KANDID A T UPPSA TS
Idrottsvetenskapligt program 180hp
Interventioner för att minska stillasittande på arbetsplatsen
En litteraturstudie
Martin Haglind-Sangré och Niklas Källänge Nilsson
Folkhälsovetenskap 15hp
Halmstad 2015-01-29
Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823
301 18 Halmstad
Interventioner för att minska stillasittande på arbetsplatsen
- En litteraturstudie
Martin Haglind-Sangré & Niklas Källänge Nilsson
Idrottsvetenskapligt program, 180 hp HT, 2014
School of Social and Health Sciences P.O 823
S- 301 18 Halmstad
Interventions to reduce sitting time in the workplace
A literature review
Martin Haglind-Sangré & Niklas Källänge Nilsson
Sports Science Programme, 180 credits Autumn, 14
Titel Interventioner för att minska stillasittande på arbetsplatsen Författare Martin Haglind-Sangré & Niklas Källänge Nilsson
Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle Handledare Eva Twetman
Tid Höstterminen 2014
Sidantal 18
Nyckelord Arbetsplats, intervention, sittande tid, stillasittande.
Sammanfattning Stillasittande framställs allt mer som en oberoende riskfaktor och är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen. Detta är sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka
interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen.
Detta examensarbete är en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ”sedentary behavior”, ”sedentary behaviour”,
”sitting time” och ”workplace”. Vid databearbetningen genomfördes en temaanalys och tre kategorier fastställdes, ”e-hälsa avbryter stillasittande”,
”arbetsstationer reducerar tid i stillasittande” och ”multikomponenta interventioner påverkar stillasittande i större utsträckning”. De
huvudsakliga resultaten tyder på att vid interventioner med e-hälsa som tillvägagångssätt, förekom ökningar i antal pauser från långvarigt
stillasittande. Vidare kunde olika arbetsstationer tydligare minska tiden i stillasittande och därmed även öka tiden i stående ställning. Slutligen påvisade de multikomponenta interventionerna mest kompletta förbättringar gällande stillasittande beteenden inom flera avseenden.
Därmed påvisades multikomponenta interventioner överlag vara mer fördelaktiga och kompletta. I framtiden bör forskningen framförallt inrikta sig på att kartlägga interventioners effektivitet på längre sikt, i syfte att säkerställa bibehållandet av förbättrat stillasittande beteende.
Title Interventions to reduce sitting time in the workplace Authors Martin Haglind-Sangré & Niklas Källänge Nilsson Section School of Social and Health Sciences
Supervisor Eva Twetman
Period Autumn 2014
Pages 18
Keywords Intervention, sedentary behavior, sedentary behaviour, sitting time, workplace.
Abstract Sedentary behavior is nowadays explained as an independentrisk factor and is a common phenomenon in the workplace. This isassociated with various health hazards, such as cancer and cardiovascular diseases. The objective was to examine interventions to counteract prolonged sedentary behavior at work. This thesis is a literature study and ten research articles were included. The retrieved articles were from the databases Pubmed and Cinahl, and was found through the keywords ”sedentary behavior”,
”sedentary behaviour”, ”sitting time” and ”workplace”. A thematic analysis was conducted at the data processing and three categories were established, “e-health interrupts sedentary behavior”, “workstations reduces sitting time” and “multi-component interventions affects sedentary behavior to a greater extent”. The main findings suggest that interventions involving e-health procedures increased the number of breaks from sedentary behaviors. Further, the different workstation interventions could reduce sitting time and thus also increase the time spent in standing position. Lastly the multicomponent interventions demonstrated complete improvements of several aspects for sedentary behavior.Thereby, the multicomponent interventions were in general more beneficial and complete. In the future, research should focus in particular on identifying the efficacy of interventions in the longer term, in order to secure the maintenance of improved sedentary behavior.
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund
Folkhälsoperspektiv
1
Stillasittande som oberoende riskfaktor
2
Stillasittande på arbetsplatsen & fysiologiska effekter
3
Problemformulering
4
Syfte 5
Frågeställningar
5
Metod 6
Urval och datainsamling
6
Databearbetning och analys
7
Etik
8
Resultat 8
E-hälsa avbryter stillasittandet
8
Arbetsstationer reducerar tid i stillasittande
10
Multikomponenta interventioner påverkar stillasittande i större utsträckning
11
Diskussion 12
Resultatdiskussion
12
Metoddiskussion
15
Konklusion 17
Implikation 17
Referenslista
Bilagor
1
Inledning
Genom den teknologiska utvecklingens framfart de senaste decennierna har människans sätt att leva förändrats. Dagens samhälle har skapat förutsättningar för en allt mer lågintensiv och stillasittande vardag. Vanligt förekommande stillasittande beteenden som skrivbordsjobb, tv- tittande, användande av datorer och surfplattor samt bilåkande är idag en stor del av vår vakna tid. Att stillasittandet skulle minska i framtiden finns det inget som tyder på. Exempelvis har tiden som spenderas framför tv:n överlag snarare ökat i jämn takt (Statens folkhälsoinstitut, 2012). År 2013 tillägnade en svensk person i genomsnitt två timmar och 39 minuter per dag åt tv-tittande, baserat på MMS loggkanaler (Mediamätning i Skandinavien, 2013). I två likartade studier utförda av Healy et al. (2007) och Hagströmer, Oja samt Sjöström (2007), undersöktes antalet timmar som tillägnades åt stillasittande respektive fysisk aktivitet, under dagens uppskattade 16 timmar vaken tid. Studierna redovisar snarlika resultat som konstaterar att stillasittande aktiviteter dominerar vardagen. Således står mer intensiva aktiviteter som motion och träning för en mycket liten del av vår vakna tid. Ur resultaten framgår att 9,3 timmar/dag (58
%) i snitt ägnas åt stillasittande beteenden. Vad gäller den tid som spenderas åt fysisk aktivitet redovisas ett genomsnitt på 0,7 timmar/dag (4 %). Slutligen innebär det att 6,5 timmar/dag tillbringas åt lågintensiva aktiviteter som att stå eller långsamt förflytta sig (Healy et al., 2007;
Hagströmer, Oja & Sjöström 2007). Ovanstående kan ses som en del av förklaringen till att långvarigt stillasittande har blivit ett stort och aktuellt folkhälsoproblem i dagens samhälle. Med bakgrund mot att cirka 60 % av vår vakna tid spenderas åt stillasittande.
Bakgrund
Folkhälsoperspektiv
Utifrån Regeringens proposition (2002) beslutade Sveriges riksdag att verkställa 11 nationella folkhälsomål. Dessa folkhälsomål har i syfte att skapa förutsättningar på samhällsnivå, som ska bidra till att förbättra hela befolkningens övergripande hälsa (Regeringens proposition, 2002).
Detta examensarbete kopplades samman med målområde fyra, hälsa i arbetslivet. Folkhälsomålet strävar efter ett bra arbetsliv innefattande väl fungerande arbetsvillkor för att förbättra
folkhälsan, exempelvis reducerad arbetsrelaterad ohälsa och minskade sociala skillnader i hälsa.
För att uppfylla dessa förbättringar betonas såväl kortsiktiga insatser som långsiktiga strukturförändringar i arbetslivet samt arbetsmiljön (Regeringens proposition, 2002).
2
Något som är väl förankrat med målområdet hälsa i arbetslivet är företag och organisationer som förespråkar hälsofrämjande arbetsplatser. Huvudsakligen innebär det enligt Faresjö och Åkerlind (2005) att arbetsgivaren har ett ansvar för hälsoutvecklingen i företaget. Därmed värderas
personalens hälsa likvärdigt med företagets övriga ledningsfrågor likt utveckling av kompetens eller teknologi. Det hälsofrämjande arbetet ligger till grund för att förbättra hälsan hos alla medarbetare. Hälsofrämjande arbetsplatser inriktar sig således till arbetsmiljön,
organisationskulturen samt arbetskontexten och inte mot den enskilda individens hälsobeteende.
Det finns således ekonomiska motiv till att värdesätta de anställdas hälsa som en betydande del av humankapitalet. Då försämrad hälsa orsakar mer sjukskrivningar och bristande motivation, vilket kan leda till höga kostnader för företaget. (Faresjö & Åkerlind, 2005).
