särskild pensionsersättning _________________ 7 2.3 Sjukpension och tillfällig sjukpension _____________________________ 8 2.4 Delpension ________________________________________________ 10 3. Genomsnittsålder för pensionering ____________________________ 13 4. Framtida pensionsavgångar _________________________________ 15

(3)

Förord

Statens pensionsverk (SPV) har under många år administrerat den statliga tjänstepensionen. Vi hanterar idag pensionsförmåner för drygt 500 000 anställda och pensionärer hos mer än 300 arbetsgivare. SPV har en unik databas med mängder av intressanta uppgifter om anställda inom staten och deras pensionsförmåner.

SPV har tidigare årligen lämnat statistik till regeringen om pensionsavgångar. Vi avser nu att utveckla och mer aktivt sprida statistiken till en större målgrupp.

Pensionsfrågorna är viktiga både i ett samhällsekonomiskt och ett privatekonomiskt perspektiv. Flera år framöver kommer de årliga

pensionsavgångarna att öka och kulmen beräknas nås 2013. Det innebär att olika intressenter har ett stort behov av information om hur verkligheten ser ut och vilka tendenser som finns. Hur förändras pensionsåldern, hur många väljer att fortsätta att arbeta sedan de fyllt 65 år, hur utnyttjas delpensionsreformen, hur utvecklas sjukpensionerna, finns det några skillnader mellan män och kvinnor är exempel på frågor som vi vill ha svar på. Vi behöver informationen för att kunna planera men också för att kunna följa upp genomförda reformer.

I den här rapporten med ny statistik från SPV belyser vi ett antal mycket

intressanta trender och tendenser. Vi hoppas att rapporten ska vara till stor nytta för beslutsfattare, planerare, journalister m.fl.

I SPV:s databaser finns information som kan användas för att göra ytterligare analyser. SPV tar gärna emot synpunkter på vad nästa års statistikrapport bör innehålla för att hjälpa just dig och din organisation.

Ann-Christin Nykvist generaldirektör

(4)

Sammanfattning av trender & tendenser

Varje år sedan 2003 lämnar SPV statistikuppgifter till regeringen. Statistiken avser pensionsförmånerna inom statsförvaltningen och alla statsanställda vars arbetsgivare är obligatorisk medlem hos Arbetsgivarverket ingår i siffrorna. I årets redovisning av trender & tendenser ingår statistik för åren 2000 - 2007.

Flera år framåt kommer de årliga pensionsavgångarna att fortsätta öka, inte minst beroende på den stora gruppen fyrtiotalister som kommer att gå i pension de närmaste åren. Kulmen förväntas nås 2013 under förutsättning att avgångarna sker vid ordinarie pensionsålder. Allt fler väljer dock att ta ut ålderspension efter fyllda 65 år.

Att pensionsåldern blir allt högre är också en tydlig tendens i årets rapport.

Generellt har kvinnorna gått senare än männen, men siffrorna för 2007 visar att genomsnittsåldern för pensionering nu är i stort sett lika oavsett kön. De senaste tio åren har pensionsåldern ökat med 39 månader för män och 18 månader för kvinnor. 2007 var den faktiska genomsnittsåldern för både män och kvinnor strax under 64 år.

Nybeviljandet av pensionsersättningar och särskilda pensionsersättningar har ökat markant sedan 2004 - vilket delvis hänger samman med att officerare sedan 2005 kan beviljas pensionsersättning från och med 55 år. Tidigare kunde officerare avgå från 55 år med särskild pension enligt ett lokalt kollektivavtal. I vår statistik redovisas dessa förmåner som ålderspensioner före 60 år. Därmed har antalet nybeviljade ålderspensioner i intervallet 55 - 59 år kraftigt minskat de senaste åren.

