1
”Förtätning av svenska städer”
En undersökning av konflikten mellan stadsförtätning och gröna områden
Examensarbete 15 hp Halmstad 2020-05-14
Endrit Halili – endrithalili2@hotmail.com Lucas Lundin – lucas.lundin@live.se
Examinator: Kristian Widén
Examensarbete
Byggingenjörsprogrammet 180 HP
2 Abstract
This study aims to investigate urbanizations of cities and how it affects green areas.
Urbanization has increased substantially in recent decades, especially in developing countries where some cities have tripled in size. In southeast Asia, urbanization is 2,8%
greater than already urbanized parts of the world. As consequence of urbanization, green areas have often been unprioritized, which has had a negative effect on the ecosystem, places to socialize, psychological wellbeing and health for the city’s residents. The transformation of green areas into built-up areas has become one of the leading causes of deteriorating habitat worldwide.
In this study, four Swedish municipalities are investigated to see how they are managing urbanization and which strategies do they use to protect green areas. The municipalities that are investigated are Falkenberg, Halmstad, Helsingborg and Varberg and they are medium-sized cities in Sweden which has had a large increase in population in recent years.
The study was based on qualitative research approach where interviews and literature studies where used. This study resulted that urbanization have to take place from a sustainability perspective and that the densification have to be well planned.
Urbanization can lead to reduction of green areas inside cities, but it showed that the investigated municipalities have this under control and according to their programs, protection of green areas is going to be prioritized as urbanizations takes place.
3 Sammanfattning
Denna studie har undersökt förtätningen av städer och dess påverkan på gröna områden. Tidigare forskning inom samma område har visat att förtätningen av städer runt om i världen har ökat drastiskt de senaste decennierna och att vissa städer har tredubblats i storlek. Den mest berörda världsdelen är sydöstra Asien där urbaniseringen har ökat med 2,8 % jämför med andra delar av världen. En av de största konsekvenserna som kan medfölja med förtätningen är minskning av gröna områden, vilket påverkar negativt ekosystemet, umgängeplatser, psykiskt och fysiskt välmående av invånarna. Förvandlingen av gröna områden till bebyggda områden har blivit en av de största orsakerna till försämrad livsmiljö världen över.
I denna studie undersöktes fyra svenska städer och för att se hur de hanterar förtätningen samt vilka strategier de använder sig av för att skydda gröna områden.
Kommunerna som har undersökts är Falkenberg, Varberg, Halmstad och Helsingborg.
Dessa är mellanstora kommuner i Sverige som har haft stor ökning av befolkningen de senaste åren.
Undersökningen har varit baserad på kvalitativa undersökningsmetoder, där intervjuer, dokumentanalys och litteraturstudie har använts för att komma fram till ett resultat.
Denna studie resulterade i att förtätningen måste ske ur ett hållbarhetsperspektiv och att det är viktigt att förtätningen är välplanerad. Om gråa ytor tar över de gröna så kan livskvaliten bli försämrad för invånarna. Men det visade sig att de undersökta kommuner har detta under kontroll, där vardera kommun har skapa ett sorts program där skyddandet av gröna områden är en del av programmet.
4 Förord
Vår handledare under vårt examensarbete har varit Margaretha Borgström. Genom att ställa konstruktiva frågor har hon hjälpt oss genom vårt arbete. Vi har haft intressanta diskussioner och Margaretha har bidragit med stort kunnande och vi vill tacka henne för detta. Vi vill även tacka personerna på kommunerna och fastighetsbolagen som har ställt upp att svarat på våra frågor. Dessa personer listas nedan.
Maria Söderlund, Stadsarkitekt, Varberg
Malin Hansen, Fastighetschef på Fabo, Falkenberg
Kristina Bell, Översiktsplanerare på Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborg
Jenni Wehrmann, Projektutvecklare på Helsingborgshem
Martina Phil Fritsi, Planarkitekt på Halmstad kommun
Carin Ottoson, Hållbarhetsutvecklare på HFAB, Halmstad
5
Innehållsförteckning
Innehåll
Abstract ... 2
Sammanfattning ... 3
Förord ... 4
1 Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Problembeskrivning ... 8
1.3 Syfte och Mål ... 9
1.4 Avgränsningar ... 9
2 Förtätning av städer ... 10
2.1 Allmänt ... 10
2.2 Bostadsbrist i Sverige ... 11
3 Hållbar stadsplanering... 12
3.2 Studie från Finland ... 13
3.3 Urban green infrastructure (UGI) ... 14
4 Gröna områden i städer ... 15
4.2 Fördelar med gröna områden ... 15
4.3 Hydroponic Farming ... 15
5 Metod... 17
5.1 Undersökningsstrategi ... 17
5.2 Koppling mellan problembeskrivning och metod ... 17
5.3 Valda metoder för datainsamling ... 18
5.3.1 Litteraturstudie ... 18
5.3.2 Dokumentanalys ... 19
5.4 Arbetsgång ... 20
5.4.1 Litteraturstudie ... 20
6 Resultat... 21
6.1 Studerande kommuner ... 21
6.1.1 Falkenberg... 21
6.1.2 Varberg ... 22
6.1.3 Halmstad ... 26
6.1.4 Helsingborg ... 27
6
6.2 Intervjuer ... 28
7 Analys ... 34
7.1 Stadsplanerarnas och fastighetsägarnas syn på förtätningen ... 34
7.2 Går utvecklingen av gröna områden åt rätt håll? ... 35
8. Diskussion ... 39
8.1 Resultatdiskussion ... 39
8.2 Metoddiskussion ... 39
8.3 Slutsatser och rekommendationer ... 40
9. Slutsatser ... 40
9.1. Förslag till vidare forskning ... 41
11. Bilagor ... 45
7
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Urbanisering och förtätning av städer har stor inverkan på gröna områden. Man kan beskriva urbaniseringen på två sätt. Det ena sättet att beskriva urbaniseringen är som en omflyttning där invånarna i ett land i allt större omfattning flyttar till storstadsområdena och det andra sättet är att skildra urbaniseringen är hur stor del av befolkningen som bor i tätort, detta brukar benämnas tätortsgrad och eller urbaniseringsgrad (Boverket, 2019).
Urbaniseringen har under de senaste årtionden ökat kraftigt, speciellt i utvecklingsländer där vissa städer har tredubblat i storlek. I sydöstra Asien är urbaniseringen 2,8 % större jämfört med redan urbaniserade delar av världen. Som konsekvens av urbaniseringen har gröna områden ofta bortprioriteras vilket har fått negativ effekt på ekosystemet, umgängeplatser, psykologisk välmående för stadens invånare och hälsan på stadens invånare. Förvandlingen av gröna ytor till bebyggda områden har blivit en av de största orsakerna till förstörd livsmiljö världen över (Corstanje, m.fl. 2017)
Människor har under lång tid flyttat från landet in till städerna, vilket i sin tur har lett till expansion och utveckling av städerna. Folk vill bo centralt just för att de vill ha nära till arbete, kulturutbud, affärer, caféer och vänner. Undersökningar och analyser som gjorts de senaste årtionden visar att upplevelsen av närheten mellan aktiviter och boende är den viktigaste trivselfaktorn. I och med allt fler människor flyttar in till städerna expanderar städerna. Men även förtätning sker på områden i städerna som ännu är obebyggda. Förtätningen har gjort att folk bor tätare och avstånden har minskat. Detta har lett till att bilåkandet har minskat då folk har gång/cykelavstånd eller att det finns god tillgång till kollektivtrafik (Haaland, m,fl, 2015).
Det råder bostadsbrist i många delar av Sverige. Bostadsbristen hindrar utveckling av välfärden och minskar arbetskraftens rörlighet, vilket kan skada den ekonomiska tillväxten. Politiker har gjort många åtgärder för att främja byggandet av bostäder. (Granath Hansson, Anna. 2017). Detta har lett till ett ökat bostadsbyggande, vilket har lett till förtätning och exploatering av städerna. Förutom sina fördelar medför förtätningen även nackdelar, ett exempel kan vara att förtätningen ibland minskar andelen gröna områden i städerna (Haaland, m,fl, 2015).
