HANDLEDARE:
Karin Engström, Flyinge
Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund.
Hippologenheten
Fördjupningsarbete nr 333 2007
UNGHÄSTUTBILDARE -
EFTERFRÅGAN OCH ARBETSMARKNAD
Johanna Hommas & Malin Johansson
Flyinge
Innehållsförteckning
Referat ... 3
1. Inledning... 3
1.1 Syfte ... 4
1.2 Hypotes... 4
2. Litteraturstudie ... 4
2.1 Unghästutbildare ... 4
2.2 Utbildning eller examen inom unghästutbildning i Sverige... 5
2.3 Nationell modell för unghästutbildning ... 5
2.4 Kostnader för uppfödning av föl till unghäst ... 6
2.4.1 Kalkyl – sto – uppfödning av föl... 6
2.4.2 Kalkyl – unghäst under 3,5 år ... 6
3. Material och metod... 7
3.1 Urval... 7
3.2 Metod ... 7
4. Resultat... 8
4.1 Bakgrund och verksamhet... 8
4.2 Uppfödarnas önskemål vad gäller samarbete med unghästutbildare ... 10
5. Diskussion ... 16
Information om uppfödarna och deras verksamhet... 16
Hur vill man se ett samarbete och hur ser ekonomin ut för utbildaren? ... 17
Vilken hjälp vill uppfödarna ha av unghästutbildaren? ... 18
Hur skall utbildarna hitta jobb och livnära sig på unghästutbildning?... 19
Slutsatser ... 20
Vidare forskning inom ämnet... 20
Litteraturförteckning ... 21
Bilaga 1... 22
Enkätundersökning... 22
Bilaga 2... 25
Kommentarer till enkäten... 25
Referat
Är efterfrågan på unghästutbildare tillräckligt stor för att det skall vara lönsamt att utbilda sig inom området och satsa på en karriär inom yrket? Vad prioriterar uppfödare i samarbetet med den som utbildar hästarna? Hur vill man se ett system kring unghästutbildningen i Sverige?
Är uppfödarna beredda att anställa en unghästutbildare, och hur mycket är de beredda att betala?
Hypotesen; det finns en stor efterfrågan på unghästutbildare. Men få uppfödare är beredda att betala så mycket att utbildaren kan leva på det. Många prioriterar ryttare med erfarenhet och meriter före en examinerad unghästutbildare.
Vi valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en enkät. Enkäten skickades ut till 100 halvblodsuppfödare i hela Sverige och det gav en svarsfrekvens på 55 %. Enkäten bestod av 13 frågor som hade anknytning till samarbetet mellan uppfödare och unghästutbildare.
Vi har fått varierande svar på frågorna, men uppfödarna har varit ganska eniga i svaren kring vilket samarbete de vill ha med unghästutbildaren. Enligt vår undersökning kan vi dra slutsatsen att 45 % av de svarande tycker det behövs flera unghästutbildare i Sverige och 51
% av de svarande vill få sin häst utbildad genom att skicka den till ett utbildningsstall. Man är i medeltal beredd att betala 4446kr/månad för att få sin häst utbildad i ett utbildningsstall, vilket skulle kräva att man har ett orimligt antal hästar i utbildning (runt 15 hästar för en lön man knappt kan leva på). Majoriteten av uppfödarna prioriterar ett samarbete med en utbildare som har meriter och lång erfarenhet.
Slutsatser som stämmer överens med hypotesen är att det finns en efterfrågan, man prioriterar erfarenhet och meriter men är i få fall beredd att betala en lön som unghästutbildaren kan leva på. Detta gör det mycket svårt för nya unga examinerade unghästutbildare att leva på det yrke de utbildat sig till utan att hitta nya vägar till försörjning inom området. Ett exempel skulle kunna vara kurs- och handledningsverksamhet inom unghästutbildning där unghästutbildaren kan ta ett övergripande ansvar för ett större antal hästar och därmed skapa en rimlig ekonomi i sin verksamhet. Denna diskussion utvecklas i arbetet.
1. Inledning
Inom ridsporten i Sverige ställs idag höga krav på de unga hästarna. Man vill se prestationer vid tidig ålder och kraven styrs av tävlingar där det handlar om både prestige och pengar. Det finns championat för 3 till 6-åriga hästar i både hoppning, dressyr och fälttävlan.
I och med att uppfödare och hästägare kan erhålla betydelsefulla vinstpengar i olika unghästchampionat blir unghästens utbildning allt mer viktig. För uppfödare är det av stor vikt att hästarna utbildas korrekt från början för att kunna prestera och vara
konkurrenskraftiga samt att en god grund för hästens hållbarhet läggs.
I Sverige finns följande möjligheter till utbildning inom unghästridning: Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) för Unghästutbildare, en skolförlagd utbildning på Flyinge och Diplomerad Unghästutbildare via Svenska Ridsportförbundet, vilket är en privatistexamen.
I Sverige föds ca.5000 halvblodshästar (betäckningar år 2006= 5365st) (www.asvh.se) varje år som sedan skall utbildas från 2,5 års ålder och framåt. Det finns alltså ett behov av unghästutbildare i Sverige, men hur stor är efterfrågan och är det möjligt att livnära sig på unghästutbildning?
1.1 Syfte
Syftet med studien var att ta reda på hur efterfrågan och arbetsmarkanden ser ut för unghästutbildare.
1.2 Frågeställningar
Är den tillräckligt stor för att det skall vara lönsamt att utbilda sig inom området och satsa på en karriär som unghästutbildare?
Vad prioriterar uppfödare i samarbetet med den som utbildar hästarna?
Hur vill man se ett system kring unghästutbildningen i Sverige?
Är uppfödarna beredda att anställa en unghästutbildare, och hur mycket är de beredda att betala?
1.3 Hypotes
Hypotesen var: Det finns en stor efterfrågan på unghästutbildare. Men få uppfödare är beredda att betala så mycket att utbildaren kan leva på det. Många prioriterar ryttare med erfarenhet och meriter före en examinerad unghästutbildare.
2. Litteraturstudie
2.1 Unghästutbildare
Alla ryttare är inte lämpade att bli unghästutbildare. Det finns några egenskaper som är extra viktiga hos en unghästutbildare som ska uppfostra och utbilda den unga hästen till en
välfungerande ridhäst.
(J. Fredricson & I. Andersson, 2006)
• Man ska vara lugn, ha tålamod och självbehärskning. Man ska inte använda hårda och okänsliga hjälper och man ska inte straffa hästen i ilska.
• Man måste vara konsekvent, hjälperna ska användas efter samma metod hela tiden.
• Det är viktigt att man är tydlig med sina hjälper.
• Man ska ha en god balans, stadig sits och en känslig hand.
• Man ska inte vara rädd utan man ska klara av att rida en häst som bockar och det är även viktigt att man vågar rida ut.
(J. Fredricson & I. Andersson, 2006)
Det är mycket viktigt att den unga hästen blir utbildad på ett korrekt sätt redan från början.
Läggs inte grunden på bästa sätt kan det leda till problem i framtiden. Bl.a. kan hästens prestationsnivå försämras. Om ryttaren inte kan rida hästen i balans kan det ge hästen en snedhet som den måste kompensera och oftast leder detta till ohälsa där hästen eventuellt behöver veterinärvård.
om så mycket mer än bara hantering och utbildning av den unga hästen. Man ska ha god kunskap om hästens utveckling för att kunna se om hästen är inne i en växtperiod. Hästen bör förses med högklassigt foder och god skötsel. En annan viktig del i det hela är bra
träningsmöjligheter med bra ridterräng.
