”Fördjuparen” och ”Uppdateraren” - nya mönster för nyhetsanvändning för unga vuxna

(1)

Uppsala Universitet

Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation

D-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2005

”Fördjuparen” och ”Uppdateraren” - nya mönster för

nyhetsanvändning för unga vuxna

Författare: Anna Strinnholm Handledare: Amelie Hössjer

(2)

Abstract

Title:

The “Investigator” and the “Updater” – new patterns of news use among young adults.

Number of pages:

48

Author:

Anna Strinnholm

Tutor:

Amelie Hössjer

Course:

Media and Communications, D- level

Period:

Fall of 2005

University:

Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University

Purpose/Aim:

The aim of this essay is to provide an description of how daily newspaper, TV, radio and the Internet are used by young adults in order to contribute to Lennar Weibulls model “a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv”.

Method/Material:

The method of gathering of empirical material has been conducted by interviewing eight people of how they use daily newspapers, TV, radio and The internet to inform themselves of the daily news. The empirical material has then been analysed by applying a two step method, of first making a summary of the interviews and secondly making a comparison with a model of Lennart Weibull “a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv” .

Main results:

Two different types of ideal media users can be drawn from the empirical research, the “Investigator” and the “Updater”. The updater search for news to stay updated and relies on the Internet as main source of information. The Investigator is not satisfied with the Internet as a news media, the investigator search for news for an in debt understanding and find a daily newspaper more suitable. The difference between the media use of the investigator and the updater leads to the conclusion that Internet is not used as news media of in debt information like the daily newspaper, to be correctly understood of how it is used by young adults it should be accepted as a basic news media of providing fast and easy updated news.

Keywords:

information media, news media,, daily newspaper, TV, radio the Internet, young adults, media use,

(3)

Sammanfattning

Uppsatsens syfte är att beskriva hur informationsmedier som dagstidningar, TV, radio och Internet används av unga vuxna. Med detta vill jag bidra till Lennart Weibulls modell ”en typologi för det svenska mediesystemet”. Modellen ger en bra överblick över vilka medier som främst används för information som exempelvis nyheter och vilka medier som främst används för förströelse. De medier som primärt beskrivs verka som förmedlare av information är den lokala morgonpressen och Storstadspressen. Kvällspressen, radio och Internet är också förmedlare av information men används även för förströelse. Modellen gör även en indelning mellan bas- och påbyggnadsmedier. Den lokala morgonpressen, kvällspressen, TV och radio utgör basmedierna bland informationsförmedlarna medan Storstadspressen och Internet används för påbyggnad av information.

De senaste åren har flera morgontidningar och kvällstidningar utökat sin verksamhet genom Internets framväxt. De traditionellt tryckta medierna har fått en ny arena att spela på och det finns idag ett stort utbud nätupplagor som erbjuder, allmänna och dagliga nyheter på Internet.

I en undersökning från 1998 (Hedman 1999) visar det sig att intresset för nätupplagor i förhållande till papperstidningar är mest positiv bland personer under 30. Av dem som är positivt inställda till dagstidningarna på Internet är 45 % nästan hälften under 30 år.

Är det möjligen så att Internet skulle kunna beskrivas som ett basmedium om man tittar närmare på hur personer under 30 år använder Internet. Det jag vill bidra med är en förståelse för hur unga vuxna använder Internets nätupplagor av för att ta del av nyheter.

För att uppfylla syftet undersöker uppsatsen tre frågeställningar:

• Hur använder unga vuxna informationsmedierna för att tillfredställa behovet av nyheter?

• Vilka är motiven för och emot användning av dagstidning, TV, radio och Internet för att tillgodose behovet av dagliga nyheter?

• Hur kan unga vuxnas användning av informationsmedierna relateras till Lennart Weibulls modell?

Åtta personer i åldrarna 24-27 deltog i enskilda samtalsintervjuer.

Analysen visar att samtliga informationsmedier används för att tillfredställa behovet av nyheter, men olika människor väljer olika medier. Ur det empiriska materialet kan två olika idealtyper av medieanvändare urskiljas vilka benämns ”fördjuparen” och ”uppdateraren”.