Enligt Carola Wingren är tillgången till vildmark i stadsmiljön viktig av flera skäl, i den urbana miljön behövs det platser för grundläggande naturliga processer såsom pollinering, fotosyntes och bildande av jord. Gröna områden i urbaniserande miljön bidrar till utvecklingen av biologisk mångfald, vilket i sin tur gynnar många ekosystemtjänster. Gröna områden är en viktig del av stadens infrastruktur. Här kan invånarna komma och umgås och koppla av och även komma hit och röra på sig. Gröna områden minskar stress och ökar välbefinnandet hos människor, ur miljösynpunkt däremot förbättrar gröna områden luftkvalitet, reglerar temperaturen och håller temperaturen nere i städerna, ger möjlighet till naturlig dränering och här kan djur och växter bo (Boverket, 2016).
8 1.2 Problembeskrivning
Allt fler människor vill bo centralt i städer med anledning av att de vill ha närhet till jobb, skola, affärer, upplevelser, kultur och vänner. Städer växer och stadsområden förtätas, därför blir behovet av en hållbar stadsutveckling allt viktigare. Detta innebär att det behövs skapande av en attraktiv stadsdesign med god livskvalitet där grönskan finns med i stadsplaneringen (Haaland, m.fl. 2015).
Andledningen till att städer förtätas är på grund av att befolkningen ökar i Sveriges städer och det blir brist på bostäder. Kommuner och städer i Sverige behöver tackla urbaniseringen, detta måste man göra med avseende på en långsiktig hållbarhet och samhällsservice. När man förtätar är det viktigt att man bevarar kvalitén och tillgänglighet till grönområden och friytor, som är en plats för rekreation och utevistelser. Gröna områden är attraktiva att bygga på när man förtätar, det är dock viktigt att bevara gröna ytor ur sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Om människor och byggnader blir fler, medan de gröna ytorna blir mindre eller har konstant storlek, då finns det en risk att det blir en obalans mellan grönytors funktioner.
(Boverket, 2016)
Förtätningen påverkar stadsinvånarna positivt just med tanke på att det skapas närhet till arbete, skola och verksamheter. Dock att skapa en god livskvalitet genom förtätning kan vara en klurig utmaning, att bygga tätt kan leda till minskning av gröna ytor och därmed försämras den eftertraktade livskvaliteten.
Utifrån denna problematik har denna studie undersökt förtätningens påverkan i fyra svenska städer som har haft hög tillväxt av invånare de senaste åren. Städerna som kommer att undersökas är Falkenberg, Halmstad, Helsingborg och Varberg.
Sammanfattningsvis kan man säga att denna studie har undersökt hur förtätningen påverkar grönskan i fyra, ovan nämnda, svenska städer. Vi har genom intervjuer analyserat förtätningen och dess påverkan på gröna områden ur kommunernas och fastighetsägarnas perspektiv.
9 1.3 Syfte och Mål
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur förtätningen och expanderingen av städer påverkar städernas grönska, samt vilka fördelar och nackdelar som medföljer med förtätningen.
Målet med studien har varit att undersöka detta ur kommunens och fastighetsägarnas perspektiv.
1.4 Avgränsningar
I denna studie har undersökningsområdet avgränsas till fyra kommuner, nämligen Falkenberg, Varberg, Halmstad och Helsingborg. Arbetet är inte baserat på befolkningens åsikter, utan stadsplanerare och fastighetsägare har intervjuas för att få en bättre inblick om hur konflikten mellan förtätningen och grönskan ser ut. En viktig punkt är även att inga förbättringsalternativ har tagit fram utan själva arbetet går ut på att bara undersöka förtätningen och hur förtätningen påverkar grönskan i ovannämnande kommuner.
10
2 Förtätning av städer
2.1 Allmänt
Svenska städer fortsätter att växa och förtätas, därför är det viktigt att man har en hållbar stadsplanering med hälsosamma och trivsamma miljöer. I Sverige är det inte inflyttningen från landsbyggden som är den största faktorn till att städerna växer, utan största faktorn att städerna växer är födelseöverskott och inflyttning från andra länder. Enligt Boverket, det finns två sätt att beskriva urbaniseringen. Första sättet är att beskriva förtätningen som en omflyttning där befolkningen i ett land flyttar från landskapen till storstadsområdena. Andra sättet däremot är att beskriva förtätningen med hjälp av tätortsgrad eller urbaniseringsgrad, vilket innebär den andel av befolkningen som bor i tätort. Enligt en studie som gjordes av SCB år 2010, andelen av befolkningen som bor i svenska städer har ökat från 81 % till 85 %, vilket innebär att 85 % av Sveriges befolkning bor på 1,3 % av landets totala yta. I Sverige så byggs det mest bostäder i Stor-Stockholm, Stor-Malmö och Stor-Göteborg. Andledningen till att folk vill flytta hit är att möjligheterna för arbeten och utbildningar är bäst här och att i dessa städer är utbudet av upplevelser och kultur störst (Boverket, 2019).
Idag bor mer än 50 % av världens befolkning i städer och denna siffra fortsätter att öka från år till år. Vilket medför att forskning behövs inom området förtätning av städer. Ramesh Anguluri och Priya Narayanan (2017) skriver i sin artikel att i städer som växer i hög takt och har stor inflyttning, där prioriteras gröna områden ofta bort vilket har social och psykisk negativ effekt på de som bor i staden. De betonar dock hur viktigt de är att gröna områden finns med i stadsplaneringen. Ny forskning visar att städer ofta är varmare än dess omgivning, gröna områden hjälper till att reglera detta så att temperaturerna i städerna inte stiger mer än i sin omgivning (Narayanan och Anguluri, 2017)
Boverket gjorde 2012 följande antagande om den framtida urbaniseringen i Sverige.
- ”Fortsatt ökad tätortsgrad kommer att leda till förtätning i stället för utbredning av bebyggelsen. Detta för att effektivisera användningen av redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur.”
- Hög befolkningstäthet i storstäderna bidrar till en positiv ekonomisk utveckling i hela regionen.”
Anledningen till att förtätningen har blivit en trend i planeringen är att befolkningen ökar i svenska städer och större orter och de råder brist på bostäder i många kommuner. (Boverket, 2019).
I Sverige har höghusbyggandet aldrig riktigt slagit igenom utan traditionen i Sverige har varit att bygga på bredden. Så de svenska städernas yta har traditionellt ökat mer än befolkningen.
(Boverket, 2019). Detta har lett till att bilberoendet har ökat och att naturmark och jordbruksmark försvunnit. Så förtätningen ses som en strategi att kunna bygga bostäder utan att städerna breder ut sig och tar anspråk på värdefull mark. Genom att städerna bli tätare så blir möjligheterna för minskade utsläpp större genom kortare resvägar och möjligheter till en god kollektivtrafik, som gynnar en hållbar utveckling. (Boverket, 2016).
11 Det är inte bara den ekologiska hållbarheten som lyfts fram utan också den sociala, då tillgängligheten till olika aktiviteter ökar och sannolikheten för möten ökar. Man vill genom förtätningen länka ihop olika delar av staden och på så sätt minska segregationen och öka tryggheten. Kommunerna har ofta det gemensamma mål att kommunerna ska vara attraktiva och på så sätt öka invånarantalet och andel besökare och på så sätt skapa underlag för bättre service och kulturutbud. De finns många utmaningar för att få en god bebyggd miljö. De rapporteras ofta i medier att grönytor blir bebyggda och att friytor försvinner. För att utnyttja marken på ett effektivt sätt så byggs det ofta hög, dock så kan höga byggnader leda till brist på utblickar för de hus som skyms. De kan också leda till att solen sällen når innergårdar och att innergårdarna blir blåsiga. (Boverket, 2016).
Genom utredningar har man sett att det finns ett glapp mellan vad människor värderar och önskar och vad som faktiskt byggs. Man brukar säga att förtätning leder till en blandad stad.