Statistiken kring delpensionen är en av flera intressanta fakta i denna

statistikrapport. Vi kan utläsa att antalet nybeviljade delpensioner ökade med knappt 10 procent det senaste året. Det är också fler män än kvinnor som har beviljats delpension, männen har dessutom en högre omfattningsgrad än kvinnorna. Generellt har dock omfattningsgraden minskat. Från början var det många som beviljades delpension på 50 procent - 2007 däremot var det mer än hälften som beviljades delpension upp till 20 procent av sin arbetstid.

Nybeviljandet av sjukpensioner och tillfälliga sjukpensioner uppvisar en svagt nedåtgående trend. Vi kan konstatera att det är fler män än kvinnor som får en sjukpension utan att först ha haft en tillfällig sjukpension.

(5)

1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

SPV lämnar varje år statistik till regeringen avseende pensionsförmåner m.m.

inom statsförvaltningen. I statistiken ingår statsanställda vars arbetsgivare, vid tidpunkten för beviljandet av förmånen, var obligatorisk medlem hos

Arbetsgivarverket.

Sammanställningen består av såväl under året nybeviljade förmåner som löpande förmåner. De nya förmånerna är beviljade under perioden den 1 januari 2007 till den 31 december 2007. Löpande förmåner är förmåner som löpte över årsskiftet 2006 – 2007, men som senare under året kan ha upphört. Individer med tillfällig sjukpension, som under 2007 övergått till sjukpension, finns med både som tillfällig sjukpension och som nybeviljad sjukpension. Individer som har

sjukpension eller pensionsersättning och som fyller 65 år under år 2007, finns inte med som nybeviljade ålderspensionärer. Delpensionärer och personer med

tillfällig sjukpension, som under år 2007 beviljas ålderspension, finns med både som delpensionär respektive tillfällig sjukpension och som nybeviljad

ålderspensionär.

Tabellerna och diagrammet nedan, ger en överblick av hur pensionsavgångarna har sett ut under åren 2000-2007. Tabellerna innehåller endast pensionsavgångar enligt definitionen ovan.

Tabell 1.1: Överblick av nybeviljade förmåner för åren 2000 – 2007

Nybeviljade 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Delpension 2 038 1 858 1 836 1 737 2 027

Pensionsersättning 1 624 1 710 1 454 929 1 025 1 101 1 233 1 553

Sjukpension 496 540 622 653 636 941 925 852

Tillfällig sjukpension 814 904 1 338 1 367 1 093 1 163 1 022 895 Ålderspension 4 682 3 613 3 316 2 839 2 253 2 653 2 573 2 424 Summa 9 654 8 625 8 566 7 525 7 034 5 858 5 753 5 724

I tabell 1.1 kan man utläsa att antal nybeviljade delpensioner 2007 för första gången är fler än 2003 då förmånen infördes. Antalet nya pensionsersättningar (inklusive särskild pensionsersättning) har minskat varje år från 2000 till 2004, men har därefter ökat med 75 procent så att de för år 2007 uppgår till 1 624. Såväl sjukpensioner som tillfälliga sjukpensioner minskade mellan åren 2006 och 2007 med åtta respektive tio procent.

(6)

Tabell 1.2: Överblick av löpande förmåner för åren 2000 – 2007

Löpande 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Delpension 4 537 3 980 3 166 1 922

Pensionsersättning 5 114 4 510 4 159 4 613 5 315 6 095 6 690 6 934 Sjukpension 6 877 7 227 7 539 7 893 8 336 8 565 8 914 9 445 Tillfällig sjukpension 5 888 5 796 5 291 3 552 2 941 2 336 1 838 1 365 Summa 22 416 21 513 20 155 17 980 16 592 16 996 17 442 17 744

När det gäller de löpande förmånerna så har sjukpension stadigt minskat varje år sedan år 2000 medan tillfälliga sjukpensioner har ökat under samma tidsperiod.

Antalet delpensionärer blir fler och fler för varje år.

2. Nybeviljade förmåner

Löpande förmåner redovisas inte här. En överblick finns i tabell 1.2, se ovan.