Stillasittande som oberoende riskfaktor
I drygt 60 år har fysisk aktivitet stått högt upp på agendan inom aktuell forskning. Entydigt har forskningen påvisat att regelbunden fysisk aktivitet har en positiv effekt på såväl den fysiska som psykiska hälsan. Dessutom bidrar fysisk aktivitet till att minska både morbiditeten och
mortaliteten i de vanligaste folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt
tumörsjukdomar (Haskell et al., 2007). Därmed har nationella riktlinjer gällande fysisk aktivitet fastställts för att befolkningen lättare ska ta del utav dessa positiva hälsoeffekter. Riktlinjerna rekommenderar att vuxna dagligen utövar 30 minuter medel- eller högintensiv fysisk aktivitet.
Vidare resulterar fysisk aktivitet med längre duration eller högre intensitet i en större hälsoeffekt (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Oftast förklaras fysisk aktivitet likt all typ av rörelse som resulterar i en ökad energiomsättning i kroppen, vilket kan vara allt ifrån träning till städning.
Således när en individ inte når upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet betyder det i sin enkelhet att personen är fysisk inaktiv (Pellmer & Wramner, 2012). Vanligen har
stillasittande betraktats som en synonym till fysisk inaktivitet, med andra ord att inte uppnå de tidigare omnämnda dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Hamilton och Zderic (2007) förespråkar dock att stillasittande som begrepp istället bör definieras som muskulär inaktivitet. Detta nya synsätt på stillasittande utgår från fyra stycken grundförutsättningar. Till att börja med är stillasittande oberoende av övrig fysisk aktivitet vad gäller ökad risk för flertalet av de stora folksjukdomarna och förtidig död. Dessutom skall begreppen stillasittande och fysisk aktivitet ses som två skilda beteenden. Vidare förklaras stillasittandets negativa konsekvenser för
3
kroppen (molekylärt och fysiologiskt) inte enbart vara motsatsen till de positiva följderna av fysisk aktivitet. Slutligen ökar sannolikheten för en förhöjd risk gällande de för hälsan negativa konsekvenserna om en individ både är fysisk inaktiv och stillasittande en större del av dagen (Hamilton & Zderic, 2007).
Stillasittande på arbetsplatsen & fysiologiska effekter
En arena där långvarigt stillasittande verkligen befäst sin position är på arbetsplatsen. I Jans, Proper och Hildebrandt (2007) studie granskades just olika typer av yrken vad gäller skillnader i tid för stillasittande, under en femårsperiod. Under varje år intervjuades 10,000 arbetare via telefon. De resultat som framgår är att arbetarna uppskattningsvis sitter drygt två timmar per dag under arbetstid. Dessa timmar inkasseras utifrån den tid som tillbringas åt stillasittande på arbetstiden samt i transport till och från jobbet. Resultatet påvisar bland annat att yrkesgrupper gällande vetenskap och transport är betydligt mer stillasittande (126,5 min/dag), än arbetare inom agrikultur och servicearbeten (75,5 min/dag). De grupperna som är mest stillasittande är
kontorsarbete och juridik (199 min/dag). Dessutom visade det sig att heltidsarbetare är något mer stillasittande än deltidsarbetare (Jans, Proper & Hildebrandt, 2007). Vilka risker som kan
associeras med längre perioder av stillasittande började allt mer undersökas under tidigt 2000-tal.
Mer specifikt började forskningen intressera sig för området långvarigt stillasittande och dess negativa inverkan på hälsan, oberoende av övrig fysisk aktivitetsnivå. Exempel på en sådan studie genomfördes av Friedenreich, Cook, Magliocco, Duggan & Courneya (2010), där kvinnors risk för endometriell cancer förknippat med långvarigt stillasittande undersöktes på arbetsplatsen. De huvudsakliga fynden är att risken för endometriell cancer ökade med 28 % bland de kvinnor som sitter minst 11,3 timmar i veckan per år, i relation till de kvinnor som sitter högst 2,4 timmar i veckan per år. Därtill konstateras att för var femte ökad stillasittande timme i veckan per år ökar risken med 11 % för endometriell cancer bland kvinnorna (Friedenreich et al., 2010). Andra studier som valt att undersöka sjukdomar och tillstånd som kan relateras till
långvarigt stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitetsnivå, har kartlagt liknande resultat.
Resultaten påvisar att sjukdomar och tillstånd likt fetma, diabetes, metabola syndromet (samlingsnamnet för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i hjärt- och
kärlsjukdomar), hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, depression, demens samt förtida död har en tydlig koppling till ovanstående (Hu et al., 2001; Jakes et al., 2003; Dunstan et al., 2004; Bertrais
4
et al., 2005; Patel, Rodriguez, Pavluck, Thun & Calle, 2006; Katzmarzyk, Church, Craig &
Bouchard, 2009; Thorp, Owen, Neuhaus & Dunstan, 2011; Pedersen, 2009).
Riskerna associerat med långvarigt stillasittande kan förklaras genom bakomliggande patogena mekanismer. Stillasittande kännetecknas av en låg energiomsättning, vilket resulterar i en ansamling av visceralt fett (fettvävnad som omger de inre organen), låggradig systemisk inflammation (makrofager infiltrerar visceral fettväv) och uteblivna myokinsvar från de aktiva skelettmusklerna i kroppen. De gemensamma patogena mekanismerna för insulinresistens, ateroskleros, neuronal degeneration och tumörtillväxt orsakas till största del av den låggradiga systemiska inflammationen. Vid en längre tids exponering ökar detta risken för sjukdomar som diabetes typ-2, hjärt- kärlsjukdom, depression, demens och cancer (Pedersen, 2009). Fenomenet att stillasittande genererar en ökad ansamling av visceral fettvävnad undersöktes av Olsen,
Krogh-Madsen, Thomsen, Booth och Pedersen, (2008). I studien ombads normalaktiva, unga och friska män att ersätta sina vardagsaktiviteter med stillasittande. Exempelvis uppmuntrades de att åka bil i stället för att gå och cykla samt öka tv-tittandet. Resultatet påvisar en överensstämmelse med att en minskad energiomsättning och ökat långvarigt stillasittande genererar en ökad
ansamling av visceral fettvävnad, med påföljande metabola konsekvenser. En australiensisk studie inom liknande forskningsområde studerade effekten av fysisk aktivitet och stillasittande angående risken för metabola syndromet, gällande kvinnor. I studiens resultat framgår att vid varje ytterligare stillasittande timme (mättes i tid framför TV:n) ökar risken med 26 %, oberoende av övrig fysisk aktivitet (Dunstan et al., 2005).
Problemformulering
Som påvisat är det först på senare tid som långvarigt stillasittande har uppmärksammats som en viktig och oberoende riskfaktor för hälsan. Ämnesområdet är således relativt outforskat och det saknas en långvarig dokumentation av stillasittande, inte minst på arbetsplatsen. Eftersom fenomenet stillasittande som en oberoende riskfaktor är ett nytt område inom forskningen, lämpar det sig att genomföra en litteraturstudie riktat mot långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Vidare ska litteraturstudien granska och analysera resultat från diverse tillvägagångssätt av tidigare interventioner, vilka strävade efter att reducera och avbryta långvarigt stillasittande på arbetsplatsen.
5
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen.
Frågeställningar
- Vilka olika varianter av interventioner har genomförts för att motverka långvarigt stillasittande beteende på arbetsplatsen?
- Vilka mätbara effekter kan utläsas från dessa interventioner?
- Vilka jämförelser kan dras mellan interventionerna?
6
Metod
Detta examensarbete är en litteraturstudie, vilket innebar att vetenskapliga artiklar noggrant granskades och sammanställdes i överensstämmelse med det formulerade syftet (Granskär &
Höglund-Nielsen, 2013).
Urval och datainsamling
De resultatartiklar som erhölls till studien framkom genom sökningar inom databaserna Pubmed och Cinahl, med bakgrund av dess goda förankring till folkhälsovetenskap. För att avgränsa urvalet av vetenskapliga artiklar inom det aktuella forskningsområdet specificerades ett antal inklusions- och exklusionskriterier. Vid sökningen fastställdes en tidsperiod på tio år tillbaka i tiden. Detta för att artiklarnas vetenskapliga innehåll skulle vara så pass aktuellt som möjligt.