(J. Fredricson & I. Andersson, 2006)
2.2 Utbildning eller examen inom unghästutbildning i Sverige
Den möjlighet till utbildning inom unghästridning som finns idag är den kvalificerade
yrkesutbildningen för Unghästutbildare på Flyinge. Man kan även avlägga en privatistexamen till Diplomerad Unghästutbildare genom Svenska ridsportförbundet.
Hippologprogrammet startade år 1994 och cirka 10 stallchefer utexamineras varje år. Fram till 1994 kunde man gå den ”gamla” stallchefsutbildningen som började 1984 där man också fick utbildning i unghäst (J. Jönsson, pers. medd., 2007).
Hippologprogrammet på Flyinge innehåller en 4 poängs kurs i ”Hantering och sadeltämjning av unghäst” (både stallchefer och ridlärare), vilken är utbredd på 10 veckor. För dem som går stallchefsinriktningen (andra året på hippologprogrammet) ingår en 5 poängs kurs i
”Unghästridning 1”, och de har även möjlighet till en fördjupad fortsättningskurs (SLU hippologprogrammet, 2005/2006). Under de första åren av hippologprogrammets existens och även under den gamla stallchefsutbildningen kunde man avlägga remontryttarexamen eller unghästutbildarexamen.
Idag finns 34 av Svenska Ridsportförbundet Diplomerade Unghästutbildare.
KY-utbildningen på Flyinge startade hösten 2006 och är en 40 veckor lång utbildning som leder till examen, därefter erhåller studenten ett utbildningsbevis som unghästutbildare.
Utbildningen omfattar utbildning av unghästar i intervallet 2,5 – 6år. Den syftar till att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter i hur man utbildar den oinridna och oftast ej hanterade unghästen till ridhäst. Allt efter ett anpassat utbildningssystem där den så kallade Flyingemodellen ligger som grund för studenterna. Flyingemodellen är omtalad och avser att skapa ett tydligt system för unghästutbildning. Syftet är att ta fram framstående sporthästar, godkända hingstar, och skolhästar av god kvalitet. (www.flyinge.se)
Genom Svenska Ridsportförbundet finns det möjlighet att avlägga en unghästryttarexamen vilket ger en yrkesdiplomering kallad Diplomerad Unghästutbildare som är utvecklad av HYN (hästhållningens yrkesnämnd). För att delta i unghästutbildarprovet krävs viss
behörighet, bland annat; goda resultat i grund- och vidareutbildning av hästar. Man skall ha tagit del av förberedelser och deltagande vid exempelvis kvalitetsbedömning, 3-års test, bruksprov och Breeders Trophy. Man skall även ha minst 4 års yrkeserfarenhet inom hästnäringen på heltid som anställd eller som egen företagare.
Målet är att unghästutbildaren skall ha kompetens att med ett gott horsemanship, under arbetsledning, på ett självständigt och yrkesmässigt sätt kunna sköta hästar, stall, utrustning och kringområden. Man skall även kunna sadeltämja och grundutbilda hästar av olika typ, karaktär och temperament samt kunna medverka vid rekrytering, marknadsföring och försäljning av hästar.
(www.ridsport.se)
2.3 Nationell modell för unghästutbildning
Här beskrivs hur unghästar skall utbildas baserat på den så kallade Flyingemodellen. Syftet
hästens utveckling och utbildning sätts i centrum. Målet är att ta fram framstående sporthästar, godkända hingstar, och bra skolhästar.
(J. Fredricson, 2002)
Utbildningen av den unga hästen påbörjas redan som föl, då man börjar hantera den. Fram till 2 års ålder kan det vara lämpligt att hästen går på lösdrift med jämngamla kamrater i kuperad terräng. Därefter kan utbildningen påbörjas i form av longering, tömkörning, löshoppning och eventuellt inkörning som en förberedelse för inridningen som sker vid 2,5 - 3 års ålder.
Efter inridningen fortsätter grundridningen och utbildningen, med stor vikt på att man rider ut i terräng och även den första uppsuttna hoppningen kan ske på naturhinder.
(J. Fredricson, 2002)
Självklart måste utbildningsgången anpassas efter respektive häst och dess förmåga och ryttarens skicklighet. Det är viktigt att ta hjälp av erfarna unghästutbildare eftersom hästens grundutbildning är avgörande för dess framtid.
(J. Fredricson, 2002)
2.4 Kostnader för uppfödning av föl till unghäst
2.4.1 Kalkyl – sto – uppfödning av föl
Nedan kan man se ett exempel på en kalkyl över kostnader för att hålla ett avelssto under ett år, från betäckning till att fölet är 6 månader gammalt. Man bör observera att priserna kan variera. Språngavgifterna är olika beroende på vilken hingst man använder sig av. Vid semin tillkommer flera kostnader. (L-G. Nauclér & A. Olofsson, 2005)
Vid registrering tillkommer kostnader för pass, chipmärkning och DNA-test vilket krävs sedan 1.januari 2006 (www.asvh.se).
Språngavgift mm 10 000
Registreringsavgift 1 000
Hö 2500kg à 2kr 5 000
Bete 110dagar, 30kr/dag 3 300 Kraftfoder 1 000kg à 2,50 kr 2 500
Diverse foder 1 000
Strö 1 500kg à 1,00kr 1 500
Förbrukningsmateriel 1 000
Avmaskning 7ggr à 120kr 840
Hovvård 11ggr à 320kr 3 520
Veterinär 1ggr à 800kr 800
Försäkring (avelsförsäkring) 5 000
Byggnadsunderhåll, el 1 800
Arbete 160 tim à 150kr 24 000
Summa 65 010
(L-G. Nauclér & A. Olofsson, 2005)
att stå uppbunden, åka transport och även den vardagliga skötseln. Kostnader för övrig utbildning som inridning tillkommer.
Föl 24 000
Hö 6 000kg à 2,00kr 12 000
Bete 330dagar à 30kr 9 900
Kraftfoder 2000kg à 2,50kr 5 000
Diverse foder 4 500
Strö 4 500kg à 1,00kr 4 500
Förbrukningsmaterial 2 000
Avmaskning 15ggr à 120kr 1 800
Hovvård 15ggr à 240kr 3 600
Hovvård 6ggr à 520kr 3 120
Veterinär 3ggr à 800kr 2 400
Försäkring 15 000
Byggnadsunderhåll, el 3år 5 400 Arbete 450 tim à 150kr 67 500
Summa 160 720
(L-G. Nauclér & A. Olofsson, 2005)
3. Material och metod
3.1 Urval
Denna studie gjordes i form av en kvantitativ enkätundersökning. 100 enkäter skickades ut till uppfödare i hela Sverige. Uppfödarna valdes ur en lista på stoägare som var framtagen av ASVH (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen). Från listan valdes de uppfödare med flest betäckta varmblods ston 2006. Enkätundersökningen begränsades till
halvblodsuppfödare i Sverige, för att det är just uppfödarna som är unghästproducenter och det svenska halvblodet är den ras som används för att föra ridsporten framåt och för att Sverige skall kunna konkurrera internationellt.