Fördjuparen har ett behov av nyheter som ger en fördjupad förståelse och väljer en prenumeration på en morgontidning. Fördjuparen anser inte att nätupplagorna på Internet räcker till för att tillgodose deras behov av nyheter. Avsaknaden av artiklar och fördjupade analyser i nätupplagorna gör att en morgonprenumeration framstår som ett bättre alternativ.

Uppdateraren har ett behov av snabba och lättöverskådliga nyheter och förespråkar Internets nätupplagor som nyhetsförmedlare. Genom att förstå hur de två olika idealtyperna fördjuparen och uppdateraren gör sina val av informationsmedier för att tillgodose sina olika behov av nyheter har vi kommit till en ny insikt om hur Internet används. Internet används snarare som ett basmedium än som ett tillvalsmedium. Internet har inte bara börjat verka som ett

(4)

basmedium, utan har intagit sin plats som ett viktigt basmedium för unga vuxna vars media användning och intresse för nyheter liknar uppdaterarnas.

(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 5

1. Inledning och problemformulering... 7

1.1 Syfte och Frågeställningar ... 7

1.2 Avgränsningar ... 8

1.3 Begreppsförtydligande ... 8

1.4 Disposition... 8

2. Bakgrund ... 9

2.1 Fyra olika ideologier av mediernas funktion och organisering i samhället ... 9

2.2 Olika synsätt på mediernas funktioner... 10

2.3 Organisering av ett mediesystem ... 10

2.4 Mediernas funktion som förmedlare av information ... 11

2.5 Sveriges informationsmedier ... 12

2.5.1 Dagstidningen ... 12

2.5.2 Radio och TV... 14

2.5.2.1 Public service sfären ... 14

2.5.2.2 Den privata nationella sfären... 15

2.5.2.3 Nyheter på Internet ... 16

3 Teori ... 18

3.1 Medieanvändning... 18

3.2 Det svenska mediesystemet ur ett publikperspektiv ... 19

4. Metod ... 23

4.1 Unga vuxna som urvalsgrupp ... 23

4.2 Undersökningens val av metod för den empiriska insamlingen ... 23

4.3 Samtalsintervjuernas frågor ... 25

4.4 Lugn och fin intervjusituation ... 25

4.5 Källkritik och metoddiskussion... 26

4.6 Metod för analysarbetet kvalitativ innehållsanalys ... 26

4.6.1 Användning av ”idealtypsmetoden”... 26

5. Empiri... 28

5.1 Motiv för och emot användning av en morgontidning... 28

5.2 Motiv för och emot användning av kvällstidningar... 29

5.3 Motiv för och emot användning av nättidningarna på Internet ... 30

5.4 Motiv för emot användning av TVs nyhetssändningar ... 31

5.5 Motiv för och emot användning av Radios nyhetssändningar... 33

(6)

6. Analys ... 34

6.1 Morgontidningsanvändarna vs Internetanvändarna ... 34

6.2 Olikheter i intresse för nyheter... 34

6.3 Två olika ideal typer för användning av informationsmedierna ... 35

6.4 ”Fördjuparen” ... 35

6.5 ”Uppdateraren”... 36

6.6 Sammanfattning... 38

6.7 Nya mönster för nyhetsanvändning ... 39

7. Resultat... 44

8. Diskussion... 45

Figurförteckning ... 46

Källförteckning... 47

Bilaga 1 ... 48

(7)

1. Inledning och problemformulering

Hur vi använder medier och varför vi använder dem är inte en enkelt besvarad fråga. Inom forskningsområdet medieanvändning har det visat sig att vi använder medierna av en rad olika anledningar.

En förklaring till medieanvändning är att de fått sin plats i våra vardagliga liv och hjälper till att sätta rutiner på dagen. För många är morgontidningen eller frukost TV självskrivna medier för starten på dagen, så som familjens bänkande framför TVn är en självklarhet på kvällen.

En annan förklaring till hur medierna används är att de är etablerade som vilka vanor som helst. Att lyssna på radion på jobbet, att ha den på i bakgrunden, kan vara en vana, något man alltid gjort.

