Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan

för kurs på grundnivå

Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola II, skolår F-6 Swedish/Swedish as a Second Language in Multicultural Schools II, Preschool Class - Year 6

30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits

Kurskod: US206P

Gäller från: HT 2009

Fastställd: 2009-06-17

Institution Institutionen för språkdidaktik

Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-06-17 och godkänd av Lärarutbildningsnämnden 2009-06-04 att ingå i lärarexamen.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst två av tre delkurser på kursen Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår F-6, 30 hp.

Kursens uppläggning

Provkod Benämning Högskolepoäng

TEXT Texter barn möter 5

SKÖN Skönlitteratur för barn 3.5

ELEV Elevers språkutveckling under mellanåren 7.5

DIDA Elevers språkutveckling ur ett didaktiskt perspektiv 5

VFU2 VFU 9

Kursens innehåll

Kursen behandlar elevers möten med skönlitteratur och sakprosa utifrån språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga analysmetoder. Vidare behandlar kursen hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan bedrivas utifrån alla elevers förutsättningar och behov med förankring i ämnesdidaktisk teori och skolans styrdokument. Kursen innehåller studier av utvecklingen av kommunikativ kompetens hos elever – elevers sätt att tala, lyssna, läsa och skriva i olika situationer och olika genrer. Kursen innehåller verksamhetsförlagd utbildning om 9 hp där studenten undervisar.

Delkurs 1: Texter barn möter, 5 hp

I delkursen behandlas olika medier riktade till barn med fokus på skrivna texter. I delkursen prövas

språkvetenskapliga modeller för analys av text och bild i olika genrer i sakprosa och skönlitteratur ur både ett första- och andraspråksperspektiv. Analyserna innefattar bl.a. läsbarhet och begriplighet och de studerande tränas i att analysera texters relation till kontexten utifrån språkvetenskapliga begrepp och perspektiv.

Delkurs 2: Skönlitteratur för barn, 5 hp

I delkursen behandlas barnlitteratur (barnböcker, bilderböcker, lyrik och övriga barnlitterära genrer) ur ett litteraturanalytiskt perspektiv i kombination med ett litteraturpedagogiskt perspektiv. Delkursen behandlar

berättartekniker, genrer, genus, motiv och populärlitterära aspekter. Den ger underlag för att värdera barnlitteratur ur ett första- och andraspråkperspektiv och att se texterna ur ett språkutvecklingsperspektiv.

Delkursen behandlar vidare barns reception och texter i samverkan med andra narrativa medier. Delkursen innehåller 1,5 hp VFU.

Delkurs 3: Elevers språkutveckling under mellanåren 7,5 hp

Delkursen behandlar utvecklingen av kommunikativ kompetens hos en- och flerspråkiga elever i mellanåren – att tala, samtala, läsa och skriva i olika situationer och olika genrer. Vidare behandlas språkets roll för den kognitiva utvecklingen. Delkursen anlägger både sociokulturella och psykolingvistiska perspektiv liksom första- och andraspråksperspektiv. I delkursen ingår analyser av en- och flerspråkiga elevers tal-, läs- och skrivförmåga.

Delkurs 4: Elevers språkutveckling under mellanåren ur ett didaktiskt perspektiv, 12,5 hp

Delkursen fokuserar på språk- och kunskapsutveckling hos elever i skolans mellanår ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Det vidgade textbegreppet och litteracitet behandlas med fokus på elevernas skriftspråkliga kompetens i olika sammanhang och genrer. Vidare diskuteras hur undervisning, med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov, kan utformas, gestaltas och dokumenteras i klassrummet baserat på forskning och skolans styrdokument. Delkursen innehåller 7,5 hp VFU.

Dessutom ingår närvaro vid institutionens föreläsningsserie om aktuell forskning.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

- tillämpa relevanta språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga metoder för analys, dels av texter och bilder som en- och flerspråkiga elever möter, dels av en- och flerspråkiga elevers samtal, skrivande och läsning, särskilt med inriktning på tal-, läs- och skrivutvecklingen i mellanåren

- tillämpa och utgå från ämnesdidaktisk teori och skolans styrdokument i såväl planering, genomförande och värdering som i analys av undervisning, i syfte att skapa förutsättningar för alla elevers språk- och

kunskapsutveckling Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner och seminarier. Deltagande i undervisningen samt närvaro under all VFU är obligatoriskt och en förutsättning för examination i kursen.

Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis:

Delkurs 1: Examinationen sker löpande genom inlämning av skriftliga uppgifter samt skriftlig individuell tentamen.

Delkurs 2: Examinationen sker genom en hemtentamen och en muntlig redovisning av erfarenheter från VFU-perioden.

