Bilagor - Förtätning av svenska städer: En undersökning av konflikten mellan stadsförtätning oc

Varberg Kommun Hej

Jag ska försöka ge ett hyfsat korta svar på era frågor.

1. Presentera dig själv och din yrkesroll.

Maria Söderlund, är stadsarkitekt i Varberg på stadsbyggnadskontoret med övergripande gestaltningsansvar.

2. Svenska städer växer och förtätas. Hur ser ni på förtätningen av er stad? Anser ni att utvecklingen går åt rätt håll?

Förtätningen är ett måste ur hållbarhetsperspektiv, att nyttja befintlig infrastruktur och mark så bra som möjligt utan att ta bort nödvändiga kvaliteter och skapa en god

gestaltad livsmiljö. Vi kämpar med detta och brukar inte ge stora avkall på att det behövs gemensamma grönytor, däremot ser vi konsekvenser på grönytor inom kvartersmark där exploatörer väljer parkering framför grönska. Det är också en utmaning att tillgodose grönska och friyta vid byggande av nya förskolor.

3. Finns det någon del i er stad där ni anser det är för tätbebyggt?

Nej inte direkt om man tänker att vi har för hög/tät bebyggelse, det finns däremot området som historiskt saknar nära tillgång till en park. Det finns bara gatumark i det offentliga rummet, exempelvis gamla industri och verksamhetsområden kräver nyanläggning av grönytor vid omvandling. Våra offentliga rum är alltför anvisade till bilismen och inte till gående, cyklister…

4. Förtätningen leder till minskning av andelen gröna områden. Anser ni att tillgången till gröna områden är tillräcklig i er stad?

Nej inte i alla delar och alla typer av grönområden, se föregående fråga och nästa. Jag tänker att förtätning också kan göras på bekostnad av friytor för bilar, man måste inte ta grönytorna.

5. I Helsingfors har de haft en strategi att planera så folk har nära till gröna

områden, Två av tre invånare i Helsingfors har ca 100 meter till närmsta område där de kan motionera. Har ni någon liknande strategi när det kommer till er stadsplanering och i så fall hur ser strategin ut?

Ja vi har en grönstrategi som anger att bostadsnära park och naturområde (minst 0,5 ha) bör nås inom 200 m från bostaden (utan större barriärer som vattendrag och vägar).

Stadsdelspark (minst 2 ha) bör nås inom 500-750 m. Större rekreationsområde (minst 20 ha naturupplevelse, ro o tystnad) bör nås inom 1000 m. Vill ni läsa mer om

resonemangen hittar ni det under

46 https://varberg.se/download/18.239af7831430048d853143a/1454323547570/Gröns trategi%20för%20aktiviteter,%20upplevelser%20och%20biologisk%20mångfald%20i

%20Varbergs%20kommun%20strategi.pdf

6. Det finns ett många olika sätt att öka grönskan i städerna. Till exempel genom att använda gröna tak eller genom att använda sig av Hydroponisk odling, vilket innebär att man odlar i vatten och helt utan jord där växterna tar upp näringen via rötterna som är hela tiden i kontakt med vatten. Anser ni att detta skulle kunna vara ett sätt att öka grönskan i er stad?

Jag kan lite för lite o tekniken men det är viktigt med innovativt tänkande för att

möjliggöra former vi inte vet så mycket om eller har prövat i dagsläget. En viktig del är hur man kan sköta och kostnader när man väljer form. Vi har en byggherre som vunnit en markanvisning i vårat stadsutveklingsområde som kallas Västerport etapp 1. De beskriver att de önskar arbeta med något liknande, det ska bli spännande att följa.

7. Hur ser ni på framtiden? Anser ni att er stad kan förtätas ännu mer Ja det finns möjligheter att förtäta staden, men på rätt platser och på rätt sätt

Fabo

1. Presentera dig själv och vilket är din yrkesroll.

Jag heter Malin Hansen och är Fastighetschef på Fabo

2. Svenska städer växer och förtätas. Hur ser ni på förtätningen av er stad? Anser ni att utvecklingen går åt rätt håll?

Vi tycker det är bra med förtätning då det är en hållbarlösning, det redan finns infrastruktur, det är lättare för hyresgästerna att ”haka” befintliga lösningar med kollektivtrafik, affärer m.m. Samt ofta saknar de gamla områdena olika typer av lägenheter och framförallt tillgänglighet som man bara kan tillgodose med

nyproduktion. Det gör då att folk kan bo kvar i områden de bott länge men i en anpassad lägenhet och möjligheterna för boende karriär och livets olika skeden blir enklare att hantera.