Medieanvändning kan också förklaras av att man tillfredställer olika behov. Ett behov av avkoppling kan tillfredställas genom att se på ett underhållningsprogram på TV eller ett behov av trafikinformation kan tillfredställas genom att lyssna på trafiknyheterna på radion.

Modellen ”en typologi av de Svenska massmedierna ur ett publikperspektiv” baserad på Lennart Weibulls forskning om tidningsläsning i Sverige, belyser att användandet av medierna har två funktioner. Medierna har dels en funktion av att informera och dels en funktion av att erbjuda förströelse.

Inom respektive funktion finns det medium som används som basmedium och medium som används för påbyggnad av information. Bland informationsmedierna utgör de lokala morgontidningarna, radio, TV och kvällspress basmedierna. Storstadspressens morgontidning och Internet utgör påbyggnadsmedierna.

Behovet av att förstå hur medierna fungerar som informationsmedier är inte nytt, men måste aktualiseras för en bättre förståelse hur de används i avseende på Internets ökade utveckling under de senaste åren. Med denna uppsats avser jag att undersöka hur unga vuxna använder medierna för att ta del av nyheter. Jag kommer använda Lennart Weibulls modell till att jämföra med det empiriska materialet och på så sätt beskriva hur informationsmedierna används av unga vuxna idag.

1.1 Syfte och Frågeställningar

Uppsatsens syfte är att beskriva hur informationsmedierna som dagstidningar, TV, radio och Internet används av unga vuxna.

För att uppfylla syftet ställs tre frågor:

• Vilka är motiven för och emot användning av dagstidning, TV, radio och Internet för att tillgodose behovet av dagliga nyheter?

(8)

• Hur kan unga vuxnas användning av informationsmedierna relateras till Lennart Weibulls modell?

1.2 Avgränsningar

Uppsatsen undersöker hur behovet av dagliga nyheter tillfredställs i förhållande till hur de intervjuade beskriver hur de vanligtvis gör. Jag avgränsar mig därmed från att undersöka hur medierna används i extrema situationer, som vid exempelvis naturkatastrofer, eftersom dessa är undantagsfall och medieanvändandet i dessa situationer inte ger en rättvisande bild av hur medierna vanligtvis används.

Med användning av Internet som informationsmedium avser jag främst nättidningarnas närvaro på Internet och hur dessa används. Jag kommer inte att undersöka hur radio och TV används via Internet.

1.3 Begreppsförtydligande

Med unga vuxna avser jag personer under trettio och över 20. Med nyheter avser jag de nyheter som dagligen finns tillgängliga via dagstidningar, radio, TV och Internet. Med användning menar jag hur de vanligtvis brukar använda medierna, vilka medier de väljer och vilka de inte väljer. Med informationsmedier menar jag, dagstidningar, radio, tv TV och Internet.

1.4 Disposition

Nästa avsnitt är ett bakgrundskapitel och ger läsaren förståelse för mediernas funktioner i samhället samt en beskrivning av Sveriges informationsmedier. I kapitel tre tar jag upp det teoretiska perspektiv jag har på medier och publik samt den modell jag ställer det empiriska materialet emot i analysen. I kapitel fyra redogör jag för mitt metodiska tillvägagångssätt i insamlingen av empiriska materialet samt analysen av det. Analysen av det empiriska materialet presenteras i kapitel fem. Kapitel sex utgör uppsatsens resultat. Kapitel sju är uppsatsens sista, och innefattar en avslutande diskussion.

(9)

2. Bakgrund

Det här avsnittet syftar till att ge läsaren en bakgrund om mediernas funktion ur ett samhällsperspektiv samt en beskrivning av Sveriges informationsmedier. Detta lägger grunden för uppsatsens undersökning av hur unga vuxna använder medierna för att ta del av nyheter.

2.1 Fyra olika ideologier av mediernas funktion och organisering i samhället Vad mediernas funktion i samhället är tycks inte vara en självklarhet. Faktum är att det finns olika synsätt av vad deras primära bidrag till samhället är. Detta medför olika åsikter om huruvida de skall organiseras genom en statlig reglering eller inte, samt vilka medierna skall tillhöra.