Dock så har förtätningen i centrala lägen ofta lett till höga markpriser och på så sätt har det blivit höga bostadspriser. Detta kan leda till gentrifiering och social ojämlikhet. Ett argument att förtäta staden är att man utnyttjar den tekniska infrastrukturen bättre. Dock så sker förtätningsprojekt ofta på industrimark, hamnområden och parker vilket kan leda till svårigheter för att där finns otillräcklig infrastruktur och kollektivtrafik i dessa områden. Om man ska bygga tät krävs det att kommunerna tänker långsiktigt och har en strategi om hur utbyggnaden ska ske. (Boverket, 2016).
Det är stor skillnad mellan upplevd täthet och fysisk täthet, vilket innebär att om byggnaderna står tätt är inte detsamma som att saker och ting finns på nära avstånd. Det är alltså inte tätheten som är eftertraktad, utan närhet till exempelvis arbete, kulturutbud, verksamheter och parker. Det handlar om att bygga tät men att det även ska finnas plats för åt de kvaliteter som skapar en bra livsmiljö. (Boverket, 2016).
Utdrag från Halmstad kommuns översiktsplan Det går att bygga tätt och grönt
”Förtätning är inte synonymt med att grönytor tas i anspråk och bebyggs. En tät stad eller ort ska inte vara mindre grön. Med fler människor på samma yta kan det både behövas nya grönområden och en utveckling av befintliga gröna områden. För att få en attraktiv
livsmiljö som både är hållbar och hälsosam, är det viktigt att staden och orternas strukturer är både täta och gröna. När förtätning inom staden eller serviceorterna sker, är det viktigt att de gröna strukturerna i dess närhet utvecklas. Närhet, tillgänglighet, sammanhållna stråk och förbättrad kvalitet är ledorden när närrekreation i staden och orterna utvecklas. Värdefulla gröna ytor bevaras och tillåts inte bebyggas. Områden och orter med brist på gröna ytor kan behöva kompletteras med nya park- och grönområden.”
2.2 Bostadsbrist i Sverige
Idag finns det en bostadsbrist i Sverige, speciellt i de större städerna, Stockholm och Göteborg. Bostadsbristen hindrar utvecklingen av välfärden och minskar arbetskraftens rörlighet, vilket kan skada den ekonomiska tillväxten.(Granath Hansson, Anna. 2017).
Bostadsbristen tros ha uppkommit på grund av ett begränsat bostadsbyggande och på grund av hyreskontroll som begränsar åtkomsten till det nuvarande hyresbeståndet (Boverket, 2013).
Fram till 2025 så beräknas det behöva byggas 66 900 nya bostäder (Boverket, 2018).
12 Politiker är eniga att man inte ska införa marknadshyror utan har istället ökat bostadsbyggandet. Vissa hinder har funnits som hindrar bostadsbyggandet diskuteras flitigt så som stadsplaneringsprocessen, kommunal markfördelning (eftersom Sverige har en tradition av extensiv kommunalt markägande), produktionskostnader, bygglagar, företags- och fastighetsbeskattning, brist på infrastruktur och finansiering (Granath Hansson. 2017).
För att få fart på bostadsbyggandet har de senaste regeringarna fokuserat på att reformera om stadsplaneringen. Även andra metoder har diskuterats såsom direkta subventioner för bostadsbyggandet. Syftet med att reformera stadsplaneringen är att öka stadsplaneringproduktionen och minska tiden som krävs för husutveckling. För att överkomma bostadsbrist så krävs fördelning av befintliga bostäder och generell ökning av bostadsförsörjning. Ett ökat bostadsbyggande minskar antalet bostadssökande vilket leder minskad hyra och kostnader på bostäder. Behovet av bostäder bestäms av geografisk och demografiska förhållanden, markanvändningsföreskrifter, tillhandahållande av infrastruktur, byggbranschen konkurrens och hyresreglering(Granath, Hansson. 2017).
3 Hållbar stadsplanering
3.1 Allmänt
Andelen människor i stadsområden ökar kraftigt, från 2015 till år 2050 anses den procentuella mängden människor som bor i stadsområden öka från 50 % till 70 % (C.
Haaland, C Konijnendijk van den Bosch, 2015). Detta kommer att resultera i expansion och förtätning av stadsområden och därför blir behovet av en hållbar stadsutveckling allt viktigare. Detta innebär att det behövs skapande av en attraktiv stadsdesign med god livskvalitet där grönskan finns med i stadsplaneringen. Med grönskan menas all vegetation som finns i stadsmiljön, vilket kan förekomma i form av parker, öppna ytor, bostadsgårdar och gatuträd. En av anledningarna till varför man lägger stor vikt på grönskan idag är för att den påverkar oss människor positivt genom att erbjuda en fysisk och uppbyggd miljö som uppmuntrar, möjliggör och stödjer hälsa, rekreation och välbefinnande, säkerhet, socialt samspel, tillgänglighet och rörlighet, en känsla av stolthet och kulturell identitet, samt är lyhörd för alla medborgares behov (WHO Healthy cities, 2008).
Tidigt under 60-talet utvecklades begreppen urbanisering och expansion av städer och diskussioner kring hur det kommer att påverka naturen i innerstaden och stadsperiferin. Med tiden upptäckte man att grönskan i stadsperiferin påverkas negativt av expansionen och just därför i början av 70-talet kom begreppet ”förtätning av städer”, vilket hade för syfte att gynna grönskan i stadsperiferin. Förtätningen blev mer aktuellt i början av 90-talet då städer började utvecklas allt mer och det innebar tre huvudegenskaper:
· En väl fungerande stadsplanering
· En väl fungerande kollektivtrafik
· Tillgänglighet till lokala tjänster och jobb
13 Första egenskapen, en väl fungerande stadsplanering, innebär förbättring av stadens estetik och även möjlighet till flera boende. Det innebär också förtätning av förorter runt omkring staden och även byggnation av nya bostäder i tidigare trädgårdar. Förtätningen och urbaniseringen har orsakat mest skada i industrialiserade länder. Kontinenten som har blivit mest påverkat av det är Asien där både privata och offentliga gröna ytor har minskats drastiskt i area, i Europa och Nord Amerika däremot har gröna ytor minskats med 5 %. Trädgårdar och vandringsled har försvunnit på grund av ombyggnationer, dessutom har befintliga trädgårdar minskats i area på grund av stenläggning. Enligt C.
Haaland och C. Konijnendijk van den Bosch (2015) även mindre privata trädgårdar påverkar positivt ekosystemet och kan samtidigt användas för privata behov.
Levnadsstandarden i ett kvarter är nämligen direkt kopplade med grönskan runt omkring, växter påverkar oss både psykiskt och fysiskt. Städerna fortsätter att förtätas och att tillhandahålla gröna områden har blivit en stor utmaning för arkitekter som håller på med stadsplanering (Haaland, m.fl, 2015).
3.2 Studie från Finland
Ett sätt att göra en anpassbar stadsplanering är genom att undersöka vad invånarna, som bor i området som ska förtätas föredrar att göra. I en studie som gjordes i Finland gav resultatet att 97 % av de undersökta personerna höll på med någon sorts av friluftslivsaktivitet. Där de mest populära friluftslivsaktiviteterna var simning, promenader, cykling, skidåkning. Ett par av dessa aktiviteter kan man göra nära hemmet, dvs. att det inte ska vara nödvändigt att ta bussen eller tåget för att hitta ett ställe där man kan ta en promenad eller cykla. Det författarna menar är att först undersöka hur mycket invånarna är intresserade av friluftslivet och sedan därifrån dra en slutsats om hur mycket grönska det ska finnas kvar efter ombyggnationen (Neuvonen, m.fl, 2007).
Enligt samma undersökning kom man fram till att grönskan i form av parker är nödvändig i Finland med tanke på att befolkningen där brukar göra friluftsaktiviteter allt mellan tre till fem gånger i veckan, och den genomsnittliga längden på varje tillfälle är ungefär en och en halv timme. Undersökning visar även att två av tre invånare i Helsingfors har ca 100 meter till närmsta området där de kan motionera, 14 % däremot har ca 0,1- 2 kilometer medan resterande 20 % har cirka 2 kilometer till närmsta motionsställe. Personerna som har deltagit i undersökningen har inte varit endast ifrån stadens centrum utan vissa av dem bor i förorterna runt omkring Helsingfors.
