En enkätstudie gällande vårdnadshavares perspektiv på fritidshemmet

BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

En enkätstudie gällande vårdnadshavares perspektiv på fritidshemmet

A survey study regarding caregivers’ perspective on the Leisure-time centre

Maja Fritsch

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete Examinator: Malva Holm Kvist

i fritidshem, 180 hp Handledare: Christina Hansen

Datum för slutseminarium 2021-05-31

2

Förord

Detta arbete är ett examensarbete genomfört av mig, Maja Fritsch, inom ramen för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultaten av studien har varit förvånande och motiverande i form av att det har uppdaterat mina förutfattande meningar och gett mig hopp inför framtida arbete.

Trots mitt individuella arbeta har jag inte varit ensam då jag fått stor hjälp av min handledare, Christina Hansen. Hon har med hjälp av delinlämningar och noggrannhet hjälpt mig skapa det bästa examensarbete jag har kunnat och jag vill därför rikta ett tack till henne.

Jag vill likaså tacka de vårdnadshavare som svarat på enkäten då jag inte hade haft en studie utan deras deltagande.

3

Abstrakt

Syftet med min studie har varit att ta reda på mer om vårdnadshavares syn på fritidshemmet inom olika områden. Studien grundar sig i genomförandet av semistrukturerade enkäter som skickats ut till 117 vårdnadshavare på en skola i en svensk mellanstor kommun. Resultaten visade att majoriteten av vårdnadshavarna värderar fritidshemmet som en viktig verksamhet. Det visade även att det vårdnadshavare önskar sig mest från fritidshemmet är att deras barn utvecklar en social förmåga. Över lag är de flesta vårdnadshavarna nöjda med hur dialogen med lärarna ser ut samt hur fritidshemsverksamheten ser ut. Resultaten analyseras med hjälp av bland annat

Foucaults begrepp kring makt samt Bourdieus begrepp habitus och socialt fält.

Nyckelord

Fritidshem, Inflytande, Makt, Vårdnadshavares perspektiv

4

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Abstrakt... 3

Nyckelord: ... 3

Innehållsförteckning ... 4

1. Inledning ... 6

2. Syfte och frågeställningar ... 8

3. Tidigare forskning ... 9

3.1 En enkätundersökning utformad av Skolverket ... 10

4. Teoretiska perspektiv ... 12

4.1 Perspektiv på barns lärande och utveckling ... 12

4.1.1 Den kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen ... 12

4.1.2 Det sociokulturella perspektivet ... 13

4.3. Lärare som experter – Foucaults perspektiv på expertmakt ... 13

4.4. Sociala positioner – habitus och sociala fält ... 14

5. Metod ... 15

5.1 Metodval och metoddiskussion ... 15

5.2 Genomförande ... 16

5.3 Urval ... 17

5.5 Forskningsetiska överväganden ... 18

5.6 Analysmetod ... 19

6. Resultat och analys ... 21

6.1 Barnens ålder ... 21

6.2 Hur viktigt är fritidshemmet för barnen? ... 22

6.3 Tema 1 – Vårdnadshavares uppfattningar om fritidshemmet... 23

6.4 Tema 2 – Vårdnadshavares förväntningar och önskemål ... 25

6.5 Tema 3 – Samspelet med fritidslärarna ... 27

7. Slutsats och diskussion ... 32

7.1 Vad har vårdnadshavarna för uppfattningar av fritidshemmet och dess aktiviteter? ... 32

7.2 Vad önskar vårdnadshavare att deras barn ska få med sig från fritidshemmet? ... 33

7.3 Upplever vårdnadshavarna att de har inflytanderätt i verksamheten? ... 34

7.4 Hur uppfattar vårdnadshavare att kommunikationen fungerar mellan fritidslärare och vårdnadshavare? ... 34

7.5 Kritisk metoddiskussion ... 35

7.6 Förslag till framtida forskning ... 35

5

8. Referens ... 37 Bilaga 1 - Enkät ... 40

6

1. Inledning

I vår nutid spelar fritidshemmet en stor roll i att få samhällets olika funktioner att gå runt.

Fritidshemmet ser till så att vuxna kan kombinera arbete eller studier med föräldraskap. Det är även där fritidshemmet grundar sin uppkomst, i behovet av barnpassning. Men med tiden har fritidshemmets uppdrag kommit att förändras och fått en större roll i barnens personliga utveckling (Hippinen Ahlgren, 2017). En stor förändring genomfördes när fritidshemmet 2011 fick en egen heltäckande läroplan som anger flertalet olika kompetenser och förmågor eleven ska få möjlighet till att utveckla. Något som också står framskrivet är att eleverna ska få en

meningsfull fritid som bygger på deras intressen och erfarenheter (Skolverket, 2019a).

Förhoppningsvis får eleverna ta del av och erfara denna förändring då alla fritidshem ska följa läroplanen. Men hur är det med vårdnadshavarna? Hur ser de på fritidshemmets uppdrag och förändring? Ser vårdnadshavarna fortfarande fritidshemmet som ett ställe att ha barnen på medan de jobbar, eller är de medvetna om att även det är en plats för lärande? Vad förväntar de sig att barnen ska få ut av tiden på fritidshemmet? Det finns idag många frågetecken kring

fritidshemmets verksamhet samt vårdnadshavares åsikter, och det har sin förklaring.

Fritidshemmet är ett relativt outforskat område (Falkner & Ludvigsson, 2016), vilket leder till att även föräldrars åsikter kring fritidshemmet är outforskat. Området bör få mer fokus på sig och därför är ovanstående frågor ett urval av vad jag kommer att fördjupa mig inom i mitt

examensarbete. Jag intresserar mig alltså av vårdnadshavares syn på fritidshemmet då det finns en brist på forskning kring det.

Vårdnadshavare har en central roll i fritidshemmet då det är deras barn vi tar hand om och det därmed är deras inflytande på verksamheten vi ska ta del av (Skolverket, 2019a). De förlitar sig på att vi ska göra ett bra jobb och hålla deras barn trygga under dagen. Men hur mycket vet de om den verksamhet fritidshemmet bedriver? Är de insatta i läroplanen? Har de det inflytande de bör ha över verksamheten? När det förs en dialog kring de obligatoriska skolformerna finns det ofta vårdnadshavare som är redo att framföra sin åsikt, vare sig om den är positiv eller negativ.

Grundskolan väcker diskussioner och är ett vanligt samtalsämne där många har en uppfattning om vad de tycker. De flesta har även goda kunskaper om vad som förväntas av deras barn i dessa skolformer. När det kommer till fritidshemmets uppdrag är det dock inte lika självklart. Där är det inte lika många som har bra koll eller vet vad som gäller (Skolverket, 2020a). Likaså upplever jag det som när det kommer till diskussioner om fritidshemmet, där är det färre som kan ge ett konkret uttalande om vad de tycker. Då är det fler som är neutrala och som inte har så starka åsikter om vad som ska, eller inte ska göras där (Haglund, 2011). Detta väcker ett intresse hos mig och får mig att vilja undersöka och se vad vårdnadshavare verkligen tycker och tänker om

7

fritidshemmet, samt vad de grundar den åsikten i. Vårdnadshavarnas åsikter om fritidsverksamheten kan i sin tur vara användbara för skolans anställda. Om vi ser på

verksamheten från olika perspektiv, däribland vårdnadshavarnas, kan vi få en klarare bild av var den brister och vad som behöver utvecklas.

Ytterligare en orsak till att jag lockas av området är grundat i vad som står i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. I läroplanen står det att vårdnadshavare ska ha rätt till inflytande och påverkan på skolan (Lgr 11, 2019a). Det står även att skolan, tillsammans med elevernas vårdnadshavare, har ett ansvar för elevernas skolgång och att de gemensamt ska utveckla skolans innehåll och verksamhet (ibid.). Begreppet skola i detta fall, då ovanstående nämns under kapitel 1 och 2, berör både grundskolan samt fritidshemmet.

Vårdnadshavare ska alltså vara med i utvecklandet av fritidshemmet innehåll och verksamhet.

Frågan är då återigen, hur insatta är vårdnadshavare i fritidshemmet? Min uppfattning är att skolan värderas högre än fritidshemmet och att fritidshemmets verksamhet ses som mindre viktig för barnets utveckling. Och eftersom det är ett relativt outforskat område (Falkner & Ludvigsson, 2016) vill jag undersöka det närmre.

8

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att få en uppfattning av vad vårdnadshavare har för syn på

fritidshemmet uppdrag, samt deras upplevelse av inflytanderätt och kommunikation med lärarna, på en skola i en svensk mellanstor kommun. Jag vill lyfta vårdnadshavares syn och perspektiv för att få en bättre förståelse av vårdnadshavares uppfattningar och förväntningar på fritidshemmet.