Delkurs 3: Individuell skriftlig tentamen samt skriftlig grupptentamen.

Delkurs 4: Examinationen sker löpande genom inlämning av skriftliga uppgifter samt skriftlig individuell tentamen, en individuell reflekterande uppgift och en individuell VFU-rapport.

b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad skala:

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt

För VFU gäller betygsskalan U-G.

c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart.

d. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser samt fullgjord och godkänd VFU.

e. Vid underkännande gäller att studerande har rätt att genomgå ytterligare fyra examinationer så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E - eller G på prov där betygsskalan U-G tillämpas - får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som underkänts i ordinarie VFU har rätt att genomgå ytterligare en VFU-period, dock inte fler än två VFU-perioder sammanlagt.

Studerande som fått betyget F eller Fx - eller U på prov där betygsskalan U-G tillämpas - två gånger av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det.

Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan.

Begränsningar

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan genomgången och godkänd kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Övrigt

Kursen ingår i studiegången Svenska/svenska som andraspråk för skolår F-6.

För att studenten ska få bästa utbyte av kursen bör VFU erbjuda erfarenheter av skolor som också har flerspråkiga elever samt tillgodose behovet av undervisning i såväl förskoleklass, grundskolans tidigare år samt mellanåren.

Kurslitteratur

Delkurs 1: Texter elever möter, 5 hp

Axelsson, Monica (2006). Litteracitetspraxis i förskolor med tvåspråkiga barn. I: Ord och bild ger mening.

Svensklärarens årsskrift 2006 (s. 53-67, 15 s.)

Björkvall, Anders (2006). Bild och text i annonser. I: Josephson, Olle (red.). Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (s. 94–101)

Björkvall, Anders (2007). Att göra barn till konsumenter. Språkhandlingar för utbyte av varor och tjänster i reklam i Kalle Anka & C:o under fyra decennier. I: Milles, Karin & Vogel, Anna (red.). Språkets roll och räckvidd. Festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari 2007. Acta universitatis stockholmiensis. Stockholm studies in Scandinavian philology. N.S. 42. Stockholm: Institutionen för nordiska språk. (s. 44-53)

Englund, Boel & Romare, Ewa (1994). Bilder av stenåldern. Förmedling av fakta och känslor i tre läroböcker.

I: Selander, S. & Englund, B. (red.). Konsten att informera och övertyga. En antologi om pedagogik, text och retorik. Stockholm: HLS förlag. (s. 110–130)

Josephson, Olle (2006). En bok om textvård. I: Josephson, Olle (red.). Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (s. 5–23)

Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten. Lund: Studentlitteratur. (290 s.)

Hene, Birgitta & Wåhlin, Kristian (1991). Vad gör en bok populär bland barn? I: B. Hene & S. Wahlén (red.).

Barns läsutveckling och läsning. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Stockholm, 15–16 november 1990.

ASLA:s skriftserie. 4. (s. 246–278, 33 s.)

Ledin, Per (1999). Texter och textslag – en teoretisk diskussion. Rapport nr 27. Institutionen för nordiska språk. Lunds universitet. (s. 5–38, 34 s.)

Liberg, Caroline (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I:

Nauclér, Kerstin (red.). Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. (s.

108–128)

Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise (red.). Det hänger på språket. Lund:

Studentlitteratur. (s. 57-92, 36 s.)

Ransgart, Martin (2006). Läsvärda läroböcker kräver helhetsgrepp. I: Josephson, Olle (red.). Textvård.

Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (s. 60-72, 13 s.)

Reichenberg, Monica (2006). Röst och kausalitet i läroböcker. I: Josephson, Olle (red.). Textvård. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag. (s. 45–59, 14 s.)

Hjälpmedel:

Språkriktighetsboken (2005). Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts Ordbok.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 13 uppl. 2006. Stockholm: Norstedts.

Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter 8. 2008. Stockholm: Liber (ca 500 s.)

Delkurs 2: Skönlitteratur för barn, 5 hp Barnlitteratur:

Barnlitteraturanalyser (2008). Maria Andersson & Elina Druker (red.). Lund: Studentlitteratur. (urval enligt lärarens anvisningar)

Edström, V. (1980 el. senare). Barnbokens form. Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet Nr 11, Stockholm: Rabén & Sjögren. (s. 7-62)

Edström, V. (1992 el. senare). Astrid Lindgren – Vildtorning och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren. (s.

80-118)

Ewald, A. (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö:

Lärarutbildningen, Malmö högskola. Ur kap. 6 ”Många textvärldar – lite litteraturläsning” (s. 268-298) Hallberg, K. (1993). Litteraturläsning. Barnboken i undervisningen. Solna: Ekelund. (135 s.)

