Mat och motion i naturvetenskaplig undervisning
En intervjustudie med lärare om hur de arbetar för att öka barns medvetenhet om hälsofrågor
Helena Nordin
Självständigt arbete för Grundlärare F-3 Huvudområde: Naturvetenskap
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 2021
Handledare: Anna-Karin Westman Examinator: Nina Eliasson Kurskod: AM001A
Utbildningsprogram: Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3
ii
Sammanfattning
I detta självständiga arbete har jag undersökt hur lärare i årskurs 1–3 beskriver sitt arbete med hälsofrågor för att göra eleverna medvetna om mat och motion.
Fokus ligger på lärares undervisning i naturvetenskap och hälsofrågor.
Tidigare forskning visar att skolan är viktig för eleverna när det handlar om att främja fysisk aktivitet. Forskare menar också att undervisningen inom skolan ska ta upp frågor om elevers hälsa utan att moralisera och istället handla om mat och motion som kroppen mår bra av. Det är även viktigt att eleverna får vara delaktig i de frågor som rör skolans måltider. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med lärare i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och därefter analyserats. Resultaten visar att lärares undervisning i varierar. I vissa fall pratar lärare om mat och motion i klassrummet. Andra lärare väljer istället att låta eleverna själva reflektera över sina kostvanor. Resultatet visar även att lärare försöker lägga in någon form av rörelse i sin undervisning för att minska elevernas stillasittande. En slutsats är att alla lärare belyser vikten av mat och att det är upp till varje enskild lärare att planera sin undervisning om kost.
Nyckelord: Motion, kost, naturvetenskaplig undervisning, läroplan, fenomenografi.
iii
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... ii
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Hälsa i skolans undervisning ... 2
2.2 Vad säger styrdokumenten? ... 3
2.3 Barns medvetenhet om hälsofrågor... 3
2.4 Barn, kost och övervikt ... 4
2.5 Barn, motion och stillasittande ... 4
3 Teoretisk ram ... 6
3.1 Fenomenografin ... 6
4 Syfte och frågeställning ... 7
5 Metod ... 8
5.1 Kvalitativa metoder och kvantitativa metoder ... 8
5.1.1 Intervjuer ... 8
5.1.2 Transkribering ... 9
5.2 Genomförande ... 9
5.2.1 Urval ... 10
5.2.2 Analys ... 10
5.3 Forskningsetiska principer ... 11
5.4 Metoddiskussion ... 11
6 Resultat ... 13
6.1 Lärarnas undervisning om mat och motion inom biologi... 13
6.2 Mat och motion i övrig undervisning ... 14
6.3 Sammanfattning av resultat ... 16
7 Diskussion ... 18
7.1 Resultatdiskussion ... 18
7.2 Pedagogiska implikationer ... 19
7.3 Vidare forskning ... 19
8 Referenser ... 20 9 Bilagor... I
1
1 Inledning
Hur gör lärare för att öka barnens medvetenhet om hälsofrågor och livsstilens betydelse för den egna hälsan? Ämnet är angeläget eftersom övervikt hos barn är ett problem som har ökat de senaste åren (Nilsson & Ekelund, 2010;
Folkhälsomyndigheten, 2019a). Undervisningen i naturvetenskap skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet om kost och motion hos barn då det centrala innehållet för tidiga år innehåller olika hälsoaspekter (Åberg, 2000; Ekblom-Bak, 2014).
För det första är ökad övervikt och ohälsa ett samhällsproblem (Nilsson och Ekelund, 2010; Folkhälsomyndigheten, 2019a). För det andra har skolan möjlighet att motverka den negativa trenden med övervikt och fetma som inte enbart är kopplat till skolan men skolan har möjligheter att motverka det (Skolverket 2018). Enligt läroplanen ska skolan arbeta med hälsofrågor i årskurs 1–3 och det är även på skolan som eleverna tillbringar stor del av sin tid (Skolverket, 2018).
Perlhagen, Flodmark och Hernell (2007) skriver om studier som utförts i olika regioner och som har visat på kraftig ökning av såväl övervikt och fetma hos barn. Livskvaliteten och hälsan påverkas negativt av fetma och hos barn ökar riskerna för exempelvis insulinresistens. Stora riskfaktorer är bland annat en livsstil med mycket stillasittande samt många timmars tv-tittande.
Mycket har skrivits om barns hälsa och att dagens barn är mer stillasittande än tidigare generationer (Perlhagen, Flodmark & Hernell 2007; Nilsson & Ekelund, 2010). Det finns mycket litteratur om barns hälsa men det finns lite om hur lärare tar upp hälsofrågor i naturvetenskaplig undervisning. Det är bakgrunden till att jag valt att undersöka ämnet.
2
2 Bakgrund
I detta kapitel redogörs för resultat från tidigare forskning om hälsofrågor i naturvetenskaplig undervisning. Kapitlet innehåller också en genomgång av generella forskningsresultat om barns ökande övervikt och om orsaker till att stillasittande ökat genom åren. Det centrala innehållet från läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt kommentarmaterial till ämnet biologi behandlas också i detta kapitel.
2.1 Hälsa i skolans undervisning
I läroplanen står det bland annat att skolan har som ansvar att alla elever ska
”ha fått kunskaper och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället” (Skolverket, 2018, s 11–12). Det finns dock ingen information om hur mycket, eller hur, undervisningen ska bedrivas (Skolverket, 2018).
Elever i svenska skolor rör sig allt mindre. I rapporten Hårdare krav på fysisk aktivitet i skolor från nordiska ministerrådet skriver Öhman och Rickardsson (2017) att två tredjedelar av barnen i svenska skolor rör på sig mindre än en timme per dag, vilket är mindre än i andra nordiska länder. Elever presterar sämre om de rör sig för lite och det finns en ökad risk för sjukdomar som kan vara dödliga. För rapporten har de intervjuat forskaren Cecilia Magnusson som anser att skolan spelar en stor roll för barns fysiska aktivitet och som därför anser att skolan ska ha fler timmars undervisning i ämnet idrott. Hon föreslår skärmförbud under skoltid samt rörelsepauser under lektionstid. Dessutom ska det finnas som krav på skolan att det ska ligga åtminstone en timmes rörelse dagligen (Öhman & Rickardsson, 2017).
Att låta elever vara delaktiga i frågor som rör måltider på skolan ger skolan en inblick i hur eleverna ser på skolmåltiden (Livsmedelsverket, 2021). På så sätt kan skolan också få tillfälle att öka kunskaper hos eleverna när det handlar om mat och måltider. Elevernas medverkan bidrar till att de blir mer ansvariga och därigenom kan måltiderna på skolan vara en viktig del av demokratiarbetet på skolan (Livsmedelsverket, 2021).
