Sammanfattningsvis kan man säga att ur kommunernas perspektiv är förtätningen ett måste men det bör ske successivt genom att skapa en hållbar stadsplanering, där bland annat prioriteras balansen mellan gröna- och gråa ytor. Förutom byggnation av nya bostäder anser kommunerna förtätningen som en bra strategi för att skapa nya skolor, gröna områden, verksamheter, m.m. Fastighetsbolagen däremot, ser förtätningen som ett bra sätt att skapa nya bostäder och dämpa den rådande bostadsbristen. De är även tydliga med skapandet av en hållbar stadsplanering och betydelsen av att skapa goda boendekvaliteter.
7.2 Går utvecklingen av gröna områden åt rätt håll?
Både fastighetsbolagen och kommunerna håller med om att gröna ytor i centrala delar av städerna är en viktig trivselfaktor. Alla fyra kommuner vi har undersökt anser gröna områden som en central del i respektive stads översiktsplan, de är även tydliga med deras strategier när det gäller bevarandet av gröna ytor. Respondenterna från fastighetsbolagen däremot lägger mycket vikt på att skapa attraktiva gröna områden och på så sätt skapa gemensamma utrymmen för rekreation.
Falkenbergs kommun styrdokument handlar huvudsakligen om bostadsbristen och den rejäla invånarökningen under de senaste åren, däremot vad det gäller grönskan fanns det inte särskilt mycket information. Hanna Smekal, landskapsarkitekt i Falkenberg kommun, berättade i sin intervju att det är brist på grönstruktur i de centrala delarna i Falkenberg och just därför har kommunen kommit fram till en strategi för att bevara
36 gröna områden. Strategin lyder enligt följande, parker och grönområden bör finnas inom 300 m från bostad och arbetsplats. Dock har kommunen inte arbetat aktivt för att detta mål ska uppnås. Sammanfattningsvis kan man säga att Falkenbergs kommun har tagit fram en liknande strategi som den i Helsingfors, dvs. en strategi där varje invånare ska ha ett specifikt avstånd till närmsta grönt område. Till skillnad från Helsingfors har inte Falkenbergs kommun uppnått sitt mål med denna strategi ännu.
Halmstad kommun har tagit fram ett program som kallas för ”Framtidsbild 2030”.
Programmet ligger till grund för översiktsplanen och förtätning av staden är en stor del av detta dokument. Enligt Framtidsbild 2030 så ska gröna områden ge plats för lek, rekreation, motion, vila, odling och grönska i bostadens närmiljö och om man bygger på gröna ytor så ska de ske lämpliga kompensationsåtgärder i närområdet. Martina Phil, Halmstad har använt sig av en liknande strategi som den i Helsingfors.
Helsingborgs kommun stadsplanering från och med 2017 är baserad på programmet
”Stadsplan 2017”, vilket är en ändrad översiktsplan av Helsingborg med stort fokus på visionen att skapa en hållbar stadsplanering. Helsingborgs syn på gröna områden är ganska likt Halmstads, de anser att grönskan är en del av förtätningen och att förutom nya byggnader kommer nya gröna områden att byggas. Kristina Bell, överskitsplanerare i Helsingborgs kommun, berättade i sin intervju att kommunen lägger stort fokus på grönskan och att deras strategi går ut på att det ska finnas 25 kvm grönyta per person i centralorten. Dock nämner hon aldrig kortaste avståndet till närmsta grönyta men i
”Stadsplanen 2017” står det att i Helsingborg har 2 av 3 invånare ca 300m till närmsta park och ca 1000m till närmsta naturområde. Enligt samma program finns det stadsdelar där tillgången till gröna områden är ganska låg och just därför kommer ny parkmark att anläggas och grönare gator, torg, tak och väggar kommer att prioriteras.
Jenni Wehrmann, projektutvecklare i Helsingborgshem, har samma syn vad det gäller gröna områden i Helsingborg. Hon tycker att det är positivt att Helsingborg har en tydlig stadsplanerings strategi, där det hon syftar på är ”Stadsplan 2017”.
Sammanfattningsvis kan man säga att Helsingborgs kommun har skapat ett program för den framtida stadsplaneringen och att i detta program UGI (Urban Green Infrastructure) är involverad. Helsingborg kommer även att använda sig av en liknande strategi som den i Helsingfors, där målet med strategin är att 2 av 3 invånare ska ha ca 300m till närmsta park och ca 1000m till närmsta naturområde. Här kan man även påpeka att i Helsingborg verkar både kommun och fastighetsbolag ha bra samarbete, detta kan man konstatera i Wehrmann intervju där hon hyllar kommunens strategi för den nya stadsplaneringen.
Varbergs kommun, liksom Halmstad- och Helsingborgs kommun, har tagit fram ett program som innehåller riktlinjer för hur staden ska förtätas. Detta program lägger en hel del fokus på stadens grönska också, där stadens grönstrategi är att säkerställa, planera och utveckla gröna områden samt öka den biologiska mångfalden. Det påpekas tydligt i detta program att nya gröna ytor kommer att skapas just för att nå målet där det ska finnas ca 10 kvm grönska per person inom 500 meters radie. Vår respondent från
37 Varbergs kommun, Maria Söderlund, utvecklar ännu mer stadens planer angående grönstrategin där hon förklarar att stadsdelspark bör nås inom 500-700 m och större rekreationsområden inom ca 1000m.
Angående grönskan i Varbergs kommun man kan säga att utvecklingen går åt rätt håll, då framtidsplanen är att öka antalet gröna områden i staden. Staden uppfyller även kraven för att UGI ska vara med i stadsplaneringen och liksom alla andra undersökta kommuner även Varberg utgår från en liknande strategi som den i Helsingfors.