Med hjälp av vårdnadshavares uppfattningar kan verksamheten utveckla ytterligare. Studien kommer utgå ifrån följande frågeställningar:

- Vad har vårdnadshavare för uppfattningar av fritidshemmet och dess aktiviteter?

- Vad önskar vårdnadshavare att deras barn ska få med sig från fritidshemmet?

- Upplever vårdnadshavarna att de har inflytanderätt i verksamheten?

- Hur uppfattar vårdnadshavare att kommunikationen fungerar mellan fritidslärare och vårdnadshavare?

9

3. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att redogöra för tidigare forskning om vårdnadshavares synsätt gällande fritidshemmet. Området är ganska snävt och svårt att hitta relevant forskning kring då det är ett relativt outforskat forskningsfält (Falkner & Ludvigsson, 2016). Först kommer jag gå igenom internationell forskning samt svårigheter med att jämföra den med nationell forskning.

Sedan kommer jag gå in mer på nationell forskning och avslutar med annan relevant litteratur.

Att jämföra studier kring fritidshemmet i Sverige med internationell forskning kan på många sätt vara problematiskt eftersom fritidshemmet som finns här i Sverige ofta ser ganska annorlunda ut än de som anordnas i andra länder (Falkner & Ludvigsson, 2016). Trots det väljer jag att

presentera internationell forskning eftersom det bidrar till förståelse kring skillnader och likheter, i helt olika kontexter. I Sverige har vi en läroplan för fritidshemmet som ska bidra till liknande verksamhet i hela landet, som erbjuds till alla barn vars vårdnadshavare jobbar eller studerar, samt i särskilda fall (SFS 2010:800). I länder utanför Norden ser det ofta väldigt annorlunda ut och det finns inte en välkänd etablerad pedagogisk verksamhet. Beroende på vilket land vi ser till har de olika organisationer och verksamheter (Falkner & Ludvigsson, 2016).

De två första texterna jag kommer presentera är skrivna av Wanless m.fl. (2017) och Behrens m.fl. (2015). Båda avhandlingarna undersöker vårdnadshavares och elevers uppfattningar om två olika, men liknande, After-school programs i USA. De söker efter vårdnadshavarnas åsikter för att bland annat se varför deras barn deltar i aktiviteterna samt vad organisatörerna kan förbättra med sina After-school programs. Båda undersökningarna genomfördes med hjälp av enkäter med en blandning av öppna och stängda frågor, precis som har använt mig av vilket framgår i metod- delen, samt intervjuer i det ena fallet. Resultaten som berör vårdnadshavarnas åsikter i studierna visar att vårdnadshavarna låter sina barn delta i dessa after-school programs då de vill få in mer fysisk aktivitet för sitt barn under dagen. I Wanless m.fl. (2017) studie uttryckte vårdnadshavarna även att deras barn fick delta i valt after-school program då de bad om det. 39 av 39

vårdnadshavare angav att de, tillsammans med sitt barn, tagit beslutet om att delta.

I Behrens m.fl. (2015) studie nämnde några vårdnadshavare även att de såg sina barns after- school-programs verksamheter som ett säkert ställe att ha sina barn på, och att det var ett ypperligt tillfälle för barnen att utöva fysisk aktivitet när föräldern ändå var på jobb. Det

sistnämnda resonemanget är, om man ser till Läroplanen i Sverige (Lgr 11, 2019a), något även de jobbar utefter. Under tiden vårdnadshavarna är på jobb kan barnen få tillfälle till en meningsfull fritid (ibid.)

10

Ett problem som uppstod när jag sökte efter nationell forskning var att jag inte hittade så mycket studier kring området jag behandlar, kring vårdnadshavares perspektiv. Att det finns lite

forskning kring fritidshemmet över lag är etablerad kännedom (Falkner & Ludvigsson, 2016), men något jag upplevde i min sökprocess var att det finns än mindre forskning kring

vårdnadshavares perspektiv på fritidshemmet. Det jag fann mest nationell forskning kring var dock samverkan mellan skolan och hemmet, sett från fritidslärarnas synvinkel och åter igen inte så mycket utifrån vårdnadshavares perspektiv.

Lars Andersson (2011) tar upp vikten av samverkan mellan skola och hemmet. Han tar upp argument för att samverkan är något som kan ses från både vårdnadshavarand synvinkel samt från lärarnas. Enligt Andersson (2011) har dock båda sidorna något att vinna genom samverkan.

Vårdnadshavarna ser barnet i ett familjesammanhang medan lärarna ser dem i ett skol- och socialt sammanhang. Genom att tillsammans skapa en bättre förståelse kring barnet genom dialog kan man erbjuda bättre omsorg och lärande, både hemma och i skolan (Ibid.). Andersson (2011) nämner även i sin bok att vårdnadshavares uppfattning av fritidshemmet är avgörande för hur barnet kommer att uppfatta fritidshemmet och hur hen kommer att trivas där. Andersson (2011) skriver inget om hur vårdnadshavares uppfattning ser ut utan endast att deras uppfattning påverkar. För att barnet ska få en bra start och inställning till fritidshemmet gäller det alltså att man även har en bra kommunikation och ”skolar in” vårdnadshavarna. Dessa aspekter är högst relevant att beakta då en av mina frågeställningar handlar just om vårdnadshavarnas uppfattning av fritidshemmet.

I en bok, utgiven av Lärarförbundet, skriver Haglund (2011) att vårdnadshavare kan ses som en bidragande faktor i att öka kvaliteten på fritidshemmet. Haglund hävdar att vårdnadshavare har relativt lite kunskap om fritidshemmets verksamhet och ser det mest som en trygg plats där barnen kan vara tills de blir hämtade. De är, enligt Haglund (2011), ovetande om vad fritidshemsverksamheten hade kunnat vara egentligen. Haglunds framställning av

vårdnadshavares uppfattning är något som kan jämföras med den empiri jag samlat in genom mina enkäter. Vårdnadshavarna som svarat på min enkät kommer bland annat få besvara frågan om hur de ser på fritidshemmets verksamhet, vilket kan jämföras med Haglunds uppfattning.

3.1 En enkätundersökning utformad av Skolverket

Skolverket har inom området kring vårdnadshavares val och inställning till förskolan och

fritidshemmet genomfört 4 olika enkätundersökningar (Skolverket, 2013). Dessa enkäter har varit riktade mot vårdnadshavare med barn i åldern 1–12 år. Den senaste

vårdnadshavarundersökningen genomfördes 2012 och gav resultatet av att de flesta

11

vårdnadshavare till barn mellan 6–12 år är nöjda med fritidsverksamheten. Det de flesta var missnöjda med var gruppstorleken (ibid.). Denna publicering kan vara relevant i förhållande till min studie då den berör ett likande område. Skillnaden är att Skolverket undersöker mer praktiska frågor medan jag är mer intresserad av vårdnadshavarnas individuella uppfattning och

förväntningar kring verksamheten och aktiviteter.

12

4. Teoretiska perspektiv

I följande kapitel kommer jag att redovisa de teorier som kommer att agera som stöd vid studiens analyskapitel. Med hjälp av teorierna kan jag hitta olika förklaringar till hur vårdnadshavarna resonerar och tänker samt jämföra deras åsikter i relation till olika teorier. Deras svar kan jämföras med forskningen som finns kring barns lärande och utveckling, samt olika sociala positioner och samhällsordningar. Sett till vårdnadshavarnas svar har jag valt ut de teorier som passar in bäst på deras uppfattning. Inledningsvis tas en diskussion kring lärandet i leken upp i relation till den kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen, följt av en presentation av det sociokulturella perspektivet. Efter det förs en diskussion kring makt i relation till läraren. Kapitlet avslutas med en presentation kring några av Bourdieus välkända begrepp.

4.1 Perspektiv på barns lärande och utveckling

4.1.1 Den kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen

Diskussionen kring lärande genom lek har länge varit ett aktuellt område, det finns både äldre och nyare forskning kring området (Johansson, 2011). Många forskare talar för lärande genom lek, och andra talar emot.

Den kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen har funnits länge och har förespråkare som till exempel Piaget och Vygotskij (Jensen, 2013). På senare år har den även kommit att förknippats med nyare namn så som Ingrid Pramling Samuelsson och Anthony Pellegrini (ibid.).

Gemensamt för de alla är dock att de förespråkar att lek leder till lärande, på olika sätt.

