Q&A Moderaternas stadsbyggnadsplaner för Loudden i Norra Djurgårdsstaden
2017-03-13
Idag uppger 250 av de 290 kommunerna i Sverige att de har bostadsbrist, delvis på grund av snåriga regelverk som står i vägen för en högre byggnadstakt. Bostadsministern har ett övergripande ansvar att se till att det byggs i hela landet, men Stockholm har många gånger andra förutsättningar och utmaningar, med exempelvis buller, strandskydd och många olika så kallade riksintressen. Här behöver kommunen hjälp av staten. Det behövs en långsiktig och tydlig plan för huvudstaden, men vi behöver också göra något här och nu.
I Stockholms stad är bostadskrisen extra påtaglig, i bostadskön står i dagsläget 550 000 personer.
Enligt Boverkets prognoser behövs det fler än 700 000 nya bostäder i Sverige fram till 2025, varav en stor andel behövs i landets storstadsregioner. Stockholms län växer med omkring två fulla SL- bussar varje dag. I Stockholms stad är befolkningsökningen omkring 15 000 personer om året.
I Stockholm hindras bostadsbyggandet alltför många gånger av snåriga regelverk och ett otal riksintressen. Moderaterna menar allvar med att lösa bostadsbristen i Stockholm, och då måste vi också mena allvar med att utmana regelverken och riksintressena för att möjliggöra fler bostäder.
Därför föreslår vi nu att det planerade antalet bostäder på Loudden utökas radikalt, att där ska byggas både tätt och högt, och att Sveriges i särklass högsta byggnad ska ingå i dessa planer.
Det ska vara såväl hyresrätter som bostadsrätter, kollektivboenden, ägarlägenheter och hotell.
Illustrationerna är framtagna av Utopia Arkitekter, på uppdrag av Moderaterna i Stockholms stad.
Vad är det vi föreslår?
En ny stadsdel på Loudden, inom ramen för den fortsatta planeringen av Norra Djurgårdsstaden.
Med en hög och tät bebyggelse kan Loudden i framtiden inrymma 10 000 bostäder, 2 500
arbetsplatser och Sveriges högsta byggnad. Stadsdelen ska kännetecknas av en tät och modern blandstad och innehålla all den service som stockholmarna har rätt att förvänta sig. Det innebär såväl förskolor och skolor, som butiker, restauranger, kultur, idrott och väl utbyggd kollektivtrafik.
Antalet bostäder beror givetvis på vilken snittstorlek som bostäderna har. Vi har räknat på en bruttoarea om totalt närmare 1 000 000 kvm BTA. Med en snittstorlek motsvarande en normtrea på 77 kvm får vi ut 12 987 lägenheter totalt. Men då vi vill ha en blandad stad räknar vi med att
20 procent av ytan ska vara arbetsplatser, varför vi landar på totalt 10 000 (10 390) bostäder och cirka 2 500 arbetsplatser. Uträkningen är gjord kvartersbredd om 12 meter.
2015 var boendetätheten 2,31 personer per bostad i Stockholm. Något avrundat ger då 10 000 bostäder plats för 23 000 stockholmare. Storleksmässigt motsvarar vårt förslag alltså mer än ett helt nytt Högdalen (9 463 invånare) och Rågsved (12 038 invånare).
Sveriges högsta byggnad är ett hus med både bostäder, arbetsplatser och utsiktstorn. Den blir 300 meter hög, att jämföra med det planerade Klaratornet i Göteborg på 240 meter och Turning Torso i Malmö som är 190 meter. Eller Kaknästornet som är 155 meter. Skyskrapan kan innehålla upp emot 500 lägenheter och 100 arbetsplatser.
Vi har medvetet valt att inte sätta något namn på det höga huset, utan välkomnar varmt förslag från stockholmarna om detta.
Varför föreslår vi detta?