Den auktoritära ideologin

Utgår ifrån ett synsätt att medierna är till för att uppfostra medborgarna. Medierna råder under fri konkurrens men innehållet i medierna är begränsat. Innehållet i medierna syftar till att propagera och försvarar statens politik samt förströelse. Det innehåll som kritiserar eller uttrycker olämpliga åsikter censureras, massmedierna får inte kritisera statsmakten. ¹

Den frihetliga ideologin

Utgår ifrån ett synsätt att medierna är det viktigaste redskapet för fri åsiktsbildning. Medierna är ej till för att uppfostra medborgarna, medierna skall stå fria från statens ingripanden och all typ av censur är förbjuden. Etableringsfrihet och fri konkurrens är ett måste i ett demokratiskt samhälle och får inte inskränkas av statsmakten. Detta ”fria” synsätt har en övertygelse om att människan och individen är aktiva i att skapa opinion.²

Den sociala ansvarsideologin

Utgår ifrån kritik som riktats mot den frihetliga ideologin. Liksom frihetsideologin ser även denna ideologi att medierna är det viktigaste redskapet för fri åsiktsbildning, men att fri konkurrens och fri marknad för medierna också bidragit till frihet från ansvar för dem som kommer till tals. Kritikerna menar att de som i praktiken kommer till tals främst är media- företagens ägare samt vissa favoriserade politiska grupper. Konsumenterna av mediernas innehåll har däremot svårare att få sin röst hörd i en fri marknad. Trots att den är öppen för allas röster, är det en marknad med hård konkurrens. Förespråkarna för den sociala ansvarsideologin menar att media företagen har ett socialt ansvar och bör därför ha vissa moraliska förpliktelser. Med detta menas att medierna inte endast kan producera material i kommersiella intressen. Friheten att producera vilket man vill får inte göra att sociala miss förhållanden och minoriteter inte finns representerade i medieutbudet. Medierna har ett ansvar för ett samhälles utveckling och bör återspegla detta ansvar i sin produktion av material. För att friheten inte skall missbrukas föreslås det att vissa åtgärder skall tas vid för att kontrollera innehållet i medierna. Detta kan göras genom att staten får tillgång till att sätta vissa krav på utbudet i mediernas innehåll.³

1 Hadenius och Weibull 2002 s, 19

2 ibid s,20

3 ibid s, 20

(10)

Den marxistiska ideologin

Utgångspunkten i den marxistiska ideologins syn på medierna sammanfaller med den kritik som riktats mot den frihetliga ideologin, men är inte endast kritik i den form att den belyser problem med fri etableringsrätt utan är mer ideologiskt förankrad. Med fri etableringsrätt blir medierna till ett medel för den grupp medborgare med förvärvat kapital att tjäna ännu mer pengar. Marxisterna ser att de med pengar i samhället är också de som besitter makt över den enskilde medborgaren. Med etableringsfrihet minskar den enskildes yttrandefrihet.

Etableringsrätten skall därför inte tillhöra förtryckarna, medierna skall vara samhällsägda och inte ägas av enskilda företag. På detta vis skall medierna fungera som en sammankopplande länk mellan stat och medborgare.⁴

2.2 Olika synsätt på mediernas funktioner

Det faktum att det finns fyra olika ideologiska synsätt på en och samma fråga, - vad mediernas roll i samhället är ger en insikt i att det är en omdebatterad fråga samankopplad med olika politiska synsätt. Meningsskiljaktigheterna grundas i att medierna bidrar till två olika och motsägande verksamheter av att bedriva både en opinionsbildande verksamhet och samtidigt bedriva en ekonomisk verksamhet. Å ena sidan verkar medierna som ett instrument för medborgarens rätt till fri åsiktsbildning å den andra sidan verkar medierna också som företag, som ett instrument för ägarnas krav på avkastning. Problematiken ligger i hur den ekonomiska verksamheten skall bedrivas utan att göra inskränkningar i den opinionsbildande verksamheten. Som det framkommit finns det både argument för att den opinionsbildande verksamheten kan hotas av dels medieföretagens ignorans och dels av statens inskränkningar.⁵