I denna rapport har vi använt genomgående medianen som centralmått.

Medianåldern är beräknad för den ålder individerna uppnådde vid tidpunkten då förmånen började betalas ut. Om ett material är någorlunda normalfördelat blir genomsnittsåldern densamma oavsett om median eller medelvärde används som centralmått använder men om materialet är snedfördelat skiljer sig dessa två mått åt. När det gäller exempelvis sjukpension finns några mycket unga individer som drar ner medelvärdet och då är det mer korrekt att ange medianvärdet.

Medianåldern visar brytpunkten där hälften av individerna är äldre och hälften är yngre vid den tidpunkt då förmånen börjar betalas ut.

Figur 2.1: Antalet nybeviljade förmåner under åren 2000 – 2007

0 500 1000 1500 2000 2500

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Delpension Pensionsersättning Sjukpension Tillfällig sjukpension

Man kan konstatera, utan att påstå att det finns ett samband, att när antal nybeviljade tillfälliga sjukpensioner har ökat så har nybeviljade

pensionsersättningar (inkl. särskild pensionersättning) minskat under samma

(7)

tidsperiod och tvärtom. Från 2004 har tillfälliga sjukpensioner minskat med 40 % och pensionsersättningar ökat med 34 %.

2.1 Ålderspension

Antalet nybeviljade ålderspensioner förväntas öka kraftigt under de närmast kommande fem åren, vilket beror på att den stora gruppen fyrtiotalister förväntas gå i pension då, se diagram 4.1. Det är också fler som börjar ta ut ålderspension efter 65 år vilket kan bero på att från 2003 är den lagstadgade åldern för

avgångsskyldighet 67 år. Antalet nya ålderspensionärer är 65 procent fler år 2007 än 2004.

Figur 2.1.1: Antal nybeviljade ålderspensioner per åldersgrupp

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

2002 2003 2004 2005 2006 2007

55-59 år 60-64 år 65 år* > 65 år**

* avser uttag enbart från 65-årsmånaden.

** avser uttag efter 65-årsmånaden.

I åldersgruppen 55-59 år minskade antalet nybeviljade ålderspensioner medan de samtidigt ökade rejält i gruppen 60-64 år. Ungefär hälften av dem som avgick med ålderspension i åldersgruppen 60-64 år var anställda hos Försäkringskassan, som blev statlig myndighet år 2005.

(8)

Tabell 2.1.1: Antal nybeviljade ålderspensioner uppdelat på kön

Män 2007 2006 2005 2004 2003 2002

55-59 år 26 33 146 552 356 438

60-64 år 703 554 534 470 413 536

65 år* 845 738 637 593 538 667

> 65 år** 675 565 497 274 168 153

Summa 2 249 1 890 1 814 1 889 1 475 1 794

Ålder (median) 65 år 65 år 65 år 63 år 8 mån 64 år 3 mån 63 år 8 mån

Kvinnor 2007 2006 2005 2004 2003 2002

55-59 4 0 4 1 0 1

60-64 år 992 528 438 179 189 208

65 år* 862 739 676 590 496 589

> 65 år** 575 456 384 180 93 61

Summa 2 433 1 723 1 502 950 778 859

Ålder (median) 65 år 65 år 65 år 65 år 65 år 65 år

* avser uttag enbart från 65-årsmånaden.

** avser uttag efter 65-årsmånaden.

Procent män 48 % 52 % 55 % 67 % 65 % 68 %

Antalet individer som tar ut ålderspension efter 65-årsmånaden fortsätter att öka även under år 2007.

Det är nu 12 procent färre kvinnor än föregående år som börjar ta ut sin

ålderspension från den månad de fyller 65 år eller senare, vilket innebär att det nu är 59 procent av kvinnorna och 68 procent av männen som börjar sitt uttag då. Det är första gången under perioden 1998-2007 som andelen män är högre när det gäller beviljade ålderspensioner från 65-årsmånaden eller senare.