Eftersom studien riktade sig mot långvarigt stillasittande beteende på arbetsplatsen, valdes sökningen att inte detaljeras efter kön eller ålder. Därmed eftersöktes inte artiklar med resultat som uttalat valde att enbart fokusera på antingen män eller kvinnor samt ålderskategorier. Vidare bortsågs även forskningsresultat som framkom inom området stillasittande på fritiden.
Ytterligare exkluderades studier som undersökte stillasittande på andra arenor likt skola och ålderdomsboende. Dessutom säkerställdes att artiklarna var peer-reviewed för att de skulle kunna ingå i studien. Databassökningen baserades på flertalet systematiskt utvalda sökord till följd av att definiera studiens ämnesområde och population i relation till syftet. Sökorden som användes i databasen Pubmed var “sedentary behavior”, “sedentary behaviour”, “sitting time” och
“workplace”. “Workplace” användes som MeSH-term medan “sitting time”, “sedentary
behavior” och “sedentary behaviour” var fritextord. Sökningen i databasen Cinahl utgjordes av samma sökord, dock användes alla dessa sökord som fritextord. Med hjälp av olika
konstellationer av booleska operatorer kunde databassökningarna både vidgas och specificeras för optimalt resultat (tabell 1). Efter de olika databassökningarna lästes artiklarnas titlar. Om titeln på artikeln verkade intressant i relation till det formulerade syftet och frågeställningarna, klargjordes artikelns relevans utifrån abstraktet.
7 Tabell 1: Sökhistorik
Databas Datum Sökord Antal
träffar
Genomlästa abstrakt
Urval 1 Urval 2
Pubmed 22/11-14 “Sedentary behaviour”
or “Sedentary behavior“
and “Workplace”
(MeSH)
18 7 2 1
Pubmed 22/11-14 “Sitting time” and
“Workplace” (MeSH)
19 11 6 4
Cinahl 23/11-14 “Sitting time” and
“Workplace”
14 5 1 1
Pubmed 13/01-15 “Sedentary behaviour”
or “Sedentary behavior“
or “Sitting time” and
“Workplace”
81 10 4 4
Cinahl 13/01-15 “Sedentary behaviour”
or “Sedentary behavior“
and “Workplace”
152 7 0 0
Databearbetning och analys
En viktig del i databearbetningen av resultatartiklarna var att kvalitetsgranska materialet, vilket gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall. Denna går ut på att fastställa den vetenskapliga kvaliteten genom en tregradig bedömningsskala. Det slutgiltiga urvalet för artiklarna fastställdes således först efter att de noggrant hade granskats. Vid denna granskning föll tre av de utvalda artiklarna bort, på grund av att kvaliteten på artiklarna var för låga. Dessutom hade två av dessa artiklar inte genomfört någon intervention med mätbara resultat. Därmed ingick tio stycken vetenskapliga artiklar till resultatet. De utvalda artiklarna sammanställdes sedan i artikelöversikten där författare, titel, syfte, metod, urval, slutsats och vetenskaplig kvalitet sammanställdes (se tabell 2, bilaga). Därefter genomfördes en kritisk granskning av det insamlade materialet flera gånger, vilket resulterade i en god överblick. Den kritiska granskningen bestod till en del av att gruppmedlemmarna läste varje artikel var för sig
8
lika många gånger. I varje enskild resultatartikel markerades viktiga meningsfulla enheter i relation till litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Beroende på vad som framkom i
resultatartiklarna markerades innehållet med olika färger. Därmed kunde kategoriseringen av de olika meningsfulla enheterna lättare genomföras. Därefter diskuterades de mönster gällande likheter och olikheter bland de olika resultatartiklarna. Diskussionen ledde till att tydliga mönster av artiklarnas metoder och resultat uppkom. Vidare delades dessa mönster upp i kategorier som tillsammans kunde besvara syftet. De kategorier som fastställdes var “e-hälsa avbryter
stillasittandet”, “arbetsstationer reducerar tid i stillasittande” och “multikomponenta interventioner påverkar stillasittande i större utsträckning”.
Etik
De överväganden som gjordes angående etik var säkerställandet av att varje artikel skulle antingen ha blivit godkända av en etisk kommitté, eller ha en egen ingående diskussion kring etiska aspekter. Vid en litteraturstudie är ett viktigt etisk hänsynstagande att ha ett vetenskapligt förhållningssätt när litteraturen bearbetas. Examensarbetet hade således en skyldighet att
presentera sitt resultat objektivt, vilket betyder att inte vinkla eller utelämna relevant information (Olsson & Sörensen, 2011).
Resultat
I denna del presenteras resultatet, vilket har framkommit från de utvalda artiklarna i relation till det uppsatta syftet och frågeställningarna. Resultatet kategoriserades efter vilken typ av
inriktning de olika interventionerna hade. Följaktligen presenteras kategorierna och medföljande resultat under rubrikerna, “e-hälsa avbryter stillasittandet”, “arbetsstationer reducerar tid i
stillasittande” och “multikomponenta interventioner påverkar stillasittande i större utsträckning”.
E-hälsa avbryter stillasittandet
Tre av de tio inkluderade artiklarna undersökte hur e-hälsa som intervention kunde minska oavbrutet långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Med detta menas att en programvara
installerades på de anställdas datorer, vilket påminde varje individ om att ställa sig upp efter en viss tidsaspekt. I studien utförd av Pedersen, Cooley och Mainsbridge (2013) avaktiverade programvaran de anställdas datorer varje 45:e minut. Programvaran var utformad för att
9
uppmana de anställda till att avbryta deras långvariga stillasittande under arbetstid, genom att ställa sig upp och aktivera sig i lättare fysiska aktiviteter. Vad gäller Evans et al. (2012) och Swartz et al. (2014) studier var det snarlika upplägg. En skillnad i Evans et al. (2012) studie var att påminnelserna specifikt pågick under en minut och var mer återkommande med endast 30 minuter emellan. Angående Swartz et al. (2014) studie förekom påminnelserna med 60 minuters mellanrum. Vidare delades deltagarna upp i två grupper med olika budskap, antingen att enbart ställa sig upp eller att gå minst 100 steg. Deltagarna tilldelades även ett armband som påminde om respektive budskap, då individerna inte arbetade vid datorn (Swartz et al., 2014). I Pedersen, Cooley och Mainsbridges (2013) intervention kunde inte deltagarna ignorera eller avbryta påminnelsen. Till skillnad från Evans et al. (2012) studie där deltagarna visserligen inte kunde minimera eller flytta programfönstret, dock fanns möjligheten till att fortsätta arbeta i
bakgrunden. Ingen information om detta framkom i Swartz et al. (2014) studie.
Studierna påvisade att e-hälsa som metod framgångsrikt kunde få de anställda att avbryta sina långvariga stillasittande perioder, genom att stå och därmed vara lättare fysisk aktiva i korta pauser (Pedersen, Cooley & Mainsbridge, 2013; Evans et al., 2012; Swartz et al., 2014). Vidare i Pedersen, Cooley och Mainsbridges (2013) studie bevisades en ökning i den exponerade gruppen gällande antal stående minuter i form av lättare fysisk aktivitet. Ökningen innebar att ytterligare 7,99 minuter i genomsnitt ägnades åt att stå per arbetsdag. Liknande resultat erhölls i Swartz et al. (2014) studie där deltagarna totalt sett stod i genomsnitt tio minuter mer per arbetsdag.
Dessutom påvisades genomsnittliga minskningar med 18 minuter per arbetsdag gällande den totala tiden i stillasittande. Dock fann Evans et al. (2012) inga signifikanta minskningar varken i sina före- och eftermätningar angående total tid i stillasittande och stående.
Signifikanta minskningar uppvisades i de tre studierna för såväl antalet tillfällen i oavbrutna längre perioder av stillasittande (30 minuter eller längre), som tid spenderat i oavbrutet
långvarigt stillasittande (Pedersen, Cooley & Mainsbridge, 2013; Evans et al., 2012; Swartz et al., 2014). I Pedersen, Cooley och Mainsbridges (2013) studie tog en anställd i genomsnitt 6,28 stycken pauser från stillasittandet under en arbetsdag. Detta avseende ökade i Swartz et al.
