Kvalitetsredovisning 2013
Verksamhetsåret 2012/2013
Renfanans förskola
Ansvarig förskolechef:
Birgit Wikström
1. Förutsättningar Renfanans förskola
Verksamhetsåret 2012/2013.
Renfanans förskola ligger i Råneå ca 3,5 mil norr om Luleå centrum. Förskolan byggdes 1991 och består av 3 avdelningar. Vi är organiserade i en
småbarnsavdelning med 16 barn, två syskongrupper med vardera 18 barn,
sammanlagt i huset har vi 52 barn. Vi har ett tillagningskök som lagar alla måltider under dagen.
Vi har en jämn fördelning barnskötare och förskollärare enligt kommunens riktlinjer.
Fortbildning personal:
All fortbildning som personalen väljer har en koppling till Läroplanen för förskolan.
Renfanan har en kontaktförskollärare inom LUTEK samt en Matematikutvecklare.
Personalen delger varandra på ex. arbetsplatsträffar.
Vår Kock väljer utbildning som har med sitt verksamhetsområde att göra samt att han deltar på köksträffar tillsammans med annan kökspersonal i Råneå området.
Ekonomiska förutsättningar:
Relativt bra ekonomiska förutsättningar då barntillgången är god och att det finns ett extra stöd i budgeten för asylsökande barn i åldern 3-5 år – jämför allmän
förskola. Detta stöd används vid inskolning – kan behövas extra personal – som kan barnets språk samt vid tolksamtal – under inskolningen och även vid
utvecklingssamtalen
Mötesformer personal – förskolechef:
Varannan fredag - jämn vecka - klockan 8:30 är det husmöte där en pedagog från varje avdelning samt kocken i huset deltar. Där tas aktuella husfrågor upp samt ömsesidig information mellan förskolechef, avdelningar och kök.
En gång/ månad har vi arbetsplatsträff då all personal deltar. Tiden är förlagd till sen eftermiddag – så vikarieåtgången är minimal.
Här har vi möjlighet att fördjupa oss i olika frågor som rör verksamheten samt samtal om barnens utveckling utifrån Läroplanen för förskola. Vi har även möjlighet att planera kommande möten och aktiviteter. Ofta är det
information – delgivning från olika fortbildningstillfällen som varit under perioden från senaste arbetsplatsträffen och ev. köksträffar.
Vi har två planeringsdagar under året då vi stänger förskolan – för att planera och utvärdera verksamheten – samt blicka framåt. Detta verksamhetsår har vi haft Matematiksatsningen samt LUTEK i fokus eftersom det är prioriterade områden men även mycket fokus på Lp-fö och arbetat med den i praktiken.
Om behov finns kan vi förlänga APT:n eller sätta in en extra ½ planeringsdag.
Personalen har egen planeringstid och även i arbetslaget där de bl.a. går igenom dokumentationer, reflekterar och samlar detta i avd. SKA -pärm (systematiskt kvalitetsarbete)
Mötesformer personal – föräldrar:
Inskolning till förskolan är alltid ett första steg – ofta mer frekvent under hösten – men utifrån behov som uppstår under verksamhetsåret kan det vara aktuellt under hela året. Det är alltid en pedagog som har huvudansvaret. Telefontolk används vid behov till de asylsökande föräldrarna, en av de första dagarna för att berätta om vår verksamhet m.m.
Föräldraträffar – på hösten ett informationsmöte - sedan följer aktiviteter i samband med lucia. På våren har vi ofta ett föräldramöte – med något aktuellt tema. Verksamhetsåret avslutas med någon form av Vår - sommarfest!
Utvecklingssamtal – minst en gång/ verksamhetsår och om någon förälder önskar kan det bli flera. Fokus på samtalen är trivsel – utveckling och lärande. Här visar även pedagogerna upp olika
dokumentationer som är gjorda och samtalen leder även in på vad har
Renfanans förskola har även ett föräldraråd – 2 föräldrarepresentanter från varje avdelning – en pedagog/ avd, kocken och jag som
förskolechef är övriga deltagare. Dessa föräldrar utses på hösten första föräldramöte och under året träffas rådet vid tre olika tillfällen. Detta råd fungerar även som matråd.