När det gäller nybeviljade ålderspensioner för kvinnor var 31 % anställda hos Försäkringskassan, varav nästan 90 % av dessa beviljades ålderspension mellan 60-64 år.

2.2 Pensionsersättning och särskild pensionsersättning

En arbetstagare som blir uppsagd från sin anställning på grund av arbetsbrist, kan om han fyllt 55 år bli berättigad till en särskild pensionsersättning. Om

arbetstagaren vid uppsägningen fyllt 60 år kan han få en pensionsersättning.

Arbetstagaren kan i dessa fall välja att stå till arbetsmarknadens förfogande och då erhålla ersättning från arbetslöshetskassa. I sådant fall betalas inte den särskilda pensionsersättningen/ pensionsersättningen ut förrän ersättningen från

arbetslöshetskassan upphört. Detta innebär att det kan uppstå ett tidsglapp mellan arbetstagarens avgångstidpunkt och tidpunkten då särskild

pensionsersättning/pensionsersättning börjar betalas ut. I SPV:s statistik redovisas tidpunkten för när den särskilda pensionsersättningen/pensionsersättningen börjar utbetalas.

(9)

Tabell 2.2.1: Antal individer med pensionsersättning respektive särskild pensionsersättning

Förmånstyp 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Pensionsersättning 1 028 1 237 1 187 687 722 705 Särskild pensionsersättning 596 473 267 242 303 396 Summa 1 624 1 710 1 454 929 1 025 1 101 Procent män 63 % 69 % 65 % 64 % 67 % 63 %

I ovanstående tabell visar att i förhållande till föregående år har antalet

nybeviljade särskilda pensionsersättningar ökat med 26 procent och nybeviljade pensionsersättningar minskat med 17 procent. Det är fler män än kvinnor som får pensionsersättning. Majoriteten av dessa individer har varit anställda inom försvaret vilket skiljer sig mot tidigare år då anställda vid polisen har varit i majoritet. För särskild pensionsersättning har under perioden 2002 till 2007 mediantiden mellan avgångsdatum och första utbetalning minskat från 40 månader till 13 månader d.v.s. med drygt två år.

2.3 Sjukpension och tillfällig sjukpension

Det finns sjukpension och tillfällig sjukpension. Den tillfälliga sjukpensionen kan beviljas för följande omfattningsgrader: 25, 50, 75 eller 100 procent. När det gäller sjukpension har man lämnat sin anställning och vid tillfällig sjukpension, oavsett omfattningsgrad, har man fortfarande kvar sin anställning.

Detta avsnitt är indelat i två delar. Den första delen behandlar sjukpension och tillfällig sjukpension på 100 procent och den andra delen behandlar tillfälliga sjukpensioner med omfattningsgrad som är mindre än 100 procent. Anledningen till denna uppdelning är att en tillfällig sjukpension på heltid oftast övergår i en sjukpension. Man är således i praktiken borta från arbetsmarknaden redan vid en tillfällig sjukpension på 100 procent.

Tabell 2.3.1: Antal nybeviljade sjukpensioner och tillfälliga sjukpensioner 100 %

Förmånstyp 2007 2006 2005 2004 2003 2002

Tillfällig 100 % 195 220 361 394 334 451

Sjukpension 496 540 622 653 636 941

Summa 691 760 983 1 047 970 1 392

Ålder (median)

58 år 10

mån 58 år 10 mån 58 år 5 mån 58 år 6 mån 58 år 1 mån 57 år 11 mån

Procent kvinnor 62 % 61 % 61 % 59 % 56 % 57 %

Från tillfällig till sjukpension* 73 % 69 % 59 % 50 %

*Andel individer som har haft en tillfällig sjukpension på 100 procent innan de beviljats en sjukpension

(10)

Av de individer som övergått från tillfällig sjukpension till sjukpension är det en viss skillnad mellan könen på hur lång tiden är mellan dessa två

begynnelsetidpunkter. Ju längre tid mellan beviljad tillfällig sjukpension och sjukpension, desto högre andel kvinnor (se diagram 2.3.1). Kvinnorna har en mediantid på 41 månader och männen har en mediantid på 37 månader.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

upp till 1 år mellan 1 och 2 år

mellan 2 och 3 år

mellan 3 och 4 år

mellan 4 och 5 år

mer än 5 år

Kvinnor Män

Figur 2.3.1:Procentuell fördelning av tiden mellan tillfällig sjukpension och sjukpension för respektive kön.