Skolan är viktig för att främja kunskaper hos elever när det handlar om deras hälsa. Genom att lägga in fysisk aktivitet i undervisningen kan lärare öka förståelse hos elever för hälsa och hur de kan leva mer hälsosamma (Turner &
Chaloupka, 2017). Fysiska aktiviteter kan användas som avbrott i undervisningen. Det är en fördel om aktiviteterna är kopplade till ämnet (Turner & Chaloupka, 2017).
3
Ett annat viktigt syfte med undervisningen är att eleverna får träna ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt i argumentation med naturvetenskapligt innehåll samt att det får tillämpa demokratiska färdigheter som ”lyhördhet och respekt för andras resonemang och ställningstaganden”
2.2 Vad säger styrdokumenten?
I Lgr 11 står det att undervisningen ska behandla betydelsen av mat och motion för att må bra (Skolverket, 2018). I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) står det att undervisning i de naturorienterande ämnena ska behandla betydelsen av mat och motion för att eleverna ska må bra. I kunskapskraven står det att elever i slutet av årskurs 3 ska kunna resonera om några faktorer som påverkar hälsa hos människan (Skolverket, 2018).
I kommentarmaterial för kursplanen i biologi (Skolverket, 2017) står det att det är viktigt för elever i årskurserna 1–3 att få kunskap om kropp och hälsa. Detta eftersom eleverna besöker exempelvis skolhälsovården och då ska ha en förståelse för vad som händer där och varför. Undervisningen ska behandla frågor som handlar om elevernas egen hälsa. Detta ska dock kunna göras utan att moralisera. Exempel som kan tas upp är olika mat- och motionsvanor som kroppen mår bra eller tar skada av.
2.3 Barns medvetenhet om hälsofrågor
Elever är medvetna om hur man kan leva hälsosamt. I en avhandling från 2015 skriver Ahlberg (2015) att hon har valt att åskådliggöra elevernas perspektiv, det vill säga känslor hos eleverna, deras erfarenheter och förförståelse angående hälsa. Ett resultat visar att en del elever anser att det är svårt att leva hälsosamt (Ahlberg, 2015). Ett annat resultat som framkommer är att eleverna tycker det är viktigare att må bra psykiskt och fysiskt istället för att lägga fokus på hälsa.
Dessa elever beskriver det som att det kan bli fel om man anstränger sig för mycket för att leva hälsosamt. Om eleverna tänker för mycket på att de måste leva hälsosamt kan det i stället bli så att maten inte smakar bra eller att träningen blir ett måste och inte något lustfyllt (Ahlberg, 2015). Denna avhandling är relevant för denna uppsats då den visar på elevers medvetenhet om hälsa och vad de anser är hälsa.
Träning och kost gör att vi håller oss friskare. Turner, Öberg & Unnerstad (1999) har låtit elever svara på frågor i ett frågeformulär där en av frågorna var: ”Vad ska människor göra för att hålla sig friska?” Svaren på den frågan var mycket lika varandra. Träning och kost var svaret från majoriteten av deltagarna. Bland annat nämndes balanserad kost som inte är så fet. Även sömnen angavs vara
4
ett viktigt inslag i att upprätthålla hälsan. Turner, Öberg och Unnerstad (1999) skriver även att alla elever som deltog i studien var medvetna om att det finns en koppling mellan kost, träning och hälsa.
2.4 Barn, kost och övervikt
Övervikt och fetma hos barn har ökat mer under de senaste årtiondena (Nilsson
& Ekelund, 2010). Detta har gjort att intresset för att studera omfattningen av fysisk aktivitet och stillasittande ökat. I olika regioner i Sverige har det genomförts studier som visat att det finns en stor ökning av övervikt och fetma hos barn och unga (Perlhagen et al., 2007). Folkhälsomyndigheten (2019a) har gjort en grundläggande och rikstäckande kartläggning som utfördes under läsåret 2018/2019 där det framkom att övervikt och fetma inte är ovanligt bland 6–9 åringar i Sverige. 21 procent av de barn som omfattades av kartläggningen lider av övervikt eller fetma. Fördelningen av dessa är att 15 procent är överviktiga och 6 procent lider av fetma. Sedan läsåret 2015/2016 har både övervikt och fetma ökat med 3 procent. Söder (2013) skriver att i USA är andelen barn och unga som är överviktiga 15 procent, jämfört med i Sverige där andelen barn och unga som är överviktiga motsvarar 5 procent. Ett oroväckande resultat i studien är att ökningen i Sverige är större än ökningen i USA. Studien omfattar barn och unga i åldrarna 5–18 år och medelåldern ligger på 12,1 år.
Det är många faktorer som gör att barn blir överviktiga, till exempel tv-tittande under många timmar, drycker som är sötade samt att barn blir belönad med mat (Perlhagen et al., 2007). Söder (2013) förklarar att barn som är feta till och med kan ha sämre livskvalitet än de barn som har cancer. Däremot, menar Söder, att studien som han hänvisar till inte ger några ledtrådar till om det är en dålig livskvalitet som leder till fetma eller om det är tvärtom.
Nilsson och Ekelund (2010) skriver att om barn och ungdomar är överviktiga i tidig ålder finns en ökad risk att fortsätta vara det även i vuxen ålder vilket ger en ökad risk att drabbas av sjukdomar som är överviktsrelaterade som exempelvis diabetes typ 2. Perlhagen et al., (2007) menar att det behövs mer forskning om ämnet och då framförallt en nationell databas där uppföljning av vikt och längd kan följas. Fetma och övervikt är svårt att behandla. Bästa sättet att undvika det är att förebygga problemen. Söder (2013) menar att fetma är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna hos såväl barn som ungdomar.
2.5 Barn, motion och stillasittande
När det handlar om motion och stillasittande hos barn är det svårt att hitta relevant forskning inom ämnet. Det är flera forskare som säger att det är skärmtid, spel med mera som gjort att det ser ut som det gör idag (Ekblom-Bak, 2014; Hellénius, 2016; Liu, Wu & Yao, 2016). Folkhälsomyndigheten (2019b)
5
skriver att unga rör på sig alldeles för lite. Det har visat sig att stillasittandet dessutom ökar med åldern. Rapporten visar att 11-åringar är inaktiva 67 procent av sin vakna tid, medan 15-åringar är inaktiva 75 procent av tiden beräknat över hela veckan och inkluderar skolan, fritiden och helgen (Folkhälsomyndigheten, 2019b).
En aktiv vardag är lika viktig som motion (Ekblom-Bak, 2014). Under de senaste årtionden har all teknik gett oss möjligheten att sitta still mer. Med teknik menar hon tv-tittande samt skärmbundna aktiviteter. Däremot, skriver Ekblom-Bak, att det inte inverkat på hur mycket vi motionerar eller tränar, men det har minskat vår vardagliga aktivitet rejält. Något som är viktigt för att ha en bra hälsa när det kommer till hjärta och kärl är att konditionen ska vara god. Hon menar även att det som har stor betydelse är vardagsaktiviteten. Ekblom-Bak menar att det behövs en ökad medvetenhet om betydelsen av fysisk aktivitet och att den kan vara av olika typer, inte bara motionsaktiviteter.