3.2 Metod
Enkäten (bilaga 1) bestod av 13 frågor. I de inledande frågorna bad vi om information om uppfödarens verksamhet, var i Sverige den drivs och hur många ston, respektive
stamboksförda ston det finns i verksamheten. Större delen av enkäten bestod av frågor kring samarbete mellan uppfödare och unghästutbildare, ekonomi samt hur man vill se ett
samarbete och satsa på unghästutbildning i Sverige.
Det skickades ut 100 enkäter till uppfödare med varierat antal ston. Fem veckor efter att enkäterna skickades ut, skickades en påminnelse till de 58 som inte svarat. Enkäten finns med som bilaga.
4. Resultat
4.1 Bakgrund och verksamhet
Av de 100 utskickade enkäterna svarade 55 uppfödare efter att 58st fått en påminnelse, vilket utgör en svarsfrekvens på 55 %. Två personer (utöver de 55) skickade tillbaka enkäten tom med kommentar om att de avslutat sin avelsverksamhet. Av de 55 som svarade var 35 % kvinnor och 51 % män, och den resterande andelen hade valt att ej svara på frågan. 84 % av uppfödarna överstiger en ålder på 50 år, de övriga 16 % är mellan 20 och 49 år, och en har varken angivit kön eller ålder.
Uppfödarna som svarat på enkäten har i medeltal 6,3 ± 5,5 ston i avel varav 5,3±5,4 är stamboksförda och man räknar med ett medeltal på 5,4±5,5 föl per år.
I figur 2 ser man vilken gren inom ridsporten uppfödarna har inriktat sig på.
Svarsandelen som anges vid figurernas tillhörande textförklaring är räknade på de 55 svar vi fått in.
1,8 %
(5 %)27,8%
(38 %)70,4%
(57 %)Figur 1. Kartan visar den geografiska utbredningen av uppfödarna som svarat på enkäten.
Svarsfrekvens på frågan var 98 %. I parenteserna visas hur stor del av de 100 enkäterna som skickades till respektive del av landet.
Figur 2. Stapeldiagrammet visar vilken gren (hopp, dressyr, fälttävlan) uppfödarna är inriktade på. Svarsfrekvens: 96 %. På denna fråga kunde man välja flera alternativ, därav överstiger de totala svaren 100 %.
I enkäten frågades efter hur uppfödarna vill samarbeta med unghästutbildarna, vilket redovisas i figur 3. De flesta, 28st ville skicka sin häst till ett utbildningsstall och 22st hade utbildare i familjen eller utbildade själva. För några av alternativen fick uppfödarna ange vad de är beredda att betala för arbetet.
71 % 65 %
16 % Inriktning
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Hoppning Dressyr Fälttävlan
Alternativ Andel
4446kr/mån
3ggr/vecka
148kr/gg 10 500kr/mån
2ggr/vecka
Pris ej angett
Samarbete uppfödare - utbildare
0 5 10 15 20 25 30
Utb. hem till uppf. Uppf. åker med häst till utb.
Skickar hästen till utbildn.stall
Antälld ungh.utb. Utb. i fam. Annat alt.
Antal svar
Figur 3. Stapeldiagrammet visar vilket samarbete uppfödarna vill ha med unghästutbildaren.
Här kunde man välja flera alternativ, därav är antal svar flera än antalet svarande.
Svarsfrekvens: 93 %. Infällt i figuren finns uppgift om vad man är beredd att betala för de olika alternativen.
4.2 Uppfödarnas önskemål vad gäller samarbete med unghästutbildare
I figur 4 visas vilken hjälp uppfödarna vill ha av unghästutbildaren. Många har svarat på flera alternativ.
Fråga 5 behandlade hur lång tid uppfödarna anser vara rimligt för att rida in en unghäst.
Resultatet visade att de flesta (26st) tycker att 1-2månader är en rimlig tid. Många har även kommenterat att tiden är beroende på hästen som individ.
Vilken hjälp vill du ha av din unghästutbildare?
0 5 10 15 20 25 30
Sadeltämja 3-års test Kvalitetsbedömning Försäljning Annat mål
Antal svar
Figur 4. Stapeldiagrammet visar vilken hjälp uppfödarna vill ha av sin unghästutbildare. Här kunde man välja flera alternativ, därav är antal svar flera än antalet svarande.
Svarsfrekvens: 87 %.
Tid för att rida in en unghäst
0 5 10 15 20 25 30
2 veckor 2-4 veckor 1-2 månader 3-4 månader Annat alt.
Antal svar
Figur 5. Stapeldiagrammet visar hur lång tid uppfödarna tycker att är rimligt för att rida in en unghäst. Svarsfrekvens: 91 %.
I figur 6 ser man hur många unghästutbildare uppfödarna känner till. 70 % av uppfödarna som svarat på enkäten känner till mellan 6 och 15 professionella unghästutbildare. Figur 7 anger i vilken del av Sverige unghästutbildarna finns enligt uppfödarna. Diagrammet visar att största delen finns i södra Sverige.
I figur 8 vill vi visa hur många unghästutbildare uppfödarna känner till inom sin egen del av landet. I södra Sverige har 22 uppfödare angett att de känner till unghästutbildare i södra Sverige, motsvarande siffra för mellan Sverige är 3 uppfödare. I diagrammet anges det sammanlagda antalet unghästutbildare av vad uppfödarna svarat, vilket i södra Sverige är 108st och i mellan Sverige 18st unghästutbildare.
Hur många professionella unghästutbildare känner du till?
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
inga 1-5 st 6-10 st 11-15 st 16-20 st 21-25 st 26-30 st många
Antal unghästutbildare
Antal svar
Figur 6. Stapeldiagrammet visar hur många professionella (enligt uppfödarens egen definition på professionell) unghästutbildare de känner till. Svarsfrekvens: 80 %.
Kommentarer redovisas nedan.
Unghästutbildare, geografiskt läge enligt uppfödarna
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Södra Mellan Norra
Antal svar
Var finns unghästutbildarna som uppfödarna känner till?
0 20 40 60 80 100 120
Från södra Sverige Från mellan Sverige
Uppfödare
Antal unghästutbildare
Södra Mellan hela Sverige
Figur 8. Stapeldiagrammet visar hur många unghästutbildare uppfödarna i södra respektive mellan Sverige känner till, och var dessa finns. Vi valde att inte ta med norra Sverige eftersom vi endast fått ett svar därifrån. Y-axeln anger summan av antalet unghästutbildare uppfödarna har angett.
Hur går man till väga för att få kontakt med en unghästutbildare?
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Ringer Kontakter Ser dem på tävling E-post Valt att ej svara på frågan
Endast skrivit kommentar
Antal svar
Figur 9. Stapeldiagrammet visar hur uppfödarna går till väga för att få kontakt med en unghästutbildare. Svarsfrekvens: 71 %. Kommentarer redovisas nedan.
I figur 10 ser man att 45 % av uppfödarna tycker att det behövs flera unghästutbildare i Sverige, medan 31 % tycker att det finns tillräckligt många.
Vid anställning av eller samarbete mellan unghästutbildare och uppfödare prioriterade uppfödarna i de flesta fall att utbildaren har lång erfarenhet och haft framgång vid visningar.
Finns det tillräckligt många unghästutbildare i Sverige?