Hallberg, K. (red.) (1998a). ”Reflektioner kring den barnlitterära texten.” Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 11–15)

Hallberg, K. (red.) (1998c). ”Bilderbokens barn — drömmens och verklighetens resenärer. Svenska

bilderböcker (1880–1945).” Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s.

213–245)

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barnsläsning i årskurs F-3. Malmö:

Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Lund, Hans (red.) (2002). Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur. Följande avsnitt läses:

Lund, Hans, ”Medier i samspel”, s. 9-24;

—, ”Illustration”, s. 55-62;

—, ”Bildberättelser och tecknade serier, s. 71-78 Hedling, Erik, ”Roman blir film”, s. 229-234

Ohlsson, Anders, ”Den filmiserade romanen”, s. 235-242

Kåreland, L. (1998). ”1900-talets svenska bilderbok. Några exempel.” I: Hallberg, K. (red.). Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 277–295)

Westin, B. (1998). ”Superbarn, vardagsbarn och vilda bebisar. Svenska bilderböcker 1945-1980.” I:

Hallberg, K. (red.). Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 246-276)

Skönlitteratur:

Sagor:

Andersen, H. C., ”Flickan med svavelstickorna” (1845), ”Den fula ankungen” (1843) och "Kejsarens nya kläder” (1837), Asbjørnsen, P. C., Moe, J., ”Pannkakan som gav sig ut i världen”, Grimm, Jacob & Grimm, Wilhelm, ”Rödluvan”, (svensk översättning 1857) samt någon folksaga från annan kultur och en nyskriven konstsaga.

Klassiker:

Beskow, Elsa, Tomtebobarnen (1910) Carroll, Lewis, Alice i Underlandet (1865 svensk översättning 1870). I urval enligt läraranvisningar Lagerlöf, Selma, Nils Holgerssons underbara resa, (1907). I urval enligt

läraranvisningar Fitinghoff, Laura, Barnen ifrån Frostmofjället, (1907).

Lyrik:

Hellsing, Lennart, Krakel Spektakel-boken (1959) eller Lappricka, pappricka (samlingsvolym från 1999), Lindgren, Barbro, Vi leker att du är en humla (2000) samt enl. lärarens anvisningar ex. på samtida barnlyrik.

Barnlitteratur – barnbok och bilderbok:

Bengtsson, Anna (1994). Bollongexpeditionen. Ingenjör Iver-Larsens dagboksanteckningar - upphittade av Anna Bengtsson.

Bergström, Gunilla, valfri bok om Alfons Åberg.

Edelfeldt, Inger (1986). Missne och Robin.

Forslind, Ann: Aj! Eller när jag hamnade på sjukhus.

Gripe, Maria (1978). Tordyveln flyger i skymningen.

Jansson, Tove (1957). Trollvinter.

Lindgren, Astrid (1973). Allra käraste syster.

Lindgren, Astrid (1963). Emil i Lönneberga. I urval enligt läraranvisningar.

Lindgren, Astrid (1945). Pippi Långstrump. I urval enligt läraranvisningar.

Lindgren, Astrid (1959). ”Sunnanäng”, novell ur samlingsvolymen Sunnanäng.

Lindgren, Barbro (1976). Jättehemligt/Lilla Sparvel.

Nilsson, Frida (2006). Hedvig och Max-Olov.

Nilsson, Per (1999). Flickan jag älskar heter Milena/Inte som alla andra.

Palm, Anna-Karin & Bengtsson, Anna (1999). Vildvinter.

Stark, Ulf (1984). Dårfinkar och dönickar.

Stark, Ulf (1991). Min vän Percys magiska gymnastikskor.

Storck, Åsa & Spee, Gitte (2004). Baddräkten.

alt. Sjögren, Viveca (2007). Den andra mamman.

Svedelid, Olof (1979). Mor är ingen häxa.

Populärlitteratur valda så att olika genrer representeras liksom flick- och pojkläsning t.ex. Gahrton, Måns, valfri Eva och Adam-bok eller tecknad serie, hästbok och barndeckare.

Läsa lätt-böcker och Börja läsa-böcker: t.ex. av Ulf Nilsson.

Två korta exempel på barndomsskildring inom vuxenlitteraturen, exempelvis texter av Stig Dagerman, Inger Edelfeldt, Mare Kandre eller Pär Lagerkvist.