Under den socialdemokratiskt ledda majoriteten ser vi gång efter annan förslag till bostäder i detaljplaner vars karaktärer till stor del påminner om miljonprogrammens luftiga struktur. Istället för slutna kvarter och hus som når ut i gatan och ger goda möjligheter till ett levande gatuliv föreslås fortfarande punkthus och utspridda lameller. Med få undantag ser stadsbyggandet ut att vara av 1960-talssnitt, vilket innebär en utglesad stad med ökat bilberoende, hus-i-park och urban sprawl i form av villakvarter. Stadskvaliteterna lyser tyvärr med sin frånvaro. Moderaterna anser att Stockholm inte har råd med en gles bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen eftersom vi måste bygga en tät och hållbar stad, med fler bostäder i attraktiva lägen. De beslut och de byggnader vi bygger idag ska gälla under väldigt många år. Då är det viktigt att vi gör rätt från början.
Den primära anledningen till vårt förslag på Loudden är därför inte att öka volymen i stadens bostadsbyggande. Den primära anledningen är att Moderaterna vill visa på möjligheterna med ett hållbart stadsbyggande som för Stockholm in i framtiden istället för att hålla kvar staden på 60-talet.
Gång efter annan ser vi dessutom att bostadsplaner, och särskilt planer på höga hus, stoppas eller decimeras i Stockholm på grund av hur lagstiftningen är utformad och hur regelverken kring våra riksintressen tolkas. Vi menar att det är ett systemfel när bostäder inte kommer fram på grund av detta. Därför är vårt huvudsakliga syfte med detta förslag att lyfta dessa frågor till en högre nivå i debatten. Många förslag finns redan färdigställda från Alliansens tid i regering, men nuvarande regeringen står handfallna och tar inte tag i utmaningen på allvar. Istället har regeringen framställt en riksintresseutredning som Stockholms stad svarade på i februari. Tyvärr ser vi att utredningen inte kommer att lösa problemet, utan snarare cementera den allvarliga situation som vi har idag.
Det innebär inte bara en osäkerhet för planeringen av det framtida Stockholm, det innebär också en osäkerhet för alla som vill vara med och investera i staden och leder till tids- och kostnadsmässiga förskjutningar. Här har Moderaterna mycket att vinna på att vara det parti som på allvar vill lösa bostadskrisen, och att göra detta genom att bygga en tät och hållbar stad.
Är Moderaternas förslag möjligt att genomföra?
Ja, utifrån ekonomiska och tekniska aspekter så är det möjligt att genomföra. Det som hindrar denna utveckling är helt avhängigt den politiska viljan att ändra i lagar och regler som styr, och hindrar, bostadsbyggandet.
Hindrar inte nationalstadsparken den här typen av bebyggelse?
Jo, och det är precis det som är ett av problemen. Vi menar inte att nationalstadsparken ska tas bort. Vårt förslag på Loudden inkräktar inte en millimeter på nationalstadsparkens yta. Däremot menar vi att det självklart måste vara möjligt för Stockholm att växa som stad i kanterna av parken, och att ny bebyggelse måste få synas även inifrån parken.
År 1995 utsågs Kungliga nationalstadsparken till världens första nationalstadspark, med motivet att den är av stor betydelse för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och människors
rekreation. Området fick därmed ett skydd enligt lag (miljöbalken 4 kap. 7 §). Denna säger att ny bebyggelse, nya anläggningar och andra åtgärder inom Nationalstadsparken endast får komma till stånd om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.
En åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark får dock vidtas, om
1. 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och
2. 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada.
Moderaterna anser att tolkningen av lagstiftningen måste omprövas, annars minskar stadens möjligheter att bygga bostäder för alla som behöver det. Vi är övertygade om att det är fullt förenligt med ett fortsatt bevarande av den befintliga nationalstadsparken.
Vi har exempelvis sett att skyskrapan i Hjorthagen fått sänkas delvis på grund av närheten till nationalstadsparken. Men redan den första utbyggnadsetappen längs Husarviken fick sänkas en våning och dras tillbaka från vattnet på grund av parken. Det är orimligt.