Samuelsson och Pellegrini nämner att lek kan vara ett sätt att socialiseras och lära sig att sätta sig in i andras perspektiv (Jensen, 2013). Pramling Samuelsson beskriver vidare att lärandet utgör en biprodukt av leken, alltså ett lärande som uppstår utan att fokus ligger på det.

Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2014) skriver även i deras bok kring utvecklingspedagogik, som går under den utvecklingspsykologiska traditionen. Inom

utvecklingspedagogiken är samlärande och kommunikation centralt. Barn lär av varandra och skapar mening genom leken. De lär sig att bry sig om varandra, respekterar varandra och läsa av andras känslor i leken. Det i sin tur är som en inkörsport till att förstå och skapa empati för andra samt en del av socialiseringen in i samhället (ibid.). Man lär sig vad som är okej och vad som inte är okej. Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2014) tar även upp argument för att leken och det lärande man får genom den är väsentligt för att utvecklas vidare inom institutioner, till exempel skolan. Har man inte lekt och utvecklats inom leken med sina kamrater, kan det bli svårt att utvecklas inom andra områden i livet. Lek kan alltså, enligt den kognitiva och

13

utvecklingspsykologiska traditionen, bidra till lärande på många olika sätt och inom många olika utvecklingsområden.

4.1.2 Det sociokulturella perspektivet

Ovanstående argument och tankar hänger även ihop med det sociokulturella perspektivets idéer.

Vygotskij var likaså en förespråkare för det sociokulturella perspektivet som för

utvecklingspsykologin, vilket inte är motsägelsefullt då de förmedlar liknande idéer. Det sociokulturella perspektivet riktar in sig på hur människor och barn lär och hur de formas in i samhället. Löfdahl skriver i sin bok, där hon beskriver det sociokulturella perspektivet, att ”det är i sociala och kulturella sammanhang som människan utvecklas” (2005, s. 11). Löfdahl beskriver vidare att individer formas och formar sig själva genom de sociala samspel vi är en del av och att vårt tänkande och våra föreställningar växer fram och färgas av den kultur, det språk och de föremål vi har runt omkring oss. Hon skriver vidare även att ”När barn skapar mening i leken innebär det att de skapar förståelse för och innebörd åt det sammanhang som de befinner sig i”

(Löfdahl, 2005, s. 22). Utveckling och lärande är alltså inget barnet gör själv utan något som hen får hjälp med av andra samhällsmedlemmar. Även Tetzchner (2016) gör ett försök till att beskriva delar av Vygotskijs idéer och riktade in sig på den proximala utvecklingszonen. Det är i denna zon barnet lär sig sådant som hen inte hade kunnat bemästra på egen hand men som hen klarar med hjälp av andra (ibid.).

4.3. Lärare som experter – Foucaults perspektiv på expertmakt

I min analys av empirin kommer jag använda mig av Foucaults maktperspektiv för att tolka relationen mellan lärare och vårdnadshavare.

Michel Foucault var en filosof som levde på 1900-talet och är mest känd för sina teorier om makt och kunskap. Axelsson och Qvarsebo (2017) beskriver Foucaults teori och menar att han

förespråkade att makt finns i allt, makt finns i din bakgrund, din dialekt, dina kläder, ditt yrke osv.

För att förstå samhällslivet och människans individuella liv måste vi därför se utifrån ett maktperspektiv, då makt genomsyrar allt i människans tillvaro. Axelsson & Qvarsebo (2017) menade följande att Foucault ansåg att all makt som finns påverkar vårt sätt att agera och reagera med människor i vår omgivning.

Ser vi Foucaults teori, beskriven av Axelsson och Qvarsebo (2017), i relation till fritidslärare och vårdnadshavare redogjorde han för en relation mellan samhällsmedborgare och olika

maktpositioner. Lärare kan kategoriseras in i något som han kallade expertmakt. Expertmakt är den makt någon får som är akademisk kunnig, men som samtidigt kan agera självständigt i

14

relation till sin praktiska expertis. I denna relation, mellan samhällsmedborgare och expertmakten, kan vi se en viss komplexitet och spänning (ibid.). Samhällsmedborgarna är underställda makten då de är mindre kunniga inom området, samtidigt som de deltar på olika sätt i utövningen av skolan, till exempel i form av dialog med lärarna och inflytanderätt. Samhällsmedborgarna, som i detta fall är vårdnadshavare, har även i sin tur olika inneboende makt beroende på vem individen är (Axelsson & Qvarsebo, 2017).

4.4. Sociala positioner – habitus och sociala fält

Broady (2005) beskriver Bourdieus teorier om social klass som ett sätt att förstå hur individuella normer och värden kan sammankopplas till sociala strukturer. Bourdieu menade att alla

människor har ett habitus. Ett habitus som påverkar och bestämmer hur människor handlar, tänker, uppfattar och värderar situationer i givna sociala sammanhang. Det finns i kroppen och påverkar hela ditt sätt att vara och leva, ditt habitus bildar ditt sätt att uppfatta världen på.

Människor formar sitt habitus genom erfarenheter från det att de föds tills det att de dör. Habitus är dock långvarigt och svårt att förändra. Det Bourdieu är ute efter att förklara med detta

begrepp, enligt Broady (2005), är sambandet mellan de sociala förhållande och individers förhållanden. Han menar att människors agerande blir en produkt av deras habitus och det sociala förhållandet de träder in i (Broady, 2005).

Bourdieu beskrev även olika fält och introducerad olika begrepp för att förklara dem. Han ville avgränsa, konstruera och analysera olika fält var för sig genom att bland annat se till relationer mellan sociala positioner inom ett visst fält. Ett socialt fält är när en avgränsad grupp av personer och institutioner strider om något som är gemensamt för dem. Sociala fält har riktlinjer som guidar oss i vårt beteende och det är dessa Bourdieu intresserade sig för, samt hur de la i förhållande till andra närliggande fält (Broady, 2005).

15

5. Metod

I följande kapitel kommer jag presentera en diskussion kring varför jag har valt en kvalitativ metod. Efter diskussionen presenteras ett kort avsnitt kring hur studien genomfördes. Vidare presenteras urvalet, validitet samt forskningsetiska överväganden som gjorts. Kapitlet avslutas med en redovisning över vald analysmetod.

5.1 Metodval och metoddiskussion

Mitt examensarbete fokuserar som nämnt på vårdnadshavares uppfattningar och syn på fritidshemmet, och undersöker därmed subjektiva frågor. Mitt tillvägagångssätt för att samla in data på var genom enkäter. Mina frågor var övervägande öppna frågor vilket gör enkäten kvalitativ då jag sökte analyserande och individuella svar från deltagarna. Med andra ord blir det som en intervju i enkätform.

Jag använde mig av semistrukturerade frågeformulär i min undersökning vilket möjliggjorde för mig att kunna modifiera en metod som vanligtvis beskrivs som endast kvantitativ, och göra den kvalitativ. Tashakkori och Teddlie (2010) kallar denna kombination för Mixed Model Studies.

Med hjälp av öppna frågor fick respondenterna chansen att fördjupa sina åsikter och svar, samtidigt som de med hjälp av förkodade frågor kunde ge mig en bra överblick över de generella åsikterna (Christoffersen & Asbjørn, 2015). I fallen då det förekom förkodade frågor gavs det under frågan även tillfälle till att förklara sitt svar i text. Svaren på enkäterna kunde därmed ge mig ett bra underlag för att föra en diskussion kring min frågeställning. Hur uppfattar

vårdnadshavare fritidshemmet, vad förväntar/önskar de sig och vad anser de om samverkan på olika sätt med lärarna?

Anledningen till att jag valde att använda mig av en enkät beror bland annat på att enkäter

möjliggör en bredare undersökningsgrupp. Genom enkäter kan jag nå ut till fler och därmed få en bättre uppfattning om den generella åsikten på just den undersökta skolan (Bringsrun, 2017). Vid skrivande stund pågår det även en Pandemi i världen (covid-19) vilket har fört med sig

restriktioner och begränsningar. Att genomföra en enkät, där jag kan undvika att träffa respondenterna, kändes därmed som det säkraste alternativet.

Många av de nackdelar som finns med genomförandet av enkäter ligger inte i själva enkäten, utan mer hos de som utformar den (Bringsrud, 2016). För att få ett svarsunderlag som speglar

verkligheten gäller det därför att jag som designar enkäten gör ett bra förarbete. Jag måste se till att enkäten har frågor som är formulerade korrekt och som inte på något sätt påverkar

respondenten i någon riktning. Det måste finnas tillräckligt med svarsalternativ så att alla kan

16

svara på frågan, och jag måste utforma enkäten på ett sätt så att så många som möjligt fullföljer och genomföra hela enkäten. Urvalet måste även vara rätt valt och framskrivet. Men det handlar inte heller endast om förarbetet utan även om efterarbete. Jag måste i tolkandet av enkäterna se till så att jag inte till exempel drar felaktiga slutsatser eller gör inexakta framställningar. Mitt förarbete och efterarbete är därmed avgörande för hur resultatet som framställs blir (ibid.). För att få en rättvis insamling och framställning av empirin har jag ständigt varit medveten om dessa svårigheter. Jag har därmed vidtagit åtgärder för att förhindra felaktig insamling och

framställning. Min enkät har till exempel granskats av min handledare och godkänts innan genomförande.

