Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan

för kurs på grundnivå

Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola II, skolår F-6 Swedish/Swedish as a Second Language in Multicultural Schools II, Preschool Class - Year 6

30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits

Kurskod: US206P

Gäller från: VT 2011

Fastställd: 2009-06-17

Ändrad: 2010-12-22

Institution Institutionen för språkdidaktik

Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-06-17 och godkänd av Lärarutbildningsnämnden 2009-12-10 att ingå i lärarexamen. Senast reviderad 2010-12-22.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst två av tre delkurser på kursen Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår F-6, 30 hp.

Kursens uppläggning

Provkod Benämning Högskolepoäng

TEXT Texter barn möter 5

SKÖN Skönlitteratur för barn 3.5

ELEV Elevers språkutveckling under mellanåren 7.5

DIDA Elevers språkutveckling ur ett didaktiskt perspektiv 5

VFU2 VFU 9

Kursens innehåll

Kursen behandlar elevers möten med skönlitteratur och sakprosa utifrån språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga analysmetoder. Vidare behandlar kursen hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan bedrivas utifrån alla elevers förutsättningar och behov med förankring i ämnesdidaktisk teori och skolans styrdokument. Kursen innehåller studier av utvecklingen av kommunikativ kompetens hos elever – elevers sätt att tala, lyssna, läsa och skriva i olika situationer och olika genrer. Kursen innehåller verksamhetsförlagd utbildning om 9 hp där studenten undervisar.

Delkurs 1: Texter barn möter, 5 hp

I delkursen behandlas olika medier riktade till barn med fokus på skrivna texter. I delkursen prövas

språkvetenskapliga modeller för analys av text och bild i olika genrer i sakprosa och skönlitteratur ur både ett första- och andraspråksperspektiv. Analyserna innefattar bl.a. läsbarhet och begriplighet och de studerande tränas i att analysera texters relation till kontexten utifrån språkvetenskapliga begrepp och perspektiv.

Delkurs 2: Skönlitteratur för barn, 5 hp

I delkursen behandlas barnlitteratur (barnböcker, bilderböcker, lyrik och övriga barnlitterära genrer) ur ett litteraturanalytiskt perspektiv i kombination med ett litteraturpedagogiskt perspektiv. Delkursen behandlar

berättartekniker, genrer, genus, motiv och populärlitterära aspekter. Den ger underlag för att värdera barnlitteratur ur ett första- och andraspråkperspektiv och att se texterna ur ett språkutvecklingsperspektiv.

Delkursen behandlar vidare barns reception och texter i samverkan med andra narrativa medier. Delkursen innehåller 1,5 hp VFU.

Delkurs 3: Elevers språkutveckling under mellanåren 7,5 hp

Delkursen behandlar utvecklingen av kommunikativ kompetens hos en- och flerspråkiga elever i mellanåren – att tala, samtala, läsa och skriva i olika situationer och olika genrer. Delkursen anlägger både sociokulturella och psykolingvistiska perspektiv liksom första- och andraspråksperspektiv. I delkursen ingår analyser av en- och flerspråkiga elevers tal-, läs- och skrivförmåga.

Delkurs 4: Elevers språkutveckling under mellanåren ur ett didaktiskt perspektiv, 12,5 hp

Delkursen fokuserar på språk- och kunskapsutveckling hos elever i skolans mellanår ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Det vidgade textbegreppet och litteracitet behandlas med fokus på elevernas skriftspråkliga kompetens i olika sammanhang och genrer. Vidare diskuteras hur undervisning, med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov, kan utformas, gestaltas och dokumenteras i klassrummet baserat på forskning och skolans styrdokument. Delkursen innehåller 7,5 hp VFU.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

- agera i enlighet med skolans värdegrund, demokratiuppdrag och kunskapsuppdrag

- planera och leda verksamhet/undervisning utifrån såväl styrdokument som ett relevant ämneskunnande och teoretiska perspektiv samt med beaktande av barns/elevers olika intressen, förutsättningar och behov - i kommunikation med barn/elever formulera relevanta mål och bedömningskriterier

- visa tydlighet och lyhördhet i ett ledarskap präglat av öppenhet, samspel och dialog

- använda olika kommunikativa uttrycksformer som främjar barns/elevers lärande och utveckling - samverka med kollegor och andra verksamhetsföreträdare kring verksamhetens mål och utformning - reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter - tillämpa relevanta språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga metoder för analys, dels av texter och bilder som en- och flerspråkiga elever möter, dels av en- och flerspråkiga elevers samtal, skrivande och läsning, särskilt med inriktning på tal-, läs- och skrivutvecklingen i mellanåren

- tillämpa och utgå från ämnesdidaktisk teori och skolans styrdokument i såväl planering, genomförande och värdering som i analys av undervisning, i syfte att skapa förutsättningar för alla elevers språk- och

kunskapsutveckling Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner och seminarier. Deltagande i undervisningen samt närvaro under VFU är obligatoriskt och en förutsättning för examination i kursen.