Stillasittande livsstil har betydelse för individens psykiska hälsa. Det har visats i tidigare studier att hälsan påverkas positivt av fysisk aktivitet samt att det ger ett förhöjt välbefinnande (Scully et al., 1998). I en rapport från Folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten, 2021) framkommer att skolan är betydelsefull för att främja fysisk aktivitet. Genom att arbeta för fysisk aktivitet på skoltid främjas även en del aspekter av den psykiska hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Hellénius (2016) skriver att kinesiska och amerikanska forskare har gjort en metaanalys där de undersökt om det finns något samband mellan stillasittande i skärmtid och depressioner hos ungdomar. Liu et al., (2016) upptäckte att det är högre risk att barn och ungdomar drabbas av depression om de spenderar lång tid framför skärmar. Det är en högre risk för depression om skärmtiden är mer än två timmar per dag.
6
3 Teoretisk ram
Under detta kapitel kommer den teoretiska ramen att beskrivas. Arbetets teoretiska ram är den fenomenografiska forskningsansatsen. Fenomenografin är en kvalitativ forskningsansats med fokus på hur människan uppfattar ett fenomen (Marton & Booth, 2000). I denna studie undersöks hur lärare uppfattar sin egen undervisning om kost och motion.
3.1 Fenomenografin
När det handlar om vetenskap finns det olika metoder för att granska något.
Man kan ställa frågor för att ta reda på hur olika saker kan beskrivas, hur något förhåller sig eller för att ta reda på varför något fenomen är som det är. Det går likaledes att ställa frågor om hur något uppfattas eller upplevs (Alexandersson, 1994). Syftet med den här studien är att undersöka hur olika lärare uppfattar ett fenomen. I det här fallet handlar det om vilka mönster som finns i lärarnas uppfattning om hur de undervisar om kost och motion.
Fenomenografin används framför allt inom pedagogisk och didaktisk forskning (Kroksmark, 2007). När fenomenografin används inom forskning är det främst för att ta reda på hur människan uppfattar ett fenomen. Kroksmark (2007) beskriver det som att man är nyfiken på hur fenomenet uppfattas, inte som med andra forskningsansatser där det ofta handlar om huruvida något är sant eller falskt. Marton och Booth (2000) menar att inom fenomenografin är det viktigt att forskaren har en tydlig bild av målet för forskningen innan datainsamlingen. Under tiden forskningen fortgår framkommer en tydligare bild med fler detaljer och bilden blir djupare eftersom det framträder nya aspekter. När det samlas in data och den analyseras blir det tydligare avgränsningar för arbetet (Marton och Booth, 2000).
Arbetet kommer att behandla hur olika lärare tar upp hälsofrågor. Min studie är en kvalitativ undersökning av lärares undervisning om läroplanens centrala innehåll mat och motion. Jag vill undersöka hur lärare uttrycker att de undervisar om kost och motion, det som Marton (1981) kallar andra ordningens frågor. Andra ordningens frågor är när forskaren försöker skapa en förståelse och sätta sig in i en enskild persons uppfattning (Marton & Booth, 2000).
7
4 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med hälsofrågor i biologiundervisningen. Syftet är också att undersöka vid vilka andra tillfällen lärare undervisar om dessa frågor. Både undervisning om hälsofrågor i biologiundervisningen och vid andra undervisningssituationer skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet hos elever om betydelsen av mat och motion för att må bra. Det skulle också kunna påverka hur barn ser på hälsofrågor.
Frågeställningar som avses besvaras genom denna studie är följande:
Hur beskriver lärare att de arbetar med det centrala innehållet
”betydelsen av mat och motion för att må bra” i naturvetenskapen?
På vilket sätt uttrycker lärarna att de arbetar med mat och motion i övrig undervisning för yngre elever?
8
5 Metod
I detta avsnitt beskrivs mitt val av metod för urval, datainsamling och analys.
Jag beskriver också informanterna och hur intervjuerna har analyserats.
Metodval kommer att diskuteras i metoddiskussionen.
5.1 Kvalitativa metoder och kvantitativa metoder
Studier och undersökningar delas i litteraturen ofta in i två olika typer av metoder: kvalitativ och kvantitativ metod (Eliasson, 2013). Lagerholm (2010) förklarar att när man ska genomföra kvantitativa metoder behövs det ofta ett större och bredare material som exempelvis data insamlade med hjälp av enkäter medan i kvalitativa metoder används färre informationskällor men på ett mer djupgående sätt. Det går även att kombinera metoderna. Eliasson (2013) menar att metodvalet baseras på valet av teorier eftersom vissa teorier passar bättre till de olika metoderna.
5.1.1 Intervjuer
Det finns olika typer av intervjumetoder. Vid en ostrukturerad intervju handlar det mer eller mindre om ett vanligt samtal mellan två personer. Sedan finns det den semi- eller halvstrukturerade intervjun vilken är mera styrd. Här har intervjuaren formulerat ett antal frågor som ger utrymme för följdfrågor. Till sist finns den strukturerade intervjun som är mer detaljerad genom att ett frågeschema används som gör det svårt för intervjuaren att ställa följdfrågor.
(Eliasson, 2013).
När intervjuerna ägde rum användes en semistrukturerad form för att få djupare förståelse för hur lärare hanterar frågor om kost och motion i sin undervisning. Jag träffade alla informanter på deras respektive skola och platsen där intervjuerna genomfördes hade informanterna valt. De flesta valde sina klassrum eftersom intervjuerna ägde rum i anslutning till att den sista lektionen för dagen avslutats. Det är viktigt att intervjuer sker på en plats där det är lugnt och utan onödiga störningar (Trost, 2010).
Eftersom jag valde en semistrukturerad intervjuform hade jag möjlighet att ställa följdfrågor för att kunna få utförligare svar av lärarna. En central tanke inom fenomenografin är att det inte finns rätt eller fel så länge intervjuaren håller sig till forskningsfrågorna (Denscombe, 2016). Med detta menas att en intervjuguide förbereds före intervjun, men intervjuaren kan anpassa frågorna utefter de svar som informanterna ger. Jag valde i denna studie att använda mig av flera öppna frågor. Eliasson (2013) förklarar att vid öppna frågor får informanten formulera sitt svar på egen hand till skillnad från slutna frågor där intervjuaren styr svaren med hjälp av olika svarsalternativ. Öppna frågor
9
valdes för att kunna få olika svar som skulle belysa informanternas olika perspektiv. Innan intervjuerna genomfördes förbereddes ett antal frågor för att få svar på mina två forskningsfrågor som formulerats för att uppnå syftet med studien (se bilaga 2).