Trots mycket förberedelser och insatta åtgärder för att göra en så opartiskt och icke påverkande enkät som möjligt är det svårt att undvika alla nackdelar. Till exempel faktumet att man inte kan ställa följdfrågor i en enkät på vad respondenten svarar. Som en följd av detta riskerar

respondenterna att svara mer kort och inte så fördjupande som de annars hade kunde göra (Bringsrud, 2016). Trots det uppnår enkäten det jag sökt. Mina frågeställningar kräver inte ett svar som tar 10 minuter att läsa upp utan det räcker väl med en överblick över vårdnadshavarnas perspektiv som skildrar deras synsätt. Jag gjorde även, som nämnt, åtgärden att infoga rader efter de förkodade frågorna för att möjliggöra för vårdnadshavarna att förtydliga och förklara sin åsikt.

5.2 Genomförande

Enkäterna har genomförts via internet genom ett program som heter Google forms. Enkäten är ett semi-strukturerat frågeformulär där jag blandar både förkodade frågor med öppna frågor (Christoffersen & Asbjørn, 2015). Enkäten består av totalt 10 frågor varav 5 är förkodade frågor, med visst utrymme till att förklara eller fördjupa sitt svar, samt 5 öppna frågor med fritt antal ord att skriva på. Genom att genomföra enkäten via internet tar jag bort risken för att deltagarna ska bli påverkade av mig som forskare och jag vidgar mina möjligheter att genomföra enkäten med fler respondenter. En nackdel med att genomföra enkäten online och med mig frånvarande var att jag inte kunde klargöra eventuella frågetecken kring enkäten. Därför var det åter igen viktigt att formulera frågorna noggrant och genomtänkt.

Enkäterna skickades ut till utvalda vårdnadshavare med barn som går på fritids på vald skola. För att få kontakt med vårdnadshavare hörde jag av mig till rektorn på vald skola. Jag bad sedan henne att vidarebefordra ett mejl med enkäten samt medföljande information till utvalda vårdnadshavare. Respondenterna fick drygt en vecka på sig att svara på enkäten, samt en påminnelse mitt i veckan för de som glömt bort att svara. Enkäten skickades ut till 117

17

vårdnadshavare vilket gör att detta examensarbete inte är generaliserbart på större område utan är en undersökning av hur vissa vårdnadshavare ser på fritids inom vald skola.

5.3 Urval

För att genomföra min enkät valde jag inledningsvis att kombinera två tillvägagångsstrategier, varav första var att ta vara på mina kontakter. Jag har tidigare varit i kontakt med rektorn på en skola i svensk mellanstor kommun vilket underlättar och möjliggör en positiv inställning till deltagandet. Den andra strategin jag använde mig av för att bestämma urval var att utgå ifrån samlade statistiska medelmått. Jag såg då till medelmåttet för antal anställda med

universitetsutbildning samt antalet barn per fritidslärare inom både den kommun jag ska genomföra undersökningen på samt hela rikets medelmått (Skolverket, 2019b). Jag valde en kommun vars värde la hyfsat nära rikets medelmått för att få en bild av vad vårdnadshavarna anser där. Trots att jag inte kan generalisera, då jag har för lite underlag och för snävt urval, blir det en undersökning på en skola inom en kommun som är lik många andra i Sverige gällande anställda och antal barn per fritidslärare.

Fortsättningsvis gjorde jag ett urval på det fritidshemmet jag kontaktat, vilket som nämnt var på en skola i en svensk mellanstor kommun. Urvalet bestod av vårdnadshavare till barn på

fritidshemmet och var en blandning av män och kvinnor för att undvika överrepresentation av ett kön. Till de vårdnadshavarna som är skilda (vårdnadshavare till 19 barn) skickades det ut en enkät till båda vårdnadshavarna (38 vårdnadshavare). Till de vårdnadshavarna som är i ett förhållande skickade enkäten endast till en av dem (79 vårdnadshavare). Tillsammans bestod alltså mitt urval som nämnt av 117 vårdnadshavare till barn på valt fritidshem. Anledningen till att jag valde att skicka enkäten till endast en, och i vissa fall två, vårdnadshavare var för att jag ville undvika upprepning av svar. De vårdnadshavare som är i en relation diskuterar ofta med varandra hemma och hade därmed förmodligen angett liknande svar.

Här krävs det även en diskussion kring bortfall och svarsfrekvens. Inför genomförandet av en enkät är det omöjligt att säga hur många svar man som forskare kommer få in. Med hänsyn till samtyckeskravet har deltagarna rätt att bestämma själva över sitt deltagande och därmed även rätt att hoppa av genomförandet av enkäten när de vill (Vetenskapsrådet, 2002). De som hoppar av blir då ett så kallat bortfall och svarsfrekvensen ändras. En viss procent av bortfall är vanligt och acceptabelt. Man brukar uppskatta att upp till 50 % bortfall är okej för att ändå använda sig av resultaten (Bringsrud, 2016).Skulle bortfallet överstiga 50 % får man överväga sina alternativ.

Min enkät skickades ut till 117 vårdnadshavare och jag fick tillbaka 63 svar. Mitt bortfall omfattar alltså kring 46 % och är därmed relativt högt. Bortfallet bestod endast av ett externt bortfall

18

(Berntson, 2016), då samtliga som deltog svarade på alla frågor. Anledningen till det höga bortfallet är svårt att förklara då det kan bero på olika saker. En anledning kan vara att många vårdnadshavare har fullt upp med att få ihop sitt livspussel och prioriterar därmed inte genomförandet av en enkät.

Om jag följande skulle diskutera tillförlitlighet och validitet i relation till min enkät skulle jag värdera den som bra, sett till utformandet av den. Frågorna är relevanta och svaren

vårdnadshavarna gett på att frågorna visar att de har uppfattats utefter min vision. Där är inga svar som är icke-relevanta utifrån ställd fråga, utan svaren överensstämmer trots att åsikterna skiftar. När det kommer till tillförlitlighet och validitet i relation till svarsfrekvensen är den inte lika bra. Ett deltagande på 100 % hade självfallet varit optimalt. Utifrån Bringsrud (2016) är som nämnt ett bortfall på 50 % okej för att ändå använda sig av resultaten. I en större studie hade en bortfallsanalys varit central och rimligt att genomföra (Berntson, 2016) i mitt fall. Jag har dock inte rätt resurser för en bortfallsanalys då jag inte har direktkontakt med vårdnadshavarna utan måste gå genom rektorn på skolan för att kontakta vårdnadshavarna. Jag har inte heller uppgifter kring vem som svarat på enkäten eller inte, vilket betyder att alla som deltagit hade fått mejl som riktat sig till de som inte svarat. Slutligen har jag inte heller tiden för en bortfallsanalys.

Studiens resultat är inte generaliserbara utan ger endast en inblick av några vårdnadshavares uppfattningar kring deras barns deltagande i fritidshemmet.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Vid genomföranden av enkäten och utskicket till vårdnadshavarna har Vetenskapsrådets forskningsetiska huvudkrav uppfyllts, och de åtgärder jag tagit lyder följande (Vetenskapsrådet, 2002):

Informationskravet: De som berörs av forskningen, Aka. vårdnadshavarna som svarar på enkäten, kommer att förses med väsentlig information som rör forskningen. De kommer till exempel få läsa om forskningens syfte, en beskrivning av hur undersökningen ska genomföras och vilka vinster forskningen kan bidra till. Detta kommer att stå med i utskicket av enkäten.

Samtyckeskravet: Deltagarna ska även informeras om deras rättigheter gällande deltagandet. De har själva rätt att bestämma över sin egen medverkan, och kan därmed även avbryta deltagandet när de vill. Eftersom enkäten kommer att genomföras via internet kan inte en samtyckesblankett skrivas under. Innan de går vidare till själva enkäten kommer de därför att kryssa i en ruta som blir motsvarande till en samtyckesblankett.

19

Konfidentialitetskravet: Konfidentialitetskravet handlar om att hålla identifierbara uppgifter dolda för andra samt att vidta åtgärder för att undvika identifierbarhet av deltagarna i själva forskningen.