0 5 10 15 20 25 30
nej ja vet ej ej svarat på frågan
Antal svar
Figur 10. Stapeldiagrammet visar om uppfödarna tycker att det finns tillräckligt många unghästutbildare i Sverige. Svarsfrekvens: 76 %.
Vad prioriteras vid anställning av/samarbete med unghästutbildare?
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Lång erfarenhet, framgång vid visningar
Utb. med examen Någon modig i närheten Annat alt.
Antal svar
Figur 11. Stapeldiagrammet visar vad uppfödarna prioriterar vid anställning av/samarbete med en unghästutbildare. Svarsfrekvens: 91 %.
Många av uppfödarna har angett kommentarer som bland annat betonar - ”horsemanship”
- God hästkännedom - Kunna individanpassa
- Erfarenhet, resultat, referenser - ”teamwork”
- Samma utbildningsfilosofi som uppfödaren
I sista frågan (fråga 13) i enkäten bad vi uppfödarna fritt formulera hur de skulle vilja se ett samarbete kring unghästutbildningen i Sverige. Alla kommentarerna redovisas i bilaga 2.
Några kommentarer som kan lyftas fram för att de nämnts i flera enkäter är:
- ”Ställen där de tar emot hästar för olika önskemål. Fasta priser t.ex. en inridning 2-3 månader 2500-3000 kronor per månad, eller 8000-10000 för en inridning.
Förberedelser för treårs test eller annan visning, antal månader bestämmer pris. Regler för försäljning! Vad kostar det? Provision, vem skall ha den och vad krävs för att få den. Lämna ut ett telefonnummer till köparen (eller säljare) eller aktivt visa hästen?”
- ”Gör en lista över varje län/region. ASVHs lokalföreningar + ridsportförbundets distrikt kanske kan få hjälp att samarbeta. Billigare för ägarna om de kan ske samordning i vissa ridhus vid olika tidpunkter. Upplever att mycket handlar om ekonomi. Skall du sälja din unghäst är det svårt att få igen pengarna på lång
- ”Vid all utbildning typ gymnasier, hippolog och dylikt, skall samtliga elever rida eller köra in minst en unghäst under god ledning inte för att glädja uppfödarna utan att ödmjukt lära sig att från grunden utbilda en häst oavsett om man tror sig bli världsmästare eller ej. Självklart måste vi uppfödare hjälpa skolorna med att ställa unghästar till förfogande.”
- ”Ett stall med en grupp kunniga personer som lägger upp utbildningsplaner för hästarna. Där borde även finnas möjligheter för eventuella köpare att komma och se hästarna och eventuellt prova.”
- ”Centrala platser spridda över landet där det finns tillgång till utbildning, instruktörer o.s.v. Eventuellt även ständigt återkommande försäljningstillfällen, visning av unghästar för spekulanter, auktioner och liknande. Samtidigt får det inte kosta uppfödare för mycket eftersom vi i dagsläget inte kan få betalt för våra produkter (förrän de är 6-7 år och har bevisat vad de kan). Om uppfödarna fick betalt ordentligt för sina unghästar så skulle vi alla som sysslar med detta kunna få ordentligt betalt.
Jag talar då även om hästar med kvalitet (som förstås inte har bevisat det ännu).”
- ”Tycker väl det funkar bra. Lokala avelsföreningarna ordnar ju ofta t.ex.
löshoppningar m.m. som man kan vara med på och börja med i god tid, genom dem kan man även få råd och tips om mer unghästutbildning.”
- ”Det behövs mer utbildning av folk i ridhästsektorn, mer samarbete avel – tävling.”
- ”Att man enkelt kan söka upp beridare på Internet och att det är lätt för beridaren att lägga ut info om sig själv.”
5. Diskussion
Studiens resultat ger en inblick i hur uppfödarna vill se samarbeten mellan uppfödare och unghästutbildare. Svarsfrekvensen på 55 % är tillräckligt hög för att vissa tendenser skall kunna ses samt slutsatser dras.
Information om uppfödarna och deras verksamhet
Könsfördelningen på uppfödarna som svarat på enkäten är relativt jämn (35 % kvinnor och 51
% män), men på hela landets uppfödare är den motsatt, d.v.s. att de flesta uppfödare är kvinnor och en mindre del män. Medeluppfödaren i Sverige är inte längre lantbrukaren utan en kvinna i yngre medelåldern som har hästar som hobby (www.dn.se).
Ålder respektive geografisk utbredning över landet är dåligt fördelade. Åldersfördelningen kan ifrågasättas om den är representativ då 84 % av de svarande är över 50år. En orsak kan vara att åldersfördelning på de 100 uppfödare som enkäten skickades till inte kontrollerades före utskicket. En hypotes är att yngre uppfödare inte svarat på enkäten därför att de utbildar sina hästar själva och därmed inte känt sig berörda eftersom många frågor behandlar
samarbetet mellan uppfödare och unghästutbildare.
Flera av enkäterna adresserades till ett par där sedan endast den ena fyllt i enkäten vilket kan
utbildar hästen själv eller har ett annat jobb som gör att man kan satsa mer pengar på sin häst.
Har men bara ett sto i avel och det är hobbyavel kanske man vill ha en egen ridhäst för hobby av fölet och inte satsar mot samma avelsmål som större uppfödare.
Trots att hela 70 % av de svarande var från södra Sverige, tycker vi inte att det är så missvisande då vi anser denna del av Sverige vara den häst tätaste delen. Sydöstra Skåne (Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup) har ett genomsnitt på 56 hästar/1000 invånare i regionen som helhet och i de hästtätaste områdena 111 hästar/1000 invånare, medan
riksgenomsnittet ligger på 25 hästar/1000 invånare (www.tomelilla.se).
Uppfödarnas greninriktning är ganska jämnt fördelad, hoppning 71 %, dressyr 65 %, fälttävlan 16 %.
Hur vill man se ett samarbete och hur ser ekonomin ut för utbildaren?
I fråga 6 i enkäten ombads uppfödarna ange vilket samarbete de vill ha med unghästutbildarna och hur mycket de är beredda att betala. Resultatet var delat, men vi kan se (figur 3) att 28st (vilket utgör 51 % av de svarande) anser det vara en bra lösning att skicka sin häst till ett utbildningsstall. De har angett månadspriser mellan 2000kr och 6250kr. Tolkningen är att de lägsta priserna är exklusive stallplats och foder medan de högsta är inklusive. För att få en inblick i om en unghästutbildare kan försörja sig genom denna variant av samarbete kan ett exempel med uträkning göras.
Om vi räknar med en uppfödare som är beredd att lägga ut 6000kr per månad för utbildning och stallplats utgår vi ifrån att utbildaren får 3000kr för arbetet. Man skall också komma ihåg att vi anger summor utan moms d.v.s. för den uppfödare som inte är näringsidkare och har avdragsrätt för moms så tillkommer 25 % (6000+moms=7500).
Uppfödarens kostnad per häst/månad: 6000 kronor Utbildarens lön för arbetet/häst/månad: 3000 kronor Stallplatsen per häst/månad: 3000 kronor
Om utbildaren har 8-9 hästar på utbildning och tar 3000kr för arbetet kan han/hon efter skatt och sociala avgifter räkna med en slutgiltig lön på runt 12 500kr, vilket är 50 % av en bruttolön på 25 000kr (25000kr/3000kr = 8,33hästar).