2.3 Organisering av ett mediesystem

De svenska medierna verkar i ett system, organiserat utifrån de tankar som finns i den

”sociala ansvarsideologin”. Medierna ses som det viktigaste redskapet för fri åsiktsbildning, men att fri konkurrens och fri marknad för medierna kan bidra till frihet från ansvar av mediernas innehåll. Friheten att producera eller visa vad man vill får inte göra att sociala missförhållanden och minoriteter inte finns representerade i medieutbudet. På samma sätt som medierna har ett ansvar för en fri opinionsbildande verksamhet har de också ett ansvar för ett samhälles utveckling och bör återspegla detta ansvar i vad de har för innehåll. För att mediernas frihet inte skall missbrukas krävs en typ av kontroll av mediernas innehåll och staten bör därför kunna sätta krav på utbudet i mediernas innehåll. ⁶

I det svenska mediesystemet råder både fri konkurrens men också statlig reglering av innehållet i Sveriges radio och Sveriges television, man kan kalla denna organisering för att vi har ett dualistiskt mediesystem, å ena sidan råder fri etableringsfrihet och fri konkurrens utan statens inblandning i innehåll och å andra sidan har vi några t TV och radio kanaler vars innehåll styrs av statens krav på utbudet. ⁷

Detta mediesystem gör att vi varken har ett mediesystem liknande den frihetliga ideologin där staten inte har rätt till någon inblandning alls utan att marknadskraften är det som styr

4 ibid s,21

5 ibid s, 22

6 ibid, s22

7 ibid s, 22-28

(11)

innehållet eller att vi har ett mediesystem likt den auktoritära ideologin där medierna står i direkt kontroll av staten och inte heller den marxistiska ideologin där det inte råder fri etableringsrätt för enskilda medieföretag.⁸

I ett väl fungerande mediesystem behövs en dualistisk organisering för att det skall råda jämvikt mellan ansvar av innehållet i medierna utan att inskränka etableringsfrihet och yttrandefrihet. Med denna jämvikt närmar man sig en lösning till att medierna dels kan bedriva en opinionsbildande verksamhet och dels en ekonomisk verksamhet utan att några av de demokratiska rättigheterna som fri konkurrens och fri åsiktsbildning skall offras.⁹

2.4 Mediernas funktion som förmedlare av information

Denna uppsats avser att undersöka en aspekt av mediernas funktion i att förmedla information i form av nyheter. Mediernas nyhetsförmedling ger information om världen utanför. Genom radio, TV och dagstidningarna ges möjligheter att följa med i vad som händer i världen och kan beskrivas som ”människors förlängda sinnen¹⁰”.

Dagliga nyheter är en viktig del av de flesta människors vardag, behovet av nyheter når flera hundra år tillbaka i historien. Nyheter är viktiga för ett väl fungerande samhälle. För att ett demokratiskt samhälle skall fungera krävs det att medborgarna håller sig informerade för att delta i demokratiska frågor och beslut. Dessa tankar har influerat det svenska mediesystemet.

Nyheterna är en väsentlig del av mediernas funktion som informationsförmedlare. Sveriges television men också TV4 har i sitt sändningsavtal med staten överenskommelser om att nyhetsförmedlingen skall vara bred och utgöra en stor del av det totala programinnehållet. De svenska dagstidningarna är också sedda som viktiga medier för en bred nyhetsförmedling vilket uttrycks genom det statliga presstödet.¹¹

Som enskilda medborgare är vi beroende av mediernas information och granskning. I dagens samhälle som kan beskrivas som ett modernt komplext samhälle, är det svårt för den enskilde medborgaren att själv ha tillgång till experter utan att använda medierna. Medierna blir därför till viktiga orienteringspunkter för ett liv i det samtida samhället.¹²

Det är genom nyheter det skapas en känsla engagemang och delaktighet för den stadsdel, stad, kommun, län, och land man lever i. Utöver domestik information uppmärksammar de oss för andra länder och ger oss insikt och förståelse för kulturella konflikter och olikheter.