Detta är en mer central åtgärd när det gäller de typiska kvalitativa metoder, t.ex. intervjuer och experiment. Men, eftersom jag genomför en enkät, berör det inte mina deltagare. Enkäten kommer att genomföras anonymt och jag har därför inga namn som kan bli identifierbara. Jag kommer heller inte gå ut med från vilken skola jag gjort mitt urval utan endast i vilken kommun den ligger, vilket leder till att svaren blir ännu mindre identifierbara.

Nyttjandekravet: Slutligen kommer deltagande personer få information om vad jag kommer att nyttja insamlade uppgifter till, nämligen till att som student på Malmö universitet skriva mitt examensarbete inom Fritidshemspedagogik. Enkätens insamlade uppgifter kommer endast att användas för detta ändamål och inte lånas ut till andra icke-vetenskapliga syften. Nämnd information kommer att stå innan enkätens frågor.

5.6 Analysmetod

Enkäten som har skickats ut till vårdnadshavare innehöll en blandning av förkodade frågor och öppna frågor. Dessa frågor kommer analyseras och sammanställas lite olika, då de kräver olika tillvägagångssätt (Tashakkori & Teddlie, 2010). I enkäten finns 5 förkodade frågor, med utrymme för kommentar under svarsalternativen. Vissa av dessa frågor har framställts genom en deskriptiv statistik och sammanfattas i diagram för att göra svaren tydliga och ge en överblick. Den

deskriptiva statistiken blir som en kartläggning över de företeelser som jag studerar (Körner m.fl, 1984), alltså över vårdnadshavarnas åsikter. Resterande frågor (5 stycken), som är öppna frågor, har analyserats kvalitativt samt utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt (Hjerm & Lindgren, 2014). Med ett systematiskt tillvägagångssätt använder man sig av olika metoder för att förenkla och strukturera upp data som samlats in. Sedan används olika teorier för att hjälpa till i

tolkningen av empirin. Jag gick inledningsvis igenom alla svar, fråga för fråga, för att se om det fanns något mönster i svaren. För att skapa en överblick samt en uppfattning av vad

vårdnadshavarna anser kodade jag in svaren i olika kategorier utifrån svaren på varje fråga. På så sätt fick jag en överblick av vad alla hade svarat. Dessa svar kommer även användas som citat eller liknande då de visare en djupare förklaring och representerar min kodning. Svaren kommer vidare att analyseras utifrån olika teorier, nämnda i kapitlet kring teoretiska perspektiv.

När jag inledningsvis utformade min enkät delade jag upp den utifrån teman kopplade till min frågeställning. Detta är något som vid analys av materialet underlättar då jag har tre färdiga teman att kategorisera frågorna i nämligen; vårdnadshavares uppfattningar, vårdnadshavares

förräntningar/önskningar samt vårdnadshavares syn på samverkan. Dessa teman går även lätt att

20

koppla samman med min frågeställning. I nästkommande kapitel redogörs och framställs de svar jag fått på min enkät.

21

6. Resultat och analys

I följande kapitel kommer de resultat som framkommit genom min enkät att redovisas, tolkas samt analyseras. Resultaten och svaren kommer att kopplas till teorier och tidigare forskning inom relevant område. Enkätfrågorna finns i sin helhet som bilaga (Bilaga 1). Kapitlet kommer delas in i de olika teman jag använde mig av vid genomförande av enkäten, vilka även är kopplade till min frågeställning. Inledningsvis kommer jag att återge en beskrivning kring den ålder

vårdnadshavare angett deras barn är i samt ta upp resultat kring hur högt vårdnadshavarna värderar fritidshemmet.

6.1 Barnens ålder

Ovan presenteras en tabell över fördelningen på vilken ålder barnen till vårdnadshavarna som svarat är i. Vi kan här se att majoriteten av de som svarat har barn i 8-års åldern på fritids. 3 Vh.

(förkortning av vårdnadshavare) har ett 6-årigt barn, 20 Vh. har ett 7-årigt barn, 25 Vh. har ett 8- årigt barn, 16 Vh. har ett 9 årigt barn, 10 Vh. har ett 10-årigt barn och 1 Vh. en 11-åring (vissa vårdnadshavare har fler än 1 barn).

Om man ser detta resultat i förhållande till statistiska mått stämmer de överens med hur många barn i respektive ålder som går på fritidshem i Sverige. 2020 var det cirka 19 % av alla 10–12 åringar som var inskrivna på fritidshem i Sverige, jämfört med cirka 81 % av alla 6–9 åringar (Skolverket, 2020b). Det är alltså lika många procent 6–9 åringar som går på fritidshem som det är 10–12 åringar som inte gör det. Det är minst sagt en markant skillnad.

22

6.2 Hur viktigt är fritidshemmet för barnen?

Ovan presenteras ett diagram som representerar vårdnadshavarnas åsikt kring hur viktigt de anser att det är att deras barn går på fritidshemmet. Utifrån diagrammet kan vi se att en stor majoritet värderar fritidshemmet som antingen viktigt eller mycket viktigt. Endast 4 respondenter

värderade fritidshemmet som varken eller. Deras motiveringar var liknande varandra och handlade om att fritidshemmet inte passade deras barn eller att de upplevde personalen som oengagerade. En vårdnadshavare, som hade åsikten av att fritidshemmet inte passade deras barn, motiverade sin åsikt genom att koppla till strukturen på fritidshemmet och barnet ålder (se citat nedan). Hade deras barn gått på ett annat fritidshem är det möjligt att hens åsikt hade varit annorlunda.

”Vid 10 års-åldern är fritids som det bedrivs i *** inte längre lika nödvändigt och roligt för barn. Jag tycker det har blivit en stor försämring när 1–3 har till stora delar haft fritids ihop […]. Hade jag fått önska så hade jag önskat mer åt en fritidsklubb för åk 3-4-5. Fritids ger så många fördelar men jag har svårt att motivera mitt barn att gå dit just nu. Om du hade frågat mig när barnet var 8 år hade det hamnat på alternativet mycket viktigt.”

En del av de som svarade alternativet ”viktigt/mycket viktigt” motiverade sitt svar med att det var nödvändigt för deras livspussel då de jobbade och barnen inte kunde vara hemma själva. ”Vi har helt enkelt inte tid att ta hand om barnen utanför skoltid när vi bägge jobbar heltid.”.

Majoriteten av de som svarade ”viktigt/mycket viktigt” hade dock uppfattningen av att fritidshemmet kunde bidra med antingen lärande och utveckling eller aktivering för barnen, medan vårdnadshavarna var på jobb. ”Jag jobbar och mina barn kan inte vara hemma själv.

Känns bra om tiden på fritids då blir meningsfull”. Nämnda vårdnadshavare såg inte

fritidshemmet som endast nödvändigt för livspusslet utan såg även potentialen för sina barn att utvecklas där och vikten av att spendera tid tillsammans med sina kompisar.

23

” [Fritids är mycket viktigt] Främst pga. den sociala delen. [Barnen kan] lära sig de sociala koderna, lära sig umgås och hantera olika typer av människor, lära sig sin roll i olika situationer med mera.”

Ovanstående citat är ett exempel på hur en vårdnadshavare har svarat men som även kan symbolisera hur många vårdnadshavares svar ser ut. Flertalet vårdnadshavares åsikter stämmer därmed in på det sociokulturella perspektivet då de ser vikten i att samspela med andra och att lära och utvecklas i sociala samband (Löfdahl, 2005).

6.3 Tema 1 – Vårdnadshavares uppfattningar om fritidshemmet

Det första tema min enkät presenterade frågor kring var vårdnadshavares uppfattningar om fritidshemmet. Jag ville genom mina frågor skapa en bild av hur vårdnadshavarnas uppfattningar såg ut på fritidshemmet. Första frågan handlade om fritidshemmets uppdrag och vad

vårdnadshavare anser att det är, vilket gav många olika svar. Svaren kunde dock kategoriseras utifrån liknande uppfattningar nämligen; Fritids som barnpassning, Fritids för utveckling &

lärande samt Fritids för aktivering. Inom kategorin Fritids som barnpassning omfattar även svar som handlar om att erbjuda en trygg och säker plats för barnet, då det inte beskriver fritids som någon verksamhet i sig utan endast som en trygg plats. Dessa var de tre uppfattningar som vårdnadshavarna framförde i olika kombinationer.