Lagen om nationalstadsparken satte även stopp för ytterligare studentbostäder i Albano (fler än de 1 000 som blev resultatet) eftersom byggnationen skulle kunna förändra vyn av Stockholm från sluttningen vid Koppartälten i Hagaparken.
Vilka regelverk är det som hindrar bostadsbyggande och hur ska dessa ändras?
Moderaterna i Stockholms stad har lagt fram åtskilliga förslag på ändringar i regelverken för att underlätta stadsutveckling och bostadsbyggande.
Vi menar att bostadsbyggandet måste upphöjas till ett riksintresse i sig självt. Detta för att ge det den tyngd det förtjänar, och behöver, för att inte underställas otaliga andra riksintressen, särskilt i Stockholm. Nuvarande utformning av riksintressesystemet leder bevisligen till att Länsstyrelsen ser sig tvungen att upphäva detaljplaner för såväl nya bostäder som för skolor, förskolor och
annan nödvändig samhällsservice http://www.mynewsdesk.com/se/moderaterna-stockholms- stad-lan/pressreleases/riksintressen-haemmar-stockholms-utveckling-1808980
Gör en statlig översyn av samtliga nuvarande riksintressen samt lagstiftning. När Peter Eriksson tillträdde som bostadsminister skrev Joakim Larsson ett öppet brev till honom om vilka hinder som behöver undanröjas för att Stockholm och andra storstäder ska kunna växa. Det handlar bland annat om bullerregler och strandskyddsregler. Det gällande regelverket omöjliggör helt enkelt för Stockholms stad att bygga täta, attraktiva och miljösmarta stadsdelar. Därför måste bostadsministerns enskilt viktigaste fråga vara ett verklighetsanpassat regelverk som tillåter städer att utvecklas hållbart och klimatsmart.
http://www.mynewsdesk.com/se/moderaterna-stockholms-stad-lan/pressreleases/peter-eriksson- maaste-laetta-paa-regelverken-1740030
Öppet brev till bostadsminister Peter Eriksson
http://stadshusoppositionen.se/files/2016/05/Öppet-brev-till-Peter-Eriksson.pdf
Se över reglerna om strandskyddet. I oktober 2016 upphävde domstolen planerna på en ny skola i Liljeholmen. Det hela bottnade i att sjön Trekanten omgärdas av ett strandskydd, något som gäller för stora delar av Stockholm som är en stad med många öar och strandlinjer. Domstolens beslut drabbar många barnfamiljer och visar återigen på det orimliga i att staden inte har rådighet över exempelvis strandskyddet i den egna kommunen.
http://www.mynewsdesk.com/se/moderaterna-stockholms-stad-lan/pressreleases/strandskydd- stoppar-skola-i-stockholm-1592303
Det är nästan omöjligt att bygga bostadshus vid en stadsgata utan att bryta mot bullernormerna.
Med modern byggteknik och treglasfönster klarar byggbolagen normerna för buller inomhus även intill stora trafikleder. Men bullergränsen utanför fönstren klarar ingen byggteknik av (DN 2012, Anders Sundström). Moderaterna i Stockholms stad anser att bullerkravet måste sänkas och att bullret ska mätas på insidan av fasad.
http://www.dn.se/sthlm/bullerregler-stoppar-nya-bostader/
Boverket skrev nyligen i en promemoria att en höjning av de omdiskuterade bullerreglerna inte skulle göra någon betydande skillnad – förutom i fallet med studentlägenheter. Regeringen väljer då, trots studenternas kritiska bostadssituation, att motsätta sig en höjning. Bullernivån mäts på utsidan av fasaden, således kan ljudnivån i lägenheten vara betydligt lägre med dagens byggnadsteknik. Det är därför inte försvarbart att regeringen motsätter sig ett förslag som skulle möjliggöra fler studentbostäder (Dagens Samhälle 2017, Ewa Thalén Finné , bostadspolitisk talesperson (M) och Linda Jonsson, sammankallande för Moderata Studenters bostadspolitiska arbetsgrupp).
