2007-07-10 17:44 CEST
Livsmedelstillsatser, aromer och enzymer - skärpt lagstiftning på gång
EU:s lagstiftning om livsmedelstillsatser, aromer och enzymer EU:s
lagstiftning om livsmedelstillsatser, aromer och enzymer Europaparlamentet har antagit betänkanden om fyra förordningar som alla syftar till att
uppdatera EU:s lagstiftning och förfaranden för godkännande av livsmedelstillsatser, aromer och enzymer. En rad ändringar antogs till kommissionens förslag som leder till striktare bestämmelser och starkare konsumentskydd. Kommissionens nya paket syftar till att fastställa ett enhetligt och centraliserat godkännandeförfarande och åtföljs av en
förordning om livsmedelstillsatser, en om livsmedelsenzymer och en tredje om aromer. Europaparlamentet har röstat om dessa fyra förordningar som alla syftar till att uppdatera EU:s lagstiftning och förfaranden för
godkännande av livsmedelstillsatser, aromer och enzymer. Kommissionens första förslag rör alltså ett enhetligt godkännandeförfarande av
livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer.
Gemenskapsgodkännandet ska grundas på ett vetenskapligt yttrande och en riskbedömning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i Parma i Italien Europaparlamentet har antagit två betänkanden av Åsa WESTLUND (PSE, SE) innehållande en rad ändringar till kommissionens förslag i syfte att skapa mer insyn i förfarandena, öka konsumentskyddet och säkra
parlamentets roll som medlagstiftare. Ett enhetligt gemenskapsgodkännande Åsa Westlunds första betänkande gäller förslaget till förordningen om
fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av
livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer. Betänkandet innehåller en rad ändringar av kommissionens förslag. Ledamöterna kräver att godkännandeförfarandet görs. Alla beslut och bakomliggande skäl måste offentliggöras och alla ansökningar om att få släppa ut en ny produkt på marknaden måste göras tillgängliga för medlemsstaterna men också för Europaparlamentet och andra berörda parter. Ledamöterna antog dessutom ett ändringsförslag som innebär att de vetenskapliga data och övrig
information som en producent tvingats ange i ansökan inte får användas till förmån för en efterföljande sökande under en femårsperiod räknat från dagen för godkännandet. Ett anat ändringsförslag preciserar dock att "uppgifter som
den sökande lämnar in får behandlas konfidentiellt endast om de påtagligt kan försämra den sökandes konkurrensställning om de lämnas ut." De
allmänna förfarandena som fastställs för godkännandet gäller för övriga tre förordningar om livsmedelstillsatser, aromer och livsmedelsenzymer.
Uppdatering av gemenskapsförteckningen Kommissionen föreslår att den själv, efter samråd med den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, ska fatta beslut om uppdatering av gemenskapsförteckningen eftersom den anser att medbeslutandeförfarandet är för tungrott.
Miljöutskottets krav på att medbeslutandeförfarandet ska tillämpas fick inte stöd i plenum. 300 tillsatser ska granskas på nytt Ett andra betänkande av Åsa WESTLUND (PSE, SE), som även det antogs nästan enhälligt, rör ett förslag till en förordning för att ompröva befintliga livsmedelstillsatser som sötningsmedel, färgämnen, konserveringsmedel, antioxidationsmedel, emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel och
skumbildande medel. En livsmedelstillsats får endast godkännas och införas i gemenskapsförteckningarna förutsatt att den enligt tillgängliga
vetenskapliga bevis inte utgör någon hälsorisk för konsumenten i den mängd som den är föreslagen att användas, att det finns ett rimligt teknologiskt behov som inte kan uppnås på andra sätt och att användningen av tillsatsen inte vilseleder konsumenten, anger kommissionen i sitt förslag. Dessutom måste tillsatsen enligt kommissionen tjäna minst ett av följande syften: a) Bevara livsmedlets näringskvalitet. b) Tillföra nödvändiga ingredienser eller beståndsdelar till livsmedel som framställs för konsumentgrupper med särskilda kostbehov. c) Öka hållbarheten eller stabiliteten hos ett livsmedel eller förbättra dess sensoriska egenskaper, under förutsättning att detta inte förändrar livsmedlets beskaffenhet, konsistens eller kvalitet så att
konsumenten vilseleds. d) Fungera som hjälpmedel vid framställning, bearbetning, beredning, behandling, förpackning, transport eller lagring av livsmedel, under förutsättning att tillsatsen inte används för att dölja
effekterna av bristfälliga råvaror eller inte önskvärda (däribland ohygieniska) metoder eller tekniker i samband med någon av dessa aktiviteter. Färgämnen och sötningsmedel får inte användas i livsmedel för spädbarn och småbarn. I sina ändringsförslag yrkar parlamentet dessutom på att tillsatserna inte får medföra någon negativ miljöpåverkan under någon del av sin livscykel.