Trots att det finns svar i min enkät som beskriver fritidshemmet som endast en trygg plats att vara på så är de få till antalet. Det Haglund (2011) hävdar i sin artikel skiljer sig därmed från de resultat jag fått in. Han hävdar att vårdnadshavare till barn på fritids har relativt lite kunskap om fritidshemmets verksamhet och ser det mest som en trygg plats där barnen kan vara tills de blir hämtade. Dessa vårdnadshavare finns även här, men är väldigt få i jämförelse med de som ser fritidshemmet som något mer. Ofta kombinerade de vårdnadshavare som beskrev fritids som en trygg plats att vara på med att beskriva det som ett ställe för aktivering. ” [Fritidshemmet ska]

Hålla barnen glada och sysselsatta efter skoltid tills vårdnadshavarna kan hämta”. Det fanns även respondenter som kombinerade fritids som en trygg plats samt fritids som en meningsfull plats, t.ex. ”Jag jobbar och mina barn kan inte vara hemma själv. Känns bra om tiden på fritids då blir meningsfull”. Detta synsätt är liknande det Behrens (2015) tar upp i sin studie. Han beskrev vårdnadshavarnas uppfattning av undersökt after-school-program som en verksamhet där barnen kan vara, och att det var ett ypperligt tillfälle för barnen att utöva fysisk aktivitet när föräldern ändå var på jobb.

24

De svar vårdnadshavarna utryckte mest var dock fritids som en plats för lärande och utveckling.

Till skillnad från de som uttryckte att de ser fritids som barnpassning var det här flera som tog avstånd från barnpassningsuttrycket och menade på att fritidshemmet har mer att erbjuda. ” [Fritidshemmet ska] Lära barnen att leka med varandra, hjälpa barnen i sin utveckling. Inte bara förvaring utan lärande på ett roligt sätt, med barnen som fokus och på deras villkor.”. De svar som kodats in under fritids för lärande och utveckling specificerar i vissa fall vilket lärande det leder till, och andra inte. I citatet ovan specificeras inte vad som ska utvecklas utan endast att barnet ska få hjälp i sin utveckling. Om vi i stället ska se till en vårdnadshavare som specificerar vilket lärande fritids leder till kommer här ett exempel: ” [Fritidshemmet ska] Vara delaktiga i barnens utveckling vad gäller kunskap, socialt, rörelse, motorik, natur, uteaktiviteter, mm”. Trots att många svar liknar detta, i form av att ta med flertalet begrepp från läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11, 2019a), är det endast 1 vårdnadshavare av 63 som nämnt Lgr 11 i sina svar. Hen har dock inte specificerat förmågor eller aktiviteter som ska erbjudas utan refererar endast till läroplanen. ” [Fritidshemmet ska] Erbjuda mitt barn olika lustfyllda aktiviteter kopplade till Lgr 11.”. Är det så att få vårdnadshavare känner till Lgr 11 för fritids (ibid.), eller kan de rabbla alla dessa begrepp kopplade till Lgr 11 just för att de är insatta i den eller fått information kring den?

Under temat vårdnadshavares uppfattningar hade jag även en annan fråga som löd: ”Vad gör/tror du att ditt barn gör på fritids?” Svaren jag fick under denna fråga säger i sig själv inte så mycket, men i relation till föregående fråga blev den mer intressant. Man kunde då, relativt tydligt och med ett relativt frekvent mönster, se att svaren de gav här, matchade med vilken uppfattning de hade av fritidshemmets verksamhet. De som kodats in under fritids som barnpassning svarade ofta med att deras barn lekte med sina kompisar på fritidshemmet. Vårdnadshavarnas svar som har kodats in under fritidshem för aktivering gav ofta exempel på flera olika aktiviteter deras barn gör på fritidshemmet, till exempel pysslar, idrottar, leker, spelar fotboll, läser mm. De som kodats in i den sista kodningen, fritids för utveckling och lärande, följde även de sitt mönster. Många av dem gav alltså svar där de nämnde lärande och utveckling som en stor del i vad barnen gör på fritids, till exempel ”[Mitt barn utövar] Olika aktiviteter [på fritids] för att utveckla sitt lärande, motorik och andra färdigheter”. Beroenden på vilken uppfattning vårdnadshavarna hade av fritidshemmets verksamhet och uppdrag påverkades alltså deras bild av vad barnen gör där.

Det var även här, i samband med utveckling och lärande, som många vårdnadshavare tog upp lekens roll och dess betydelse. Många av de svarande vårdnadshavarna visade sig att ha tankar som passar in i den kognitiva och utvecklingspsykologiska traditionen (Jensen, 2013). De såg leken som ett sätt att lära, både förmågor samt sociala regler och samspel. Ett exempel på detta är

25

exempelvis när vårdnadshavare skriver att ”[Barnen] Leker, lär och utvecklar sina färdigheter genom leken”. Det är likaså relevant att här koppla till det sociokulturella perspektivets tankar kring att barnet formas genom samverkan med andra människor (Löfdahl, 2005). En del vårdnadshavares svar kan ge uttryck för denna uppfattning. ”[Barnen] Lär, leker, umgås och socialiserar med andra barn.”.

6.4 Tema 2 – Vårdnadshavares förväntningar och önskemål

Nästa tema i min enkät handlade om vårdnadshavares förväntningar och önskemål på fritidshemmet. För att undersöka ovanstående använde jag mig av två olika frågor: ”Vad

förväntar/önskar du dig att ditt barn fick möjligheten till att göra på fritids?” Och ”Vad vill du att ditt barn ska få med sig från fritids?”. Den förstnämnda frågan var en öppen fråga medan andra frågan var en förkodad fråga med olika svarsalternativ. Hur vårdnadshavarna svarade på den andra frågan kan ni se i följande diagram.

Diagrammet visar tydligt att det vårdnadshavarna söker mest för sina barn av fritids är den sociala förmågan. Hela 60 av 63 respondenter kryssade i detta alternativ, alltså över 95 %. På andra plats kommer sedan samarbetsförmåga, också den överlägsen och sedan kommer tre alternativ som fått ungefär lika många ”röster”, nämligen kompisrelationer, daglig rörelse och utevistelse. Om man ser till de tre förstnämnda alternativen kan man se att de hänger samman. Social förmåga, samarbetsförmåga och kompisrelationer är relativt lika kategorier och något som svarande vårdnadshavare anser som en viktig del av fritidshemmet. Nämnda förmågor är även förmågor som framkommer i andra svar i enkäten. ” [Fritidshemmet är] viktigt för barnets sociala utveckling och möjlighet att få vänner. Det bidrar till att barnet får en känsla för att lärande är

26

roligt.”. Majoriteten av vårdnadshavare tycker alltså att den sociala utvecklingen och förmågan är viktig för barnen, eftersom, om man ser utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, ”barnets insikter och kognition formas genom samverkan med andra människor” (Tetzchner, 2016, s. 47).

Det kan möjligen vara så att vårdnadshavarna anser att barnet behöver stöttning av andra samhällsmedlemmar för att utvecklas då hen inte kan lära sig allt själv, att hen utvecklas bättre i samspel med andra. Det är även en del som uttrycker behovet av att blanda grupperna så att barnen får ”Utvecklas och umgås med fler/olika barn än annars.”, för att citera en av vårdnadshavarna, vilket även det kan kopplas till det Löfdahl (2005) skriver om det

sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar kring den proximala utvecklingszonen. Enligt Tetzchner (2016) menar Vygotskij att vi endast kan lära oss en viss mängd saker själva, medan vi med hjälp av andra kan lära oss mer. En person kan hjälpa med en sak och en annan kan hjälpa oss att utveckla något annat (Tetzchner, 2016). Med en bra blandning av olika människor kan alltså vår proximala utvecklingszon bli större. Dock är det inte säkert att detta är anledningen till att många vårdnadshavare värderar social förmåga så högt utan det kan även bero på andra saker, till exempel för att det är en nödvändig kunskap för livet. Där är en vårdnadshavare som skriver att fritidshemmet ska erbjuda och utbilda inom livskunskap. I vår värld och vårt samhälle är social förmåga en egenskap som värderas högt, och kan därmed klassas som livskunskap.

Inom detta tema hade jag som nämnt även en annan fråga, som var öppen. De svar jag fick där var väldigt spridda och därmed även svåra att koda. Vårdnadshavarnas svar visade att de förväntar/önskar sig allt från olika aktiviteter, till olika miljöer och utvecklingsmöjligheter, samtidigt som många är nöjda med den verksamhet de har idag och att de inte förväntar/önskar sig något mer. Svaren var därmed väldigt kopplade till just det fritidshemmet som deras barn gick på. Denna fråga blev därför inte i slutändan användbar för mig, utan hade nog varit mer

användbar som en undersökning gjort av skolan. De hade då kunnat ta vara på de olika aktivitetsförslagen eller feedbacken av deras verksamhet. För mig i min studie blev det mer en bekräftelse, eller påminnelse, om att vi alla är olika och föredrar olika saker, trotts att våra åsikter kan kodas in under samma genre. Man kan förklara det, enligt Bourdieus begrepp habitus, att vi möter samma förutsättningar men har olika habitus och därmed olika smak (Broady, 2005).