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/sverige-behoever-en-langsiktig-bostadspolitik-31357 Moderaterna i Stockholms stad har föreslagit att regeringen gör Stockholm till en pilotkommun för undantag av byggregler under en period på fem år.
https://www.svd.se/lat-stockholm-fa-undantag-fran-byggreglerna
samt http://www.mynewsdesk.com/se/moderaterna-stockholms-stad-lan/pressreleases/
bostadssamtalen-en-foersiktig-regering-boer-anvaenda-stockholm-som-pilotkommun-1448782 Den 12 januari upphävde regeringen länsstyrelsens beslut att stoppa byggnationen av 400 studentbostäder på Gärdet. Samtidigt aviserade länsstyrelsenatt de kan komma att upphäva detaljplanen för 107 nya bostäder i Mariehäll på grund av buller från Bällstavägen. Det här visar på ett omistligt grundproblem som måste lösas, nämligen det att länsstyrelsen är satt att tillämpa en lagstiftning som delvis är felkonstruerad. Det måste lättas på reglerna i såväl Plan- och
bygglagen, PBL, som Boverkets byggregler, BBR.
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/buller-kan-falla-lagenheter-i-mariehall/
repqal!Lw8IAp82lQhkyyQQLS6QQw/
2003 stoppade regeringen nya bostäder på Oxtorgsgatan med hänvisning till att bullernivåerna utomhus var för höga.
http://www.dn.se/sthlm/buller-stoppar-nya-bostader-i-city/
För ett år sedan stoppade länsstyrelsen i Stockholm, planerna på 800 nya bostäder i Marievik på grund av att de skulle bli så pass höga att de skulle synas från världsarvet Skogskyrkogården en halvmil därifrån. Dessförinnan hade länsstyrelsen stoppat 700 bostäder på Västra Valhallavägen med hänvisning till halterna av luftföroreningar, 400 studentlägenheter vid Studentbacken på och 520 lägenheter i Norra Djurgårdsstaden på grund av bullernivåer.
Kring årsskiftet 2012/13 beslutade Stockholms kommunfullmäktige att bygga student- och forskarlägenheter i Albano. Efter en lång process gick detaljplanen för totalt 1 000
studentbostäder igenom hela överklagandeprocesssen. Antalet bostäder hade dock kunnat bli ännu fler om det inte varit för lagen om nationalstadsparken. Detta omöjliggjordes nämligen av att byggnationen skulle kunna förändra vyn av Stockholm från sluttningen vid Koppartälten i Hagaparken. Per Hagwall (M) har skrivit om problematiken på https://www.svd.se/vi-bor-inte-ha- kvar-lag-om-stadspark
Varför måste Sveriges högsta byggnad ligga i Stockholm?
Är inte detta bara en politisk tävling med Göteborg?
Vi välkomnar att även Göteborg ser fördelarna med att bygga högt och tätt. Det är en vinst både för klimatet och för alla som behöver en bostad. Det handlar inte om någon tävling mellan städer som vi ser det. Vi har många gemensamma utmaningar i storstadsregionerna, och förhoppningsvis kan vår diskussion om lagstiftningen ur ett Stockholmsperspektiv även gagna Göteborg och Malmö.
Enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare så hotas sjöfartsnäringen när Stockholm växer. Bland annat anser Handelskammaren att det inte bör byggas bostäder på Loudden. Hur ser Moderaterna på det?
Vi instämmer i Handelskammarens synpunkter om att det behövs en samlad sjöfartsstrategi för huvudstadsregionen. Sjöfarten är en viktig del av stadens näringsliv, men märkligt frånvarande i utvecklingsplaner för Stockholm. Dock anser vi inte att detta står i strid med en stadsutveckling på Loudden. Stockholm har en gedigen sjöfartshistoria som inte bara funnits parallellt med att staden vuxit, vi vill mena att den staden delvis vuxit just på grund av sjöfarten.