Sammanfattningsvis man kan säga att alla kommuner som undersökts anser förtätningen som ett bra sätt att hindra stadens expansion och framförallt ett sätt att skapa en hållbar stadsplanering. Grönskan är en viktig faktor i varje stad och det läggs mycket fokus för att bevara och även öka antalet gröna områden. Alla kommuner har tagit fram någon slags strategi för att skydda grönskan under tiden då förtätningen kommer att ta rum, vissa kommuner har mer utvecklade strategier än andra. Halmstad, Helsingborg och Varberg använder sig dels av strategier som är likt UGI-strategin och dels av strategier som användes i Helsingfors. Falkenberg däremot har ännu inte lyckats med sitt mål angående grönstrategi och år 2020 förväntas kommunen ta fram en grönstrategi som kommer att gynna stadens grönstruktur.
7.3 Innovativa odlingsmetoder- ett sätt att bevara grönskan i en tätbebyggd stad De innovativa odlingsmetoder vi har undersökt lite närmare är gröna tak och hydroponisk odling. Majoriteten av respondenterna som vi har intervjuat håller med om att innovativa odlingsmetoder kan vara en bra lösning för att bevara grönskan och även en bra lösning för att ersätta försvunna gröna områden men de är även tydliga med att förklara att gröna tak inte kan ersätta tillgången till rekreativa områden. I texten nedan kommer att presenteras varje stads syn på dessa, ovan nämnda, odlingsmetoder utifrån kommunens perspektiv.
Martina Phil Fritsi, planarkitekt på Halmstad kommun, tycker att varken gröna tak eller hydroponisk odling kan hjälpa till om det är så att tillgången till rekreativa miljöer är låg men om däremot det behövs gröna områden ur ett dagvattenperspektiv så kan dessa odlingsmetoder vara ett bra alternativ. Enligt Halmstads program, ”Framtidsbilden 2030”, så kommer kommunen under de kommande åren att satsa på att bevara sina rekreationsområden och även se till att dessa områden blir ännu mer attraktiva för stadens befolkning. Anledningen till att kommunen hellre vill satsa på rekreations områden än på gröna tak kan vara för att invånarantalet i Halmstad ökar ständigt och det i sin tur kommer att leda till ett ökat behov på lekplatser, motionsplatser och parker.
Sammanfattningsvis kan man säga att Halmstad kommun inte ser innovativa odlingsmetoder som ett alternativ att ersätta stadens grönska. De vill hellre bevara, och även göra mer attraktiva, de redan befinnande gröna områden.
Varbergs kommun däremot hade mer positiv inställning vad det gäller innovativa odlingsmetoder. Maria Söderlund, stadsarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Varberg, berättade i sin intervju att innovativa idéer är alltid välkomna i Varberg. Hon nämnde också att en byggherre hade vunnit en markanvisning på Västerport etapp 1, där de planerar att utgå från innovativa odlingsmetoder för att bevara grönskan.
38 Slutningsvis kan man säga att Varberg, till skillnad från Halmstad, ser innovativa odlingsmetoder som ett sätt att bevara och även utveckla grönskan.
Falkenbergs kommun, liksom Varberg, anser innovativa odlingsmetoder som ett bra sätt att bevara och ersätta försvunna gröna områden. Detta bekräftar Hanna Smekal, landskapsarkitekt på Falkenbergs kommun, där hon säger att gröna tak kan vara ett bra sätt att ersätta gröna ytor och att hydroponisk odling kan vara ett bra alternativ för att öka den lokala produktionen.
Helsingborg stad, till skillnad från Varbergs- och Falkenberg kommun, är lite mer skeptiska när det gäller gröna tak och hydroponisk odling. Detta bekräftar Kristina Bell, översiktsplanerare på Helsingborgs kommun, där hon säger att gröna tak behöver hög bärförmåga, vilket kan vara klurigt för aktörer som är inblandade på projekteringsskedet att projektera en sådan typ av tak. Angående hydroponisk odling, tycker Bell att det finns stor potential med att det kan vara klurigt att en göra en sådan typ av gård tillgänglig för allmänheten.
Avslutningsvis kan man säga innovativa odlingsmetoder kan vara en bra lösnings alternativ lite längre fram i tiden men just i dagsläget kommer alla undersökta kommuner satsa på att bevara och även utveckla lekplatser, parker och andra typer av rekreationsområden.
7.4 Koppling till målet
Målet med examensarbetet har varit att få en djupare förståelse om hur förtätningen av städer påverkar städernas grönska samt vilka för- och nackdelar som medföljer med förtätningen. Sammanfattningsvis kan man säga att alla kommuner vi undersökte höll med om att förtätningen måste ske ur hållbarhetsperspektiv, de anser att en sammansvetsad stad erbjuder närhet till skola, arbete och andra vardagligaverksamheter. Förtätningen, enligt de undersökta kommunerna, innebär en mer utvecklad stadsplanering med en god balans mellan gråa och gröna ytor. Det finns även risker som kan medfölja med förtätningen, en icke-välplanerad stadsförtätning kan leda till att gröna ytor minskas i area vilket får ekologisk, social och psykisk negativ effekt. De undersökta kommunerna verkar ha bra koll på detta och just därför prioriteras grönskan stort i deras stadsplanering. Alla kommuner kommer främst att satsa på att skapa gröna ytor som gynnar majoriteten, exempelvis ett rekreationsområde där man kan motionera, vila eller träna.
39