Genom nyheter om våra politiker och statliga verk och myndigeters verksamheter kan den enskilda individen följa de frågor och debatter som förs i samhället.

8 ibid s, 22-28

9 James curran 1997 s, 105

11 Annika Bergström 2005 s11

12 Hadenius och Weibull 2002, s 451

(12)

2.5 Sveriges informationsmedier

Sverige har ett dualistiskt mediesystem med både en public service sfär och en privat sfär samt att det finns ett reglerat oberoende. Genom detta mediesystem finns flera möjligheter att tillgodose sig själv med samhällsinformation via nyheter. ¹³

2.5.1 Dagstidningen

Det äldsta nyhetsmediet av de medier som vi har i dag är dagstidningen. Innan radio och TV gjorde sitt intåg var dagstidningen ett ensamt nyhetsmedium. Några av de dagstidningar som vi har idag etablerades vid mitten av 1800 talet. ¹⁴

Men innan dessa samtida dagstidningar etablerades fanns det tidningar som användes som informationsspridare. Genom boktryckarkonstens utveckling på 1400- talet blev teknologin av att kunna trycka upp stora upplagor av samma texter snabbt och effektivt ett nytt verktyg för informationsspridning istället för handskrivna texter. Under 1600- talet var den tryckta skriften viktig för köpmännen i de europeiska handelsstäderna, där de första tidningarna började ges ut med innehåll av ekonominyheter. Men även för Sverige var 1600- talet starten för en nationell tidningsutgivning tillsatt av kungen för spridning av krigsnyheter. Denna tidning var dyr och kom endast ut en gång i veckan, men under 1700-talets upplysningstid utökades tidningsutgivningen i Sverige och den dagliga tidningsdistributionen började ta form. Sveriges första dagstidningar etablerades vid mitten 1700- talet. Men det dröjde ännu ett sekel för utvecklingen av tidningarnas innehåll till de började likna de dagstidningarna vi idag har med blandning av opinion, information och underhållning. I Stockholm var Aftonbladet (1830) och Dagens Nyheter (1864) några av de första moderna tidningarna som vi känner till dem idag. I och med 1800 talets industrialisering ökade tidningsförsäljningen. Behovet av information ökade och för affärsmännen blev tidningen ett snabbare sätt att få tillgång till tillförlitlig information än via kontakter, som ofta tidigare var det sätt information utbyttes.¹⁵ De dagstidningar som finns idag är många och kan delas in i tre olika kategorier.

• Storstadspressens morgontidningar

Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenska Dagbladet är bland de största tidningarna i Sverige. Tidningarna ges ut på morgonen sju dagar i veckan till prenumeranter och till återförsäljare och tillhör större städer som Stockholm Göteborg och Malmö.¹⁶

• Storstädernas kvällstidningar

Stockholm, Göteborg och Malmö har utöver morgontidningarna även produktion av kvällstidningar som också ges ut sju dagar i veckan. I Stockholm finns Expressen och Aftonbladet, i Göteborg GT, och i Malmö Kvällsposten.¹⁷

13 Hadenius och Weibull 2002s, 265

14 ibid s, 40-50

15 ibid s, 40-50

16 ibid s, 80

(13)

• Landsortspressen

Är de tidningar som ges ut i städer mindre än Stockholm, Göteborg och Malmö.

Landsortspressen är vanligtvis morgontidningar och ges ut sex dagar i veckan. De största i denna kategori är tidningar som Nerikes Allehanda, Uppsala Nya Tidning och Östgöta Correspondenten.¹⁸

Storstadspressen och landsortspressen är störst på tidningsmarknaden. I det svenska hushållet är det vanligaste valet bland tidningarna en morgontidning. På landsorten är den vanligaste morgontidning en lokal tidning. Storstadspressens morgontidningar når ut till vissa grupper av människor på landsbygden som ett komplement till den lokala morgontidningen men dessa grupper är inte stora, i synnerhet till Stockholms morgontidningar. Kvällspressen har i relation till Stockholms morgontidningar en mycket större nationell spridning.