Att ytterligare låta stadens olika delar växa ut mot vattnet hindras idag, återigen, av nuvarande regelverk. Problemet med färje- och kryssningstrafiken vid Frihamnen och Värtahamnen handlar om att fartygens ljud räknas som trafikbuller när de rör på sig, men som industribuller när de ligger stilla vid kaj. Och för industribuller är kraven hårdare när detta finns i anslutning till bostäder.
Det handlar alltså inte om att bostäder på Loudden i förlängningen skulle tvinga bort färje- och kryssningstrafiken, det handlar om att anpassa bullerreglerna så att båda får plats jämte varandra.
En av Handelskammarens tio punkter handlar om att Stockholm ska möta passagerare som kommer till staden sjövägen, på ett trevligare sätt. Här menar vi att det självklart är trevligare att mötas av en modern och urban stad, än att mötas av ett industriområde med oljecisterner.
Loudden är idag utpekat som riksintresse för energiförsörjningen.
Omöjliggör inte det att bygga bostäder där?
Oljehanteringen på Loudden är planerad att flytta, i dagsläget har t.ex. Södertälje uttryckt en vilja att ta hand om den. Andra alternativ har också diskuterats. Moderaterna anser självklart att vi måste ha en trygg bränsleförsörjning i regionen, men ifrågasätter rimligheten att denna ska ligga i vad som snart är en del av Stockholms innerstad.
Staden har 2014-09-28 begärt hos Trafikverket att häva riksintresset för Louddens oljeverksamhet i enlighet med ett beslut i kommunfullmäktige 2014-05-26. Bakgrunden är stadens stora behov av nya bostäder och att Loudden utgör en del av projektet Norra Djurgårdsstaden. Vid en planerad avveckling år 2019 av oljeverksamheten, i enlighet med uppsagt avtal, kommer miljöriskerna från transporter av farligt gods genom innerstaden att minska.
Hindras inte bostäder på Loudden av Bromma flygplats?
Vår bedömning är att det inte gör det. Inflygningen till Bromma flygplats går inte över Loudden.
Har ni tänkt på brandfaran i höga hus, att de ger mycket skugga, storleken på förskolegårdar etc.?
Det vi föreslår en vision med en tät och urban stadsdel för Loudden och att därigenom få till stånd en mer konkret och trovärdig debatt kring problematiken med dagens regelverk och riksintressen när Stockholm ska utvecklas som hållbar storstad. Om detta projekt ska realiseras så kommer givetvis alla detaljfrågor att utredas i program- och planprocessen i vanlig ordning. Därtill skulle det förvåna oss om en av världen mest innovationskraftiga städer inte skulle klara av att bygga riktigt höga hus när resten av världen klarar det.
Vem ska ha råd att bo i dessa bostäder? Blir det inte bara bostäder för de allra rikaste?
Precis som med övrig nyproduktion i Stockholm så skulle säkerligen även dessa bli dyra. Men vi vill också att det ska finnas en blandning av såväl hyresrätter och studentbostäder, som bostadsrätter, kollektivboenden och ägarlägenheter på Loudden.
Hur går Moderaternas förslag ihop med planeringen för Norra Djurgårdsstaden?
Vårt förslag ligger helt i linje med den generella utveckling som är planerad för Loudden. Det som skiljer Moderaternas förslag mot det, väldigt tidiga, inom programmet för Norra Djurgårdsstaden är volymen. Vi vill gå upp betydligt högre i höjd och bygga en tätare stadsdel med fler bostäder. Vi ser stora vinster för såväl bostadsbyggandet som klimatet i och med detta sätt att bygga stad. En tät stad medför kortare och avstånd, vilket innebär mindre klimatutsläpp och gör det lättare att få ihop livspusslet.