Så vi anser att förtätning är komplettering till befintliga områden där man kan att möta upp det som det finns behov av.

3. Förtätningen leder till minskning av andelen gröna områden. Anser ni att tillgången till gröna områden är tillräcklig i er stad?

Ja, det anser vi och vi anser även att bara för ett område är grönt är det inte lätt använt.

Man måste skapa attraktiva ytor så de används på rätt vis. Stora ”fotbollsplaner” av gräs skapar inte en användning. Vi behöver smarta grönområden som möter upp behov allt från vad djur t.ex bin behöver till vad vi som människor behöver.

47 4. Finns det någon del i er stad där ni anser det är för tätbebyggt?

Jag kan inte hela staden så detaljerat så det kan jag inte svara på.

5. Grönskan är en viktigt faktor när det kommer till invånarnas välmående och ju mer förtätningen av städerna ökar desto mer ökar risken att gröna områden i innerstäderna minskas i area. Ett sätt att behålla invånarnas välmående kan vara genom att bygga mindre parker utanför deras bostäder eller genom att bygga gröna tak istället för betongtak. Har ni någon liknande strategi att behålla hyresgästernas välmående samtidigt som byggnationen av nya bostäder, dvs.

förtätningen, fortsätter?

Vi hanterar grönskan enskilt i varje projekt och går efter vad detaljplanen säger samt kraven i bygglovet.

6. Hur ser ni på framtiden? Anser ni att er stad kan förtätas ännu mer?

Ja, och att skapa smarta gemensamma utrymmen för rekreation för invånarna är viktigt men det går inte att göra enskilt för varje fastighetsägare utan någon vi ska göra ihop fastighetsägare (alla) och kommun. Det finns projekt där man har sådana diskussioner och det tycker vi är positivt.

Falkenbergs Kommun

1. Jag heter Hanna Smekal. Jag jobbar som landskapsarkitekt på

Kommunstyrelseförvaltningen i Falkenbergs kommun. Jag är med i den

arbetsgrupp som arbetar med en ny fördjupad översiktsplan för staden Falkenberg.

En översiktsplan visar på var staden lämpligast kan komma att byggas ut under de närmsta decennierna. Den visar även var det INTE är lämpligt att bygga nya bostäder eller verksamheter. Inom ramen för den fördjupade översiktsplanen tar vi även fram material som handlar om förtätning.

2. Jag tycker det finns en del goda exempel på förtätning i Falkenberg. Till exempel där en villa ersatts av ett flerfamiljshus med god anpassning till den närmsta

omgivningen. Något som å andra sidan bekymrar mig är att det med jämna mellanrum sker förtätningar eller utbyggnad på grönmark. Sedan förra året finns dock antagna riktlinjer för förtätning som anger att de områden med störst antal ekosystemtjänster inte får bebyggas.

3. Inga vad jag kan komma på. Falkenberg är en så pass liten stad att även om vissa

kvarter är tätare bebyggda så ligger det glesare för det mesta nära.

4. Runt om i Falkenbergs kommun finns det väldigt många grönområden av god kvalitet. I Falkenbergs stad likaså. Däremot är det stor skillnad mellan olika områden i Falkenberg. Generellt kan sägas att staden norr om Ätran har något sämre tillgång till grönområden. I stadsdelarna Västra gärdet, Arvidstorp och Centrum råder till exempel konstaterad brist på grönstruktur.

5. I Falkenbergs Grönstrukturstrategi från 2015 anges att parker och grönområden bör finnas inom 300 m från bostad och arbetsplats. Dock pågår inget aktivt arbete för att åtgärda bristen där en sådan finns, eller för att säkerställa att en brist inte uppstår. Under 2020 kommer Grönstrukturplanen revideras och då kommer vi göra en översyn för att se om denna rekommendation ska vara kvar, ersättas av något annat eller skrivas ännu skarpare.