Det är en fördel att dokumentera intervjuer på något sätt, till exempel med hjälp av inspelning om det är en möjlighet annars kan man skriva ner svaren under intervjun (Eliasson, 2013). Intervjuerna i denna studie spelades in med hjälp av min telefon bland annat för att jag lättare skulle kunna citera informanterna, något som Kvale och Brinkmann (2014) menar är en fördel. Det som är bra med att spela in är att jag då kunnat gå tillbaka till materialet för att lyssna igen. Det är en fördel, som Lagerholm (2010) nämner, att intervjuaren kan slappna av och lyssna på informanten och ställa följdfrågor utan att behöva anteckna svaren från informanten (Lagerholm, 2010).
Beroende på vad intervjuaren har för syfte med intervjun kan det vara bra att låta personen som blivit intervjuad få ta del av dokumentationen för att undvika missförstånd. Jag erbjöd samtliga informanter att, efter transkribering, läsa igenom sin intervju. En av informanterna valde att ta del av transkriptet men hade inga synpunkter på innehållet.
5.1.2 Transkribering
När en intervjustudie genomförs är det vanligt att transkribera genomförda intervjuer. Vid transkribering genomlyssnas intervjuerna flera gånger för att kunna skriva ner vad som sägs under intervjun. All information behöver inte transkriberas (Gibbs, 2007), eftersom irrelevanta ord och pauser ofta kan förekomma i en intervju (Bryman, 2018). I transkripten har inget sådant skrivits ner.
Bryman (2018) menar att det kan finnas problem vid transkribering som exempelvis att den som transkriberat kan ha hört fel svar eller varit trött medan denne transkriberat. Vidare förklarar Bryman (2018) att en kontroll av kvaliteten på transkripten är viktig för att se att allt stämmer. Därför har inspelningarna avlyssnats flera gånger. Jag började med att lyssna igenom inspelningarna en gång. Därefter skrev jag ner informanternas svar under varje intervjufråga och delade upp svaren efter informanterna.
5.2 Genomförande
Under denna studie genomfördes fem intervjuer i en mellanstor kommun i Norrland. Informanterna som deltagit i studien har givits fiktiva namn så att de inte ska kunna identifieras. Vid analysen har resultatet från intervjuerna jämförts med varandra och resultatet har redovisats under respektive forskningsfråga i resultatkapitlet. Alla intervjuer började med några frågor om
10
informanternas bakgrund innan det var dags för de semistrukturerade frågorna. Intervjuerna tog mellan 15 – 30 minuter.
5.2.1 Urval
Viktigt vid en intervjustudie är val av informanter (Dalen, 2008). Är det för många informanter finns risken att det tar för lång tid att genomföra såväl intervjuer som bearbetning av dessa. Informanter i denna studie bestod av fem lärare som alla arbetar i årskurs 2 och är behöriga i de naturvetenskapliga ämnen de undervisar i. Alla informanter undervisar i en medelstor stad i Sverige. Jag skickade ut förfrågningar tillsammans med mitt missivbrev (se bilaga 1) till rektorer på flera skolor inom samma kommun för att finna informanter. Två av informanterna var bekanta sedan tidigare och dessa valdes därmed ut enligt ett så kallat bekvämlighetsurval. Det betyder att forskaren väljer ut källor efter vad som blir enkelt för denne (Trost, 2010). Till de två informanter som var kända sedan tidigare kunde jag skicka mitt missivbrev direkt (se bilaga 1).
Nedan följer en kort beskrivning av de informanter som deltagit i studien.
Informationen baseras på de frågor som ställdes i början av varje intervju.
I den här studien har lärarna tilldelats de fiktiva namnen Anna, Berit, Julia, Karin och Lena. De har arbetat som lärare mellan 20 – 24 år. Alla lärare arbetar vid tiden för intervjuerna som lärare i årskurs 2 utom Anna som har hand om en klass i årskurs 3. Anna arbetar på en större skola, Berit på en mindre skola och Julia arbetar på en mellanstor skola. Lena och Karin arbetar på samma skola vilket är en mellanstor skola. Samtliga lärare är behörig att undervisa i samtliga ämnen för F-3.
5.2.2 Analys
För att kunna analysera mitt datamaterial genomfördes först en transkribering av intervjuerna. Detta gjorde jag genom att skriva in alla frågor på datorn i ett Word dokument och sedan föra in svaren under respektive intervjufråga för att hitta gemensamma nämnare i informanternas svar. Jag jämförde sedan svaren för att sortera bort information som inte var relevant för studien såsom småprat om annat än det undersökta området och markerade därefter återkommande mönster i de fem lärarnas svar. I min analys har jag inte letat efter ”rätt svar”, som exempelvis något som tidigare forskning beskriver som framgångsrikt i undervisning om mat och motion. Analysen har istället en fenomenografisk forskningsansats. Jag har därför letat efter mönster som exempelvis när lärarna beskriver samma fenomen men på olika sätt. I diskussionen valde jag att använda mina frågeställningar som rubriker för att strukturera materialet utifrån dessa. Resultatet diskuteras sedan i relation till tidigare forskning.
11
5.3 Forskningsetiska principer
Vetenskapsrådet (2002) har fyra huvudkrav och under dessa krav finns det ett antal regler. Det första kravet är informationskravet. Med det menas att lärarna som ska intervjuas måste få information om vad det är som gäller. I denna studie informerades lärarna med hjälp av ett missivbrev som skickats ut före intervjun (se bilaga 1). Samtyckeskravet, som är det andra kravet, betyder att lärarna själva har rätt att bestämma om de vill medverka samt att de har möjlighet att avbryta sin medverkan när som helst under intervjun. Denna information har de fått i missivbrevet (se bilaga 1). Innan intervjun startades har samtliga informanter fått veta att om något inte känns bra kan de avbryta intervjun när som helst under samtalet. Samtliga informanter har även innan intervjun börjat godkänt en röstinspelning. Man kan då även ställa frågan om det är okej att citera personen som blir intervjuad. Krav tre är konfidentialitetskravet. Detta krav handlar om att lärarna ska få vara så oidentifierbar som möjligt, samt att ingen obehörig ska kunna ta del av vem de är. Detta krav uppfylls i denna studie med hjälp av påhittade namn för informanterna. Personen som blir intervjuad ska även ha rätten att ta del av materialet efter intervjun. Sista, och fjärde kravet är nyttjandekravet. Här handlar det om att det är endast till denna studie som det insamlade materialet kommer användas. Materialet kommer med andra ord inte användas i andra syften än till just denna studie.
5.4 Metoddiskussion
Begreppet reliabilitet betyder att studien ska kunna genomföras och upprepas på samma sätt med liknande resultat (Eliasson, 2013). Det är också viktigt att forskaren inte har missuppfattat informanterna och slarvat med analysen, vilket kan ge en låg reliabilitet (Lagerholm, 2010). Eliasson (2013) förklarar att ur en vetenskaplig synpunkt bör en undersöknings slutsats och dess data kunna kontrolleras av andra och att de kommer fram till liknande resultat. Detta höjer reliabiliteten och jag har därför beskrivit min metod för att studien ska kunna upprepas.