Författarna påpekar även att under stadsplanering i nordiska länder är det viktigt ta hänsyn till grönskan, förtätningen kommer leda till förminskning av vissa trädgårdar men den försvunna ytan bör ersättas med en ny yta som kan placeras någon annanstans (Neuvonen, m.fl, 2007).
14 3.3 Urban green infrastructure (UGI)
Urban green infrastructure (UGI) är en viktig del av stadsplaneringen och finns till för att få en hållbar stadsmiljö med god kvalitet. Exempel på gröna ytor i en stad är parker, trädgårdar, grönska längs vägar och gröna tak. Urban green infrastructure (UGI) finns till för att möta samhällets behov av gröna område. UGI ser till att bevara befintliga gröna områden, men också för att planera nya gröna områden i staden. Enligt world health organisation ska det finnas 9.5 m2 grönt område per människa för ett hälsosamt liv i en stad för invånarna. Idag med konkurrens om plats när städer växer så är gröna områden attraktiva att bygga på. Därför är det viktigt att UGI finns med i stadsplaneringen för att bevara gröna områden (Anguluri och Narayanan. 2017).
Urban green infrastructure (UGI) definieras som ”ett strategiskt planerat nätverk av stora och mellanstora gröna områden i innerstäderna med huvudsyfte att ge ett brett utbud av ekosystemtjänster”(Daviesa och Lafortezza, 2017). I Europa har UGI-konceptet blivit välkänt för dess potential att bidra positivt till ekosystemtjänster och är nu en av de viktigaste punkterna i europeisk stadsplanering. Ju mer befolkningen ökar centralt i städerna desto mer blir behovet av nya bostäder, detta kommer i sin tur att leda till en utvecklad urbanisering och därmed blir det en stor utmaning i stadsplaneringsagendan att bevara gröna områden. Detta har lett till att Urban green infrastructure (UGI) har blivit mer aktuellt när det kommer till stadsplanering där förtätningen är en del av agendan, bra referenser som redan har använt sig av UGI är Storbritannien ” Green Infrastructure Planning Practice Guidance” och USA ”Philadelphia’s Green Stormwater Infrastructure Planning Guidelines” (Daviesa och Lafortezza, 2017).
C. Daviesa och R. Lafortezza förklarar i sin artikel att länder som använder UGI som en strategi att bevara grönskan i städerna måste uppfylla ett antal principer. De första principerna ingår redan i planeringsstadiet och dessa principer är en välfungerande balans mellan ”gråa” och gröna områden och en multifunktionell planering, dvs. en planering som gynnar alla som bor i området. Nästa steg blir då produktionsskedet och principerna som ska uppfyllas här är att vara strategiskt, organiserad och väl påläst.
Sista skedet är resultatet av det hela, principerna som ska uppfyllas här är att produkten, i detta fall stadsplaneringen, ska bidra positivt till ekosystemet och ekosystemtjänsterna (Daviesa och Lafortezza, 2017).
För att få en bättre bild om hur väl dessa principer uppfylls i Europeiska länder utförde författarna, C. Daviesa, R. Lafortezza, en undersökning. Denna undersökning gick ut på att studera gröna områden i urbaniserande städer i Europa och även studera om UGI ingår i deras stadsplanering. Enligt författarna finns grönskan med i varje stadsplanering de har undersökt men med vissa brister. En strategisk planering och användning av beprövade metoder saknas på de flesta undersökta ställen och därmed uppfylls inte UGI-principerna. Författarna, C. Daviesa, R. Lafortezza, påpekar även att vanligaste sättet att planera grönskan i dessa undersökta städer är genom att bevara redan befintliga gröna områden, vilket stämmer inte alls med UGI:s strategiska planering. Denna strategiska planering inser att gröna områden bör restaureras och byggas på nya ställen om det är nödvändigt och på så sätt gynnar man både grönskan och förtätningen (Daviesa och Lafortezza. 2017).
15
4 Gröna områden i städer
4.1 Allmänt
I Europa lever de flesta människor i urbaniserade områden, vilket gör att tillgången till gröna områden är en viktig faktor för välmåendet för dessa personer. Dock så är tillgången till gröna områden ofta bristfällig, detta kan få negativa effekter för stadens invånare. Christine Bertram och Katrin Rehdanz (2015) skriver i sin artikel att allt fler städer och länder börjar ta ansvar att utveckla gröna områden idag. I vissa städer i Tyskland så finns ett minimikrav av gröna ytor per invånare. Dock så finns det avvägningar som måste göras mellan att bygga nya hus och att bevara gröna områden och andra öppna ytor. Bertram och Rehdanz berättar att när man avgör om man ska bygga och förtäta städer så väger man fördelarna med att förtäta mot fördelarna att bevara gröna områden. Detta för att se till att marken används hållbart, effektivt och möter behoven för invånarna i staden (Bertram och Rehdanz. 2015).
4.2 Fördelar med gröna områden
Ett grönt område definieras som ett område med gräs, träd och annan vegetation. Gröna områden förbättrar människors humör och självkänsla, skapar en buffert för att klara stress, skapar lägre nivåer av depression, ångest och stress, tar upp föroreningar, förbättrar människors sociala hälsa, ger plats för fysiskt aktivitet, ger möjlighet till naturlig dränering, i gröna områden kan även växter och djur bo, gröna områden producerar syre och även som redan nämnt innan håller gröna områden temperaturen nere i städerna (McCormick. 2017).
En målgrupp som är i stort behov av gröna områden är barn. Ny forskning visar att det finns ett förhållande mellan grönområden och barns utveckling, mentala välbefinnande, beteende och kognition. Barn spenderar idag mer tid inomhus än vad barn gjorde för.
Där de underhåller sig med aktiviterer så som TV, videospel och datorer. Detta leder till en stillasittande livsstil som ökar risken för fetma, astma, ADHD och vitamin-D brist.
Undersökningar har visat att barn som har nära till ett grönt område spenderar mindre tid inomhus vilket förbättrar barns minneskapacitet, minskar uppmärksamhetbehovet och mildrar stress. (McCormick. 2017)
4.3 Hydroponic Farming
Det finns ett ökande behov av att förbättra livsmedelsproduktionen över hela världen.
Det förväntas att den globala befolkningen kommer att nå cirka 10 miljarder människor år 2050, 66 % av jordens befolkning kommer att bo i urbaniserade områden. Denna tillväxt i städer skapar en efterfrågan på färska produkter för att säkerställa en hälsosam befolkning. Det finns ett antal olika sätt att bevara grönskan i urbaniserade ställen, ett sätt är Hydroponic Farming. Vilket innebär att man odlar i vatten och helt utan jord, där växterna tar upp näringen av rötterna som är i kontakt med vatten (Gentry, 2019).
16 Denna resa påverkar negativt både produktens kvalitet och näring, författaren påpekar även att resan påverkar växthuseffekten genom koldioxidutsläppen. Just för att minska dessa negativa effekter för livsmedelsproduktionen är det viktigt att utveckla lokala produktioner för stadsbefolkningen. För att denna förändring ska ske måste nya jordbruksmetoder passa in i den befintliga stadsstrukturen just för att producera ekonomiskt hållbara produkter. Ett sätt att flytta jordbruk närmare befolkningen som bor i innerstäderna är hydroponisk odling. Hydrologisk odling erbjuder ett antal fördelar jämfört med konventionellt jordbruk, jordbruket flyttas närmre stadsbefolkningen och urbana områden blir grönare. Enligt en studie som gjordes i Arizona hydroponisk odling minska vattenanvändningen med 13+-2,5 gånger jämfört med konventionellt jordbruk. Samma studie visade även att produktionen av icke- defekta produkter ökade med 11+-1,7 gånger (Gentry, 2019).
Ett problem som kan uppstå när det kommer till planeringen av Hydroponic Farming i urbaniserade områden är att hitta ett ställe där man kan placera dessa ”gårdar”, en lösning kan vara att placera dem på oanvända platser, exempelvis på hustak.