6. Gröna tak är absolut ett bra komplement till grönstrukturen. De hjälper även till med fördröjning av regnvatten. Hydroponisk odling ser jag snarare som ett sätt att kunna odla nyttoväxter på liten yta. Kan vara intressant om man pratar om att även städer ska kunna vara mer självförsörjande på mat. Men vad det gäller grönstruktur tycker jag att en ännu viktigare aspekt är att planera staden så att grönskan får vara med och ta plats. Stora träd till exempel, ger en stor mängd ekosystemtjänster och är av stort värde. De får ofta stryka på foten till förmån för trafik, parkering eller ledningar i marken.

7. Det finns ett antal platser där Falkenberg med fördel skulle kunna förtätas ytterligare. I takt med att medvetenheten och regelverket kring att bygga på

odlingsmark förstärks kommer säkerligen förtätning vara ett attraktivt alternativ för stadsutveckling framöver. Så länge det inte görs på bekostnad av stadens

grönstruktur.

Helsingborgs Kommun

1.

Presentera dig själv och din yrkesroll.

Kristina Bell, Översiktsplanerare på Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad.

(KB)

Malin Widenberg, Ekolog på Stadsbyggandsförvaltningen i Helsingborgs stad. (MW)

2.

Svenska städer växer och förtätas. Hur ser ni på förtätningen av er stad? Anser ni

att utvecklingen går åt rätt håll?

(KB)I Stadsplan 2017 som är den nu gällande översiktsplanen för centralorten Helsingborg finns det ett stort fokus på förtätning av staden. Se http://kartor.helsingborg.se/stadsplan/src/index.html?appid=8d8be12f83ee43408e83 4ceab5634b67

3.

Finns det någon del i er stad där ni anser det är för tätbebyggt?

(KB)Har jobbat för kort tid i Helsingborg för att kunna svara.

(MW) Det finns delar av staden där andelen grönyta per person är låg

4.

Förtätningen leder till minskning av andelen gröna områden. Anser ni att tillgången till gröna områden är tillräcklig i er stad?

(KB)Stadsplanen utgår från att det i första hand förtätas på hårdgjorda ytor. Ett av de övergripande ställningstagandena i Stadsplan som man jobbar utifrån tillsammans med förtätning: Det ska vara nära till parker och natur i Helsingborg, och grönskan ska bindas samman av gröna stråk. Vi ska ha en helhetssyn på grönska, och se värdet i grön kvartersmark samt gröna tak och väggar. Vi ska utgå från ekosystemtjänster i vårt arbete, och skapa nya värden i samband med förtätning. Koloni- och odlingslottsområden ska vara öppna och tillgängliga och en del av stadens grönstruktur.

(MW) Enligt stadsplanen anser vi att 25 kvm grönyta per person är ett mått på god tillgång i centralorten. Analyser enligt stadsplanen visar var det finns avvikelser från denna andel och därtill undviks planering av förtätning av dessa områden så långt som möjligt. Staden tillämpar även balanseringsprincipen där stegen Undvika, minimera, utjämna och ersätta innefattas. Det betyder att om staden bygger på gröna områden så ska denna så långt som möjligt ersättas och närhetsprincipen ska

tillämpas. Det blir ofta inte en ”no net loss” dvs att en stor gräsyta ersätts med en ny stor gräsyta utan att man förhöjer det gröna (och det rekreativa) värdet i närheten. Så ja, det blir en förlust med kvaliteterna ökar. Vi arbetar även med att till viss del ersätta områden som inte ligger i direkt anslutning till förtätningen.

Se bifogad länk ovan Stadsplan – avsnitt 6.1.1.1- Utbud för klickbara kartor.

5.

I Helsingfors har de haft en strategi att planera så folk har nära till gröna områden, Två av tre invånare i Helsingfors har ca 100 meter till närmsta område där de kan motionera. Har ni någon liknande strategi när det kommer till eran stadsplanering och i så fall hur ser strategin ut?

(MW) Du kan läsa mer om våra strategier i vårt grönstrukturprogram (se sid 19. – riktlinjer för utformning och skötsel) (https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/natur-och-kultur/gronstrukturprogram/)

6.