Validitet handlar om att verkligen mäta det som avses att mätas och inget annat än det avsedda (Eliasson, 2013). Eliasson exemplifierar detta med en våg som vid varje mättillfälle ska ge ett korrekt mätresultat. Eliasson (2013) lyfter också att validiteten inte kan vara bättre än reliabiliteten vilket innebär att du tidigt i arbetet med din undersökning måste vara tydlig med vad du har för syfte och frågeställningar. Vid insamling av materialet ska man så långt som möjligt kunna kontrollera att den är giltig och sann. Det som har gjorts i denna studie är att transkriberingarna har avlyssnat flera gånger och att en av informanterna
12
har läst transkriberingen för att bekräfta att den är sann. Informanten lämnade inga synpunkter på transkriptet.
Jag valde en semistrukturerad intervjuform. Dock finns det en del problematik med val av denna metod. Den största utmaningen är att finna informanter till studien, att hitta lärare som har tid att bli intervjuade. Med fler informanter hade reliabiliteten kunnat öka ytterligare. En annan problematik handlar om just val av intervjuform. Semistrukturerade intervjuer kräver mycket av mig som intervjuare; att kunna uppfatta informanternas svar och ställa bra och relevanta följdfrågor, något som flöt på bättre efterhand som jag genomförde intervjuerna.
Enligt Bryman (1997) kan resultaten från kvantitativa undersökningar ofta generaliseras på så sätt att de gäller en större grupp än de som deltagit i undersökningen. Vid kvalitativa undersökningar, som den här, är det svårt att säga att resultaten gäller generellt för all svensk undervisning om mat och motion i den undersökta åldersgruppen. Däremot säger det något om hur just lärarna i denna studie beskriver sin undervisning vilket är i enlighet med fenomenografins syften. Här får vi därmed en bild av denna undervisning och de skillnader som kan finnas mellan några skolor i en kommun.
13
6 Resultat
Under detta kapitel kommer resultatet att presenteras i två avsnitt utifrån studiens forskningsfrågor. Resultatet presenteras utifrån återkommande mönster i lärarnas svar som jag sett i min analys.
6.1 Lärarnas undervisning om mat och motion inom biologi
Alla lärare nämner att de på olika sätt utgår från läroplanen när de arbetar med det centrala innehållet betydelsen av mat och motion för att må bra. Vid intervjuerna nämner lärarna två olika sätt att arbeta med det centrala innehållet som berör mat och motion i undervisningen. ”Jag pratar inte om det vid varje moment, utan det blir mer generellt att jag förklarar att eleverna ska kunna detta” (Karin). ”Alltid!” sa Berit. Hon förklarade att hon alltid hänvisar till kursplanen för att eleverna ska veta vad de ska lära sig.
På frågan om hur lärarna arbetar med motion var det framförallt ett sätt som framkom. Det var att lärarna undervisade om det under lektionerna som handlade om kroppen. Anna förklarar: ”Det blir inte så mycket prat om motion i årskurs 2, utan vi tar mer upp hjärtat och lungorna och då kan det komma in på motion. Vi promenerar ofta på friluftsdagarna och då pratar vi om att alla går tillsammans i lugn takt för att alla ska hänga med. Jag försöker alltid prata positivt om motion i överlag” (Anna). Julia tycker att denna fråga är viktig: ”Jag tycker det är viktigt att prata om motion med eleverna” (Julia).
Alla lärare nämnde att det inte finns några gemensamma beslut på deras skolor om hur undervisningen om mat ska genomföras. Alla lärare undervisar på olika sätt. Dock finns det en grovplanering på Annas skola för hela lågstadiet där alla centrala delar delas upp i årskurser men hur själva undervisningen ska gå till bestämmer hon själv. Anna och Julia berättade att de har ett matråd på sina respektive skolor där eleverna får komma med förslag och synpunkter. Varken på Karins, Berits eller Lenas skola finns något gemensamt beslut på hur undervisningen ska bedrivas. ”Mina elever har efterfrågat matråd som skolan ska se över nästa läsår. Men jag tycker det är svårt. Vi har så många matsalar så vi vet inte hur det ska gå till” berättade Berit.
Alla lärare undervisar om hur viktigt det är med rätt sorts mat för eleverna, men de gör det på olika sätt. Sätten de undervisar på är att antingen prata om mat med eleverna eller så låter de eleverna reflektera över sina egna matvanor.
Berit ger ett exempel: på när elever får reflektera över sina egna matvanor: ”När jag arbetar med detta ämne får eleverna arbeta och använda kostcirkeln och kostpyramiden. När vi då arbetar med kroppen får eleverna ett kostdiagram att fylla i under en vecka, detta för att eleverna ska se att de fått i sig delar ur hela
14
kostcirkeln. Där får eleverna kryssa i diagrammet och sedan titta på det när veckan är slut. Jag lägger stort fokus på just kostcirkeln så att eleverna ska förstå att de får i sig det som de behöver, alla delarna” (Berit). Ett exempel på undervisning om kost är att Lena ibland tar hjälp av skolsköterskan för att informera eleverna: ”Hon kommer med informationen. Jag tycker att det kan vara bra att någon annan än just läraren står och pratar. Lättare att ta till sig.
Det är viktigt vid sådana tillfällen” (Lena).
Vilket specifikt innehåll om kost som lärarna tar upp för eleverna varierar mellan alla informanterna. De fokuserar på delvis olika saker. Till exempel så tar både Karin och Anna upp att mat är kroppens bränsle, att man måste äta för att orka. Anna förklarade att hon inte lägger så stor vikt på vad som ska ätas utan trycker på att man måste äta en varierad kost. Karin beskrev det så här:
”Jag pratar om de olika delarna att eleverna måste äta varierat för att orka med skoldagen”. Lena nämner inte precis just att maten är kroppens bränsle men hon belyser kostcirkeln och att det är viktigt att äta flera mål per dag. ”Jag nämner att man måste äta frukost, lunch, middag, mellanmål, kvällsmat. Jag tar upp vad som är nyttigt och inte nyttigt. Jag tar upp vissa allergier som till exempel gluten- och laktosintolerans. Till skillnad från Anna och Karin fokuserar Berit på att belysa för eleverna på vad som är nyttigt. ”Jag burkar gå in på frukter, vilka frukter som mättar mest, kan även föreslå att det är bättre att ta med en morot istället för ett plommon till exempel. Jag försöker fokusera på att alla delar i kostcirkeln ska finnas med i en måltid, men jag brukar också ta upp farliga ämnen som till exempel färgämnen och vad en grillkrydda kan innehålla. Beror på klassen, försöker få eleverna medveten om att allt kanske inte är så nyttigt” (Berit). Julia har en matallergi vilket gör barnen nyfikna. ”Ja jag är allergisk mot ägg, fisk och komjölk, så barnen kommer med blandade frågor kring detta, så jag brukar förklara vad det innebär, vad jag kan äta och vad som kan hända om jag äter det…” (Julia).