(2014) studie, där deltagarna tog 3,2 stycken fler pauser från det långvariga stillasittandet efter interventionen. Därmed togs det i genomsnitt 32,6 stycken pauser under en arbetsdag (Swartz et
10
al., 2014). I Evans et al. (2012) exponeringsgrupp fastställdes en minskning med 0,14 tillfällen per timme under arbetsdagen i oavbrutet långvarigt stillasittande. Dessutom minskade både Evans et al. (2012) och Swartz et al. (2014) studier tiden som spenderades i stillasittande som varade längre än 30 minuter med 15,4 % respektive 17,5 %. Slutligen kunde Pedersen, Cooley och Mainsbridge (2013) ytterligare styrka sin intervention, genom att deltagarna ökade sin totala kaloriförbrukning per arbetsdag genom att stå och gå mer. Kaloriförbrukningen ökade från 866 kalorier (kcal) till 1054 kcal i genomsnitt per arbetsdag.
Arbetsstationer reducerar tid i stillasittande
Att använda sig utav justerbara arbetsstationer i syfte att minska oavbrutet långvarigt
stillasittande på arbetsplatsen, var ett intresseområde i sex utvalda artiklar. I Straker, Abbott, Heiden, Mathiassen och Toomingas (2012) intervention undersöktes effektiviteten mellan olika skrivbordmodeller, som redan var installerade på arbetsplatsen från början. De olika
skrivbordsmodellerna delades in i två kategorier, traditionella skrivbord och sitt-stå skrivbord.
Liknande tillvägagångssätt användes i resterande fem studier. Skillnaden var dock att i dessa studier installerades helt nya justerbara arbetsstationer och användes som exponering (Alkhajah et al., 2012; Nehaus, Healy, Dunstan, Owen & Eakin, 2014; Parry, Straker, Gilson & Smith, 2013; Gorman et al., 2013; Gilson, Suppini, Ryde, Brown & Brown, 2011). Dessutom utfördes Gorman et al. (2013) intervention i helt nya lokaler.
I tre av de sex studierna demonstrerades höjdjusterande skrivbord eller arbetsstationer ha en signifikant inverkan på att reducera stillasittande beteende på arbetsplatsen (Alkhajah et al., 2012; Straker et al., 2012; Gorman et al., 2013). Mer ingående påvisade Alkhajah et al. (2012) en signifikant genomsnittlig minskning med två timmar (drygt 27 %) under arbetstid i stillasittande jämfört med kontrollgruppen. Detta berodde framförallt på en ökad tid som ägnades åt att stå (Alkhajah et al., 2012). Liknande observation kunde identifieras i Gorman et al. (2013) studie.
Eftersom att tiden som spenderades åt stillasittande minskade (19,7 min/arbetsdag) ökade antalet minuter i stående ställning med 18,5 minuter per arbetsdag. Straker et al. (2012) bevisade i sin tur att tid i stillasittande var i snitt 5,3 % lägre bland de som hade sitt-stå skrivbord jämfört med traditionella. Ingen av studierna utförda av Nehaus et al. (2014), Parry et al. (2013) & Gilson et
11
al. (2011) kunde redovisa signifikanta skillnader angående minskad tid i stillasittande och ökad tid i stående ställning.
Alkhajah et al. (2012) konstaterade att tiden i stillasittande blev mer frekvent avbrutet i interventionsgruppen, vilket innebär fler skiftningar mellan att sitta och stå på arbetsplatsen.
Detta fanns det inget signifikant bevis för i resterande interventioner (Straker et al., 2012;
Nehaus et al., 2014; Gorman et al., 2013; Parry et al., 2013; Gilson et al., 2011). Däremot uppvisades signifikanta skillnader i Straker et al. (2012) studie, vad gäller att ta pauser (stå eller gå) från stillasittandet i fem minuter eller mer. Det tog således cirka tio minuter mindre innan dessa togs bland de exponerade (Straker et al., 2012).
Multikomponenta interventioner påverkar stillasittande i större utsträckning
Två utav de utvalda artiklarna studerade flera åtgärder i en och samma intervention, så kallade multikomponenta interventioner, inom forskningsområdet. Båda studierna hade “stand up, sit less, and move more” som huvudbudskap, i syfte att avbryta och minska den totala tiden i långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Dessutom hade båda studierna samma upplägg vad gäller de nivåer som interventionens åtgärder var riktade sig mot, vilka var organisation, omgivning och individuellt (Healy et al., 2013; Nehaus, et al., 2014). I Nehaus et al. (2014) studie riktade sig insatserna på organisationsnivån mot att hantera, informera och diskutera om aspekter kring arbetsplatsen. Det som diskuterades var kultur, normer samt huvudbudskapet gällande stillasittande, med hjälp av en manager. I Healy et al. (2013) studie var det istället representanter från interventionsgruppen, tillsammans med en av forskarna, som skapade strategier för att sitta mindre och stå mer på arbetsplatsen. Därefter genomfördes en workshop med resten av deltagarna för att förmedla vidare de tidigare framtagna detaljerna och information kring interventionsupplägget (Healy et al., 2013). Vad gäller omgivningen på arbetsplatsen var det i princip samma tillvägagångssätt i båda studierna. Nya justerbara arbetsstationer
installerades för att uppmuntra deltagarna till att förändra sina arbetsställningar under dagen.
Även interventionernas individuella åtgärder visade sig vara nästintill identiska, när det gällde att förverkliga interventionernas gemensamma huvudbudskap. För deltagarna innefattade detta ett individuellt möte med en coach, uppföljande telefonsamtal och diskussion av strategier såsom målsättning samt problemlösning (Healy et al., 2013; Nehaus et al., 2014). En liten men noterbar
12
skillnad var dock att i Nehaus et al. (2014) studie inkluderades feedback på den enskilde deltagarens tidigare beteende gällande stillasittande.
De två multikomponenta interventionerna resulterade i en signifikant förbättring i två av tre delar i huvudbudskapet, vilka var “stand up” och “sit less” (Healy et al., 2013; Nehaus et al., 2014).
Specifikt uppvisade Nehaus et al. (2014) intervention i relation till jämförelsegruppen, ett ökat resultat med i snitt 93 minuter per arbetsdag angående total tid i stående ställning. Healy et al.
(2013) påvisade en ännu större skillnad mellan exponerad och oexponerad grupp, vilket var en genomsnittlig ökning på 127 minuter per arbetsdag. Vad gäller Nehaus et al. (2014) resultat rörande total tid i stillasittande fastställdes en genomsnittlig skillnad mellan grupperna på 89 minuter mindre per arbetsdag. Även inom denna mätning kring tid i stillasittande kunde Healy et al. (2013) redovisa en större differens mellan grupperna, innefattande 125 minuter per arbetsdag.
I studiernas tredje och sista huvudbudskap, “move more”, kunde inga signifikanta skillnader fastställas, både i såväl antal steg som tid spenderat till att gå (Healy et al., 2013; Nehaus et al., 2014). Båda studierna har snarlikt kunnat påvisa förbättringar i såväl tid i stillasittande som stående ställning. Däremot har Healy et al. (2013) även kunnat redovisa signifikanta skillnader mellan grupperna, angående tid ägnat åt oavbrutet långvarigt stillasittande (längre än 30 minuter) och antalet pauser från stillasittande per arbetstimme. Följaktligen var skillnaden för tid i
oavbrutet långvarigt stillasittande cirka en timme per arbetsdag mellan grupperna. Dessutom tog den exponerade gruppen ytterligare två pauser mer per arbetstimme jämfört med kontrollgruppen (Healy et al., 2013). Detta fann dock inte Nehaus et al. (2014) i sin studie några signifikanta skillnader på.