Olika satsningar:
Matematiksatsningen – Renfanans förskola har en matematikutvecklare som har implementerat materialet till sina kollegor. Vi har även träffar i mitt område – alla 4 förskolor – där vi delger varandra olika
matematiska tips och idéer. Vi har även bjudit in en
matematikutvecklare från förskoleklass i Råneå – för att samverka runt matematiken – vad vi gör i förskolan – var f- klass tar vid.
LUTEK är en annan aktuell satsning – jag har en kontaktförskollärare på Renfanan. Hon har delgett Renfanans personal på planeringsdagar och APT – träffar under året. Vi har även haft två träffar i Råneå – Norrbyrana – all förskolepersonal – där de tvåkontaktförskollärarna – en från Råneå och en från Persön – berättat om Teknik i förskolan – samt att all personal fick göra olika gruppuppgifter med olika tekniska lösningar.
2. Samarbetet förskola – hem.
Inskolning är första starten på samarbetet mellan hem och förskola.
Som förskolechef möter jag alltid föräldrar och barn någon gång under inskolningen för att få en första kontakt.
Pedagoger och föräldrar gör upp en inskolningsplan som ger en variation i olika tider och aktiviteter under dagen. Måltider och sovvila är två viktiga saker som barnen bör prova på i samverkan med föräldrar. Inskolningen kan variera mellan 1-2 veckor – allt utifrån barnets behov.
Eftersom vi har asylsökande barn på Renfanan så kan vi behöva hjälp av telefontolk under inskolningen för att berätta om svensk förskola.
Efter ca 2 månader är det brukligt att ha ett uppföljningssamtal – då det kan vara mycket information under själva inskolningen och föräldrar får då tillfälle att fråga olika saker.
Hösten 2012 provade avd. Tuvan (småbarnsavdelning) att ha ett föräldramöte enbart för de nya föräldrarna – på kvällstid – och detta upplevdes som positivt – då fanns tillfälle att fråga och titta på lokalerna utan att behöva ha fokus på barnen.
Föräldrasamverkan under året:
På hösten har vi ett informationsmöte där vi berättar om vår verksamhet och hur vi arbetar utifrån förskolans läroplan (Lp-fö-98 reviderad 2010).
Vi träffas först i stor grupp – alla tre avd. där vi även berättar om vår samverkan inom förskolan och här passar vi även på att välja/utse representanter till vårt Föräldraråd = 2 föräldrar/avd.
Föräldrasamverkan fortsätter med aktiviteter före jul – i form av adventsfika och lucia.
Januari/februari har vi oftast ett föräldramöte med ett aktuellt tema/föreläsning – ibland har det kommit förslag/tips i föräldrarådet på vad dagens föräldrar önskar.
Vi har utvecklingssamtal 1 gång/verksamhetsår – eller fler om föräldrar önskar. Vi har ett gemensamt upplägg för hur vi lägger upp samtalen – och innehållet har som bas trivsel – utveckling och lärande – samt återkoppling till föregående samtal. Här finns tillfälle för föräldrar att titta i barnens lärandepärmar och en del pedagoger har gjort bildspel på hur en dag i förkolan kan se ut- detta har varit mycket uppskattat.
Sedan har vi någon form av vårfest- sommarfest som avslutar verksamhetsåret.
Föräldrarådet – har sina möten under året:
Träff med utsedda representanter = 2 föräldrar/avd. samt en personal/avd vår kock och jag som förskolechef. Detta föräldraråd fungerar även som Matråd. Det blir 3-4 träffar/år eller fler om behov finns.
Föräldrarådets uppgift:
Ex. Skapa en mötesplats för förskola och hem Fungera som bollplank i vissa frågor inför beslut
En möjlighet till påverkan och föra fram idéer från övriga föräldrar Vara delaktiga i planering av ex. föräldramöten
OBS! vi pratar aldrig om enskilda barn eller enskild personal.
Vi har även en ”förslagslåda” uppsatt på varje avd. där övriga föräldrar kan lägga en lapp med ex. något de önskar vi skall ta upp i föräldrarådet eller övriga synpunkter.