13st av uppfödarna har angett ett månadspris på 5000kr eller över (vi räknar med 2000kr för arbetet), vilket enligt uträkningen ovan skulle kräva 13 hästar i utbildning för samma lön, 12 500 efter skatt, (25 000/ 2000kr = 12,5hästar). Att ha 13 hästar i träning kräver att man har en medhjälpare som dessutom skall få lön för det arbete han/hon gör, och därefter blir
utbildarens lön väldigt liten att leva på.
Som vi såg i resultatet har 14st av uppfödarna har angett ett pris under 5 000kr och
medelpriset låg på 4 446 kr, vilket visar att det är väldigt få uppfödare som vill betala en lön som unghästutbildaren har en chans att leva på.
10st uppfödare har svarat att de vill att utbildaren skall komma hem till hästen. Av dessa 10 har 9st angett ett pris per gång. Medelvärdet av priset är 148kr (avrundar vi i uträkningen till 150kr). Om vi räknar med 21 arbetsdagar per månad och utbildaren skall ha en månadslön på 12 500kr (räknat på 50 % av en bruttolön på 25 000kr) bör han/hon rida/utbilda 8 hästar per dag (25 000 kr/150 kr/21 dagar = 7,9 hästar). 6st uppfödare av de 9 har angett ett pris över 150kr per gång.
Räknar man med att utbildaren skall åka hem till uppfödaren tillkommer bl.a. färdkostnader
som kanske står i tre eller flera olika stall. Det skulle däremot fungera om utbildaren har fler större stall som han/hon inriktar sig på så man slipper åka till fler stall på samma dag.
Eftersom vi ser att unghästutbildaren inte hinner med att utbilda så många hästar som det krävs för att han/hon skall få ut en lön som går att leva på måste man se till andra möjligheter.
Annars kan det ses som olönsamt att överhuvudtaget utbilda sig inom området.
Ett förslag är att de utbildade unghästutbildarna inte lägger ner all sin tid på att rida och utbilda hästar utan utbildar ägare, ryttare och uppfödare. Genom att man koncentrerar sig på att sprida kunskapen till människorna kring hästarna kan man spara tid i form av att hålla kurser och lektioner för flera personer på en gång. Därefter får de utföra arbetet själva och utbildaren kommer hem till uppfödaren och checkar av hur det gått och ger hjälp och vägledning.
I enkäten där uppfödarna har kommit med egna förslag på förbättring inom unghästutbildningen har man bland annat i kombination med utbildning önskat
försäljningstillfällen, auktioner, och löshoppningstillfällen med hjälp och under ledning av utbildade personer. Detta tror vi är något som unghästutbildarna skall utnyttja. Genom att man arrangerar gemensamma träffar och utbildar hästägarna får man in mer pengar på kortare tid och slipper en del färdkostnader.
Vilken hjälp vill uppfödarna ha av unghästutbildaren?
Vilken hjälp uppfödarna vill ha av unghästutbildaren är varierande, men som man ser i figur 4, vill de flesta ha hjälp med sadeltämjning och vidareutbildning till 3års test,
kvalitetsbedömning och även försäljning. Vi kan även se att det är flera av uppfödarna som utbildar sina hästar själva eller har utbildare i familjen.
Bland uppfödarnas egna kommentarer och alternativ är det blandade önskemål, från att man endast vill att utbildaren sitter på hästen de första veckorna till att man vill ha hästen utbildad till championat och tävlingar. Långsiktig utbildning för hållbara hästar och hjälp med
förmedling är även några av önskemålen. Att i aveln och utbildningen av hästarna värdera hållbarheten så högt kan antas vara ett modernare tankesätt, eftersom hästarna tidigare var grövre än idag. Man har förädlat hästen väldigt mycket (ädlare extremiteter och högre/större från att ha varit grövre och mindre), och sedan upptäckt att hållbarheten är en viktig del om bör beaktas för att aveln skall kunna fortsätta i positiv riktning. Hållbarheten betonas starkt inom unghästutbildningarna på Flyinge, och de unga utexaminerade utbildarna bör ha detta med sig i arbetslivet och sprida information och kunskap hos hästfolket. Denna kunskap bör man utnyttja då man marknadsför sig som unghästutbildare eftersom det är viktigt och respekteras av uppfödarna.
I figur 5 redovisas den tid uppfödarna anser vara rimligt att rida in en unghäst. Hela 47 % tycker att 1-2 månader är rimlig tid, vilket även överensstämmer med kursmålet för t.ex.
hippologutbildningens kurs i ”sadeltämjning och inridning av unghäst” som är 10 veckor lång. 22 % av uppfödarna som svarat på enkäten anser att 2-4 veckor är en rimlig tid. Vi har även fått svar från 2 veckor upp till 3-4 månader. Många uppfödare kommenterar vid denna fråga och även andra frågor i enkäten vikten av att man tar hänsyn till varje individ. Detta är intressant och viktigt att man verkligen tar hänsyn till individen. Som alla vet behöver vissa hästar längre tid på sig för att växa, mogna och bli redo för olika uppgifter. Det är viktigt att
Hur skall utbildarna hitta jobb och livnära sig på unghästutbildning?
De flesta uppfödare har angett sig känna till mellan 6 och 15 professionella unghästutbildare, vilket vi anser kan vara rimligt. Men vi undrar i flera fall hur uppfödarna definierar
professionell unghästutbildare. Vi bad inte uppfödarna ange om de unghästutbildare de känner till har någon speciell utbildning eller examen, vilket hade kunnat ge ett annat resultat och möjlighet till säkrare slutsatser. Vi tror att det hade gett ett annat resultat eftersom det är många unghästutbildare som inte har någon egentlig utbildning eller examen utan kallar sig unghästutbildare ändå för att de har inriktat sig på unghästar. Men det behöver ju inte betyda att de inte har den kunskap som behövs för att utbilda den unga hästen. Om man väljer att vända sig till en unghästutbildare utan utbildning tar man en risk att man inte vet varifrån han/hon har fått sina grunder. Väljer man däremot en unghästutbildare som utbildat sig på t.ex. Flyinge kan man kontrollera vilket system som lärs ut där och vet vilken kunskap utbildaren har och vilka metoder han/hon använder sig av.
För unghästutbildare och uppfödare tror vi att det är A och O att ha ett brett kontaktnät.
Utbildarna bör utöver eventuell examen även kunna visa upp meriter och att de har erfarenhet och rätt attityd och personlighet för att utbilda unghästar för att vara i uppfödarnas intresse.
Detta påpekar flera av uppfödarna i sina kommentarer till frågan ”Om ni anställer eller samarbetar med en unghästutbildare, vad prioriterar ni?”. I figur 11 redovisas resultatet av denna fråga, där man kan se att 64 % av uppfödarna prioriterar erfarenhet och meriter hos unghästutbildaren.