Diskussion
Resultatdiskussion
Genom att resultatet utmynnat från de inkluderade studiernas olika interventioner och dess effekter gällande stillasittande på arbetsplatsen, har litteraturstudiens uppsatta syfte och frågeställningar besvarats. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Därmed redogjordes och förtydligades resultatet utefter varje artikels intervention. Fokus blev framförallt att finna hur total tid i stillasittande, tid i stående ställning samt antal pauser från långvarigt stillasittande hade förändrats tack vare interventionen.
13
Det visade sig att de tre interventionstyperna i olika utsträckning kunde bevisa positiva resultat, vad gäller att förbättra individers stillasittande beteende på arbetsplatsen.
Evans et al. (2012), Pedersen, Cooley och Mainsbridge (2013) och Swartz et al. (2014) kunde i sina interventioner, innefattande e-hälsa som tillvägagångssätt, fastställa förbättringar i
individers stillasittande beteende på arbetsplatsen. Framförallt genom att öka antalet pauser från och spenderad tid i stillasittande som varade längre än 30 minuter. Detta framgick tydligast i Swartz et al. (2014) studie där de anställda efter interventionen tog 32,6 stycken pauser i genomsnitt från stillasittande under en arbetsdag. Även i Alkhajah et al. (2012), Straker et al.
(2012) och Nehaus et al. (2014) studier med justerbara skrivbord och arbetsstationer som intervention, kunde förbättringar kring stillasittande beteende på arbetsplatsen ske. Utöver
ökningarna i antalet pauser från långvarigt stillasittande, kunde Alkhajah et al (2012) även påvisa en signifikant minskning kring total tid i stillasittande med två timmar under arbetstid. Dessa två timmar omvandlades därmed till stående tid bland deltagarna. Ur de multikomponenta
interventionerna framkom resultat som urskiljde sig från de tidigare nämnda interventionerna.
Det multikomponenta tillvägagångssättet visade sig vara mer komplett, eftersom positiva resultat påvisades kring flera avseenden utav stillasittande beteende på arbetsplatsen (Healy et al., 2013;
Nehaus et al., 2014). Tydligast redovisas detta genom Healy et al. (2013) studie. Eftersom denna erhöll störst genomsnittliga skillnader överlag mellan de exponerande och oexponerade
deltagarna. Först och främst minskade den totala tiden i stillasittande med drygt två timmar.
Vidare minskade även tiden spenderat i oavbrutet långvarigt stillasittande (30 minuter eller längre) för de exponerade med en timme per arbetsdag. Slutligen påvisades också att ytterligare två pauser från långvarigt stillasittande togs per arbetstimme bland de exponerade (Healy et al., 2013).
Resultatet betraktas som att se skillnader i utfallen mellan tillvägagångssätten bland de olika interventionerna. Den nya kunskapen som framställts föreslår att ett multikomponent
tillvägagångssätt i allmänhet är effektivast för att behandla långvarigt stillasittande på
arbetsplatsen. Konkret innebär det ett mer dynamisk upplägg på arbetsplatsen, där problematiken angrips med hjälp av flera åtgärder på olika plan. Exempelvis åtgärder på organisations- och individnivå samt inom omgivningen (Nehaus et al., 2014). Även om det multikomponenta
14
tillvägagångssättet överlag uppvisade bäst effekter, fanns positiva resultat att finna från såväl e- hälsa som arbetsstationer.
På ett eller annat sätt har alla interventionstyperna i viss mån resulterat i positiva effekter för att behandla stillasittande beteende på arbetsplatsen. De olika tillvägagångssätten har förbättrat allt från antalet pauser taget från stillasittande till total tid ägnat åt stillasittande. Oavsett vilken förändring som har skett så har varje interventionstyp minskat den muskulära inaktiviteten, vilket innebär stillasittande per definition (Hamilton & Zderic, 2007). Minskningen av den muskulära inaktiviteten, vilket är ett påvisat resultat av interventionerna, kan kopplas samman med
förhållningssättet att stillasittande är en oberoende riskfaktor för hälsan (Hamilton & Zderic, 2007). Därmed finns en stor sannolikhet att interventionerna indirekt, genom att ha reducerat stillasittandet, minskat risken för de sjukdomar och tillstånd som belystes i bakgrunden. Dessa var fetma, diabetes, metabola syndromet, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, depression, demens samt förtida död (Hu et al., 2001; Jakes et al., 2003; Dunstan et al., 2004; Bertrais et al., 2005;
Patel, Rodriguez, Pavluck, Thun & Calle, 2006; Katzmarzyk, Church, Craig & Bouchard, 2009;
Thorp, Owen, Neuhaus & Dunstan, 2011; Pedersen, 2009).
Trots att alla de inkluderade artiklarna i viss mån påvisat positivt resultat angående stillasittande beteende på arbetsplatsen, finns självklart vissa uteblivna förväntade resultat. Däribland framgick vissa icke signifikanta skillnader eller förändringar kring olika stillasittande beteenden. Varken Parry et al. (2013) eller Gilson et al. (2011) kunde i sina interventioner gällande arbetsstationer, redogöra signifikanta förbättringar i det stillasittande beteendet. Exempelvis att öka antalet pauser från stillasittandet (Parry et al., 2013; Gilson et al., 2011). Dessutom saknas ett långsiktigt perspektiv på problematiken. De studier som inkluderats till resultatet har således undersökt mer kortsiktiga lösningar som överlag pågått i tre månader. Dock i ett enstaka fall pågick en studie under ett års tid. Resultaten bör sålunda tydas samt tolkas med en viss försiktighet, angående resultatets giltighet över en längre period. Förslagsvis bör således den fortsatta forskningen undersöka interventionernas förmåga att bibehålla de positiva effekterna för deltagarna på lång sikt. Detta stämmer väl överens med det som folkhälsomålet hälsa i arbetslivet förespråkar.
Eftersom att arbetsrelaterad ohälsa kräver såväl kortsiktiga som långsiktiga lösningar för att reduceras (Regeringens proposition, 2002). Vidare kan även hälsofrämjande arbetsplatser dra
15
nytta av ett långsiktigt perspektiv på problematiken kring arbetsrelaterad ohälsa. Faresjö och Åkerlind (2005) betonar de ekonomiska fördelar som finns med att bedriva en hälsofrämjande arbetsplats. Genom att prioritera de anställdas hälsa likt andra produktionsfaktorer kan
humankapitalet öka. Eftersom att företagskostnader från t ex. sjukfrånvaro och bristande
engagemang undviks (Faresjö & Åkerlind, 2005). Detta är en viktig aspekt med bakgrund mot att den epidemiologiska forskningen på senare tid kartlagt att såväl organisatoriska som
psykosociala arbetsförhållanden är en stor bidragande orsak till ohälsa, framförallt psykisk ohälsa, på arbetsplatser (Rugulies et al., 2012; Fandino-Losada, Forsell & Lundberg, 2013).
Något som kan ha påverkat resultatet är den återkommande majoriteten av kvinnor i flertalet studier. Straker et al. (2012) påvisade bland annat att kvinnorna i deras studie ägnade mindre tid åt stillasittande än männen. Därmed kan resultatet till viss del vara missvisande, då kvinnor påvisade bättre beteenden kring stillasittande. I och med detta uppstår en viss problematik rörande resultatet och dess representativitet. Därtill hade de två studierna med ett
multikomponent tillvägagångssätt, utförda av Healy et al. (2013) och Nehaus et al. (2014), alldeles för lika innehåll på uppläggen. Förutom ovanstående var studierna även utförda av likartade forskningsgrupper. Detta medförde en stor sannolikhet till att samma resultat skulle redogöras hos båda studierna. Vidare kan det i sin tur ha bidragit till en falsk bild av den multikomponenta interventionens betydelse för litteraturstudiens resultat. Det som dock stärker de multikomponenta interventionernas lyckade resultat är att denna metod har visat sig vara framgångsrik inom andra folkhälsoområden, exempelvis inom rökavvänjning (Ratner et al., 2004; Wolfenden et al., 2005 & Wolfenden, Wiggers, Cambell & Knight, 2008).