Andelen individer som har haft en tillfällig sjukpension på 100 procent innan de beviljats en sjukpension har ökat för varje år (från 50 procent år 2004 till 73 procent år 2007). Det är relativt fler män som får en sjukpension utan att ha haft en tillfällig sjukpension tidigare. Av de män som beviljades en sjukpension under år 2007 är det drygt en tredjedel som inte har haft en tillfällig sjukpension tidigare och av kvinnorna är det drygt en femtedel.

Tabell 2.3.2: Antal nybeviljade tillfälliga sjukpensioner <100 %

Sjukpension <100 % 2007 2006 2005 2004 2003 2002

25 % 270 276 386 360 222 232

50 % 311 369 518 530 479 439

75 % 38 39 73 83 58 41

Summa 619 684 977 973 759 712

Ålder (median) 56 år 55 år 10 mån 56 år 7 mån 55 år 11 mån 56 år 10 mån 56 år 4 mån

Procent kvinnor 69 % 72 % 72 % 70 % 68 % 68 % Drygt 3/4 av dem som fick tillfällig sjukpension under 2007 beviljades en förmån med en lägre omfattningsgrad än 100 procent. Andelen kvinnor som fick tillfällig sjukpension med en lägre omfattningsgrad än 100 procent har minskat från föregående år. Bland männen så har de flesta beviljats tillfällig sjukpension på 50

(11)

procent medan de flesta kvinnorna har fått omfattningsgraden 25 procent. Ju högre omfattningsgrad, desto fler män.

2.4 Delpension

Delpension är en ny förmånstyp sedan 2003 och den kan beviljas upp till 50 procent. I tabellen nedan redovisas antalet nybeviljade delpensioner uppdelade i tre olika grupper beroende på omfattningsgrad.

Tabell 2.4.1: Antal nybeviljade delpensioner per år och omfattningsgrad

Omfattningsgrad 2007 2006 2005 2004 2003 Totalt

≤ 20 % 1 212 1 000 895 680 719 4 506

21 – 49 % 267 288 279 259 352 1 445

50 % 559 570 662 798 956 3 545

Totalt 2 038 1 858 1 836 1 737 2 027 9 496 Under det senaste året ökade antalet nybeviljade delpensioner med knappt 10 procent från föregående år.

Av de individer, i den aktiva åldern 61 till 65 år som under 2007 har haft möjlighet till delpension så fick 28 procent delpension.

Figur 2.4.1: Antal nybeviljade delpensioner per år uppdelat på delpensionens omfattningsgrad

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

2003 2004 2005 2006 2007

≤ 20 % 21 - 49 % 50%

Andelen som beviljats delpension upp till 20 procent har ökat medan delpension med omfattningsgraden 50 procent har minskat i samma takt. Andelen med delpension med en omfattningsgrad mellan 21-49 procent är någorlunda konstant över åren. År 2003 var det 35 procent som beviljades delpension upp till 20 procent och år 2007 var det 60 procent.

(12)

Figur 2.4.2: Antal nybeviljade delpensioner, ackumulerade siffror från 2003, i förhållande till omfattningsgrad och kön

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000

≤ 20 % 21 - 49 % 50%

Män Kvinnor

Det är fler män än kvinnor som har delpension och dessutom har männen en delpension med högre omfattningsgrad.