Vi tycker att det skulle vara bra med ett direkt kontaktnät mellan uppfödarna, utbildningarna och unghästutbildarna (både nya och äldre erfarna) för att underlätta ett samarbete. Många uppfödare vill ha utbildare med erfarenhet och meriter (64 %) men tänker kanske inte på hur mycket kunskap det finns hos lärare på t.ex. Flyinge som de lär ut till eleverna. Det kan kanske kännas lite riskfyllt för en uppfödare att anställa en nyutexaminerad KY
unghästutbildare (första utexamineringen sker i juni 2007) eller hippolog men man bör tänka på att studenterna är fulla av färsk information och kunskap. De uppfödare som vill ha unga talanger kanske inte hittar dem så lätt, i detta fall tror vi att utbildningarna borde få mera uppmärksamhet och ha tillgänglig information.
Att unga utbildare med färre meriter och mindre erfarenhet inte är så eftertraktade enligt vår undersökning, tror vi kan ha påverkats av åldersfördelningen på dem som svarat på enkäten.
En stor del av de svarande är män över 50 år, och kan då tänkas ha en syn på
unghästutbildningen som eventuellt avviker från det som lärs ut i dagsläget. En sak som man kanske ska komma ihåg är att man lär så länge man lever och man måste börja någonstans.
Eftersom de flesta uppfödare prioriterar utbildare med erfarenhet framför unga examinerade måste de unga hitta en väg att komma fram och bli upptäckta. Det är viktigt för de nya utbildarna att göra sig sedda och låta folk få veta mer om utbildningen de har bakom sig. Alla uppfödare har ju inte råd att få sina unghästar utbildade hos de mest meriterade och kända ryttarna, utan en hel del måste söka sig till billigare alternativ.
Fördelar som vi tror unga utexaminerade unghästutbildare bör göra reklam för är att man i dagens utbildningar sätter stor vikt på säkerheten för både ryttare och häst, samt att man har ett genomgående system i utbildningen som många känner till. Att ha ett strikt system i utbildningen borde vara guld värt för ägare och de ryttare som skall ta över hästen senare. Då man vet hur hästen är hanterad och om det uppstår problem är det inte bara en ryttare som kan lösa det. Det kan bli problem om en väldigt skicklig proffsryttare rider en häst som sedan
enorm skicklighet hos ryttaren. En välutbildad häst skall fungera med nästan vilken ryttare som helst. Det gör det lättare för uppfödaren att sälja hästen om den är okomplicerad och det inte blir för stor omställning från t.ex. proffs till hobbyryttare.
Slutsatser
45 % av de 55 uppfödare som svarat på enkäten anser att det behövs fler unghästutbildare i Sverige. Då kan man tycka att det enligt denna enkätundersökning finns en efterfrågan och därmed behövs utbildningar inom området. Men eftersom hela 35st av de 55 uppfödarna prioriterar erfarenhet och meriter hos en unghästutbildare tyder det på att en nyutexaminerad unghästutbildare har svårt att hitta tillräckligt mycket jobb för att försörja sig. Enkäten visar också att betalningsviljan är relativt dålig och i många fall skulle unghästutbildaren behöva ha 17 hästar på utbildning för att få en netto lön på 12 500kr vilket är orimligt. Vår slutsats är att de som utbildar sig måste vara beredda på att marknadsföra sig och hitta olika och kanske nya möjligheter och lösningar för att försörja sig. Ett exempel skulle kunna vara kurs- och
handledningsverksamhet inom unghästutbildning där unghästutbildaren kan ta ett övergripande ansvar för ett större antal hästar och därmed skapa en rimlig ekonomi i sin verksamhet.
Vidare forskning inom ämnet
För vidare studier inom ämnet kan det vara intressant att välja ut några professionella unghästutbildare och rikta undersökningen till deras syn på arbetsmarknaden inom unghästutbildning.
Eftersom vi har begränsat vår studie till halvblodsuppfödare kunde det vara intressant att även se på marknaden som unghästutbildare inom andra raser. Vi tror dock att de flesta ponnyraser utbildas av t.ex. uppfödarna själva (familjemedlemmar), duktiga elever på ridskolor, ridlärare, eller någon duktig mindre ryttare i närheten. En utexaminerad hippolog (stallchef och
ridlärare) har ju en kurs i Hantering och sadeltämjning av unghäst från första året. Men vi tror att marknaden och efterfrågan inom andra raser inte är tillräckligt stor för att man skall kunna försörja sig endast på det, utan då kombinera det med ett annat jobb.
Om man även hade frågat/intervjuat några professionella unghästutbildare med flera års erfarenhet om deras syn på samarbetet och arbetsmarknaden inom området hade vi kunnat dra flera slutsatser och fått säkrare svar på våra frågeställningar.
Litteraturförteckning
Fredricson, J. & Andersson, I. 2006. Utbildning av den unga hästen. ICA Bokförlag, Västerås.
Fredricson, J. & Engman, J. 2002
.
Flyingemodellen. (Informationsbroschyr från Flyinge AB).Flyinge.
Hartman, S. 2003. Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och kultur, Falun.
Malmfors, B. 1982. Vetenskapligt skrivsätt. Pedagogiskt utvecklingsarbete nr7. SLU Uppsala.
Nauclér, L-G. & Olofsson, A. 2005. Hästföretagaren - att starta och driva företag inom hästnäringen. Liber, Malmö.
SLU hippologprogrammet. 2005/2006. Hippologprogrammet - Studiehandbok. SLU Uppsala.
Elektroniska källor
www.flyinge.se (hämtad 27/01-2007) www.ridsport.se (hämtad 27/01-2007) www.asvh.se (hämtad 27/01-2007) www.dn.se (hämtad 25/05-2007) www.tomelilla.se (hämtad 25/05-2007) Personliga meddelanden
A-tränare i fälttävlan, f.d. utbildningschef på Flyinge AB J. Jönsson. 2007. Flyinge.
Bilaga 1
Enkätundersökning
Uppfödare
Enkät till uppfödare
HEJ !
Vi är två studenter på hippologprogrammet, inriktning stallchef, på Flyinge. Under vårt andra år gör vi, Johanna Hommas och Malin Johansson, ett fördjupningsarbete (5poäng). Vårt ämne är ”Unghästutbildare – efterfrågan och arbetsmarknad”.
Grundsyftet med arbetet är att ta reda på om det finns en arbetsmarknad för unghästutbildare och om man kan försörja sig på det.
Vill Ni, utvalda uppfödare, vara vänliga och svara på vår enkät, tack på förhand!
Kryssa i vid frågorna, och skriv gärna övriga synpunkter på raderna under.
Uppgifter om dig som svarar på enkäten:
1. Kön: Man Kvinna
2. Ålder: 20-30 30-40 40-50 50-60 60Æ
3. I vilken omfattning bedriver ni er verksamhet?
Antal ston i avel _____________________
Antal stamboksförda ston _____________
Antal föl per år ______________________
4. Var i Sverige har du din verksamhet?
Norra Sverige Mellan Sverige Södra Sverige
5. Inriktning: Hoppning Dressyr Fälttävlan 6. Hur vill ni samarbeta med unghästutbildaren?
utbildaren kommer hem till er
Hur många dagar i veckan? _____________
Hur mycket är ni beredda att betala för detta (anges per gång/vecka/månad, stryk under tillämpligt) _____________
ni åker med hästen till utbildaren
Hur många dagar i veckan? _____________
Hur mycket är ni beredda att betala för detta (anges per
ni har en anställd unghästutbildare till er verksamhet Lön/månad:__________________________
heltid halvtid
timlön, antal timmar/dag: _____________
har utbildare i familjen annat alternativ:
___________________________________________________________________________
7. Vilken hjälp vill du ha av din unghästutbildare?
sadeltämja till 3års test
kvalitetsbedömning försäljning
annat mål?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
8. Hur lång tid tycker ni är rimligt för att rida in en unghäst?
(Rida in: sadeltämja och kunna ridas i skritt, trav och galopp)
2 veckor
2-4veckor
1-2 månader
3-4 månader
annat alternativ? ________________________________________
9a. Hur många professionella unghästutbildare känner du till?