Delkurs 3: Elevers språkutveckling under mellanåren, 7,5 hp

Axelsson, Monica m.fl. (2006). Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. (s. 4–13, 9 s.) http://www.rinkeby-multiling.stockholm.se/Aktuellt/Amneochsprak.pdf

Bergman, Pirkko & Abrahamsson, Tua (2008). Ett andraspråk i utveckling. I: Tua Abrahamsson & Pirkko Bergman (red.). Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (s. 11–42, 31 s.)

Bergman, Pirkko & Abrahamsson, Tua (2008). Performansanalys – en process. I: Tua Abrahamsson &

Pirkko Bergman (red.). Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (s. 45–50, 5 s.)

Bjar, Louise (2006). Att analysera elevtexter. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund:

Studentlitteratur. (s. 319–348, 29 s.)

Bøyesen, Liv (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (s. 401–433, 32 s.)

Einarsson, Jan (2000). Barns språkliga dagar. Lund: Studentlitteratur. (206 s.)

Ekvall, Ulla (1997). Att skriva en berättelse för jämnåriga. Elevers medvetenhet om genrekrav och mottagaren. I: Svenskans beskrivning 22. Lund: Lund University Press. (s. 67-81, 14 s.)

Ekvall, Ulla (2005). ”Sagor kan vara overkliga men berättelser ska vara lite mer verklighetstrogna”. I:

Svenskans beskrivning 28. (s. 109-118, 9 s.)

Evaldsson, Ann-Carita (2006). Skvaller, dispyter och förolämpningar. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (s. 93–112, 19 s.)

Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2004). Mulitetniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i

flerspråkiga miljöer. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 389–417, 28 s.)

Garme, Birgitta (2006). Tala är guld. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (s.

113–131, 18 s.)

Hashemi, Sylvana Sofkova (2008). Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn. I: Domeij, Rickard (red.). Tekniken bakom språket. Språkrådets skrifter. 9. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (s.

121–143, 23 s.)

Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Tomas (1990). Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9.

Lund: Studentlitteratur. (s. 7–130, 124 s.)

Kuyumcu, Eija (2004). Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s.

573–596, 24 s.)

Liberg, Caroline (2006). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. I: Louise Bjar (red.).

Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (s. 133–167, 34 s.)

Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

(s. 461–499, 28 s.)

Magnusson, Eva & Nauclér, Kerstin (2006). Läsa som ett rinnande vatten – om läsförståelse och språkstörning. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (s. 189–212, 23 s.)

Reichenberg, Monica (2006). Att läsa mellan och bortom raderna. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket.

Lund: Studentlitteratur. (s. 213–235, 22 s.)

Rosander, Carin (2008). Exempel på performansanalys i skolår 1–3. I: Tua Abrahamsson & Pirkko Bergman (red.). Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (s. 66–81, 15 s.)

Rosén, Monica & Gustafsson, Jan-Eric (2006). Läskompetens i skolår 3 och 4. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (s. 29–55, 26 s.)

Sellgren, Mariana & Sjöqvist, Lena (2008). Exempel på performansanalys skolår 5–7. I: Tua Abrahamsson &

Pirkko Bergman (red.). Tankarna springer före. Att bedöma andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitets förlag. (s. 82–92, 10 s.)

Wiksten Folkeryd, Jenny, af Geijerstam, Åsa & Edling, Agnes (2006). Textrörlighet – hur elever talar om egna och andras texter. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. (s. 169–188, 19 s.)

(ca 650 s.)

Delkurs 4: Elevers språkutveckling under mellanåren ur ett didaktiskt perspektiv, 12,5 hp

Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko (red.) (2006). Tankarna springer före. Att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS Förlag. (s. 35-92 och 119-124, 62 s.)

Bråten, Ivar (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (kap. 7-8, 50 s.) Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. (kap. 8-9, 33 s.)

Ewald, Annette (2007). Läskulturer. Malmö: Malmö Högskola. www.mah.se (150 s. enligt lärarens anvisningar)

Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. (kap. 8-10, 86 s.) Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (kap. 6-7, 46 s.) Gómez, Elsa (2008). Faktaboken som pedagogisk resurs. Lund: Studentlitteratur. (70 s. enligt lärarens anvisningar)

Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (200 s.)

Mehlum, Anders (1995). Skrivundervisning. Lund: Studentlitteratur. (200 s. enligt lärarens anvisningar) Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007. (95 s.) Nauclér, Kerstin (red.) (2001). Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm:

Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Särtryck. (s. 139-196, 57 s.) Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2008). Nya språket lyfter. www.skolverket.se (80 s.) Skolverket (?) Nationella prov åk 5. www.skolverket.se

Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. (156 s.)

Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse - Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren.

Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 10, 12 s.)

Kompletterande material (styrdokument, kartläggningsmaterial, m.m.)

Tillkommer även artiklar enl. lärarens anvisningar, ca 50 sidor