Det finns ett många olika sätt att öka grönskan i städerna. Till exempel genom att använda gröna tak eller genom att använda sig av Hydroponisk odling, vilket innebär att man odlar i vatten och helt utan jord där växterna tar upp näringen via rötterna som är hela tiden i kontakt med vatten. Anser ni att detta skulle kunna vara ett sätt att öka grönskan i er stad?

(MW) Gröna tak behöver ofta ha väldigt hög bärighet för att nå godtycklig biologisk vinst. Det innebär högre kostnader men är också en möjlighet att tillgodose gröna kvaliteter för kvartersmark. Hydroponisk odling kan drivas året om, har god cirkulär hållbarhet men kan vara energikrävande – men absolut finns det stor potential men frågan är hur tillgänglig denna kan vara för allmänheten? Det ger grödor men stadens grönska är viktig att bevara ur ett rekreativt, lokalt klimatupptag, biologiskt och estetiskt värde.

7.

Hur ser ni på framtiden? Anser ni att er stad kan förtätas ännu mer?

(KB) Staden kan säkert förtätas mer i framtiden beroende på hur staden utvecklas och vilka omvandlingar som sker.

(MW) Det tror jag säkert, det handlar om behov och bekvämlighet.

Helsingborgshem

1. Presentera dig själv och vilket är din yrkesroll.

Mitt namn är Jenni Wehrmann och jag är projektutvecklare i tidiga skeden på Helsingborgshem. Min bakgrund är landskapsarkitekt som tidigare har jobbat kommunalt med på detaljplanering och bygglov. I min roll ska jag hitta möjliga nya byggprojekt och driva projekten genom utredning, förstudier och detaljplaneprocessen tills de har blivit en byggrätt.

2. Svenska städer växer och förtätas. Hur ser ni på förtätningen av eran stad? Anser ni att utvecklingen går åt rätt håll?

Förtätning är en viktig del för att skapa nya bostäder. Det är viktig att nya bostäder kan nyttja befintlig infrastruktur på att bra sätt för att undvika resursslöseri och att nya bostäder skapar förutsättning för en hållbar livsstil (t ex genom att ha cykelavstånd till viktig service/målpunkter). Som allmännyttig bostadsbolag med ett stort bestånd är förtätning också en viktig del för att jobba med attraktivitet i stadsdelarna för att kunna skapa eller öka variation och möjliggöra för en mångfald av människor att bo i stadsdelarna.

Vi tycker det är positiv att Helsingborg har en tydlig strategi att satsa på förtätning som t ex speglas i Stadsplan 2017 (ändrad översiktsplan för Helsingborgs centralort).

Förtätning skapar dock också många utmaningar och där behöver staden och fastighetsägare gemensamt jobbar mer med att hitta nya lösningar för att skapa kvalitet.

Exempelvis kan det handla om tillgång till privata och allmänna grönytor.

3. Förtätningen leder till minskning av andelen gröna områden. Anser ni att tillgången till gröna områden är tillräcklig i er stad?

Tillgången till grönytor varierar stort inom Helsingborgs stad. Vi håller med om att det är viktig att det finnsgrönområden som är lätt tillgång för invånarna i alla delar av staden. Däremot är vi mer tveksam till att tillgången mäts i yta. Kvalitén av grönytor är minst lika viktig och stadsdelens struktur och övrig innehåll har stor påverkan hur grönytor upplevs och utnyttjas. Utifrån det resonemanget anser vi att det i de delar av staden där grönytor är begränsade är ännu viktigare med kvalitén i de ytor som finns.

4. Finns det någon del i er stad där ni anser det är för tätbebyggt?

Vi anser att det är viktig att alla stadsdelar ska har bra boendekvaliteter, men vi ser att människor efterfrågar och prioriterar kvaliteter olika och anser därför att det är positiv med en mångfald och variation. Vi bedömer inte någon del som för tät bebyggt i nuläget.