Kunskapskontroll och examination

a. Kursen examineras genom salstentamen, hemtentamen, muntliga redovisningar och skriftliga inlämningsuppgifter. Examinationens närmare uppläggning framgår av studiehandledningen.

b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad skala:

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt

För VFU gäller betygsskalan U-G.

c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart.

d. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser samt fullgjord och godkänd VFU. För godkänt betyg på kursen krävs också genomfört trepartssamtal.

e. Vid underkännande gäller att studerande har rätt att genomgå ytterligare fyra examinationer så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E - eller G på prov där betygsskalan U-G tillämpas - får inte genomgå

förnyad examination för högre betyg. Studerande som underkänts i ordinarie VFU har rätt att genomgå ytterligare en VFU-period, dock inte fler än två VFU-perioder sammanlagt.

Studerande som fått betyget F eller Fx - eller U på prov där betygsskalan U-G tillämpas - två gånger av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det.

Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan.

Begränsningar

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan genomgången och godkänd kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Övrigt

Kursen ingår i studiegången Svenska/svenska som andraspråk för skolår F-6.

För att studenten ska få bästa utbyte av kursen bör VFU erbjuda erfarenheter av skolor som också har flerspråkiga elever samt tillgodose behovet av undervisning i såväl förskoleklass, grundskolans tidigare år samt mellanåren.

Kurslitteratur

Delkurs 1: Texter barn möter, 5 hp

Axelsson, Monica. 2006. Litteracitetspraxis i förskolor med tvåspråkiga barn. I: Ord och bild ger mening.

Svensklärarens årsskrift 2006. S. 53-67. (15 s.)

Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna-Malin (red).. 2007. Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.) Uppsala:

FUMS, Institutionen för nordiska språk. Uppsala universitet.

Följande artiklar:

Gunder, Anna. Textuell verklighet. S. 74–81. (8 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Holsanova, Jana. Användares interaktion med multimodala texter. S. 41–58. (18 s.) (Tillgänglig på http://www.sprakradet.se/2784>.)

Karlsson, Anna-Malin. Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situation. Några sätt att tala om

”vidgade texter“. S. 20–26. (7 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Hellspong, Lennart & Ledin, Per. 1997. Vägar genom texten. Lund: Studentlitteratur. (290 s.)

Hene, Birgitta & Wåhlin, Kristian (1991). Vad gör en bok populär bland barn? I: B. Hene & S. Wahlén (red.).

Barns läsutveckling och läsning. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Stockholm, 15–16 november 1990.

(ASLA:s skriftserie. 4.) S. 246–278. (33 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Holmberg, Per. 2010. Genrepedagogik i teori och praktik. Nyretorik och Sydneyskolan i två gymnasielärares klassrum. I: C. Falk m.fl. (red.), Svenskans beskrivning 30. (Svenskans beskrivning. 30.) Stockholm:

Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk. S. 123–132. (10 s.) (Stencil, säljs på institutionen) Josephson, Olle (red.). 2006. Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Följande artiklar: (59 s.)

Björkvall, Anders. Bild och text i annonser. S. 94–101;

Josephson, Olle. En bok om textvård. S. 5–23;

Ransgart, Martin. Läsvärda läroböcker kräver helhetsgrepp. S. 60–72.

Reichenberg, Monica. Röst och kausalitet i läroböcker. S. 45–59;

Sundberg, Gunlög. Att bedöma andraspråkstexter. S. 102–110.

Kuyumcu, Eija (2004). Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S.

573–596. (24 s.)

Liberg, Caroline. 2001. Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar. I:

Nauclér, Kerstin (red.). Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma. S.

108–128. (21 s.) Finns tillgänglig på www.sfi.su.se> publikationer>symposierapporter

Lindberg, Inger. 2006. Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise (red.). Det hänger på språket. Lund:

Studentlitteratur. S. 57–92. (36 s.) (ca 510 s.)

Delkurs 2: Skönlitteratur för barn, 5 hp Barnlitteratur:

Barnlitteraturanalyser (2008). Maria Andersson & Elina Druker (red.). Lund: Studentlitteratur. (urval enligt lärarens anvisningar)

Edström, V. (1980 el. senare). Barnbokens form. Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet Nr 11, Stockholm: Rabén & Sjögren. (s. 7-62)

Edström, V. (1992 el. senare). Astrid Lindgren – Vildtorning och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren. (s.