Figur 2.4.3: Antal nybeviljade delpensioner, ackumulerade siffror från 2003, i förhållande till ålder och kön.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

61 år 62 år 63 år 64 år

Män Kvinnor

Av de nybeviljade delpensionärerna under perioden 2003 till 2007 så har de flesta, 62 procent, beviljats uttag redan från 61 år.

(13)

Tabell 2.4.2: Antal nybeviljade ålderspensioner 2003-2007 grupperad utifrån om de haft delpension eller ej under någon period 2003 - 2007.

Nya pensionärer 2003 - 2007 som ej haft

delpension %

Nya pensionärer 2003 - 2007

som haft

delpension %

Nya pensionärer

1998 - 2002 %

61-64 år 2 616 24 618 20 2 023 23

65 år* 6 253 58 2 375 76 5 995 68

> 65

år** 1 837 17 116 4 777 9

Summa 10 706 100 3 109 100 8 795 100

* Avser enbart 65-årsmånaden

** Avser uttag efter den månad man fyllde 65 år

I tabell 2.4.2 visar att andelen individer som har avgått den månad som de fyllde 65 år är högre för de individer som haft delpension än de som inte haft

delpension.

Antal nya delpensioner minskar inom polisväsendet medan det, för andra året i rad, ökar inom universitetsområdet och hos Skatteverket. Arbetsgivare med fler än 100 nya delpensioner under 2007 är universitetsområdet, polisen,

länsarbetsnämnder och Skatteverket.

Var fjärde individ med nybeviljad ålderspension 2007 har haft delpension under någon period sedan 2003 vilket är en ökning med 7 procentenheter från

föregående år.

(14)

3. Genomsnittsålder för pensionering

I nedanstående tabell och diagram så ingår förmånstyperna ålderspension,

pensionsersättning, särskild pensionsersättning och sjukpension d.v.s. individerna har lämnat sin anställning inom staten i någon form av pensioneringssyfte.

Kvinnorna har sedan år 1998 haft en högre genomsnittsålder vid pensionering än vad männen har haft.

Tabell 3.1: Medianåldern för statstjänstemännens pensionsavgång per förmånstyp och år

Män 2007 2006 2005 2004 2003 2002

Ålderspension 65 år 65 år 65 år 63 år 8 mån 64 år 3 mån 63 år 8 mån

Pensionsersättnin

g 60 år 5 mån 60 år 7

mån 61 år 1 mån 60 år 4 mån 60 år 9 mån 60 år 8 mån

Sjukpension 60 år 3 mån 60 år 60 år 1 mån 60 år 2 mån 59 år 1 mån 58 år 10 mån

Totalt

63 år 10 mån

63 år 2

mån 63 år 1 mån 61 år 5 mån 61 år 7 mån 61 år 4 mån

Kvinnor 2007 2006 2005 2004 2003 2002

Ålderspension 65 år 65 år 65 år 65 år 65 år 65 år

Pensionsersättnin

g 61 år 3 mån 61 år 61 år 1 mån 60 år 8 mån 60 år 4 mån 60 år 8 mån

Sjukpension 59 år 9 mån 59 år 7

mån 59 år 7 mån 59 år 6 mån 58 år 10 mån 58 år 3 mån

Totalt 63 år 11 mån

64 år 3 mån

63 år 11

mån 64 år 4 mån 63 år 9 mån

62 år 11 mån

Ökningen av genomsnittsåldern över åren, visas i nedanstående diagram. I diagrammet framgår att skillnaden mellan könen var störst 2004 och minst 2007.

(15)

Figur 3.1: Genomsnittsåldern för statstjänstemännens pensionsavgång

58 59 60 61 62 63 64 65

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Ålder Kvinnor Män

Medianåldern har ökat bland dem som slutar sin anställning i pensioneringssyfte.

Mellan åren 1998 och 2007 har den ökat med 39 månader för män och 18 månader för kvinnor.