Avslutningsvis tror jag dock att de flesta vårdnadshavarna hade önskat sig en bra

fritidsverksamhet för sina barn. Barnen går där delvis eftersom vårdnadshavarna är på jobb eller studerar och hade förmodligen annars varit hemma med sitt barn största delen av tiden. Jag tyckte därför att en respondent uttryckte vikten av fritidshemsverksamheten på ett väldigt fint sätt och som gav en tankeställare. ” [Fritidshemmet är] mycket viktigt eftersom fritids har den värdefulla tiden som man själv hade önskat ha med sitt barn.”.

27

6.5 Tema 3 – Samspelet med fritidslärarna

Sista temat på min enkät var kring samspel med lärarna och hur vårdnadshavarna ser på det. Med samspel menas all kontakt fritidslärare och vårdnadshavare har tillsammans, alltså inte bara samarbete. Första frågan i min enkät var tänkt att ge en överblick över hur vårdnadshavarna ser på deras dialog med fritidslärarna. Övervägande respondenter var positivt inställda till hur deras dialog såg ut. Endast 9 av 63 respondenter var negativt inställda till den. Det som dock framkom genom en analys av svaren var att det även här handlar mycket om vilket habitus man har (Broady, 2005). De som jag tolkade som solklart positivt inställda var de som svarade i form av bra, mycket bra, kanon osv. Dessa var 33 vårdnadshavare. Utöver dem fanns det även de som svarade lite mer diffust i form av ”det täcker det behov jag har”, ”Bra, har inte och känner inte att jag behöver så mycket kontakt med dem, mest vid hämtning” samt ”Bra, men tyvärr är det svårt för personalen att ge ett uttömmande svar. Detta då det är många barn samt att det är mycket som händer.”. Dessa positiva, men diffusa svar, var 11 stycken. Det jag menar med att det blir aktuellt med en diskussion kring habitus i relation till nämnda svar är att det visar på att alla har en egen definition av hur en bra dialog ser ut. Det går alltså inte utifrån dessa svar att säga om det är en bra dialog på skolan och hur en bra dialog ser ut utan endast hur vårdnadshavare upplever den, vilket dock är det jag söker i min studie. Utifrån mitt urval kan jag alltså fastställa att

majoriteten av de svarande vårdnadshavarna är positivt inställda till hur dialogen med lärarna ser ut på vald skola, oavsett vilket habitus de har.

Värt att nämna här är även att många nämner Covid-19 i sina svar. Många upplever att pandemin försvårar samt försämrar dialogen mellan vårdnadshavarna och lärarna. ”I dessa pandemitider blir den [dialogen] tyvärr sämre än innan.”. Andra svar syftar likaså mot att dialogen blir svår då man inte kan träffas fysiskt, till exempel i kapprummet. ”Så här i Corona-tider är dialogen enkelriktad från fritids till oss föräldrar eftersom vi inte träffas, men det är situationen som kräver det och inte hur personalen vill ha det.”. Utifrån dessa svar verkar det alltså som att dialogen

vårdnadshavare har med lärarna ofta sker vid hämtning eller lämning, samt att den handlar om hur dagen har varit eller eventuella problem.

Nästkommande frågor i enkäten handlar mer om möjligheten till att påverka fritidshemmet och om vårdnadshavarna får ha insyn och inflytande på verksamheten. På frågan om

vårdnadshavarna upplever att de har möjlighet till att påverka verksamheten svarade cirka hälften ja och hälften nej (se cirkeldiagram nedan.). Svaren, eller frågan, i sig säger dock inte så mycket, utan det är först när man ser till deras motiveringar som jag kan börja analysera och få en djupare förståelse till vad de svarat.

28

Om man ser endast till vad vårdnadshavarna svarat och tänker att svaret nej på denna fråga tolkas som negativt skulle det vara hälften av vårdnadshavarna som är missnöjda med påverkan, men så är det inte. När vårdnadshavarna i följande fråga fick motivera sina svar kom det fram att endast 10 av 63 vårdnadshavare såg det som något negativt att de upplevde att de inte kan påverka verksamheten. Dessa 10 personer motiverade sitt svar med att fritids har sedan långt tillbaka bestämda planer, att de har lite insyn i vad som sker samt att vissa tycker att personalen är svåra att få tag i. Det fanns även de som uttryckte en saknad av ett forum för att bidra med sin åsikt, en kontaktyta. Om så är fallet, är ”problemet” enkelt fixat och endast en praktisk åtgärd bort.

Utöver dessa 10 vårdnadshavare som är negativt inställda till hur påverkan ser ut för dem, är de flesta antingen neutrala/ovetandes eller positivt inställda. De som är positivt inställda uttrycker att de känner att de blir lyssnade på när de framför åsikter eller önskemål. ” [Personalen] Lyssnar alltid vid behov och när man har något att säga”. De som av mig upplevs som neutrala eller ovetandes är de som uttrycker att de inte har provat att påverka och därmed inte kan säga säkert om de kan. Alla de som är ovetandes skriver dock in en brasklapp där de argumenterar för att de nog hade kunnat påverka om de hade testat.

”[Jag] Har inte försök [att påverka] då jag tycker det funkar bra. Men om behov finns så tror jag säkert att de hade lyssnat.”.

Ovanstående citat är ett ypperligt exempel på hur många av de ovetandes uttrycker sig, om man ser till viljan, eller snarare oviljan, till att påverka. En stor majoritet uttrycker att de antingen är nöjda med verksamheten och att de därför inte känner ett behov av att påverka, eller att de anser att det inte är deras uppgift som vårdnadshavare att påverka. Om man ser till läroplanen för hela skolverksamheten står det dock, under kapitel 1 och 2, att vårdnadshavare ska ha rätt till

inflytande och påverkan (Lgr 11, 2019a). Alla inom skolans värld ska tillsammans utveckla skolans innehåll och verksamhet, inklusive vårdnadshavarna. Läroplanen tar upp att

29

vårdnadshavare ska informeras om sin rätt till att påverka (ibid.), men nämner inget om hur, vad, var eller när de kan göras. Enligt min enkät verkar det som att vårdnadshavarna som svarat har uppfattningen av att påverkan är något man gör om man är missnöjd. De uttrycker att de inte känner ett behov av att påverka, då de är nöjda med verksamheten. När jag läser i läroplanen framgår det enligt mig inget svar på om dessa vårdnadshavare uppfattat inflytanderätten och påverkanderätten på rätt sätt, då det som står i läroplanen är relativt diffust.

Utöver de som tycker att de inte behöver påverka verksamheten då den redan är bra finns det som nämnt även de som anser att det inte är deras uppgift som vårdnadshavare att påverka. ”Jag vet inte om jag ska påverka fritidshemmens verksamhet. De får hålla i den tråden själva.” Även detta kan kopplas till läroplanens diffusa skrift om påverkan och inflytande. Det är, enligt mig, inte tydligt vad vårdnadshavarna ska få inflytande över och när det ska göras. Att vissa

vårdnadshavare då uttrycker att de inte ska vara delaktiga i påverkan kan bero på oklara direktiv.

Kanske kan det även vara så att vårdnadshavarna inte heller informerats som de ska kring påverkan. ”[Jag] visste inte ens om att [jag] kan påverka något”. Men, det finns även de som uttrycker sig på ett annat sätt, som syftar till att de överlåter allt ansvar till de utbildade då vårdnadshavarna ”inte har rätt kompetens”.