Föräldrarnas förväntningar på ”rådet”
Ex. Få en fördjupad information och insikt i verksamheten
Möjlighet att påverka och föra fram idéer
Hur förskolan arbetar – och varför?
Träffa andra föräldrar
Föra fram åsikter från andra föräldrar
Personalens förväntningar på ”Rådet”
Att föräldrarna kommer med tips och idéer
Att det blir diskussion om pedagogiska saker ex. språk, matematik m.m.
Delaktighet i olika aktiviteter, f-möten, utflykter m.m.
Att det som kommit in i ”förslagslådan” tas upp
Innehåll utifrån dagordningen på ”Råden”
o Läroplanen för förskolan o BUN:s verksamhetsplan o Kostpolitiska programmet o Likabehandlingsplanen
o Utvärdering utifrån Lp-fö:s 4 stora områden – Normer och Värden, Utveckling och Lärande, Barns inflytande och Föräldrasamverkan
// Föräldrar får låna hem och läsa på dokumenten/läroplanen ibland före ett möte och ibland efteråt. De finns sedan uppsatta på varje avd. – så alla föräldrar kan ta del av dem.
Förslag/utkast på Likabehandlingsplanen delges föräldrarna före mötet och de får sedan tillfälle att sitta enskilt i föräldragruppen och diskutera innehållet i planen ur ett föräldraperspektiv.
Efter diskussion och samråd i rådet fastställs planen och finns uppsatt på varje avd. Se bilaga 1.
Alla familjer får minnesanteckningar från varje möte som vi haft i föräldrarådet och med datum för nästa möte. Från första mötet finns
information till alla föräldrar vilka som sitter med i Renfanans föräldraråd och på vilket sätt man kan nå dem – ex. via mail eller telefon.
I samverkan förskola - hem är det viktigt att ta vara på föräldrars synpunkter och det finns möjlighet till detta på vid daglig kontakt - föräldramöten – föräldraråd – utvecklingssamtal och sedan flera år tillbaka går vi ut med en föräldraenkät på våren – ”Nöjd kund” – heter den.
3. Nationella, kommunala och egna mål
Utifrån föregående kvalitetsredovisning (2011/2012) har vi arbetat utifrån ett fokus på förskolans läroplan. I vår planering har vi haft ett årshjul där vi lagt upp arbetet – se bilaga 2.
Utifrån läroplanens olika områden allt hör ju ihop och skall ses som en helhet men vi har haft fokus på detta sätt:
Augusti och september Normer och värden
Oktober-november – december-januari – Utveckling och lärande Februari – Barns inflytande
Mars – Samverkan förskola och hem
April – Övergångar från förskola till förskoleklass
I arbetet med Normer och värden har arbetet haft fokus på hur man är en bra kamrat och många aktiviteter – ex. sånger- sagor – lekar – har använts som medel. Vi har även reviderat vår Likabehandlingsplan och vår Värdegrund – med dess hörnstenar som vi definierat – vad betyder detta för mig? Vi tycker att ett fördjupat arbeta inom detta område passar bra i början på verksamhetsåret.
Analys:
Vi tycker att klimatet bland barnen är bra och att de asylsökande barnen blir bra mottagna Detta kan bero på att pedagogerna har hittat en bra inskolningsmodell samt att pedagogerna både reagerar och agerar när klimatet bland barnen inte är positivt!
Inom utveckling och lärande – har vi haft som medel både LUTEK och Matematiksatsningen.
Renfanan har haft en kontaktförskollärare som vid planeringar och APT (arbetsplatsträff) har informerat och inspirerat oss alla. Vi har haft 2 träffar tillsammans hela Råneåomådet och då har även en del varit erfarenhetsutbyte.
Ett arbetslag har blivit intervjuade av LTU utifrån ett tidigare arbete om Natur och hållbar
Inom Matematiken har vi använt oss av Kommunens Matematiksatsning 2012-2015 – med förslag på litteratur och även Camilla Björklunds forskning om ”Vi föds matematiska” – som vi läst och diskuterat på våra APT-träffar.