80-118)

Ewald, A. (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö:

Lärarutbildningen, Malmö högskola. Ur kap. 6 ”Många textvärldar – lite litteraturläsning” (s. 268-298) Hallberg, K. (1993). Litteraturläsning. Barnboken i undervisningen. Solna: Ekelund. (135 s.)

Hallberg, K. (red.) (1998a). ”Reflektioner kring den barnlitterära texten.” Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 11–15)

Hallberg, K. (red.) (1998c). ”Bilderbokens barn — drömmens och verklighetens resenärer. Svenska

bilderböcker (1880–1945).” Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s.

213–245)

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barnsläsning i årskurs F-3. Malmö:

Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Lund, Hans (red.) (2002). Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur. Följande avsnitt läses:

Lund, Hans, ”Medier i samspel”, s. 9-24;

—, ”Illustration”, s. 55-62;

—, ”Bildberättelser och tecknade serier, s. 71-78 Hedling, Erik, ”Roman blir film”, s. 229-234

Ohlsson, Anders, ”Den filmiserade romanen”, s. 235-242

Kåreland, L. (1998). ”1900-talets svenska bilderbok. Några exempel.” I: Hallberg, K. (red.). Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 277–295)

Westin, B. (1998). ”Superbarn, vardagsbarn och vilda bebisar. Svenska bilderböcker 1945-1980.” I:

Hallberg, K. (red.). Läs mig — sluka mig! En bok om barnböcker. Stockholm: Natur & Kultur. (s. 246-276)

Skönlitteratur:

Sagor:

Andersen, H. C., ”Flickan med svavelstickorna” (1845), ”Den fula ankungen” (1843) och "Kejsarens nya kläder” (1837), Asbjørnsen, P. C., Moe, J., ”Pannkakan som gav sig ut i världen”, Grimm, Jacob & Grimm, Wilhelm, ”Rödluvan”, (svensk översättning 1857) samt någon folksaga från annan kultur och en nyskriven konstsaga.

Klassiker:

Beskow, Elsa, Tomtebobarnen (1910) Carroll, Lewis, Alice i Underlandet (1865 svensk översättning 1870). I urval enligt läraranvisningar Lagerlöf, Selma, Nils Holgerssons underbara resa, (1907). I urval enligt

läraranvisningar Fitinghoff, Laura, Barnen ifrån Frostmofjället, (1907).

Lyrik:

Hellsing, Lennart, Krakel Spektakel-boken (1959) eller Lappricka, pappricka (samlingsvolym från 1999), Lindgren, Barbro, Vi leker att du är en humla (2000) samt enl. lärarens anvisningar ex. på samtida barnlyrik.

Barnlitteratur – barnbok och bilderbok:

Bengtsson, Anna (1994). Bollongexpeditionen. Ingenjör Iver-Larsens dagboksanteckningar - upphittade av Anna Bengtsson.

Bergström, Gunilla, valfri bok om Alfons Åberg.

Edelfeldt, Inger (1986). Missne och Robin.

Forslind, Ann: Aj! Eller när jag hamnade på sjukhus.

Gripe, Maria (1978). Tordyveln flyger i skymningen.

Jansson, Tove (1957). Trollvinter.

Lindgren, Astrid (1973). Allra käraste syster.

Lindgren, Astrid (1963). Emil i Lönneberga. I urval enligt läraranvisningar.

Lindgren, Astrid (1945). Pippi Långstrump. I urval enligt läraranvisningar.

Lindgren, Astrid (1959). ”Sunnanäng”, novell ur samlingsvolymen Sunnanäng.

Lindgren, Barbro (1976). Jättehemligt/Lilla Sparvel.

Nilsson, Frida (2006). Hedvig och Max-Olov.

Nilsson, Per (1999). Flickan jag älskar heter Milena/Inte som alla andra.

Palm, Anna-Karin & Bengtsson, Anna (1999). Vildvinter.

Stark, Ulf (1984). Dårfinkar och dönickar.

Stark, Ulf (1991). Min vän Percys magiska gymnastikskor.

Storck, Åsa & Spee, Gitte (2004). Baddräkten.

alt. Sjögren, Viveca (2007). Den andra mamman.

Svedelid, Olof (1979). Mor är ingen häxa.

Populärlitteratur valda så att olika genrer representeras liksom flick- och pojkläsning t.ex. Gahrton, Måns, valfri Eva och Adam-bok eller tecknad serie, hästbok och barndeckare.