Tabell 3.2: Fördelning av pensionsavgångarna per förmånstyp och år

Män 2007 2006 2005 2004 2003 2002

Ålderspension 65 % 58 % 60 % 68 % 60 % 61 %

Pensionsersättning 30 % 36 % 31 % 22 % 28 % 24 %

Sjukpension 5 % 6 % 8 % 10 % 12 % 15 %

Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Medianålder 63 år 10 mån 63 år 2 mån 63 år 1 mån 61 år 5 mån 61 år 7 mån 61 år 4 mån

Kvinnor 2007 2006 2005 2004 2003 2002

Ålderspension 73 % 67 % 63 % 57 % 54 % 48 %

Pensionsersättning 18 % 20 % 21 % 20 % 24 % 23 %

Sjukpension 9 % 13 % 16 % 23 % 23 % 29 %

Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %

Medianålder 63 år 11 mån 64 år 3 mån 63 år 11 mån 64 år 4 mån 63 år 9 mån 62 år 11 mån

De flesta avgår med ålderspension. Andelen kvinnor som avgår med ålderspension ökar för varje år och har från 2002 till 2007 ökat med 25 procentenheter medan männen, under samma period, endast ökat med fyra procentenheter. Männen har en lägre andel som avgår med ålderspension än vad kvinnorna har.

(16)

4. Framtida pensionsavgångar

Underlaget för dessa beräkningar är baserat på de individer som var anställda inom statsförvaltningen per den 31 december år 2007. För dessa arbetstagare har SPV uppgift om deras pensionsåldrar. De framtida pensionsavgångarna är beräknade under följande antaganden:

• Arbetstagaren avgår vid den ordinarie pensionsåldern 65 år eller vid den tidigaste tidpunkten som är möjlig enligt exempelvis

övergångsbestämmelser.

• Om arbetstagaren har dubbla anställningar med olika pensionsåldrar sker avgången vid den tidigast möjliga tidpunkten.

• Om arbetstagaren redan har uppnått pensionsåldern och fortfarande är anställd så antar vi att avgången sker under nästa år. Detta innebär att i antalsuppgifterna för år 2008 ingår även de individer som redan har uppnått pensionsåldern och som fortfarande är anställda.

Figur 4.1: Framtida pensionsavgångar 2008 - 2017

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antalet pensionsavgångar per år kommer att öka fram till år 2013 då de årliga avgångarna når sin kulmen. Detta bygger på att arbetstagarna kommer att arbeta fram till 65 års ålder. Efter 2010 kommer antalet årliga avgångar att avta något för varje år fram till 2017.

References

Related documents

Sedan dess har Lars-Arne varit en alltmer aktad talesman för den goda miljö och inte minst trafik- miljö som numera inte bara väns- terpartiet eftersträvari Lund!. Måtte vi

Omsättningshastigheten för begagnade lastbilar förbättrades under året samtidigt som den försämrades för begagnade personbilar och entrepenadmaskiner, som ökade lagervärdet

För SAK är det väldigt viktigt att kontakterna som knutits mellan lärare och elever i Europa och Afghanistan kan leva vidare och att stödet till de afghanska vänskolorna

• I årsredovisningen den 1 mars 2000 och den 1 mars 2001 redovisa användningen av anslaget C4 samt effekterna av den samlade statliga fis- keriadministrationens insatser

När JM skulle bygga Kista Torn åkte man inte bara till New York på studiebesök, utan även till Helsingfors. I och för sig var det inga riktigt höga hus man tittade på då, utan

Utgifterna för garantipension till änkepension beräknas bli knappt 77 miljoner kronor år 2019 och 37 miljoner kronor år 2022.. Antalet allmänna omställningspensioner beräknas

Om regeringen beslutar att ersättning skall utgå, föreslår myndigheterna att denna skall uppgå till 36,3 miljoner kronor för åren 2001 till 2003 och till 61,4 miljoner kronor för

för att detta ska vara möjligt krävs en växande företagsamhet, bättre förutsättningar för svenska företag att konkurrera globalt och.. gynnsamma och stabila villkor för den