________________________________________________________
b. Var finns dessa? ________________________________________________________
10. Hur går ni till väga när ni vill ha kontakt med en unghästutbildare?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_______________________________________________________
Sverige? Ja Nej
12. Om ni anställer eller samarbetar med en unghästutbildare, vad prioriterar ni?
lång erfarenhet, framgångsrik vid visningar (t.ex. Breeders och Falsterbo)
utbildning med examen (t.ex. KY, Hippologen alternativt beridarexamen)
någon modig som bor nära
egna alternativ. Varför?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________
13. Hur skulle du vilja se ett samarbete kring unghästutbildningen i Sverige?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
__________________________________
TACK FÖR VISAT INTRESSE!
Johanna Hommas & Malin Johansson
Bilaga 2
Kommentarer till enkäten
Fråga 7: Vilken hjälp vill du ha av din unghästutbildare?
- ”hästarna ska oftast säljas från föl och uppåt. Det skulle behövas hjälp med
förmedling, men det är svårt, särskilt med hästar 0-3år. Det (förmedlingen) blir ofta dyr i förhållande till vad det kostar att föda upp unghästar.”
- ”sitter på hästen de tre första gångerna så att man ser att hästen beter sig sunt.”
- ”långsiktig utbildning för att få hållbara hästar.”
- ”hästen ska ridas.”
- ”vi utbildar och visar inom familjen från fölvisning till resultat i svår klass.”
- ”inridning och tävling. Rida och hålla igång de som blivit inridna för en mindre summa. Eventuellt tävla senare.”
- ”championaten och tävlingar.”
- ”jag utbildar mina unghästar i den mån jag kan själv.”
Fråga 8: Hur lång tid tycker ni är rimligt för att rida in en unghäst?
(Rida in: sadeltämja och kunna ridas i skritt, trav och galopp)
- ”lämpligt att tömköra och sadla redan som 2-åring, och en lätt ryttare sitter upp någon gång, då mognar hästen i huvudet.”
- ”beroende av häst.”
- ”vi gör ett bra grundjobb. Mycket lydnadsträning. Ptroo…-ska vara stanna!! Sen är det mycket enkelt att rida in en häst. Om de är snälla!”
- ”beroende på vilken häst.”
- ”väldigt individuellt.”
- ”beror mycket på vilken unghästutbildare man anlitar eller vilken häst det gäller.
Mycket individuellt.”
- ”vissa unghästar med nerv tar längre tid och det får de.”
- ”vi har ett system från och med 2,5 år med tömkörning, longering + det ”övriga”.
Ingen stress viktigt.”
- ”beror helt på hästen, men minst 1,5 månad.”
- ”vill helst göra det under lång period så de får vila och mogna under tiden.”
- ”avgörs av utbildaren.”
- ”det varierar från häst till häst. Olika individer.”
- ”fem till tio gånger. Sedan kan inridning och utbildning påbörjas, ett arbete på två till fyra år.”
Fråga 9a: Hur många professionella unghästutbildare känner du till?
- ”som tar emot hästar kan jag räkna upp många. Hemma finns också. Allt är en kostnadsfråga!”
- ”Jan Brink, Minna Telde och Adriana som finns hos Minna.”
- ”ett tiotal bra finns det som är riktigt bra.”
- ”avses sådana som Jan Brink och Jens Fredricsson så känner vi dem väl.”
Fråga 10: Hur går ni till väga när ni vill ha kontakt med en unghästutbildare?
- ”har en på fast basis. Övriga kontaktas vi behov.”
- ”frågar vänner och bekanta vilka de kan rekommendera.”
- ”använder ej professionella, använder hästspekulanter.”
- ”det har vi redan, vi väljer en ryttare som passar bra till respektive häst. När det gäller sadeltämjning använder vi en lämplig person 1 – 1,5 månader efter betet.”
- ”ringer till en som jag vet är kompetent. Bedömer hästens svårighetskrav själv och väljer person som jag vet lyckas med just den hästen. Väger som tung post in temperament och ridbarhet i min avel.”
- ”har inte haft behov att ta kontakt då vi har inom familjen. Brukar vid förfrågan lämna namn + ev. telefonnummer till dem som bor nära den som frågar.”
- ”jag lämnar alla mina unghästar till Carina Brink.”
- ”anlitar i regel samma person. Håller kontakten.”
- ”ringer eller besöker för att bedöma lämplig period för utbildning.”
- ”ej aktuellt.”
- ”vet ej för behovet har aldrig funnits.”
- ”vi ringer någon som vi tror att kan rida in och utbilda just den hästen.”
- ”alla vill bara plocka pengar av oss uppfödare. Har gärna den utbildade hästen kvar i ett halvår! Sedan har man ingen vinst kvar.”
Fråga 11: Tycker du att det finns tillräckligt med unghästutbildare i Sverige?
- ”svårigheten är väl att livnära sig på det. Oftast ingår väl hästskötsel i jobbet också.”
- ”många fler behöver hjälp, men har kanske inte råd med detta.”
- ”det finns inte så många som är tillräckligt duktiga.”
- ”gärna FLER ÄRLIGA utbildare som inte ”plockar pengar” utan vill ”rida in” på kort tid och hjälpa så billigt som möjligt. Det är ju ändå ingen som vill betala för
utbildningen när man säljer hästen. Har man sen otur som jag. Blir hästen skadad efter
½ års utbildning! Vad gör man då?”
- ”Ja, i Skåne. Men ju fler desto lägre pris kanske. Det som skulle vara lönsamt för mig är 100 kr + moms/timme om jag sak anlita någon, annars har jag inte råd.”
- ”vi har ingen brist.”
- ”kvalitén kan definitivt höjas, blir det bra från början gör det stor skillnad.”
- ”jag har inte kontakt med någon unghästutbildare, men jag vet att det finns i Skaraborg.”
Fråga 12: Om ni anställer eller samarbetar med en unghästutbildare, vad prioriterar ni?
- ”skall ha god hästkännedom och kunna rida in unghästar med problem.”
- ”gott horsemanship, gott rykte, relevant kostnad.”
- ”någon som jag själv bedömer är ok. Modig är inget plus. Jag vill ha utbildade hästar, som inte slänger av någon.”
- ”personlig kontakt.”
- ”det är viktigt att man är modig och duktig att rida vid inridning och att vi gillar systemet som personen arbetar efter. Har egen lång erfarenhet och vill ha visst inflytande.”
- ”någon med djup hästkännedom, absolut ingen nyutbildad hippolog.”
- ”någon yngre (ung) som vill komma fram. ”
- ”kunnig person med naturlig fallenhet för hästhantering. Det är viktigare än utbildningen.”
- ”stort hästkunnande. Ska kunna ge den unga hästen en lugn start.”
- ”har tidigare goda erfarenheter, referenser. Har samma eller liknande syn på arbetssätt och mål.”