”Jag anser inte att jag som vårdnadshavare ska påverka pedagogernas arbete. De är proffsen, de kan detta bäst, och vet vad som är bäst för verksamheten. Sen kan jag ge info om mitt barn till pedagogerna som kan ge dem bättre underlag till sin verksamhet. Men att påverka upplägget, de har jag inte kompetens till”

De flesta som uttrycker åsikter i stil med ovanstående visar även genom resten av sina svar på enkäten att de har respekt för lärarnas roll och profession. De anser att fritidsläraren är den som är kompetent och bör därmed även sköta innehållet i verksamheten. ”Jag ges möjlighet [till att påverka] men är ointresserad av att lägga mig i något jag inte är kompetent till. Jag är förälder, personal är personal. Olika roller, olika kompetenser.”. Om vi här kopplar till Michel Foucault teorier om makt passar vårdnadshavarnas synsätt in med hur Axelsson & Qvarsebo (2017) beskriver Foucaults begrepp kring expertmakt. De menar att expertmakt är den makt någon får som är akademisk kunnig, men som samtidigt kan agera självständigt i relation till sin praktiska expertis. Maktperspektivet kan alltså hjälpa till att förklara vårdnadshavarnas syn på fritidslärarnas roll. Enligt Axelsson & Qvarsebo (2017) menar Foucault även att makt genomsyrar hela vår tillvaro och påverkar vårt sätt att agera med människor i vår omgivning. Utifrån det Axelsson &

Qvarsebo (2017) skriver om Foucaults tankar är det alltså inte konstigt att vissa vårdnadshavare avsäger sig sin rätt att påverka verksamheten. De har inte, enligt Foucaults tankar, rätt makt eller ställning för det. Samtidigt som det inte är konstigt att vissa vill ha kvar påverkanderätten då de

30

kanske ser sig själva ha mer makt, eller lika mycket makt, som lärarna, då makt genomsyrar och påverkar allt och alla.

Men, som en annan vårdnadshavare uttrycker sig om så behöver påverkan kanske inte handla om endast generella saker som upplägg, planering osv. Det kan även handla om personliga råd kring barnet eller önskemål för sitt barn. ”Även specifikt som rör mitt eget barns rutiner, till exempel bett om att de ska påminna extra kring barnets toalettbesök eller att be barnet kika en extra gång i väskan, röja på sin plats osv.”. Här kan det även bli relevant med en argumentation kring

Bourdieus begrepp kring det sociala fältet. Han menar att ett socialt fält är när en avgränsad grupp av personer och institutioner strider om något som är gemensamt för dem (Broady, 2005).

I fritidshemmet som socialt fält handlar striden om vårdnadshavarnas barn. Vissa vårdnadshavare skulle förmodligen anse att de vet bäst och att de är mest kunniga kring hur deras barn lär sig bäst. Samtidigt som resultaten från min enkät tyder på att övervägande vårdnadshavare inte har denna inställning. Istället förlitar de sig på fritidshemspersonalens kompetens och lägger det ansvar i fritidslärarrollen.

Slutligen i min enkät hade jag en fråga som undersökte om vårdnadshavarna anser att de bör ha mer påverkan på deras barns fritidshem. Svarens fördelning kan ni se i cirkeldiagrammet nedan.

Här kan vi alltså se att cirka 35 % av vårdnadshavarna önskar ibland att de hade haft mer

påverkan på fritidshemmet, medan cirka 65 % är nöjda med den mängd påverkan de har och inte önskar mer. De som svarade Ja, ibland hade även möjligheten till att förklara vad de i så fall hade velat vara med och påverka. Om man jämför svaren på frågan ”Upplever du som vårdnadshavare att du ha möjlighet till att påverka fritidshemmets verksamhet?” med svaren på frågan ”Anser du att du som vårdnadshavare bör ha mer påverkan på ert fritidshem?” kan man se ett tydligt

31

samband. Alla som har svarat att de ibland önskar mer påverkningsmöjligheter har på frågan kring om de upplever att de kan påverka verksamheten svarat att de inte upplever att de har den möjligheten. Dock har inte alla som svarade att de inte upplever att de har

påverkningsmöjligheter svarat att de önskar mer påverkan.

Motiveringarna till de som önskade ett ökat inflytande kan följande delas in i tre olika kodningar.

Första är ”Val av aktiviteter”, den andra är ”Påverkan kring barnet” och den tredje är ”Bra att ha”. De som kodats in under val av aktiviteter gav både exempel på vilka aktiviteter de önskade mer av, samtidigt som vissa endast skrev att de ville se en ökad bredd på utbudet av aktiviteter.

Den andra kodningen, påverkan kring barnet, handlade inte om själva verksamheten utan mer specifikt riktat till deras egna barn. En del vårdnadshavare ville ge ”tips” om ”Hur

fritidspedagoger kan hjälpa just [deras] barn”, till exempel genom att påminna kring barnets toalettbesök eller att kika en gång extra i väskan. En annan vårdnadshavare ville även ha

”Möjlighet till att diskutera barnet och eventuella synpunkter”. För dessa vårdnadshavare handlade det alltså mer om påverkan för deras eget barns bemötande, medan de i den andra kodningen ville påverka mer vad deras barn mötte för aktiviteter under en dag.

Utöver dessa två kodningar fanns det som nämnt även en till grupp, benämnd som bra att ha.

Dessa vårdnadshavare var de som inte kunde specificera vad de ville påverka men som ändå ville ha möjligheten till att kunna påverka. ”Det beror ju på om det skulle dyka upp något jag vill förändra eller inte håller med om. Vad jag just specifikt vill kunna påverka vet jag inte då det inte dykt upp något sådant.” Min uppfattning av denna grupp är att de vill kunna ha möjligheten till att påverka för att eventuellt kunna hjälpa fritidsverksamheten framåt. ”Det är extremt sällan jag känner att min påverkan behövs, det skulle vara om jag kan bidra med min kompetens på något sätt”. De har heller inte definierat vad påverkan är för något eller inom vilket område det bör vara, utan vill endast ha möjligheten till att kunna påverka, ifall det skulle vilja. ”Vill inte personligen, men kan vara bra att föräldrar har den möjligheten”.

Sammanfattningsvis tycker jag att vårdnadshavarna verkar ha samma grundinställning, oavsett om de vill påverka verksamheten eller inte. Alla vill att det ska vara så bra för deras barn som möjligt, bara att de vill uppnå det på lite olika sätt beroende på vilket habitus de och deras barn har.

Fritidshemmets kvalitet blir därmed viktig för vårdnadshavarna då vi trots allt ”har den värdefulla tiden som man [vårdnadshavarna] själv hade önskat ha med sitt barn.”.

32

7. Slutsats och diskussion

I följande kapitel kommer jag att redogöra samt diskuteras olika synvinklar som min studie har resulterat i. Inledningsvis görs en sammanfattning av uppsatsens syfte och frågeställning, som sedan kopplas till analys och resultatdelen samt tidigare forskning. Kapitlet fortsätter med en kritisk diskussion kring min metod och tillvägagångssätt och avslutas med förlag till fortsatt forskning. Kapitlet delas in utifrån mina frågeställningar.

Syftet med min uppsats var att undersöka några utvalda vårdnadshavares syn på fritidshemmets uppdrag samt deras upplevelse av inflytanderätt och kommunikation med lärarna. Med resultaten jag fick ville jag få en bättre förståelse av vårdnadshavares uppfattningar och förväntningar på fritidshemmet. Till min hjälp för att specificera mitt undersökningsområde formulerade jag fyra frågeställningar. Nedan ges en genomgång av mitt resultat kopplat till var och en av mina frågeställningar samt ett försök till att besvara dem, utifrån de svar jag fått.

7.1 Vad har vårdnadshavarna för uppfattningar av fritidshemmet och dess aktiviteter?

Av de resultat jag har fått fram genom min studie kan jag dra slutsatsen att en stor majoritet av de undersökta vårdnadshavarna värderar fritidshemmet som en viktig eller mycket viktig

verksamhet. Anledningarna till att de svarade som de gjorde skiftar men kan över lag delas in i 3 kategorier: Fritids som aktivering, barnpassning eller utveckling för sitt barn. Majoriteten av de svarande vårdnadshavarna värderade fritids som viktigt/mycket viktigt, på grund av att de ser potentialen för sitt barn att utvecklas i en stimulerande miljö på fritids i samspel med andra.

Trots att många vårdnadshavare ser fritids som viktigt/mycket viktigt är det inte alla som ser den lärandepotential som finns. Majoriteten av vårdnadshavarna ser dock fritids som ett ställe för aktivering eller för utveckling. Det Haglund (2011) hävdar i sin artikel, om att vårdnadshavare till barn på fritids har relativt lite kunskap om fritidshemmets verksamhet och att de endast ser det som en trygg plats där barnen kan vara tills de blir hämtade, stämmer därför inte in på detta fritidshem. Många vårdnadshavare här ser fritidshemmet som en plats att utvecklas på. En del vårdnadshavare har dock en inställning som liknar Behrens m.fl. (2015) i form av att de ser fritidshemmet som viktigt då de jobbar och inte kan ta hand om sitt barn under den tiden, och att de ser det som ett ypperligt tillfälle för barnet att få antingen aktivering eller utveckling under denna tid. Den lilla grupp vårdnadshavare som ser fritidshemmet som barnpassning ser inte att barnet får något annat med sig än fördriven tid. De som ser fritidshemmet främst som en plats