Syftet med detta arbete var att undersöka hur förtätningen och expanderingen av städer påverkar städernas grönska, samt vilka fördelar och nackdelar som medföljer med förtätningen.
Målet med studien var dock är att undersöka detta ur kommunens och fastighetsägarnas perspektiv.
Genom litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer så har studiens frågeställningar besvarats och målet har uppfyllts. Förtätning av städer har både sociala, psykologiska och ekologiska fördelar och nackdelar. Fördelarna är man inte tar anspråk på värdefull jordbruksmark och skogsmark, utan man utnyttjar befintlig infrastruktur och underlag för kollektivtrafiken blir god, folk får närhet till arbete, skola, vänner med mera och närheten möjliggör hållbara resor. Nackdelarna är att priser på hyror och bostäder kan bli höga, även att andel gröna ytor i staden minskar. Detta är dåligt för att gröna områden ger plats till fysiskt aktivitet och en plats att umgås. Det är bevisat att gröna områden förbättrar människors humör och självkänsla, skapar en buffert för att klara stress, skapar lägre nivåer av depression, tar upp föroreningar, förbättrar människors sociala hälsa, i gröna områden kan växter och djur bo, gröna områden producerar syre, gröna områden håller ner temperaturen i städerna och ger en plats för naturlig dränering.
Både de kommunerna och fastighetsbolagen vi har pratat med anser att de är viktigt att skapa en balans mellan det gråa och det gröna. De anser det är viktigt att när man förtätar så ska gröna områden bevararas och de ska även planeras in nya gröna områden. Alla kommunerna vi pratade med anser att förtätningen är ett bra sätt att hindra städernas expansion och på så sätt att skapa hållbar stadsplanering. De kommunerna vi har pratat med har tagit fram strategier för att skydda gröna områden när städerna förtätas.
41 9.1. Förslag till vidare forskning
I denna studie studeras förtätningen av städer och dess påverkan på grönskan.
Artikelförfattarna har intervjuat stadsplanerare på kommuner och fastighetsutvecklare på bostadsbolag för att studera hur de ser på förtätning och dess påverkan på grönskan.
Om deras stad kan förtätas mer och om dem tycker utvecklingen går åt rätt håll. Vi har i vår studier dock inte hunnit besöka städerna vi har undersökt för att se städerna med våra egna ögon. Vilket hade kunnat ge ökat förståelse inom ämnet vi studera. Förslag till forskning hade kunnat vara att man skulle intervjua invånarna i de undersökta städerna och undersöka hur de ser på förtätning och deras tillgång till gröna områden.
42
10. Referenser
Ahrne, G. Svensson, P. 2015. Handbok i kvalitativa metoder. 9789147112241 Svenska Anguluri, R. Narayanan, P. 2017. Role of green space in urban planning: Outlook towards smart cities. Urban Forestry & Urban Greenin. Volume 25, July 2017, Pages 58-65
Backman, J. 2016. Rapporter och uppsatser. studentlitteratur ab Lund
Bertram, C. Rehdanz, K. 2015. The role of urban green space for human well-being.
Ecological Economics. Volume 120, December 2015, Pages 139-152 Boverket, 2019. Fördjupad utvärdering av god bebyggd miljö.
Hämtat från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2019/fordjupad-utvardering-av-god-bebyggd-miljo.pdf
Davies,C. Lafortezza,R. 2017. Urban green infrastructure in Europe: Is greenspace planning and policy compliant?, Land Use Policy 69 93–101
Boverket, 2016. Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter Hämtat från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/ratt-tatt-en-ideskrift-om-fortatning-av-stader-orter.pdf
Boverket. 2013. Bostadsbristen och hyressättningssystemet - ett kunskapsunderlag, Marknadsrapport
Hämtat från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/marknadsrapp ort-nov-2013.pdf
Boverket. 2018. Behov av nya bostäder 2018-2025.
Hämtat från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/behov-av-nya-bostader-2018_2025.pdf
Boverket. 2019. Urbanisering Hämtat från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsforsorjning/f lyttningar/urbanisering/
”Framtidsbild 2030”. 2011. Halmstads kommun Hämtad från:
https://www.halmstad.se/download/18.ac646f816a693138653c84/1556780237024/f ramtidsbild_godk%C3%A4nd_av_KS.pdf
43 Förtätningsstrategi för Varbergs tätort. 2017. Varbergs kommun
Hämtat från
https://www.varberg.se/download/18.c697d52160463c52d0cc39c/1513700240992/
F%C3%B6rt%C3%A4tningsstrategi%20antagen%2020171219.pdf
Gentry, M. 2019. Local heat, local food: Integrating vertical hydroponic farming with district heating in Sweden, Energy 174-191-197
Granath Hansson, A. 2017. Promoting planning for housing development: What can Sweden learn from Germany? Land Use Policy Volume 64, May 2017, Pages 470-478.
Haaland ,C. Konijnendijk van den Bosch C. 2015. Challenges and strategies for urban green-space planning in cities undergoing densification: A review, Urban Forestry &
Urban Greening 14760–77.
Henricson, M. 2018. Vetenskaplig teori och metod. studentlitteratur AB Lund Lantz, A. 2013. Intervjumetodik. Studentlitteratur AB
McCormick, R. 2017. Does Access to Green Space Impact the Mental Well-being of Children: A Systematic Review. Journal of Pediatric Nursing. Volume 37, November–
December 2017, Pages 3-7
Mål och strategier för bostadsbyggandet, 2017. Falkenbergs kommun Hämtad från:
https://tema.falkenberg.se/download/18.5660b3216347a1a2d024044/15269926257 87/Bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjningsprogrammet2017-2021_medbilagor.pdf Najihah M. Nor, A. Corstanje, R. Harris, J. A. Brewer, T. 2017. Impact of rapid urban expansion on green space structure. Ecological Indicators. Volume 81, October 2017, Pages 274-284.
Neuvonen, M. Sievänen, T. Tönnes, S. Koskela, T. 2007. Access to green areas and the frequency of visits – A case study in Helsinki, Urban Forestry & Urban Greening 6 235–
247
Plan för den ekologiska hållbarheten. 2011. Falkenbergs kommun Hämtat från
https://www.kommun.falkenberg.se/download/18.2f10ec5b1627233901b23a53/1523 400615811/Plan%20fo%CC%88r%20den%20ekologiska%20ha%CC%8Allbarheten.pd f
“Stadsplan 2017” - Vision Helsingborg. 2017. Helsingborgs Kommun Hämtad från:
http://kartor.helsingborg.se/stadsplan/src/index.html?appid=8d8be12f83ee43408e83 4ceab5634b67
44 Tagle, S. Pena, R. Oblea, F. Benoza, H. Ledesma, N. Gonzaga, J. Gan Lim, L. 2018.
Development of an Automated Data Acquisition System for Hydroponic Farming, 978-1-5386-7767-4/18/31.00 IEE
Zagrebdeklarationen för hälsosamma städer 2008, WHO Healthy cities.
Hämtad från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0015/101076/E92343.pdf?fbclid=Iw AR2dd0UDXnV4gHWWQxO7JP3eRwhJsb4YKDiGRLDvOc1jvDFNU7Y7Ux-AcTw
45