Metoddiskussion
Till resultatet användes tio stycken vetenskapliga artiklar, vilka var antingen av god eller medelgod vetenskaplig kvalitet. Artiklarna granskades med hjälp utav Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall. Grad I innebar god vetenskaplig kvalitet och grad II innebar medelgod kvalitet. Fyra av artiklarna bedömdes vara av god kvalitet, medan resterande sex artiklar var av medelgod kvalitet. Resultatet som framkom från artiklarna, undersökte både dess interventioner som riktades mot stillasittande beteende på arbetsplatsen och utfallet av dessa. De artiklar som inkluderades till litteraturstudien hämtades ur de två databaserna Pubmed och Cinahl. Detta kan
16
anses vara bristfälligt, då sökningar i fler databaser säkerligen hade kunnat styrka och utökat resultatet. Dock var dessa databaser mer än tillräckligt bra utifrån det valda intresseområdet.
Ytterligare en potentiell svaghet var att alla artiklar förutom en hämtades från databasen Pubmed.
De sökningar som gjordes i databaserna kan i relation till andra litteraturstudier ses som relativt få, vilket kan försvaga intrycket utav metoden. Genom att litteraturstudien innefattade två omgångar av databassökningar, dels till bakgrunden och dels till resultatdelen, kunde
struktureringen av sökstrategierna grundläggas i ett tidigt skede. Eftersom de två omgångarna av databassökningar förväntades vara snarlika. Följaktligen kunde flera sökord för stillasittande tidigt fastställas till databassökningarna för resultatdelen. En annan svaghet var att de
inkluderade vetenskapliga artiklarna var relativt få i antal. Om fler artiklar hade inkluderats kunde resultatdelen möjligen ha utökats och förbättrats. Noterbart var dock att utbudet av artiklar som kunde kopplas till syftet var bristfälligt. Det uppmärksammades också vara en dålig
spridning rent geografiskt bland de inkluderade artiklarna. Australien identifierades vara det land som visat störst intresse vad gäller att undersöka stillasittande beteenden på arbetsplatsen. Detta gällde framförallt för resultatartiklarna, men förekom även till viss del i bakgrunden. Dessutom var det i stor utsträckning samma forskare som utförde studierna som användes till resultatet. Det blev ändå ett aktivt val att inkludera dessa studier på grund av det smala utbudet, trots att detta kunde uppfattas som en svaghet. Risken fanns sålunda att forskarna försökte säkerställa sin egen forskning som aktuell. Därmed blev de redovisade forskningsfynden till viss del ifrågasatta i denna litteraturstudie. En styrka med litteraturstudiens metod var att den äldsta inkluderade artikeln för resultatet var från år 2011. Sålunda innefattade resultatdelen aktuell och angelägen forskning. Dessutom var alla artiklarna av kvantitativ metod med likartade designer, framförallt randomiserade kontrollerade studier, vilket var en styrka utifrån den valda
undersökningsmetoden. I och med de snarlika metoderna förstärktes litteraturstudiens resultat, då de mätbara effekterna från artiklarna lättare kunde analyseras och jämföras med varandra. Ännu en styrka var tillvägagångssättet vid granskningen av artiklarna, vilket genomfördes flera gånger både individuellt och gemensamt. Detta medförde en bredare kunskap och en djupare förståelse, både vad gäller varje enskild artikel samt sammanhanget för forskningsområdet. Vidare styrks litteraturstudien tack vare dess pålitlighet. Därmed finns goda förutsättningar till att resultatet kan användas och överföras till andra populationer och områden. Detta har möjliggjorts genom en utförlig beskrivning av metoden innefattande urval, datainsamling, databearbetning, analys
17
och etiska överväganden (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Genom att bland annat tydliggöra hur kategoriseringen och valet av meningsbärande enheter har gått till, kan
litteraturstudiens tillvägagångssätt upprepas i framtiden och användas till att undersöka andra intresseområden. Exempelvis att studera interventioners påverkan på stillasittandet inom skolan.
Konklusion
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Därmed identifierades hur olika tillvägagångssätt på kort sikt utmynnat i diverse mätbara effekter, för att förbättra stillasittande beteenden på arbetsplatsen.
Interventioner med tillvägagångssättet “e-hälsa” visade huvudsakligen de största fynden i att avbryta stillasittande, men även vad gäller att minska stillasittande som varade längre än 30 minuter. Inom interventioner med arbetsstationer som metod kunde de tydligaste resultaten kopplas till att reducera tiden som ägnades åt stillasittande. Detta berodde främst på att tiden istället spenderas åt att vara mer stående. Resultatet indikerade att multikomponenta
interventioner överlag var mer fördelaktiga och kompletta. Eftersom att positiva resultat kunde redovisas angående alla aspekter av det stillasittande beteendet. Med bakgrund av ovanstående kunde slutsatsen dras att alla interventioner påvisade positiva resultat, angående att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Dock kunde inte tillvägagångssätten “e-hälsa” och
“arbetsstationer” uppvisa positiva resultat i samma utsträckning som de multikomponenta interventionerna.
Implikation
Litteraturstudiens iakttagelser har både betydande praktiska och akademiska konsekvenser för långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Rent praktiskt finns underlag för arbetsplatser som i framtiden överväger att förbättra de anställdas stillasittande beteenden och bli en hälsofrämjande arbetsplats. Exempelvis att i ett första steg använda sig av e-hälsa i syfte att motverka
förekomsten av stillasittande på arbetsplatsen. För att därefter successivt utveckla arbetet mot långvarigt stillasittande med hjälp av arbetsstationer och multikomponenta tillvägagångssätt.
Utifrån de påtagliga brister som identifierades angående material inom forskningsområdet, behövs således mer forskning i framtiden. Forskningen bör framförallt inrikta sig på att kartlägga interventioners effektivitet på längre sikt, i syfte att säkerställa bibehållandet av förbättrat
18
stillasittande beteende. Dessutom finns ett påvisat behov av en ökad mängd interventioner som eftersträvar minskat och mer avbrutet långvarigt stillasittande på arbetsplatsen.
Referenslista
* Resultatartiklar
* Alkhajah, T.A., Reeves, M.M., Eakin, E.G., Winkler, E.A.H., Owen, N., & Healy, G.N.
(2012). Sit-Stand Workstations A Pilot Intervention to Reduce Office Sitting Time. American Journal of Preventive Medicine, 43, (3), 298-303.
Bertrais, S., Beyeme-Ondoua, J.P., Czernichow, S., Galan, P., Hercberg, S., & Oppert, J.M.
(2005). Sedentary Behaviors, Physical Activity, and Metabolic Syndrome in Middle-aged French Subjects. Obesity Reasearch, 13, (5), 936-944.
Dunstan, D.W., Salmon, J., Owen, N., Armstrong, T., Zimmet, P.Z., Welborn, T.A., Cameron, A.J., Dwyer, T., Jolley, D., & Shaw, J.E. (2005). Associations of TV viewing and physical activity with the metabolic syndrome in Australian adults. Diabetologia, 48, 2254-2261.
Dunstan, D.W., Salmon, J., Owen, N., Armstrong, T., Zimmet, P.Z., Welborn, T.A., Cameron, A.J., Dwyer, T., Jolley, D., & Shaw, J.E. (2004). Physical Activity and Television Viewing in Relation to Risk of Undiagnosed Abnormal Glucose Metabolism in Adults. Diabetes Care, 27, (11), 2603-2609.
* Evans, R.E., Fawole, H.O., Sheriff, S.A., Dall, P.M., Grant, M., & Ryan, C.G. (2012). Point- of-Choice Prompts to Reduce Sitting Time at Work. American Journal of Preventive Medicine, 43, (3), 293-297.
Fandino-Losada, A., Forsell, Y., & Lundberg, I. (2013). Demands, skill discretion, decision authority and social climate at work as determinants of major depression in a 3-year follow-up study. Int Arch Occup Environ Health, 86, 591–605.
Faresjö, T., & Åkerlind, I. (2005). Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan?. Lund:
Studentlitteratur.
Friedenreich, C.M., Cook, L.S., Magliocco, A.M., Duggan, M.A., & Courneya, K.S. (2010).
Case-control study of lifetime total physical activity and endometrial cancer risk. Cancer causes control, 21, 1105-1116.
* Gilson, N.D., Suppini, A., Ryde, G.C., Brown, H.E., & Brown, W.J. (2011). Prompts to Disrupt Sitting Time and Increase Physical Activity at Work, 2011–2012. Preventive Medicine, 54, 65-67.