6.2 Mat och motion i övrig undervisning
Ingen av de fem lärarna har någon gemensam strategi på skolan de arbetar på när det kommer till undervisning om motion. Julia däremot har som policy att ha 30 minuter röris i veckan. ”Vi kollar på Just Dance på Youtube. Förr hade vi mer resurser och brukade gå ut och gå med eleverna. När resurserna försvann slutade promenaderna” (Julia). Anna och Berit nämner att de pratar om motion på idrotten. ”Barn rör sig mer på lågstadiet än på mellanstadiet, men inget gemensamt beslut på skolan om hur vi ska undervisa” (Berit). ”Vi har inte det nu. Tidigare var detta en idrottsprofilskola, då hade lärarna idrottslektion själv.
Detta kunde exempelvis bestå av röris eller promenader, men nej tyvärr, inget gemensamt nu” (Karin).
15
Fyra av fem lärare tar på olika sätt upp hur de pratar om betydelsen av motion med eleverna. De mönster man kan se är att lärarna antingen pratar med elever om att det är viktigt att motionera när det är dags för friluftsdagar eller motiverar eleverna till att ha aktiva raster. Karin nämner också motion när eleverna har rast. ”Jag pratar framförallt om att det är viktigt att eleverna är ute och leker på rasterna. Sen när eleverna pratar om att de spelar mycket dataspel emellan dem så blir det generellt prat om att det är viktigt att vara ute och röra på sig istället för att endast sitta inne och spela” (Karin). Till skillnad från övriga lärare så nämner inte Berit betydelsen av motion utan hon lägger fokusen att undervisa om detta när eleverna verkar trötta. ”Under vissa perioder märker man att eleverna är extra trötta. Ja och då får man ju ta tillfället att fråga eleverna varför de är trötta. Vi funderar tillsammans med eleverna angående detta och många elever kommer fram till att de inte sovit så mycket, under till exempel påsklovet. Jag försöker medvetandegöra för eleverna att det syns att de är trötta.
Det är ju så klart föräldrarnas ansvar och blir det ett upprepande mönster tas det upp” (Berit).
Ett mönster i lärarnas svar är att de framför allt tar upp kostfrågor när de märker att elevernas vanor inte är så hälsosamma. Alla lärare berättar på olika sätt att de tar upp att det är viktigt att äta rätt i andra sammanhang än vid undervisning om kost och vid matsituationerna. Lena nämner att det ingår i NO när det handlar om människokroppen. ”När vaknar jag, vilka tider somnar jag och vilka tider äter jag? Favoriträtt? Vad tycker jag om, vad tycker jag inte om, alla kan inte tycka lika” (Lena). ”Jag trycker lite extra på kosten när eleverna inte äter maten, då tar jag upp att man måste äta för att orka dagen, då talar jag om kostens olika delar” (Karin). Anna och Julia tar upp vad som är bra att äta i anslutning till friluftsdagarna. ”Tillsammans med barnen går vi igenom vad som är okej mat eller fika att ta med för att orka hela dagen. Det kommer många frågor om varför vissa saker inte är okej, medan andra liknande saker är tillåtet att ta med” (Anna). Berit brukar prata med föräldrarna på utvecklingssamtal om hon märker att eleverna inte orkar med skoldagen: ”Ja då måste jag ju varna föräldrarna och trycka på att barnen behöver näring för att orka med dagarna.
Vi försöker då lösa problemet tillsammans med föräldrarna med till exempel frukosten och så vidare” (Berit).
De mönster som fanns i lärarnas svar när det handlade om hur de arbetar med att minska stillasittande är att antingen uppmuntra till rörelse under rasterna eller att lärarna hade varierande undervisningssätt. Ingen av de fem lärarna uppger att det finns ett gemensamt beslut på skolan hur de ska arbeta med att minska stillasittande hos barn. Dock är det på gång förklarade Julia. ”Flera lärare har varit på utbildning i Stockholm. Från nästa år ska några klasser vara testklasser, men inget är klart nu” (Julia). Både Anna och Berit nämner att de har rörelsepass på skoldagen. ”Många lärare är duktiga på att lägga in
16
rörelsepass under skoldagen, men det är inget gemensamt beslut” (Berit). Anna försöker uppmuntra till rörelse på rasterna för att eleverna inte ska stå still hela tiden. ”Det är viktigt att uppmuntra eleverna, det är bra tillfällen under rasterna. Vissa barn står ju mest still. Vi försöker bjuda in till lek som att spela fotboll och så vidare. Jag försöker även variera arbetssättet i klassrummet med hjälp av skrivplattor för att eleverna ska kunna välja om de vill sitta eller ibland ligga på lektionerna” (Anna).
Lärarna beskriver hur de arbetar för att minska stillasittande på olika sätt. Det tydligaste mönstret jag kunde se var att de flesta lärare lägger in rörelseaktiviteter i undervisningen. Karin, Anna och Julia nämner att de har rörelsepauser vid behov. Karin beskriver det så här: ”Jag brukar köra rörelsepauser men föredrar att flytta ut lektionen. Jag vill gärna bli bättre på just pausgympa, men har tidigare upplevt att det kan röra till det i klassrummet.
Det brukar bli lite Just Dance inne men som sagt flyttar jag hellre ut lektionen och då kör vi frågeslingor, går promenader eller har utematte” (Karin). Alla lärarna försöker variera arbetsuppgifterna i klassrummet och avbryter och avbryter undervisningen. ”Det är för att de ska bli lite varierat i klassrummet”
(Anna). ”Jag försöker variera arbetspassen så de får en liten paus i arbetet”
(Julia). ”Framförallt avbryter jag långa lektioner för att göra något annat”
(Lena). Alla fem lärare berättade att eleverna får röra på sig och vara fysisk aktiv under flera tillfällen under dagen utöver rasterna. Mönstret i alla fem lärarnas svar är att de ofta har rörelsepauser under lektionstiden. Anna, Karin och Julia brukar ibland ha frågeslingor så att eleverna får komma ut en stund. Berit och Lena brukar köra ”Simon Says”. Lena motiverar det valet på följande sätt:
”Tycker det är bra. Då tränar vi på engelska och kroppens alla delar och samtidigt får eleverna en paus och får röra på sig” (Lena). ”Vi har morgongympa i stort sett varje morgon med eleverna och ibland låter jag dem få stå för att minska sittandet” (Berit).
6.3 Sammanfattning av resultat
Det som framkommer i intervjuerna är att alla lärare belyser vikten av motion.
Till största del sker det i samband med undervisning om människokroppen.