Däremot fick föredraganden inte igenom att lagstiftningen utöver artikeln om den inre marknaden i fördraget även skulle baseras på artikel 175.
Ledamöterna vill också att hänsyn måste tas till om tillsatsen verkligen innebär fördelar för konsumenterna. När konserveringsmedel används för att öka hållbarheten eller stabiliteten hos ett livsmedel eller förbättra dess sensoriska egenskaper får detta inte förändra livsmedlets beskaffenhet, konsistens eller kvalitet så att konsumenten vilseleds. Till exempel får inte de använda ingrediensernas färskhet och kvalitet samt produktens
naturlighet och frukt- och grönsaksinnehåll påverkas på ett vilseledande sätt.
Parlamentet kräver också särskilda gränsvärden för nanoteknik med hänvisning till att man idag vet lite om nanoteknikens hälsorisker. Vidare måste en livsmedelstillsats som framställts från, med eller av GMO:er märkas tydligt med orden ”framställd från GMO:er” eller ”framställd av GMO:er”
bredvid namnet eller E-numret. Slutligen måste märkningen av livsmedel som innehåller azofärgämnen innehålla varningstexten ”azofärgämnen kan framkalla allergiska reaktioner”. Hur kommer systemet att fungera? Parallellt med att det nya godkännandeförfarandet införs kommer uppåt 300 redan befintliga tillsatser att efterhand granskas på nytt med början ett år efter att den nya förordningen trätt i kraft. Redan godkända tillsatser tillåts tills uppdateringen slutförts. När förfarandet är till ända förbjuds alla tillsatser som inte godkänts eller klarat omprövningen. Aromer och livsmedelsenzymer Inom livsmedelstekniken har aromerna intagit en central roll, eftersom
naturliga lukter och smaker kan kopieras syntetiskt och industriellt
framställda aromer är lätta att lagra och finns tillgängliga året om. Hittills har cirka 2 600 molekyler med naturidentiska aromatiska egenskaper isolerats i laboratorium. Aromer utgörs huvudsakligen av blandningar av ett stort antal aromatiska beredningar vars sammansättning vanligtvis är en
affärshemlighet. Enzymer har använts i livsmedelstillverkningen i hundratals år, framför allt i samband med bakning, osttillverkning, bearbetning av
stärkelse och produktion av öl, fruktjuicer och andra drycker. De fyller många viktiga funktioner och förbättrar till exempel livsmedels konsistens, utseende och näringsvärde Parlamentet har konsekvent följt samma linje och tillägger även i förordningarna om aromer (föredragande Mojca DRČAR MURKO (ALDE, SI)) och livsmedelsenzymer (Avril DOYLE (EPP-ED, IE)) att de bör gynna och vara till fördel för konsumenten, utan att vilseleda konsumenten. I
förekommande fall ska uppgiften ”framställt av genetiskt modifierade ämnen”
anges. Generellt ska dessutom försiktighetsprincipen tillämpas. Även i dessa förordningar ska tillsatser endast användas om det finns ett rimligt tekniskt behov. En arom får endast kallas naturlig om minst 95 viktprocent av den aromgivande beståndsdelen framställts av det ursprungsmaterial som det hänvisas till (kommissionen föreslog 90 viktprocent). Föredragandenas krav på medbeslutandeförfarandet vid tekniska uppdateringar ersattes i plenum med bestämmelserna i det nya beslutet om kommittéförfarandet inom vilket kommissionen fattar beslut med sakkunniga kommittéer där parlamentet ges utökad rätt till insyn och rätt att ingripa. Rådet förväntas behandla ärendena till hösten. Svenska inlägg i debatten Föredragande Åsa Westlund (PSE) sade att det är långt ifrån klart hur alla tillsatser påverkar vår hälsa och miljön.