* Gorman, E., Ashe, M.C., Dunstan, D.W., Hanson, H.M., Madden, K., Winkler, E.A.H., McKay, H.A., & Healy, G.N. (2013). Does an 'activity-permissive' workplace change office workers' sitting and activity time? PLoS ONE, 8, (10), e76723
Granskjär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2013). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Hagströmer, M., Oja, P., & Sjöström, M. (2007). Physical Activity and Inactivity in an Adult Population Assessed by Accelerometry. Medicine & Science in Sports & Excercise, 39, (9), 1502-1508.
Hamilton, M.T., Hamilton, D.G., & Zderic, T.W. (2007). Role of Low Energy Expenditure and Sitting in Obesity, Metabolic Syndrome, Type 2 Diabetes, and Cardiovascular Disease. Diabetes, 56, 2655-2667.
Haskell, W.L., Lee, I.M., Pate, R.R., Powell, K.E., Blair, S.N., Franklin, B.A., Macera, C.A., Heath, G.W., Thompson, P.D., & Bauman, A. (2007). Physical Activity and Public Health:
Updated Recommendation for Adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association. Medicine & Science in Sports & Excercise, 39, (8), 1423-1434.
Healy, G.N., Dunstan, D.W., Salmon, J., Cerin, E., Shaw, J.E., Zimmet, P.Z., & Owen, N.
(2007). Objectively Measured Light-Intensity Physical Activity Is Independently Associated With 2-h Plasma Glucose. Diabetes Care, 30, (6), 1384-1389.
* Healy, G.N., Eakin, E.G., LaMontagne, A.D., Owen, N., Winkler, E.A.H., Wiesner, G., Gunning, L., Nehaus, M., Lawler, S., Fjeldsoe, B.S., & Dunstan, D.W. (2013). Reducing sitting time in office workers: Short-term efficacy of a multicomponent intervention. Preventive Medicine, 57, 43-48.
Hu, F.B., Leitzmann, M.F., Stampfer, M.J., Colditz, G.A., Willett, W.C., & Rimm, E.B. (2001).
Physical Activity and Television Watching in Relation to Risk for Type 2 Diabetes Mellitius in Men. Arch Intern Med, 161, 1542-1548.
Jakes, R.W., Day, N.E., Khaw, K.T., Luben, R., Oakes, S., Welch, A., Bingham, S., & Wareham, N.J. (2003). Television viewing and low participation in vigorous recreation are independently associated with obesity and markers of cardiovascular disease risk: EPIC-Norfolk population- based study. European Journal of Clinical Nutrition, 57, 1089-1096.
Jans, M.P., Proper, K.I., & Hildebrandt, W.H. (2007). Sedentary Behavior in Dutch Workers:
Differences Between Occupations and Business Sectors. American Journal of Preventive Medicine, 33, (6), 450-454.
Katzmarzyk, P.T., Church, T.S., Craig, C.L., & Bouchard, C. (2009). Sitting Time and Mortality from All Causes, Cardiovascular Disease, and Cancer. Medicine & Science in Sports &
Excercise, 41, (5), 998-1005.
Mediamätning i Skandinavien. (2013). Årsrapport 2013. Stockholm: Mediamätning i Skandinavien.
* Nehaus, M., Healy, G.N., Dunstan, D.W., Owen, N., & Eakin, E.G. (2014). Workplace Sitting and Height-Adjustable Workstations. American Journal of Preventive Medicine, 46, (1), 30-40.
Olsen, R.H., Krogh-Madsen, R., Thompsen, C., Booth, F.W., & Pedersen, B.K. (2008).
Metabolic responses to reduced daily steps in healthy nonexercising men. The Journal of the American Medical Association, 299, 1261-1263.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.
* Parry, S., Straker, L., Gilson, N.D., & Smith, A.J. (2013). Participatory Workplace
Interventions Can Reduce Sedentary Time for Office Workers - A Randomised Controlled Trial.
PLoS ONE, 8, (11), e78957
Patel, A.V., Rodriguez, C., Pavluck, A.L., Thun, M.J., & Calle, E.E. (2006). Recreational Physical Activity and Sedentary Behavior in Relation to Ovarian Cancer Risk in a Large Cohort of US Women. American Journal of Epidemiology, 163, (8), 709-716.
Pedersen, B.K. (2009). The diseasesome of physical inactivity - and the role of myokines in muscle-fat cross talk. The Journal of Physiology, 587, (23), 5559-5568.
* Pedersen, S.J., Cooley, P.D., & Mainsbridge, C. (2013). An e-health intervention designed to increase workday energy expenditure by reducing prolonged occupational sitting habits. Work, 49, (2), 289-295.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande Folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber.
Ratner, P. A., Johnson, J. L., Richardson, C. G., Bottorff, J. L., Moffat, B., Mackay, M., Fofonoff, D., Kingsbury, K., Miller, C., & Budz, B. (2004). Efficacy of a Smoking Cessation Intervention for Elective-Surgical Patients. Research in Nursing & Health, 27, 148–161.
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Riksdagens tryckeriexpedition.
Rugulies, R., Aust, B., Madesen, I.E.H., Burr, H., Siegist, J., & Bültman, U. (2012). Adverse psychosocial working conditions and risk of severe depressive symptoms. Do effects differ by occupational grade? European Journal of Public Health, 23, 415–420.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2012). Stillasittande och ohälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
* Straker, L., Abbott, R.A., Heiden, M., Mathiassen, S.E., & Toomingas, A. (2012). Sit-stand desks in a call centres: Associations of use and ergonomics awareness with sedentary behavior.
Applied ergonomics, 44, 517-522.
* Swartz, A.M., Rote, A.E., Welch, W.A., Maeda, H., Hart, T.L., Cho, Y.I., & Strath, S.J.
(2014). Prompts to Disrupt Sitting Time and Increase Physical Activity at Work, 2011-2012.
Preventing Chronic Disease, 11, 1303-1318.
Thorp, A.A., Owen, N., Neuhaus, M., & Dunstan, D.W. (2011). Sedentary Behaviors and Subsequent Health Outcomes in Adults. American Journal of Preventive Medicine, 41, (2), 207- 215.
Wolfenden, L., Wiggers, J., Campbell, E., & Knight, J. (2008). Pilot of a preoperative smoking cessation intervention incorporating post-discharge support from a
Quitline. Health Promotion Journal of Australia, 19, (2), 158-160.
Wolfenden, L., Wiggers, J., Knight, J., Campbell, E., Rissel, C., Kerridge, R., Spigelman, A. D., & Moore, K. (2005). A programme for reducing smoking in pre-operative
surgical patients: randomised controlled trial. Anaesthesia, 60, 172–179.
Bilaga 1
Tabell 2: Artikelöversikt
Författare Titel Syfte Metod
Urval
Slutsats Veteskaplig
kvalitet
Evans, R.E., Fawole, H.O., Sheriff, S.A., Dall, P.M., Grant, P.M. &
Ryan, C.G.
Point-of-Choice Prompts to Reduce Sitting Time at Work: A
Randomized Trial
Undersöka effekterna av ett
påminnelseprogram på datorn under arbetstid, för att minska långa perioder av oavbrutet stillasittande och total mängd stillasittande.
En kvantitativ RCT- studie med en
interventionsgrupp och en kontrollgrupp.
Totalt ingick 28 individer med 14 st i vardera grupp. Alla deltagare hade ett kontorsarbete på Glasgow Caledonian University.
Gruppen med utbildning och påminnelseprogrammet som exponering, visade sig vara bättre när det gäller att minska långa perioder av oavbrutet stillasittande än gruppen med enbart utbildning.
Grad II
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Veteskaplig
kvalitet
Healy, G.N., Eakin, E.G., LaMontagne, A.D., Owen, N., Winkler, E.A.H., Wiesner, G., Gunning, L., Nehaus, M., Lawler, S., Fjeldsoe, B.S.
& Dunstan, D.W.
Reducing sitting time in office workers:
Short-term efficacy of a multicomponent intervention
Undersöka hur en multikomponerad intervention kortsiktigt kan minska
kontorsarbetares tid i stillasittande.