Jag har haft en mattepilot på varje förskola (4st) och vi har träffats regelb undet under året.
Innehållet på dessa träffar har bl.a. varit att tolka uppdraget i Matematiksatsningen, ge tips och idéer till varandra, planera vad vi skall ta upp på de olika enheterna.
Pedagogerna har på sina avdelningsplaneringar dokumenterat varje barns lärande – tagit ca 5 barn vid varje tillfälle. Varje barn har en egen Lärandepärm som bygger på förskolans läroplan den startas när barnet börjar på förskolan och byggs på under åren i förskolan.
De har även reflekterat kring barnens lärande – bl.a. utifrån årshjulet.
Analys:
De 22 strävansmålen som finns inom detta område är mycket att greppa över – men under de år barnen går på förskolan får de ta del av alla dessa. Vi har fått målen men inte hur vi skall arbeta med dem – det är upp till varje förskola/avd. att planera detta. Många av målen är ju att uppleva,
experimentara, prova på – och allt behöver inte vara lärarlett viktigt är att de är introducerade och presenterade för barnen och finns i miljön på förskolan. Det viktiga är att pedagogerna vet varför man presentera/erbjuder visst material – vilket av målen man arbetar med och hur man dokumenterar arbetet. Här kan jag också berätta att alla barn har en egen Lärande pärm – där man kan följa varje barns utveckling. Dessa pärmar är utmärkta att ha med på utvecklingssamtalen.
Barns inflytande – Barn har stort inflytande över sin dag i förskolan men i samlingar av olika slag ges konkreta tillfällen till barns inflytande – de får välja sånger, sagor, få taltid och även lyssna på varandra m.m.
Analys:
Ett område vi kan utveckla mer ex. större variation på avd. sångsamlingar, mer utforskande kring de asylsökande barnen – vilken miljö kommer de från, har de gått i förskola m.m.
Samverkan förskola hem:
I stort har vi nöjda föräldrar – välbesökt föräldramöte i höstas likaså till Julens aktiviteter.
Under utvecklingssamtalen har de framkommit många positiva saker men även saker att tänka på och förbättra. Vad som har varit och är viktigt är att pedagogerna informerar varandra från de samtal som de genomfört – och att eventuella åtgärder planeras in där alla i arbetslaget blir berörda.
Nöjd kundenkäten 14 svar – vi har 51 inskrivna barn - visserligen har en del syskon men svarsfrekvensen är ändå förhållandevis låg! Ca 18 % av föräldrarna är asylsökande och det
fanns några som hade nappat på att svara på sitt modersmål. Arabiska saknas ännu och vi har flera föräldrar med detta språk.
Utifrån ”Nöjd kund” enkätens resultat 2013 kommer vi att berätta och förklara vissa
områden på Höstens första föräldramöte – dels för att föräldrar Vet ej – hur vi jobbar eller att vi har någon som inte är helt nöjd inom följande områden:
Barns inflytande Lust att lära Samarbete
Lite om språk – matematik
Föräldrars synpunkter – hur de tas tillvara
Analys:
Svarsfrekvensen på Nöjd kund enkäten är för låg! Här måste vi hitta en ny metod för att höja den. När föräldrar skriver Vet ej på enkäten – måste vi förklara dessa områden bättre på höstens föräldramöte och att de får tillfälle att fråga!
Att arbeta vidare med:
Gemensamt mål i huset är att arbeta fördjupat med Normer och Värden Ha en ”levande” Likabehandlingsplan
Systematiskt följa och dokumentera barnens utveckling – samla i barnens pärmar Lutek – teknik i förskolan – träffar i området
Matematiksatsningen – läsa delar av litteraturen som finns rekommenderad + träffar med ”utvecklarna”
Arbetet med SKA - pärmarna (systematiskt kvalitetsarbete) – fortsätter och även utvecklas.
edWise – bjuda in föräldrarna PIM
Stratsys
Gemensam APT hela Birgit område Fortsätta med köksträffar i området
Bilaga 1. Renfanans Likabehandlingsplan Bilaga 2. Årshjulet
Råneå 2013-10-06 // Birgit Wikström