Utnyttjandet av outnyttjat utrymme i urbaniserade områden har varit en nyckelfaktor till framgången på en lönsam hydroponisk gård. Förutom hustak kan man odla under markytan också, ett bra exempel på detta är ”Clapham Common i London (Gentry, 2019).
Enligt Matthew Gentry effektiviteten av Hydroponic Farms i förhållande till traditionella växthus är direkt kopplat till regionen där gården befinner sig. I tempererade miljöer där goda ljus och vattenresurser finns tillgängliga är den relativa effektiviteten för Hydroponic Farms i jämförelse med traditionella växthus låg. I extrema miljöer däremot är den relativa effektiviteten betydligt högre. Exempel på extrema miljöer är områden med vattenbrist (t.ex Abu Dhabi, Dubai) och områden med mindre dagsljus (t.ex Sverige), kortare sagt kan man säga att Hydroponic Farm passar bättre i områden där det är vattenbrist eller kortare dagsljus. Detta gör Hydroponic Farm ännu mer attraktivt för lokal odlad mat i Sverige (Gentry, 2019).
17
5 Metod
5.1 Undersökningsstrategi
Denna studie är uppbyggd på kvalitativa metoder, vilket innebär att vi får fram en bättre bild av problemet som ställts genom att samla in, tolka och analysera gamla studier samt intervjua personer som är insatta inom området vi undersöker. Den kvalitativa metoden leder till ett icke-numeriskt resultat, dvs. att resultatet ger en detaljerad helhetsbild av det som undersöks i form av löpande text (Ahrne och Svensson. 2015).
Litteraturstudien användes för att samla in fakta och få bättre förståelse om urbanisering/
förtätning av städer och hur det påverkar grönskan. Den bidrog även till ökad kunskap om hållbara stadsplaneringsstrategier, där förtätningen kan fortsätta utvecklas samtidigt som de gröna områdena behålls. Intervjuarna däremot användes för att se hur de undersökta kommunerna ser på stadsförtätningen och vilka strategier de använder sig av för att bevara grönskan. I varje undersökt kommun intervjuades en stadsplanerare och en fastighetsutvecklare just för att få en klarare bild om hur bostadsbristen/förtätningen ser ut i respektive kommun och vilka strategier de använder sig av för att bevara invånarnas välmående. Dokumentanalysen kom lite senare in i bilden och anledningen till att vi valde att undersöka/analysera dessa dokument är just för att se hur dessa kommuner har utvecklats under det senaste decenniet och även hur dessa kommuner kommer att utvecklas under de kommande decennierna.
5.2 Koppling mellan problembeskrivning och metod
Syftet med denna studie var att undersöka hur förtätningen av städer påverkar grönskan och vilka strategier kommunerna, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg och Varberg, använder sig av för att motverka minskning av gröna områden i innerstaden. För att kunna studera mer detaljerad en sådan typ av problem är det viktigt att vara inläst på området och just därför är det nödvändigt att använda sig av vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter. Enligt Henricson (2017), en viktig punkt under undersökningsprocessen är att den litteratur som används är vetenskapligt publicerande texter av originalproduktion och primärkällor, anledningen till detta är för att en undersökning som har forskningsanknytning kräver god och pålitlig kvalitet. Förutom vetenskapliglitteratur kan det vara fördelaktigt att vända sig till personer som är kompetenta inom området som undersöks, detta förklaras mer detaljerad av Göran Ahrne och Peter Svensson i boken Handbok i kvalitativa metoder.
Enligt författarna så kan man samla empirisk data genom att komma i kontakt med personer som är kompetenta inom området och sedan använda mötet med dessa personer som en del av studiens resultat. Författarna berättar även att mötet kan utföras på tre olika sätt, nämligen genom att utföra en intervju, genom att titta på och iaktta vad människor gör och genom att utnyttja dokument och artefakter av olika slag. Vi har valt att utgå från första sättet dvs.
genom att utföra en intervju, där man ställer frågor som är intressanta om just det som undersöks. Under intervjun är det viktigt även att man ställer frågor om intervjuarens bakgrund, dvs. vad denne jobbar med, namn och ålder, denna information kan sedan användas som referens. Mer utförlig information om vilket typ av intervju vi använde oss av kommer lite längre ner i texten.
18 5.3 Valda metoder för datainsamling
5.3.1 Litteraturstudie
Vår studie inleddes med att genomföra en litteraturstudie för att skapa en vetenskaplig grund till arbetet och även få bättre förståelse om hur förtätningen påverkar grönskan samt vilka stadsplaneringsstrategier som är mest hållbara. Enligt Backman ,2008, litteratursökning är ett viktigt moment i arbetet och kan inte hoppas över, författaren citerar enligt följande ”Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att göra ett bra jobb om man inte tar reda på tidigare samlad kunskap. Denna hjälper oss att inse betydelsen av en fråga, hur den attackeras (metod), vilka resultat man fått (vad man vet), vilka förtjänster och svagheter som vidlåder tidigare forskning i olika avseenden m.m” (Backman, 2008)
Litteratursökningen är baserad på ord som är kopplade till studiens problemformulering.
Utifrån vår problemformulering har vi avgränsat sökningarna till ord som är relevanta till vår studie, exempelvis urbanization of cities. Litteraturen vi har använd oss av hittades på högskolebibliotekets hemsida och består av vetenskapliga artiklar. Sökningarna har begränsats till titel, utgivningsår och artiklar
Tabell 1, Sökresultat på vetenskapliga artiklar
Databas Publicerings år Sökord Antal träffar
Högskolan i Halmstad databaser
2005-2019 Green areas 203 137
2012-2019 Urbanization+green
areas
10 674
2015-2019 Strategies for urban
green 19 654
2015-2019 Access to green
areas+urbanization
4 148
Efter vår sökning, baserad på titlar och nyckelord, märkte vi att det kan bli lite klurigt att urskilja relevanta artiklar från de irrelevanta. Artiklarna som vi valde hade utifrån nyckelord och titel hade likheter med vårt undersökningsområde. Nästa steg i litteraturstudien var att rensa bort ointressant litteratur, detta genomfördes genom att läsa sammanfattningen av dessa artiklar och sedan utifrån det urskilja vilka artiklar som är relevanta till vårt arbete.
19 5.3.2 Dokumentanalys
Textdokumenten som har analyserats är styrdokument från Falkenberg-, Halmstad-, Helsingborg- och Varberg kommun och rekommenderades av respondenterna som har intervjuats under studies gång. Det vi har lagt mer fokus under analyseringen av dessa styrdokument är kommunernas syn på förtätning och deras strategier för bevarandet av gröna områden.
Tabell 2, Tabell över styrdokument och resultat
Publicerings år Dokument Publicerare
2017 Mål och strategier för
bostadsbyggandet Falkenbergs kommun
2011 Plan för den ekologiska
hållbarheten Falkenbergs kommun
2011 Framtids bild 2030 Halmstad kommun
2017 Stadsplan 2017 Hälsingbors stad
2017 Förtätningsstrategi för
Varbergs tätort Varbergs kommun
5.3.4 Intervjumetodik
Nästa steg i vår studie/ undersökning var att intervjua personer som har jobbat sedan tidigare med stadsplanering. Det lättaste sättet att få information om hur en person uppfattar eller känner inför en företeelse som vi intresserar oss för, är att ställa frågor (A. Lantz, 2013). Att starta själva arbetet med litteraturstudie hjälper mycket ur ett perspektiv där man får djupare förståelse och kunskap om hur forskningsfronten inom ämnet man studerar ser ut idag. Sedan att intervjua personer som har jobbat med liknande problem hjälper mycket att se samma problem ur andras perspektiv. Enligt Lantz (2013) en väl genomförd intervju skall möjliggöra resultat som är tillräckligt tillförlitliga och giltiga för att vara nyttiga och användbara för andra och kunna komma andra till del. De författaren menar är att intervjuer ska bidra till ett pålitligt resultat, som alternativt kan användas i kommande undersökningar.