Annars är det inte ofta lärarna pratar om motion i naturvetenskapen. När det kommer till undervisning om kost brukar lärarna antingen undervisa om kost eller låta eleverna själva reflektera över sina kostvanor. Eleverna blir informerade om vilka olika delar från kostcirkeln som kroppen behöver för att orka med dagen. Det framkommer även att det inte finns gemensamma strategier på skolan när det handlar om hur undervisningen om mat ska se ut.
Flera av lärarna lägger in rörelsepauser för att det inte ska bli allt för mycket stillasittande för eleverna under dagen. Lärarna pratar om betydelsen av
17
motion när det är dags för friluftsdagar samt motiverar eleverna till att vara rörliga på rasterna. När det handlar om undervisning om mat så tas sådana frågor främst upp när lärarna blir uppmärksammade på ohälsosam kosthållning.
De mest framträdande mönster som framkommit i denna studie är att lärarna i stort sett behandlar samma ämnesinnehåll men sättet de genomför undervisningen på varierar. Kostfrågor tas upp vid tillfällen där det passar oavsett vad det är för lektion. Motionsfrågor tas upp inför raster och friluftsdagar.
18
7 Diskussion
I detta kapitel kommer resultatet diskuteras i relation till de forskningsresultat som tas upp i arbetets bakgrund. Detta följs av förslag till vidare forskning samt hur ämnet kan implementeras i undervisningen
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med min studie var att undersöka hur lärare arbetar med hälsofrågor i biologiundervisning vilket skulle kunna bidra till att barn får en ökad medvetenhet om kost och motion. Jag ville också undersöka om lärarna uppmärksammade barnen på kost och motion vid andra tillfällen i undervisningen. Två av de fem intervjuade lärarna brukar i sin undervisning redovisa för eleverna om vad som står i styrdokumenten om mat och motion.
Läroplanen är ett verktyg för lärare och där står inget specifikt om hur undervisningen om hälsa ska bedrivas (Skolverket, 2018). Innehållet i läroplanen ska användas för att ge eleverna en så likvärdig undervisning (Skolverket, 2021). I läroplanen står det att i ämnet biologi ska eleverna ges undervisning om mat och motion för att kroppen ska må bra (Skolverket, 2018).
Nackdelen med att det är så lite information i läroplanen om vad för slags undervisning eleverna ska få är att undervisning kan skilja sig mycket åt beroende på vilken skola eleven går på eller vilken lärare som håller i undervisningen.
Ingen av lärarna jag besökte under mina intervjuer kände till att det finns något gemensamt beslut på deras skolor om hur undervisning i ämnet hälsa ska bedrivas. Det är skolan som ansvarar för att eleverna får undervisning i ämnet hälsa (Öhman & Rickardsson, 2017). Konsekvenserna av detta skulle kunna vara att elevers undervisning om ämnet hälsa varierar beroende på vilken skola de går på.
I den här studien fokuserade flera av lärarna på att undervisa om mat för eleverna. De mönster som framkom var att lärarna antingen undervisade för eleverna om mat eller lät eleverna reflektera över sina egna matvanor. Lärarna tog även upp kostfrågor när de upptäckte ohälsosamma vanor. Lena nämnde att hon tar hjälp av skolsköterskan. Det är en hjälp som fler lärare skulle kunna nyttja och i kommentarmaterialet för naturvetenskap motiveras detta med att eleverna ska besöka skolhälsovården och få en förståelse för vad som händer där och varför (Skolverket, 2017). Och, som Lena belyste, kan det vara lättare för eleverna att lyssna på någon annan än deras ”vanliga fröken”. Och elever bör vara delaktiga i frågor som rör måltider på skolan (Livsmedelsverket, 2021).
Att låta eleverna få reflektera över sina matvanor kan göra att de kan bli mer delaktiga i frågor som rör skolmaten och på så sätt få en god förståelse för vilken
19
kost som är bra för hälsan. Detta kan framförallt göras med hjälp av matråd på skolan för att eleverna ska kunna vara med och bestämma vilken för mat som ska serveras samt få höra vad som är bra att äta även från personalen i skolbespisningen. I den här studien framkom dock att det endast fanns matråd på två av skolorna där informanterna jobbade.
Ingen av skolorna i min undersökning har gemensamma beslut om hur undervisningen om motion ska utformas. Endast en av lärarna tog aldrig upp betydelsen av motion i sin undervisning. Däremot uttryckte samtliga lärare att de försökte lägga in rörelse i undervisningen för att eleverna ska få möjlighet att röra på sig vilket bland annat forskning pekat ut som viktigt (Folkhälsomyndigheten, 2021; Turner & Chaloupka, 2017; Öhman &
Rickardsson, 2017). Att lärarna lägger in rörelse i undervisningen visar att de försöker minska elevernas stillasittande under skoltid. Det indikerar att lärarna ger eleverna möjlighet till fysisk aktivitet under skoltid. Ett exempel är Berit som har morgongympa nästan dagligen. Problemet här är, som Ekblom-Bak (2014) skriver, att många barn nog spenderar stor tid bakom skärmar idag.
Därför är det oroväckande att så många rapporterar om att övervikt och fetma hos barn fortsätter att öka (Folkhälsomyndigheten, 2018/2019; Nilsson &
Ekelund, 2010; Perlhagen, Flodmark & Hernell, 2007).) Och här har skolan en viktig roll att fylla.
7.2 Pedagogiska implikationer
Folkhälsomyndigheten (2019b) larmar om att många barn inte är fysiskt aktiva under fritiden och därför har skolan en viktig roll att fylla. Resultaten i min studie visar att de lärare som jag intervjuat på olika sätt försöker få eleverna att röra på sig på olika sätt både under lektionstid och på raster. De tar också på olika sätt upp frågor om vikten av att äta, både på lektionstid och vid andra tillfällen. Det som framkommer är dock att det på de olika skolorna inte finns några gemensamma strategier för hur frågor mat och motion ska vara en naturlig del av hela skoldagen. Ett ökat fokus på dessa frågor i skolan skulle kunna öka likvärdigheten och bidra till minskad ohälsa bland eleverna.
Tydligare skrivningar i läroplanen kring hälsofrågor kan vara en framkomlig väg liksom lokala beslut om hur dessa frågor ska prioriteras.
7.3 Vidare forskning
Vidare forskning inom ämnet hälsa hos barn behövs. Forskning om hur eleverna uppfattar undervisningen om kost och motion och i vilken utsträckning de får en ökad medvetenhet om betydelsen av mat och motion behövs eftersom elevperspektivet ofta saknas i forskningen.
20
8 Referenser
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, A. 2015. Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Doktorsavhandling. Hämtad 2019-01-25
Andersson, D. (2021). Kunskap krävs om fysisk aktivitet, covid-19 och överlevnad.