Läsa lätt-böcker och Börja läsa-böcker: t.ex. av Ulf Nilsson.

Två korta exempel på barndomsskildring inom vuxenlitteraturen, exempelvis texter av Stig Dagerman, Inger Edelfeldt, Mare Kandre eller Pär Lagerkvist.

Delkurs 3: Elevers språkutveckling under mellanåren, 7,5 hp Med reservation för ändringar på grund av utgången litteratur o.dyl.

Bjar, Louise (red.). 2006. Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.

Följande artiklar:

Bjar, Louise. Att analysera elevtexter. S. 319–348;

Evaldsson, Ann-Carita. Skvaller, dispyter och förolämpningar. S. 93–112;

Garme, Birgitta.Tala är guld. S. 113–131;

Liberg, Caroline. Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. S. 133–167;

Magnusson, Eva & Nauclér, Kerstin. Läsa som ett rinnande vatten – om läsförståelse och språkstörning. S.

189–212;

Reichenberg, Monica. Att läsa mellan och bortom raderna. S. 213–235;

Rosén, Monica & Gustafsson, Jan-Eric. Läskompetens i skolår 3 och 4. S. 29–55.

Wiksten Folkeryd, Jenny, af Geijerstam, Åsa & Edling, Agnes. Textrörlighet – hur elever talar om egna och andras texter. S. 169–188.

(ca 200 s.)

Björkvall, Anders och Engblom, Charlotte. 2010. Flerspråkighet och multimodalitet om lärandepotential. I:

N. Musik, & Å. Wedin. (red.) Flerspråkighet, lärande och identitet. Lund: Studentlitteratur. S. 193-214. (21 s.)

Einarsson, Jan. 2000. Barns språkliga dagar. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 sidor, väljs av läraren) (finns som e-bok)

Ekvall, Ulla. 1997. Att skriva en berättelse för jämnåriga. Elevers medvetenhet om genrekrav och mottagaren.

I: Svenskans beskrivning 22. Lund: Lund University Press. S. 67-81. (14 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Ekvall, Ulla. 2005. ”Sagor kan vara overkliga men berättelser ska vara lite mer verklighetstrogna”. I:

Svenskans beskrivning 28. S. 109-118. (9 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

Holmberg, Per. 2006. Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: I. Lindberg & K. Sandwall (red.).

Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. S 129-148. (19 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). 2004. Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Följande artiklar:

Bergman, Pirkko och Abrahamsson, Tua. Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. S 597- 628;

Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen. Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. S. 389–417;

Haglund, Charlotte. Flerspråkighet och identitet. S 359-388;

Hene, Birgitta. Adjektivs metaforiska betydelser – utlandsadopterade och svenska barns tolkningar. S. 277- 296;

Håkansson, Gisela. Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. S.153- 170;

Viberg, Åke. Lexikal utveckling i ett andraspråk. S. 197-220.

(ca 120 s.)

Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Tomas. 1990. Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9.

Lund: Studentlitteratur. S. 89–130. (41 s.)

Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.) 2009. Det nödvändiga skrivandet: om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. 1. uppl. Stockholm: Liber. Ca 120 sidor enligt lärarens anvisningar.

Olin-Scheller, Christina. 2008. Filmmänniskor och datornördar. Pojkars identitetsskapande genom fiktionstexter. I: M. Nordberg, R. Frangeur, A. Hellman, A-S. Holm & R. Jonsson (red.) Maskulinitet på schemat. Stockholm:Liber. S. 189-204. (Stencil, säljs på institutionen) (15 s.)

Artiklar och textunderlag om max 50 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar.

(ca 670 s.)

Delkurs 4: Elevers språkutveckling under mellanåren ur ett didaktiskt perspektiv, 12,5 hp Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. (kap. 8-9, 33 s.)

Druid-Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Stockholm:

Natur och kultur. (100 s. enligt lärarens anvisningar)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (kap. 5-7, 60 s.) Jönsson, Karin (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber. (40 s. enligt lärarens anvisningar)

Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur. (100 s. enligt lärarens anvisningar)

Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur &

kultur. (133 s.)

Skolverket (2008). Nya språket lyfter. www.skolverket.se

Skolverket (2000). Kursplanen i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan.

Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren.

Stockholm: Natur & kultur. (kap. 10, 12 s.)

Tillkommer:

Kompletterande material (styrdokument, kartläggningsmaterial m.m.) Artiklar enligt lärarens anvisningar, ca 200 sidor.

Skolverket. Nationella prov åk 5. www.skolverket.se

Skolverket/Multimediabyrån. www.multimedia.skolverket.se (666 s.)