Vi har valt att utgå ifrån en öppen riktad intervju, vilket innebär att det fortfarande är en öppen intervju men med avgränsningar där intervjuaren planerar konversationen på så sätt att hen får svar på frågor som är intressant om ämnet hen studerar. Innan man utför själva intervjun så gäller det att göra en intervjuplan, vilket innebär en skriftlig förteckning över intervjuns frågeområden ordnade i den följd som frågorna ska ställas under intervjun. I den öppet riktade intervjun är det inte viktigt att skriva ner precisa frågor eftersom frågorna kommer att formuleras språkligt beroende på intervjupersonens föregående svar. Ett bra sätt att inleda intervjun däremot är genom att berätta lite kort vad undersökningen handlar om så respondenten vet redan från början vad intervjupersonen vill ha för svar och på sätt blir intervjun betydligt mer meningsfull i resultatet. Sedan är det alltid viktigt att man börjar själva intervju med att man ställer frågor om respondentens bakgrund, exempelvis ”Hur gammal är du?”, ”Vad arbetar du med” och ”Vad har du för utbildning”. Denna information kan sedan användas som referenser i resultatet och diskussionen. Sedan är det även viktigt att ställa frågor i en logisk följd så det blir en röd tråd genom hela intervjun. Nästa punkt blir dokumentation av intervjun, vilket kan göra på två olika sätt nämligen genom att anteckna eller spela in själva intervjun. Enligt Lantz (2013) att anteckna intervjun kan vara lite klurigt eftersom det kan bli svårt att vara flexibel, dvs. att intervjua, lyssna på respondenten och anteckna samtidigt, så att spela in intervjun brukar vara bästa sättet att dokumentera den.
20 Problemet är dock att många känner olust inför en intervju och just därför är det viktigt att man är tydligt att berätta vad materialet kommer att användas till.
5.4 Arbetsgång 5.4.1 Litteraturstudie
Själva studien startades med en litteraturstudie, där vi kontinuerligt sökte vetenskaplig litteratur som är kopplad till förtätningen, grönskan och stadsplaneringsstrategier. Här kan det även påpekats att litteraturstudien är grunden på den teoretiska referensramen.
5.4.2 Intervju
Första steget i detta moment var att komma i kontakt med personer som är kompetenta i området som undersöks och detta gjordes genom att mejla dessa personer. Mejlet innehöll en kort presentation av oss själva och även en kort presentation av det vi undersöker. Nästa steg var då att utföra själva intervjuerna och på grund av rådande situation, dvs. på grund av coronaviruset, fick vi som ett tips av de flesta respondenterna att utföra intervjuerna i form av en chatt. Detta innebär att intervjuaren ställer frågorna skriftligt i chatten och sedan respondenterna svarar skriftligt i samma chatt, fördelen med detta var att man kunde ge respons till respondenterna ifall något var oklart eller om man nu behövde ett mer utvecklat svar. Varje intervju bestod av sex frågor och totalt intervjuades åtta personer, varav fyra var stadsplanerare och fyra fastighetsutvecklare.
Tabell 3, Tabell över respondenter
Namn Yrkestitel Stad
Maria Söderlund Stadsarkitekt Varberg
Malin Hansen Fastighetschef på Fabo Falkenberg
Hanna Smekal Landskapsarkitekt på
kommunstyrelseförvaltningen Falkenberg Kristina Bell Översiktsplanerare på
Stadsbyggnadsförvaltningen Helsingborg Jenni Wehrmann Projektutvecklare på
Helsingborgshem Helsingborg
Martina Phil Fritsi Planarkitekt på Halmstad
kommun Halmstad
Carin Ottoson Hållbarhetsutvecklare på
HFAB Halmstad
5.4.3 Dokumentanalys
Styrdokumenten lästes just för att få en bättre uppfattning om kommunernas stadsplanering samt användes dessa dokument som komplettering till intervjuerna.
21 5.5 Trovärdighet
5.5.1 Validitet
”Graden av validitet för ett mätinstrument avser om instrumentet mäter det som det är avsett att mäta” (Henricson, 2017). De författaren menar är att validitet avser pålitligheten i ett arbete. För att öka validiteten i vårt arbete har vi varit noga med att välja vetenskaplig litteratur som är direkt kopplad till problemet vi undersöker. Frågorna som ställdes till respondenterna har varit direkt kopplade till förtätning av städerna och hur det kommer att påverka grönskan, vilket har gjort att vi har fått svar som är intressanta om just denna studie.
5.5.2 Reliabilitet
Om en studie är reliabelt betyder det att man får samma resultat vid varje försök, vilket med andra ord betyder att studiens resultat är noggrant och därmed pålitlig eftersom det blev samma resultat vid ett antal olika försök (Henricson, 2017). För att säkerställa studiens reliabilitet har vi valt att utgå från ett antal olika vetenskapliga artiklar, just för att undersöka samma problem ur olika referensens perspektiv. Till en början hade vi tänkt oss att undersöka endast gröna områden i Halmstad kommun men just för att öka studiens reliabilitet har vi val istället att undersöka fyra kommuner.
6 Resultat
6.1 Studerande kommuner
I denna del av empiri analyseras styrdokument och program från fyra olika kommuner.
Dessa dokument är hämtade från respektive kommuns hemsida och handlar huvudsakligen om stadsförtätningen.
6.1.1 Falkenberg
Mål och strategier för bostadsbyggandet
De senaste åren har skett en rejäl ökning av invånarantalet i Falkenberg och det förväntas öka med 320-330 personer per år mellan 2021-2025. Detta har i sin tur orsakat en ökad bostadsbrist, vilket förväntas att dämpas genom byggnation av nya bostäder i kommunen. Enligt befolkningsprognoser och rådande bostadsbrist i Falkenberg behövs ca 250 nya bostäder under perioden 2016-2020. En annan faktor som har ökat bostadsbehovet i Falkenbergs kommun är att befolkningen allt mer åldras och detta ökar kravet på äldreboenden, främst demensplatser. En uppskattning som gjordes av kommunens bostadsansvariga ca 100 nya seniorlägenheter skulle behöva skapas inom en tioårsperiod.
Kommunens strategi att sänka den rådande bostadsbristen är genom att förtäta och bebygga centrala staden inifrån och ut. Denna strategi går ut på att ge chansen till privata fastighetsägare att bygga nya bostäder och därmed förtäta staden, anledningen till att Falkenbergs kommun anser förtätning som ett bra alternativ är för att det kan snabbare skapas byggrätter jämfört med att förvara mark för att förstärka råmarksreserven (Mål och strategier för bostadsbyggandet, 2017). En viktig punk som måste påpekas här är att i styrdokumentet ” Mål och strategier för bostadsbyggandet”
22 nämns även att byggandet av de nya bostäderna ska leda till en hållbarstadsplanering. I samma dokument citeras ” År 2025 kan livsmiljön i och runt städerna vara hållbar, med hjälp av medveten stadsplanering. Då måste biltrafiken i innerstäderna minska och lämna plats åt promenadvägar, cykelstråk och mötesplatser. Dessutom behöver många områden i städerna rustas upp eller förtätas, så att alla människor i och runt staden kan hitta ett boende och en bostadsort som passar deras behov” (Mål och strategier för bostadsbyggandet, 2017).
Kommunen har även gjort en analys över bostadsområden just för att få en bättre bild av olika områden i centrala Falkenberg och en bättre bild av områden som möjligtvis kan förtätas. Totalt undersöktes 21 olika områden där de flesta kunde förtätas med tiotals nya boenden. Förutom innerstaden, undersöktes kusten med. Det visade sig att det finns goda möjligheter för nya byggnationer i kusten men stadens centraladel hade bättre förutsättningar utifrån kommunikationsläge, service och företagande.
God bebyggd miljö
Falkenberg vill med sin stadsplanering bidra till en god och hälsosam livsmiljö samt bidra till en god regional miljö. Stadsplaneringen ska utformas på så sätt att den är hållbar och miljöanpassad, dvs. att den på långsikt bidrar till god mark, vatten och andra primära resurser. Eftersom bostadsbristen fortsätter öka så kommer förtätningen att fortsätta i Falkenbergs kommun, dock ska den ge förutsättningar för planering av ett långsiktigt hållbart samhälle utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv (Plan för den ekologiska hållbarheten, 2011).