En kvantitativ RCT- studie med en
interventionsgrupp och en kontrollgrupp.
Totalt ingick 38 individer med 19 st i vardera grupp. Alla deltagare jobbade på Comcare office, en Australiensisk myndighet.
Interventionen påvisade att en väsentlig minskning av stillasittande på arbetsplatsen är möjlig.
En större studie krävs för att se varaktigheten av resultatet.
Grad I
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Veteskaplig
kvalitet
Pedersen, S.J., Cooley, P.D.
&
Mainsbridge, C.
An e-health intervention
designed to increase workday energy expenditure by reducing prolonged occupational sitting habits
Syftet med studien var att öka en arbetsdags energiomsättning genom att avbryta långvarigt stillasittande och introducera korta perioder av fysisk aktivitet till de anställdas dagliga arbetsrutiner.
En kvantitativ RCT- studie med en
interventionsgrupp och en kontrollgrupp.
Totalt ingick 34 individer med 17 st i vardera grupp. Deltagarna blev slumpmässigt utvalda av 460 skrivbordsarbetare vid polisstationen i Tasmanien, Australien.
En e-hälsointervention med en passiv uppmaning visade sig vara ett effektivt verktyg för att öka arbetarnas
energiomsättning. Arbetarnas korta perioder av fysisk aktivitet under arbetsdagen resulterade i en minskad tid i stillasittande.
Grad II
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Veteskaplig
kvalitet
Neuhaus, M., Healy, G.N., Dunstan, D.W., Owen, N. & Eakin, E.G.
Workplace Sitting and Height-
Adjustable Workstations: A Randomized Controlled Trial
Att jämföra
effektiviteten mellan en multikomponent
intervention och en intervention med enbart justerbara
arbetsstationer i relation till en kontrollgrupp, för att minska stillasittande på arbetsplatsen.
En kvantitativ RCT- studie med två olika interventionsgrupper och en kontrollgrupp.
Deltagarna rekryterades från tre olika
administrativa enheter från University of
Queensland. Totalt ingick 44 individer i studien, 16 st i
multikomponentgruppen, 14 st i den justerbara arbetsstationsgruppen och 14 st i
kontrollgruppen.
Den multikomponenta interventionen var
framgångsrik vad gäller att minska stillasittande på arbetsplatsen.
Grad I
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Veteskaplig
kvalitet
Alkhajah, T.A., Reeves, M.M., Eakin, E.G., Winkler, E.A.H., Owen, N. & Healy, G.N.
Sit-Stand
Workstations: A Pilot Intervention to Reduce Office Sitting Time
Att undersöka effekten av en intervention med arbetsstationer för att minska tid i
stillasittande på arbetsplatsen.
En kvantitativ kvasiexperimentiell studie med en
interventionsgrupp och en jämförelsegrupp.
Deltagarna värvades från ett forskningscenter för folkhälsa inom två
akademiska institutioner i Brisbane, Australien.
Totalt ingick 32 st deltagare i studien. 18 individer tillhörde interventionsgruppen medan 14 personer ingick i kontrollgruppen.
Denna studie har med objektiva mätningar och en jämförelsegrupp kunnat påvisa att införandet av en sitt-stå arbetsstation avsevärt kan minska tiden som kontorsarbetare sitter ned, både på arbetsplatsen och totalt under hela veckan.
Grad II
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Vetenskaplig
kvalitet
Straker, L., Abbott, R.A., Heiden, M., Mathiassen, S.E. &
Toomingas, A.
Sit-stand desks in call centres:
Association of use and ergonomics awareness with sedentary behavior
Att undersöka huruvida användandet av sitt-stå skrivbord och förståelse för kroppshållning samt pauser från
stillasittande, är sammankopplat med stillasittande beteende vid ett kontorsarbete.
En kvantitativ tvärsnittsstudie med observationer.
Deltagarna hämtades från 16 olika call-centers i Sverige. Totalt ingick 146 individer i studien.
Användandet av sitt-stå skrivbord visade sig vara associerat med bättre stillasittande beteenden hos arbetarna vid call-centren.
Ökad förståelse för
ergonomi visade ingen ökad effekt.
Grad II
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Vetenskaplig
kvalitet
Gilson, N.D., Suppini, A., Ryde, G.C., Brown, H.E. &
Brown, W.J.
Does the use of standing ‘hot’ desks change sedentary work time in an open plan office?
Syftet med studien var att undersöka
användandet av
skrivbord utformade för att stå i ett öppet
kontrorslandskap och hur detta påverkade stillasittande arbetstid.
En kvantitativ studie med endast en interventionsgrupp.
Totalt ingick 11 st i studien, varav 7 st var kvinnor. Deltagarna rekryterades om de arbetade i ett
Australiensiskt kontor med ett öppet
kontorslandskap.
Att av ren vilja använda skrivbord utformade för att stå varierar men detta visade sig vara väldigt individuellt.
Användandet av skrivbordet förändrade inte tiden i stillasittande under arbetstid.
Grad II
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Vetenskaplig
kvalitet
Swartz, A.M., Rote, A.E., Welch, W.A., Maeda, H., Hart, T.L., Vho, Y.I. &
Strath, S.J.
Prompts to Disrupt Sitting Time and Increase Physical Activity at Work, 2011–2012
The objective of this study was to assess change in sitting and physical activity behavior in response to a workplace
intervention to disrupt prolonged sitting time.
En kvantitativ
randomiserad studie med två interventionsgrupper.
Totalt ingick 60 st i studie, med 31 respektive 29 i vardera grupp.
Deltagarna rekryterades från ett universitet i västra USA om de satt mer än 60 % av sin arbetsdag.
Interventioner som fokuserar på att avbryta stillasittande på
arbetsplatsen kan leda till mindre stillasittande. Mer avbrytande av stillasittande tillsammans med en
påminnelse till att aktivt röra på sig, leder till att det är mer troligt att individer ökar sin fysiska aktivitet under arbetsdagen, men effekten på stillasittandet kan bli lidande.
Grad I
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Vetenskaplig
kvalitet
Parry, S., Straker, L., Gilson, N.D.
& Smith, A.J.
Participatory Workplace Interventions Can Reduce Sedentary Time for Office Workers—A Randomised Controlled Trial
Syftet med studien var att avgöra om
arbetsplatsinterventione r skulle kunna minska den totala tiden i stillasittande, ihållande stillasittande tid (längre än 30 minuter), öka frekvensen av pauser från stillasittande och främja lättare fysisk aktivitet samt måttlig till intensiv fysisk aktivitet under arbetstid.
En kvantitativ RCT- studie som innehöll tre interventionsgrupper från tre organisationer. Totalt deltog 62 st personer som var mellan 25-59 år i studien och dessa rekryterades från olika regeringsorganisationer i Perth, Australien.
Denna studie undersökte nya sätt att ändra
arbetsrutiner för att minska stillasittande beteenden.
Arbetsplatsinterventioner kan minska tid i
stillasittande, öka
frekvensen av pauser och förbättra lättare, måttlig samt intensiv fysisk aktivitet med hjälp av olika
interventioner.
Grad II
Författare Titel Syfte Metod Urval
Slutsats Vetenskaplig
kvalitet
Gorman, E., Ashe, M.C., Dunstan, D.W., Hanson, H.M.,
Madden, K., Winkler, E.A.H., McKay, H.A.
& Healy, G.N.
Does an 'activity- permissive' workplace change office workers' sitting and activity time?
Syftet var att beskriva förändringar i fysisk aktivitet på
arbetsplatsen, samt hälso- och
arbetsrelaterade utfall i arbetare som flyttat från en konventionell till en arbetsplats med
möjlighet till aktivitet.
En kvantitativ för- och efterhands studie med en interventionsgrupp. 79 st individer från
arbetsplatsen som skulle byta arbetslokal ingick i studien. Arbetsplatsen låg i Vancouver, Kanada.
Denna undersökning ger nya bevis för att arbetsplatser med möjlighet till fysisk aktivitet kan påverka den fysiska aktiviteten på arbetsplatsen och även öka tiden i stående ställning.
Grad I
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Niklas Källänge Nilsson Martin Haglind-Sangré