- ”lugn med stort horsemanship.”
- ”viktigast att hästarna mår bra och trivs med sin utbildning och får bästa skötseln.”
- ”viktigt med rätt ridning och utbildning. Hästvana, lugn, kan ”läsa” hästen, ej forcera!
Mod behövs naturligtvis så hästen inte känner ovan ryttare.”
- ”har ej testat alternativ 2 (utbildning med examen, t.ex. KY – unghästutbildning, hippologen alternativt beridarexamen).”
- ”rekommendationer från andra med goda referenser.”
- ”VIKTIGAST… rätt hästkänsla.”
- ”(inridning) + erfarenhet med mycket bra resultat.”
- ”kvalité, referenser.”
- ”personligheten är viktig! Att han/hon stämmer ihop med mig och mina hästar. Har en ryggskada så jag har ingen styrka. Jobbar mycket med lydnad!”
Fråga 13: Hur skulle du vilja se ett samarbete kring unghästutbildningen i Sverige?
- ”Mycket mer samarbete! Hästvärlden är så tråkig. Alla tänker bara på sig själva, vill ej hjälpa varandra. Måste bry sig mer om varandra, alla vi hästfolk! Hjälpa varandra mer!
Ryttare och avel. Vi avelsfolk har mycket kunskap vi också!! Jag har en ryggskada men ingen vill hjälpa mig om de inte får ordentligt betalt förstås. Säljer mycket både i Sverige och utomlands!”
- ”Större kontaktnät.”
- ”Det fungerar bra. Bra hästar är värda kostnaderna.”
- ”Att köpa tjänsten av en bra och erfaren unghästutbildare är idag inte möjligt av ekonomiska skäl, med tanke på de ringa pris du idag kan sälja din häst för. Om vi i Sverige i framtiden ska ha någon seriös avel av bra hästar måste våra köpare inse vad det kostar att föda upp och utbilda unghästar.”
- ”Ställen där de tar emot hästar för olika önskemål. Fasta priser t.ex. en inridning 2-3 månader 2500-3000 kronor per månad, eller 8000-10000 för en inridning.
Förberedelser för treårs test eller annan visning, antal månader bestämmer pris. Regler för försäljning! Vad kostar det? Provision, vem skall ha den och vad krävs för att få den. Lämna ut ett telefonnummer till köparen (eller säljare) eller aktivt visa hästen?”
- ”Lättare att nå på närmare håll. Prisvärd. Kontakter med köpare så att man efter inridning kan sälja hästen lättare och till ett marknadsmässigt pris.”
- ”Utbildaren begränsar sig till 2-3 stall.”
- ”Finns alldeles för många dåliga ryttare som utger sig för att vara proffs. Certifiering?
Samarbete med övriga nordiska länder?”
- ”Svårt att säga när mina behov inte kräver någon kvalificerad utbildare, utan snarare någon som inte är rädd för hästar.”
- ”Gör en lista över varje län/region. ASVHs lokalföreningar + ridsportförbundets distrikt kanske kan få hjälp att samarbeta. Billigare för ägarna om de kan ska samordning i vissa ridhus vid olika tidpunkter. Upplever att mycket handlar om ekonomi. Skall du sälja din unghäst är det svårt att få igen pengarna på låg utbildning.
Ge förslag på kontakt ryttare/uppfödare! Utbildning behövs!”
- ”Vet faktiskt inte…”
- ”Samarbete med någon som har lång erfarenhet, ärlig, utbildad och som bor nära. Då kan man följa sin häst som man har sett dagligen i ca 3 år om det är något som man inte är nöjd med eller kanske tipsa utbildaren om. Du har ju haft hästen i flera år och kan se om något inte stämmer.”
- ”Mer teamwork mellan uppfödare och utbildare.”
- ”Vid all utbildning typ gymnasier, hippolog och dylikt, skall samtliga elever rida eller köra in minst en unghäst under god ledning inte för att glädja uppfödarna utan att ödmjukt lära sig att från grunden utbilda en häst oavsett om man tror sig bli världsmästare eller ej. Självklart måste vi uppfödare hjälpa skolorna med att ställa unghästar till förfogande.”
- ”Ett stall med en grupp kunniga personer som lägger upp utbildningsplaner för hästarna. Där borde även finnas möjligheter för eventuella köpare att komma och se hästarna och eventuellt prova.”
- ”Hästpriserna måste upp för att ekonomin skall tillåta någon inhyrd hästutbildare över huvudtaget. För min del behövs inget samarbete kring någon unghästutbildning. Jag har kompetenser själv. Själv är dessvärre bästa dräng i dagslägets ekonomi. ” - ”Mer liknande det tyska systemet. Hjälp till uppfödarna från avelsföreningen som
borde vara mycket aktiv i detta. Betala hellre en högre kostnad som medlemsavgift etc.”
- ”Samarbete kan bara komma till stånd om unghästutbildare och hippologer får en bred och djup utbildning om hästar och utbildning av sådana, inte den ytliga som
förekommer idag.”
- ”Ett delägarskap i hästen delar på vinsten vid försäljning.”
- ”Marknaden styr.”
- ”För bästa resultat är nog att jobba som lärling hos någon erfaren inridare/utbildare.
Det är nog väldigt svårt att lära sig detta teoretiskt. Beridarutbildningen i Tyskland eller motsvarande är nog lämpligt att börja med.”
- ”Utbildarna bör vara auktoriserade och kunna deklarera vilka kunskaper de har. Sedan kan de ta kontakt med våra inhemsföreningar (avelsföreningar). Gärna arrangera visningar av sina anläggningar så alla hästägare får en uppfattning om hur det hela går till.”
- ”Centrala platser spridda över landet där det finns tillgång till utbildning, instruktörer o.s.v. Eventuellt även ständigt återkommande försäljningstillfällen, visning av unghästar för spekulanter, auktioner och liknande. Samtidigt får det inte kosta uppfödare för mycket eftersom vi i dagsläget inte kan få betalt för våra produkter (förrän de är 6-7 år och har bevisat vad de kan). Om uppfödarna fick betalt ordentligt för sina unghästar så skulle vi alla som sysslar med detta kunna få ordentligt betalt.
Jag talar då även om hästar med kvalitet (som förstås inte har bevisat det ännu).”
- ”Jag har ett bra samarbete med 2st som tar hand om mina hästar för inridning och försäljning. Jag tror att det är för dålig utbildning i Sverige. Ungdomarna i Sverige vill inte ta det hårda jobb som det är att utbilda sig till unghästberidare. Det är en hårdare skola i t.ex. Tyskland och Holland.”
- ”Att A-tränarna exempelvis ser ut dessa. Att de som ansvarar själva har lång erfarenhet av utbildning av unghästar.”
- ”Ett samarbete mellan de äldre och erfarna och de som nyutbildar sig för att behålla
- ”Tycker väl det funkar bra. Lokala avelsföreningarna ordnar ju ofta t.ex.
löshoppningar m.m. som man kan vara med på och börja med i god tid, genom dem kan man även få råd och tips om mer unghästutbildning.”
- ”Det behövs mer utbildning av folk i ridhästsektorn, mer samarbete avel – tävling.”
- ”Att man enkelt kan söka upp beridare på Internet och att det är lätt för beridaren att lägga ut info om sig själv.”