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2021/03/kunskap-kravs-om-fysisk- aktivitet-covid-19-och-overlevnad/ Hämtad 2021-04-25
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm:
Liber.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-Scale Social Research Projects [Elektronisk resurs]. McGraw-Hill.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ekblom Bak, E. (2014). All aktivitet är bra aktivitet. Svensk Idrottsforskning, 23(1), 16–19. Hämtad 2019-01-25
Ekblom-Bak, E. & Ekblom, Ö. (2015) Stillasittandets effekter på barns hälsa är underbeforskat.
.http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/WM/%5bDHWM%5d/DHWM.p df Hämtad 2019-03-12
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Övervikt och fetma är vanligt och ökar med ålder hos 6–9 åringar.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4b83de69772549f7ac4779 79bebd55af/20100-overvikt-fetma-6-9-aringar.pdf Hämtad 2021-05-14
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Barns och ungas rörelsemönster.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
21
material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/?pub=60058 Hämtad 2021-04-25
Folkhälsomyndigheten. (2021). Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/skolbarn-som-ar-fysiskt-aktiva-rapporterar- battre-psykisk-halsa-/?pub=91743 Hämtad 2021-05-14
Gibbs, G. R. (2007). Analyzing qualitative data. (1. Ed) Thousand Oaks, Cliff.:
Dage Publications.
Gustafsson, B. (2007). Naturvetenskaplig undervisning och det dubbla uppdraget. Nordina, 3(2), pp.107–120.
https://journals.uio.no/nordina/article/view/374/406 Hämtad 2021-05-21
Hellénius, M-L. (2016). Lång »skärmtid« kan leda till depression hos unga https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2016/02/lang-skarmtid-kan-leda-till- depression-hos-unga/#comments Hämtad 2021-04-25
Kallenberg, K. & Larsson, G. (2004). Människans hälsa: livsåskådning &
personlighet. (2., [rev.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet.
Jönköping Didaktiskt tidskrift vol. 17, No. 2–3, 2007. University press.
https://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf Hämtad 2021-07-01
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. (2. Uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi (Teori, forskning, praktik).
Liu, M. Wu, L. & Yao, S. (2016). Dose-response association of screen time- based sedentary behavior in children and adolescents and depression: a meta- analysis of observational studies. British journal of sports medicine, 50(20), pp.1252–1258. Hämtad 2021-08-06
22
Livsmedelsverket. (2021). Nationella riktlinjer för måltider i skolan.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer -foldrar/riktlinjer-for-maltider-i-skolan.pdf Hämtad 2021-05-14
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin,(2013) hälsa. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklop edi/lång/hälsa. Hämtad 2019-03-05
Nilsson, A., & Ekelund, U. (2010). Utomhuslekens betydelse för fysisk aktivitet bland barn. Svensk Idrottsforskning, 19(2), 30–3. Hämtad 2021-08-06 https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Utomhusleken- barn.pdf
Perlhagen, J. Flodmark, Carl-Erik, & Hernell, Olle. (2007). Fetma hos barn - prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen, 104(3), 41–
138. Hämtad 2019-05-09
Scully, D, Kremer, J, Meade, M M, Graham, R, & Dudgeon, K. (1998). Physical exercise and psychological well being: A critical review. British Journal of Sports Medicine, 32(2), 111-120. Hämtad 2021-05-12
Skolverket (2017) https://www.skolverket.se/publikationer?id=3795
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018 (5e uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2021). Så använder du läroplanen för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/sa-anvander-du-laroplanen-for-grundskolan
Söder, O. (2013) Feta barn har sämre livskvalitet än barn med cancer
http://lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/26987.pdf Hämtad 2019-04-07
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Turner, L. & Chaloupka, F. J. (2017). Reach and Implementation of Physical Activity Breaks and Active Lessons in Elementary School Classrooms. Health Education & Behavior, 44(3), 370– 375. doi: 10.1177/1090198116667714 Hämtad 2021-05-14
Turner, S. Öberg, K. & Unnerstad, G. (1999). Biology and Health Education.
European Journal of Teacher Education, 22(1), 89-100.
23
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200 2.pdf Hämtad 2019-03-05.
Åberg, H. (red.) (2000). Bonniers läkarbok. (2., utök. och rev. uppl.) Stockholm:
Bonnier.
Öhman, D. & Rickardsson, J. (2017). Hårdare krav på fysisk aktivitet i skolor.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6667483 Hämtad 2021-05-14
I
9 Bilagor
Bilaga 1. Missivbrev
Hej!
Jag heter Helena Nordin och läser till grundlärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1–3 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Jag läser just nu termin 8 och ska göra ett självständigt arbete i naturvetenskap.
Syftet med denna uppgift är att ta reda på hur lärare beskriver att de undervisar i naturvetenskap när det kommer till hälsoaspekter hos barn.
Jag har fördjupat mig i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har även en önskan att få ta hjälp av verksamma lärare inom årskurserna 1–3 genom intervjuer. Således önskar jag få intervjua dig, som har kunskapen, utbildningen och erfarenheten som är värdefull för mitt arbete. Intervjun kommer att bestå av ett antal frågor om ämnet och kommer att ta ca 30–45 minuter och jag hoppas att du på något sätt har en möjlighet att delta.
Under intervjun kommer jag ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det medför att du deltar frivilligt och om du så skulle önska kan du avsluta intervjun när som helst. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, vilket menas att jag kommer byta ut namn i mitt resultat så det finns inga möjligheter att någon kan förstå att det är just Du som är med i texten.
Samt kommer resultatet endast användas i forskningsändamål.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare för mer information.
Med vänliga hälsningar.
Helena Nordin heno1501@student.miun.se
Handledare:
Anna-Karin Westman Anna-Karin.Westman@miun.se
II
Bilaga 2, Intervjufrågor
Inledande frågor
Hur länge har du arbetat som lärare?
Vilken årskurs undervisar du i?
Är du behörig för de naturvetenskapliga ämnen du undervisar i?
Mat
När du tar upp mat och motion med eleverna, nämner du då att det står med i läroplanen för NO?
Hur gör du när du undervisar om hur viktigt det är med mat för eleverna?
Vad brukar du ta upp om mat?
I vilka andra sammanhang kan det hända att du tar upp att det är viktigt att äta rätt?
Motion
Hur pratar du om betydelsen av motion med eleverna?
Kan du beskriva när du tar upp betydelsen av motion vid något annat tillfälle än i NO?
Stillasittande
Finns det något gemensamt beslut på skolan hur ni ska arbeta med att stillasittande hos barn minskar?
Kan du komma på något tillfälle under dagen, förutom rasterna när eleverna är fysiskt aktiva?
Hur underlättar du för att minska stillasittande under skoltid?
o Flyttar du någon gång ut undervisningen för att eleverna inte ska sitta still så mycket?
o Väljer du att avbryta lektioner någon gång och istället låta eleverna röra på sig i klassrummet?