En annan anledning som gör att Falkenberg lägger stor vikt på en hållbar stadsplanering med hänsyn till stadens grönska är just för att staden omfattar en rad med olika rödlistade arter, dvs. hotade arter. I dokumentet ” Plan för den ekologiska hållbarheten”
citeras enligt följande ” Bland dessa finns 46 arter av lavar, 68 kärlväxter, 17 fåglar, 20 svampar, 14 mossor, 19 fjärilar, 1 kräftdjur, 2 fiskar och 2 däggdjur. Dessa ligger i hotkategorierna akut hotade – missgynnade”. I övrigt detta styrdokument tar inte upp hur mycket av grönskan i innerstaden som kommer att finnas kvar efter förtätningen.
6.1.2 Varberg
Allmänt om förtätningsstrategier i Varbergs kommun
”Förtätningsstrategi för Varbergs tätort” är ett dokument som innehåller riktlinjer för hur staden ska förtätas och ändå behålla sin karaktär. Varbergs kommun har vuxit i hög takt de senaste åren och fortsätter att växas, detta har i sin tur orsakat en hög efterfråga på bostäder. Bostadsbristen i Varberg märks framförallt i stadsområdet och i de kustnära tätorterna och just för att dämpa denna bostadsbrist har kommunen som mål att inom de närmsta åren att bygga ca 500 bostäder per år. Utbyggnadstakten kommer möjligtvis att öka ytterligare fram till 2030.
23 Enligt samma dokument, Varbergs kommun anser att förtätningsstrategin ska leda till en långsiktigt hållbar stadsplanering. Det påpekas även att en mer sammanhållen och tätare bebyggelse ska bidra till kortare avstånd och ett minskat transportbehov, där hållbara transporter kommer att främjas. I kommunens översiktsplan står det även att
”ny bebyggelse ska tillkomma genom komplettering inom eller intill redan befintlig bebyggelse så att gjorda investeringar och befintliga strukturer kan nyttjas effektivt och att ianspråktagande av omkringliggande värdefull jordbruksmark kan undvikas”
(Förtätningsstrategi för Varbergs tätort, 2017).
”Förtätningsstrategi för Varbergs tätort” tar hänsyn även till stadens gröna områden.
Varbergs kommun grönstrategi syftar på att säkerställa, planera och utveckla gröna områden samt öka den biologiska mångfalden. I dokumentet påpekas även att nya gröna punkter/områden kommer att skapas just för att säkerställa invånarnas och besökarnas välmående. I Varbergs grönstrategi ingår även planering/utveckling av befintliga parker just för att göra dem mer attraktiva och användbara.
Sammanfattningsvis kan man säga att grönstrategin i Varbergs kommun presenteras enligt följande ” behovet av vardagsnära natur vid bostäder och skolor ska tillgodoses, att kustområdet ska vara tillgängligt för allmänheten samt att det behöver finnas rofyllda miljöer med utrymme för vila” (Förtätningsstrategi för Varbergs tätort, 2017).
Kartläggning av drivkrafter och begränsningar för förtätning
Modellen som används av kommunen för att kartlägga förutsättningar för förtätning baseras på stadsbyggnadsforskning och erfarenhet. Här kan det även påpekas att kartläggningen har genomförts av företaget Spacescape, med underlag från Varbergs kommun.
Förtätningsmodellen tar hänsyn till fyra olika delar, nämligen:
Kommunala förtätningsbehov: Närhet till tågstation, Västerport, Lokala centrum och bebyggelseglapp
Marknadens förtätningstryck: närhet till stadskärnan, närhet till havet, lugna gator och närhet till park
Förtätningsfrihet: naturskydd, kulturskydd, rekreativ grönstruktur,
jordbruksmark, strandskydd, verksamhetsområden, skyddszoner, riskområden
Förtätningsutrymme: bebyggd mark, planlagt mark, avsaknad av infrastruktur, kuperad mark
24 Figur 1: Sammanfattning av de drivkrafter och begränsningar som har identifierats för Varbergs tätort
Förtätning genom stora sammanhängande utbyggnadsområden
Med hänsyn till modellen, se figur 1, ovan gjordes en analys där förtätningspotentialen i Varberg undersöktes. Resultatet av denna analys visade att det finns stora förtätningsmöjligheter inom 3 km från Varbergsstadskärna. En viktig punkt man bör ta hänsyn till innan man börjar med projektering av nya bostäder är att ca 20 % yta ska dras av för att sedan användas för gatu- och parkmark, målet med detta är att i framtiden ska det finnas ca 10 kvm grönska per person inom 500 meterradie.
Analyserna, om förtätning av Varberg, resulterade till att tre områden som ligger centralt kan bidra till ett stort bostadstillskott, samtidigt som de bedöms påverka positivt stadens estetik.
25 Utveckla Västerport till blandstadsdel
Genom att utveckla Västerport till blandstadsdel skapas stora möjligheter för en attraktiv stadsmiljö och även en mer levande stadskärna. Västerport uppskattas inrymma ca 2000-2500 nya bostäder samt stor mängd av service, handel och arbetsplatser.
Omvandla vägar till stadsstråk
Enligt Varbergs kommun Trädlyckevägen och Österängsvägen ska omvandlas till stadslivsstråk och på så sätt öka möjligheten till en mer stadsmässig gatumiljö och öka möjligheten till en mer hållbar transport genom stadens vägar.
Förtäta nära lokala tog
Sista punkten i Varbergsförtätningsstrategi är att förtäta nära lokala torgen, med huvudtanke att förstärka det lokala serviceunderlaget och därmed ökar aktiviteten i torget och minskas bilbehovet, se figur 2.
Figur 2: Karta över områden som kommer att förtätas Konsekvenser- säkra gröna områden
Varbergs kommun kommer att förtäta staden just på grund av rådande bostadsbrist men en viktig punkt i den nya stadsplaneringen är att få en attraktiv stadsmiljö, som är både hållbar och hälsosam dvs. det är viktigt att staden är både tät och grön. Förutom parker och trädplanteringar kommer kommunen att investera på kreativa lösningar så som gröna tak och vertikal grönska. Varbergs kommun citerar enligt följande angående grönskan i staden ”Utifrån Varbergs grönstrategi bör alla ha minst 300 meter till ett grönområde och 500 meter till ett grönområde med ett flertal upplevelsevärden”
(Förtätningsstrategi för Varbergs tätort, 2017).
26 6.1.3 Halmstad
Framtidsbild 2030 - översiktsplanen
Halmstad har ett program kallat ”Framtidsbild 2030 – Halmstads kommun”, som ligger till grund för översiktsplanen. Denna gjordes med omfattande dialog och kommunikationsinsats med syftet att medborgarna skulle i tidigt skede få vara med i arbetet att påverka den nya översiktsplanen.
“Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga och övergripande bedömning av hur mark- och vattenområden bör användas och bebyggelsen bevaras och utvecklas.
Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men är ett viktigt strategiskt verktyg där framtida behov vägs mot tillgängliga resurser. Planens huvuduppgift är att ge stöd och vägledning för kommunala beslut om markanvändning så som byggnation och andra fysiska åtgärder.”
Halmstad kommun ser goda och varierande boendemiljöer som en konkurrensfördel mot andra kommuner och har målet att erbjuda goda livsmiljöer och att vara både en hemstad, upplevelsestad och kunskapsstad. Vad människor finner attraktivt i sin livsmiljö beror på vilket skede av livet man är. I Halmstad råder brist på smålägenheter med låg hyra och de östra delarna av staden har brist på trygga och tillgängliga bostäder för de äldre.
Förtätning
Genom att förtäta och funktionsblanda staden skapas närhet till arbete, skola, service och fritidsaktiviteter. Genom att avstånden mellan dessa slutgiltiga målpunkter blir mindre så kommer cykel och kollektivtrafiken öka, vilket kommer bidra till högre folkhälsa och mer rörelse i vardagen. Halmstad vill förtäta staden genom att fylla igen luckor på obebyggda platser i staden eller bygga på befintliga byggnader. Genom att göra detta så ökar exploateringsgraden, hushållning av marken blir god och man kan utnyttja befintlig infrastruktur och offentlig service. Så man vill prioritera förtätningen framför att bygga på ny, obebyggd mark.