Kvällstidningarna fungerar oftast som ett komplement till morgontidningen, med undantag från stockholmarna där det är mycket vanligare att kvällstidningen är det primära valet bland tidningarna. ¹⁹

Tack vare det stora utbudet av dagstidningar har tidningsläsandet blivit till en vardaglig vana för de flesta svenskar. Fram till början av 1990 talet har tidningsmarknaden varit en växande marknad. Men de senaste femton åren har tidningsbranschen upplageförsäljning minskat, nedgången kan estimeras till ca 1 till 2 procent om året. Både storstädernas morgontidningar och landsortstidningarna har tappat upplaga, men de som drabbats värst är Kvällstidningarna.²⁰

Visserligen är nedgången inte alarmerande stor men den avviker ifrån den tidigare uppgången.

Priset för en prenumeration på en morgontidning tycks vara ifrågasatt. 1997 gjordes en studie av svenskar benägenhet att betala prenumeration, och 25 % av de tillfrågade prenumeranterna uppgav att de under 1996 hade varit osäkra om de skulle fortsätta betala prenumeration på grund av att de inte hade råd.²¹

Även i andra länder har tidningarna stött på problem. Amerikanska studier visar att tidningarnas största utmaning är att få läsarna intresserade och vilja investera sin tid i tidningsläsning. Den svåraste utmaningen ligger i att attrahera unga tidningsläsare till att bli prenumeranter.

I Sverige har det visat sig att prenumeration på en morgontidning är mindre etablerad bland unga människor. Bland personer som är under trettio är det endast 50 % som läser en morgontidning dagligen. Den största regelbundenheten av dagstidningsläsning är hos människor som är i medelåldern.²²

Under nittiotalet etablerades den första gratistidningen metro. Tidningen ges ut i tunnelbanor och på städernas gator och torg. Verksamheten är helt finansierad av annonsörer och är därför gratis för läsaren. Tillgängligheten och att den är gratis är affärsidén som fått tidningen så framgångsrik, som läses av många och blir därför attraktiv för annonsörerna.²³

18 ibid s, 80-81

19 ibid s, 81

20 ibid s, 82-83

21 ibid s, 82-85

22 ibid s 396

(14)

2.5.2 Radio och TV

I förhållande till tidningarnas historia är radio och TV relativt nya medium. Radion gjorde sin entré som medium i början av 1920-talet och TV debuterade som nytt medium i början av 1950 talet. I Sverige inrättades AB Radiotjänst 1925 som senare kom att bli Sveriges radio AB till vilken TV kom att tillhöra från dess inträde på den svenska marknaden 1957. Till en början användes radio främst som underhållningsmedium men i och med andra världskriget etablerade radion sin plats som ett effektivt och viktigt nyhetsmedium. Under krigsåren fanns stort behov av att kunna nå många människor snabbt med nyheter om kriget. Åren efter kriget och innan TVs inrättning beskrivs som radions ”guldålder”, programutbudet och antalet sändningstimmar expanderade och radion fick sin naturliga plats i människors liv av att erbjuda nyheter och underhållning. Men i och med TVs tillkomst förlorade radion en del av sina lyssnare till TV-mediet. Den ökade konkurrensen gav dock radion ett incitament till att utvecklas och starta fler kanaler med egna innehållsspecialiseringar.

TV-sändningarna sändes till en början via en kanal men i och med mediets snabbt växande popularitet inrättades en andra kanal.²⁴

Under åttiotalet genomgick Sverige politiska förändringar inom flera olika områden. Sverige skulle bli avreglerat. För Sveriges radio och TV innebar detta en tillökning av privata kanaler under nittiotalet.

Idag består svensk radio och TV av två olika sfärer, dels finns det kanaler som tillhör de nationella programföretagen som opererar i allmänhetens tjänst - public service sfären, och dels finns det privatägda kanaler - privata sfären.²⁵

2.5.2.1 Public service sfären

De nationella programföretagen är Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion.

Dessa tre verksamheter står under en stiftelse där styrelsemedlemmarna utses av regeringen.