5. Grönskan är en viktig faktor när det kommer till invånarnas välmående och ju mer förtätningen av städerna ökar desto mer ökar risken att gröna områden i innerstäderna minskas i area. Ett sätt att behålla invånarnas välmående kan vara genom att bygga mindre parker utanför deras bostäder eller genom att bygga gröna tak istället för betongtak. Har ni någon liknande strategi att behålla

52 hyresgästernas välmående samtidigt som byggnationen av nya bostäder, dvs.

förtätningen, fortsätter?

Gröna ytor har många funktioner för staden och dess invånare. När staden förtätas är det viktig att kunna tillgodose dessa funktioner. Vad som är bästa sättet i varje enskild projekt behöver vara individuellt. Gröna tak är en beprövad möjlighet. När det handlar om rekreativa ytor, ser vi ofta att kvaliteter kan förbättras för att kunna nyttja ytor bättre. Vi ser också att det utifrån ett klimatperspektiv behöver vi undersöka mera hur vi kan motverka värmeöar i bebyggelsen, där grönt kan vara en viktig faktor. Samma gäller för översvämningsrisker från starka skyfall.

6. Hur ser ni på framtiden? Anser ni att eran stad kan förtätas ännu mer?

Vi anser att även i framtiden är förtätning en viktig strategi för att kunna tillgodose bostadsbehovet, resurshåller med tillgångarna och möjliggöra en hållbar livsstil.

Däremot är det viktig att hitta rätt balans och täthet för att bibehålla boendekvaliteter eller tillföra nya. Vi anser även det är viktig att kunna erbjuda en variation av boendeformer som tilltalar olika människor.

Halmstad Kommun

1. Presentera dig själv och din yrkesroll.

Martina, planarkitekt sedan 15 år. Jobbar främst med strategisk och översiktsplanering.

2. Svenska städer växer och förtätas. Hur ser ni på förtätningen av er stad? Anser ni att utvecklingen går åt rätt håll?

I den kommunomfattande översiktsplanen från 2014 var en av planeringsinriktningarna i staden förtätning (även i orterna, framför allt de kustnära). När planen efter en mandatperiod aktualitetsöversågs gjordes en uppföljning på hur översiktsplanen hade följts.

Från Aktualitetsöversyn av Framtidsplan 2030:

Flera av de i översiktsplanen utpekade bostadsområdena i staden har planlagts och i många fall genomförts. Utöver dessa, visar en inventering av planlagd mark för bostäder i staden, att stora delar av bostadsbehovet tillgodosetts genom planläggning i förtätningslägen, helt i enlighet med översiktsplanen.

Totalt har det planlagts för omkring 3150 bostäder i staden sedan planen antogs, 2100 av dessa är i översiktsplanens utpekade områden och 1050 är i förtätningslägen.

53 3. Finns det någon del i er stad där ni anser det är för tätbebyggt?

Vi har tagit fram en täthetskarta för att se om ”den allmänna uppfattningen” och det visuella intrycket av täthet stämmer överrens med den egentliga tätheten. Täthetskartan visar att Andersberg och Gamletull avviker med mycket tätare än annat. Ibland pratar man om hela öster, men det stämmer egentligen inte. Det är Andersberg som avviker där. Medan t.ex. Linehed har samma täthet som Rotorp på väster.

4. Förtätningen leder till minskning av andelen gröna områden. Anser ni att tillgången till gröna områden är tillräcklig i er stad?

I och med framtagande av en fördjupad översiktsplan samt en ny kommunomfattande översiktsplan, vilken omfattar övriga staden – har grönyteinventering/analys tagits fram. I den kan det konstateras att det är en stor skillnad på tillgången till grönt i olika delar av staden. På det stora hela så finns det i staden gott om grönt. I de centrala delarna av staden finns gröna ytor både i form av mindre områden och parker, men även närhet till två större naturområden. 35% av centrums yta består av grönt (i detta är all grönska inräknad, även sådan som inte är för rekreation så som impedimentytor och dyl).

Del av slutsats av gröninventering för centrum:

I centrum finns 33 stycken gröna ytor i varierande storlek, innehåll och användning. Den största delen av befolkningen i centrum har 300 meter eller mindre till ett grönt område, utan en avskiljande barriär. Det skiljer sig dock åt mellan olika delar av centrum hur

In document Förtätning av svenska städer: En undersökning av konflikten mellan stadsförtätning och gröna områden (Page 45-56)