Tidsmässigt ligger vårt förslag också rätt i tid. Just nu pågår planeringen för Södra Värtahamnen, men något konkret programförslag är ännu inte framtaget för Loudden. Enligt nuvarande tidsplan ska bostäderna där vara klara först år 2030.
Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att all oljehantering på Loudden ska upphöra under förutsättning att ett fullvärdigt alternativ skapas. Containerverksamheten flyttas till Nynäshamn. Därmed begränsas sjöfartstrafiken i Stockholms skärgård och den tunga lastbilstrafiken genom innerstaden.
Är inte marken väldigt förorenad?
Givet att det pågått oljehantering och industriverksamhet på platsen under väldigt lång tid så finns det anledning att tro det. Det är dock så det ser ut på många platser runt om i staden, och givetvis kommer även marken på Loudden att behöva saneras innan bostäder och annat kan byggas där.
Hur ser nuvarande förslag på Loudden ut?
De övergripande målen med Norra Djurgårdsstaden är att möta stadens växande behov av bostäder samt att vara ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Detta sker genom att omvandla
tidigare industrimark till en attraktiv och levande stadsdel med minst 12 000 lägenheter och 35 000 nya arbetsplatser där innovativ miljöteknik främjas.
I det område som idag upptas av Louddens oljehamn planeras Norra Djurgårdsstadens sista etapp. Området har under lång tid använts för lagring och distribution av petroleumprodukter och innan exploatering kan påbörjas finns ett stort saneringsbehov. I denna del av området, mellan Värtans vattenrum och Kungliga nationalstadsparken, planeras för en utbyggnad av totalt 5 000 - 6 000 lägenheter, varav cirka 3 500 på Loudden. Detta inkluderar 1 000 arbetsplatser.
Bostadshusen avses kompletteras med lokaler för verksamheter och serviceinrättningar i
bottenvåningarna för att skapa ett levande stadsrum och en attraktiv funktionsblandad stadsdel.
Hur blir det med kollektivtrafik för Loudden? Spårväg City verkar ju ha gått i stå.
Självklart är det viktigt att en utveckling av Loudden med så pass många bostäder också blir ordentligt kollektivtrafikförsörjt. Detta är en fråga för landstinget, som är huvudman för kollektivtrafiken. Landstinget har i dagarna gått vidare med en ny utredning för Spårväg City genom Norra Djurgårdsstaden och ligger därmed väl i tid utifrån vårt förslag för Loudden.
I detta perspektiv är givetvis också viktigt att vi fortsätter driva på för Östlig förbindelse, samt att vi gärna ser kollektivtrafik på vattnet som ett komplement till spårväg och bussar.
Finns det några intresserade byggherrar?
Det är för tidigt att säga. Även om vi gärna ser denna utveckling för Loudden så är huvudsyftet med vårt förslag att lyfta upp problematiken med dagens regelverk och riksintressen.
Är inte det här bara ett kul utspel från Moderaternas sida?
Nej. Vi menar allvar med detta. Vi vet att de ekonomiska och tekniska förutsättningarna finns för ett genomförande. Nu är det upp till lagstiftarna att göra de nödvändiga ändringarna i lagarna så att detta möjliggörs.
Moderaterna kommer nu att bjuda in branschföreträdare till runda bordssamtal för en diskussion kring regelverken och tillämpningen av dessa ur ett stadsutvecklingsperspektiv. Vi kommer även att bjuda in företrädare för bland annat länsstyrelsen och Boverket för att diskutera deras uppdrag och tolkning av stadsutvecklingens juridiska förutsättningar i Stockholm, med fokus på höga hus och tät urban stad. Det kommer vi att göra så snart som möjligt, och får anledning att återkomma om.
Vi kommer även att bjuda in bostadsminister Peter Eriksson (MP) till ett enskilt samtal med Moderaternas gruppledare Anna König Jerlmyr. Sedan tidigare har vice gruppledare Joakim Larsson skrivit ett brev till Peter Eriksson om att just se över lagstiftningen. Detta har vi inte fått något svar på.