Genom bygga fler bostäder och fler arbetsplatser så kan befolkningen öka, vilket stärker lokal handel samt kommersiell och offentlig service och ge ett ökat underlag till kollektivtrafiken. Dock om förtätningen ska ge positivt resultat så måste tillgången till kvalitativa grönytor och kopplingar ut i landskapet säkras. Ett sätt att förtäta är bygga på höjden och hur högt ett hus anses vara beror på vad det står. Till exempel i ett villakvarter så upplevs ett trevåningshus högt.
Gröna områden
Planeringsinriktning – Det går att bygga tätt och grönt. Det ska finnas platser för lek, rekreation, motion, vila, odling och grönska i bostadens närmiljö. Om man bygger i på gröna ytor så ska de ske lämpliga kompensationsåtgärder i närområdet. Halmstad vill att gröna stråk och kopplingar binder samman stadens större natur- och rekreationsområden. Att grönstrukturen är sammanhängande är viktigt både för växters och djurs spridningsförmåga och för människors möjligheter att röra sig mellan olika områden. Stråk och korridorer har fått viktigare roll när naturområdens storlek har minskat och avstånden mellan dem har ökat. Hav, sjöar, vattendrag och våtmarker ses som en viktig del av grönskan med höga naturvärden och värden för rekreation och friluftsliv.
27 6.1.4 Helsingborg
“Stadsplan 2017” - Vision Helsingborg
Helsingborgs kommun tog 2017 fram “stadsplan 2017” som är ett verktyg för att uppfylla vision Helsingborg som är till för att skapa en bra vardag med hög livskvalitet för Helsingborgs 175 000 kommuninvånare. Stadsplanen är digital och är på så sätt mer tillgänglig och nå fler målgrupper och personer. Man har genom att göra stadsplanen digital inte behövt trycka produkter och på så sätt kunnat hushålla med resurser. Men det finns även tryckta läsexemplar av stadsplanen tillgängliga för att säkerställa att alla ska få tillgång till stadsplanen. Invånarna har under framtagningen av stadsplanen fått komma med synpunkter och förslag vilket har varit uppskattat. Helsingborg har målet att vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag.
Förtätning
“Helsingborg är en attraktiv stad för boende och näringsliv och har haft en stor befolkningsökning under 2000-talet. Befolkningsprognosen visar på fortsatt hög tillväxt med drygt 40 000 nya invånare till år 2035. Helsingborg ska växa framförallt genom förtätning, vilket innebär man ska bygga en tätare stad på mark som redan är tagen i anspråk. Det handlar inte bara om att förtäta med byggnader, utan också med grönytor, cykelvägar, skolor och allt det som behövs i en stad.” – Stadsplan 2017
År 2035 så kommer det bo cirka 175 000 människor i Helsingborg kommun. Målet med stadsplanen är att underlätta Helsingborgs fysiska utveckling till en hållbar och attraktiv stad. I stadsplanen finns det beskrivet hur marken ska användas för att de behoven som finns angående bostäder, arbetsplatser, offentlig service, kommersiell service och handel, hållbara resor och transporter, grönska, kultur och fritid och klimatanpassning, framförallt regn och stigande havsnivåer. Många människor vill flytta till Helsingborg och staden växer. Helsingborg kommun föreslår en förtätning och utbyggning med cirka 12 750 bostäder. De vill ha en hög täthet med olika bostadstyper och storlekar. För detta krävs en täthet på 100-140 bostäder per hektar vilket är en hög täthet.
“Helsingborg utgör en central arbetsmarknad och tillväxtmarknad i Nordvästra Skåne.
En framskrivning av prognoser pekar på behovet av cirka 20 000 nya arbetstillfällen.
Genom att samla liknande verksamheter till samma geografiska område kan verksamheter dra nytta av varandra. Även verksamhetsområdena behöver bli tätare, och vi har tagit fram exempel på olika sätt att förtäta. “- Stadsplan 2017
Gröna områden
Till bostäderna krävs tillgång till parker och gröna stråk. Det behövs även närhet till både offentlig och kommersiell service, som till exempel skolor. Helsingborg ska vara den gröna staden med parker, natur, stadsodling och gröna stråk för alla. För att klara det ökande behovet så behöver Helsingborg fler grönområden och bättre kvalitet på dem befintliga. Genom gröna områden får staden ökad attraktivitet och livskvalitet. ”Vi behöver skydda och utveckla naturområden, minska bullerstörningarna och överbrygga barriärerna i de gröna stråken.”
28 6.2 Intervjuer
Maria Söderlund- stadsarkitekt, Varbergs kommun
Vår första respondent heter Maria Söderlund och jobbar som stadsarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Varberg.
Enligt Söderberg är förtätningen ett måste ur hållbarhetsperspektiv, hon påpekar även att befintlig infrastruktur och mark ska nyttjas så bra som möjligt utan att ta bort nödvändiga kvaliteter och skapa en god gestaltad livsmiljö. Söderberg förklarade för oss att kommunen är medveten om det behövs gemensamma gröna ytor och just därför jobbar de på att öka antalet gröna områden. Hon är även tydligt med att förklara att Varbergs kommun ser konsekvenser på gröna ytor inom kvartersmark där exploatörer väljer parkering framför grönska. Söderberg fortsätter att berätta för oss att det är en utmaning i stadsplaneringen att tillgodose gröna ytor och friytor vid byggande av nya förskolor.
Vidare pratade vi om staden var för tätbebyggt, dvs. om det upplevdes fysiskt täthet i staden. Angående detta tyckte Söderlund att Varberg inte är för tätbebyggt och att det finns möjligheter för fortsatt förtätning, dock nämnde hon att det finns områden som historiskt saknar nära tillgång till en park. Hon tar upp även behovet av gröna ytor i det offentliga rummet där hon säger ” Det finns bara gatumark i det offentliga rummet, exempelvis gamla industri och verksamhetsområden kräver nyanläggning av grönytor vid omvandling. Våra offentliga rum är alltför anvisade till bilismen och inte till gående, cyklister”. Söderberg berättar även att förtätningen inte nödvändigtvis behöver minska gröna områden utan förtätningen kan göras på bekostnad av friytor för bilar.
Angående stadens grönstrategi, berättar Söderlund att Varbergs kommun satsar på att bostadsnära parker och naturområden bör nås inom 200 m från bostaden.
Stadsdelspark bör nås inom 500-750 m och större rekreationsområden med minst 20 naturupplevelse, ro och tystnad bör nås inom 1000 m. Här blev vi även tipsade att läsa dokumentet ”Förtätningsstrategi för Varbergs tätort”.
Avslutningsvis berättade Söderlund att innovativa idéer är alltid välkomna i Varbergs kommun. Hon fortsätter med att förklara för oss att en byggherre nyligen hade vunnit en markanvisning i ett stadsutvecklingsområde som kallas Västerport etapp 1, där de planerar att använda sig av innovativa former för att bevara grönskan i området.
Malin Hansen- Fastighetschef på Fabo, Falkenberg
Vår andra respondent heter Malin Hansen och jobbar som fastighetschef på Fabo i Falkenberg. Vi genomförde en öppet inriktad intervju med Hansen där frågorna handlade huvudsakligen om förtätningen i Varberg och deras strategi att bevara hyresgästernas välmående i stadens delar som antingen har eller kommer att förtätas.
Enligt Hansen förtätningen är ett bra alternativ då det är en hållbar lösning. Hon nämner en rad fördelar som medföljer med förtätningen, exempelvis att det är lättare för hyresgästerna att nå vardagliga verksamheter så som jobb, skola, affärer, mm. Hansen påpekar även att saknas variation av olika typer av lägenheter i ett och samma område, vilket oftast leder till att folket flyttar från ett område till ett annat just för att de kanske behöver en annan typ av lägenhet. Angående detta säger Hansen ”det gör då att folk kan