Och ibland används tillsatser för att vilseleda oss konsumenter, ansåg hon. - Jag vill skärpa EU:s lagstiftning för livsmedelstillsatser. Framför allt genom att skärpa kravet om att konsumenter inte får vilseledas, och genom att vid
tillståndsgivningen ta hänsyn till hur miljön och allergikers situation
påverkas. Krav finns redan på att tillsatser inte får vilseleda konsumenterna, men Westlund gav som exempel färgämnen som används för att lura
konsumenter att tro att den billiga yoghurten innehåller mer frukt eller bär än vad den i själva verket gör, varför kraven bör skärpas. Mat som innehåller allergiframkallande ämnen måste också vara märkt, men Westlund ansåg att allergiker och personer som är intoleranta ska kunna äta den mat som säljs i vanliga mataffärer och restauranger och slippa vara hänvisade till specialkost.
- Utbudet för allergiker ska inte begränsas genom godkännande av för dem besvärliga tillsatser, om det inte finns andra starkt vägande skäl för
godkännande. Azofärgämnen var tidigare förbjudna i Sverige eftersom de kan orsaka problem för allergiker. För en tid sedan uppmärksammade The
Guardian en ännu icke publicerad brittisk studie som återigen väcker frågan om ett eventuellt samband mellan azofärgämnen och hyperaktivitet hos barn och ungdomar. Jag stödjer därför kravet om att livsmedel som innehåller azofärgämnen ska märkas särskilt. Westlund påminde också om att det vi äter stannar inte stannar i vår kropp, utan sprids vidare i naturen. Hon ansåg
därför att tillsatsers miljöpåverkan måste börja vägas in i beslutet om
huruvida de ska få användas eller inte. God miljö bör också vara ett av målen med förordningen För att ytterligare tydliggöra detta bör den rättsliga
grunden för livsmedelslagstiftningen ändras så att det blir tydligt att den syftar till att förbättra människors hälsa och miljön och inte enbart för att främja den fria rörligheten för varor på EU:s inre marknad. Avslutningsvis berörde hon beslutsprocessen som hon menade måste var så öppen som möjligt. - Hemlighetsmakeri runt vår mat, riskerar allvarligt att skada allmänhetens förtroende för såväl EU som livsmedelsindustrin. Med kommittologiförfarandet riskeras den demokratiska möjligheten att ställa ansvariga beslutsfattare till svars och insynen och möjligheten att påverka besluten blir mycket begränsad. Därför är mitt råd att parlamentet ska vara medbeslutande i dessa frågor. Även om det finns fördelar också med det nya utvidgade kommittologiförfarandet. Carl SCHLYTER (De gröna) gladde sig åt att hans ändringsförslag som begränsar användningen av smakförstärkare, som varnar för azofärger och som föreskriver märkning och riskbedömning av genmanipulerade tillsatser och pesticider som används som
konserveringsmedel har införlivats i betänkandet. Schlyter krävde också en dubbel rättslig grund. Miljökonsekvenserna av tillsatser måste beaktas vid tillståndsgivningen. Det kan vara nödvändigt för att få en väl fungerande rening i reningsverken, sade han. - Huvudidén i kommissionens förslag är att införa kommittéförfarandet för tillsatser. Den risk vi då löper är att alltför många tillsatser godkänns och bara bevisat farliga substanser förbjuds.
Erfarenheten från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet visar att försiktighetsprincipen inte står högt i kurs. Ofta används tillsatser i mat som
inte är färsk eller naturlig. Konsumenterna har allt att vinna på att naturlig och färsk mat inte får sina konkurrensfördelar minskade genom en slapp lagstiftning om tillsatser som gynnar mat som är gjord för storskalig och centraliserad produktion med långa transporter, något som knappast är bra för miljön heller. Schlyter fann det absurt att kommissionen anger att färg i annars färglösa livsmedel är ett särskilt viktigt skäl för att få använda
färgämnen. "Det, om något, är väl att vilseleda konsumenten!" menade han Förslaget om längre hållbarhet som särskilt skäl för användning av
sötningsmedel är vilseledande och bör strykas. - För att skydda barnen hoppas jag att jag får stöd för begränsningen av färger av mat till barn. Och nanopartiklar bör inte godkännas enligt denna förordning eftersom den inte är anpassad för att hantera dess egenskaper. Även allergiker bör vi ta
särskilda hänsyn till genom att inte låta tillsatser begränsa deras matval.
Naturligt kryddad mat får inte missgynnas, vilket den gör genom
kommissionens förslag. Jag uppmanar alla att stödja naturlig kryddning och inte låta sig luras av industrin för syntetiska tillsatser.