Gemensamt för dessa företag är att de skall bedriva sin verksamhet i allmänhetens tjänst.

Därav namnet public service. Att dessa företag drivs av en stiftelse ät motiverat av att det är den bästa organiseringen för tre olika verksamheter som enskilt skall bedriva verksamheter utan att påverka varandras utveckling och produktion. Stiftelsens styrelse har i uppgift att utse ledamöter till respektive programföretags styrelser.²⁶

Sveriges radio producerar program för fyra olika radiokanaler P1, P2, P3 och P4.Under radions barndomsår var det endast en kanal, P1 men under femtiotalet ökade man sändningstiderna och började sända även på kvällarna genom en andra kanal P2. Under sextiotalet etablerades en tredje kanal som i huvudsak skulle sända ungdomsmusik. Vid slutet av sjuttiotalet installerades lokal radioverksamhet, produktion av lokal information som kom att bli en egen radiokanal P4. Totalt finns 25 lokala stationer i Sverige och deras produktion täcker oftast ett län.²⁷ Tillsammans producerar dessa kanaler totalt 2300 sändningstimmar per vecka.²⁸

24 ibid s, 165-192

25 ibid s, 192

26 ibid s, 238- 239

27 Hadenius och Weibull 2002 s, 242-243

28 ibid s, 243

(15)

Sveriges television producerar två TV - kanaler, SVT 1 och SVT 2 med främsta produktionen inom fakta, nyheter och underhållning.²⁹

Utbildningsradions verksamhet är att producera material för undervisning. UR är en produkt av ett statligt initiativ vid sjuttiotalets slut att använda radio och TV för att nå ut med utbildande information. Programmen är i största del vuxenutbildning och skolprogram.³⁰ Gemensamt för dessa tre bolag är att deras verksamhet finansieras genom mottagaravgifter och skall bedriva sin verksamhet i allmänhetens tjänst. Samt att de gemensamt måste använda Teracom Svensk Rundradio AB för att sända sina sändningar, det forna televerkets uppgift.³¹

2.5.2.2 Den privata nationella sfären

TV 4 den tredje markbundna TV kanalen och har avtal med regeringen liksom public service sfären. TV4 är privat ägt men har fått ett sändningstillstånd genom ett avtal som innebär att regeringen har vissa krav och riktlinjer i sitt programinnehåll, under vinterhalvåret måste kanalen dagligen sända nyheter, inte mindre än tio timmar per vecka.³²

Kanaler som inte fått regeringens sändningstillstånd inom nationens gränser kan

genom kabel och satellit sända sina program till de svenska hushållen. Teknologin och grundlagen om yttrandefrihet är två förutsättningar som möjliggör denna verksamhet. Dessa kanaler behöver alltså inte söka om sändningstillstånd och behöver inte heller följa de villkor som staten kräver skall följas av public service kanalerna och TV4. Regler om reklamtid och annonsering eller anvisningar för programinnehållet behöver dessa kanaler inte ta hänsyn till.

33

TV 3 var den första svenska TV-kanalen som utnyttjade kabel och satellits fördelar.

Grundaren Jan Stenbeck etablerade ett huvudkontor i London för TV kanalen och sände därifrån till Sverige med huvudinriktning inom underhållning. Inom samma koncern etablerades även strax därefter Z TV som är en motsvarighet till engelska MTV. Kanal fem är också en kabel/satellit kanal med underhållning i fokus. Dessa kanaler bedriver viss nyhetsförmedling men specialiserar sig inom underhållning.³⁴

Det första sändningstillståndet för privata radiokanaler tillsattes 1993. De privata radiokanalerna är också liksom de privata TV-kanalerna, främst underhållningskanaler men har inslag av nyhetsförmedling; exempel på dessa privata kanaler är; Mix Megapol, NRJ, och Rix fm.³⁵

29 ibid s, 244

30 ibid s, 241

31 ibid s, 238-246

33 ibid. s, 253

34 ibid. s, 255

35 ibid. s, 259

(16)

2.5.2.3 Nyheter på Internet

De senaste åren har flera morgontidningar och kvällstidningar utökat sin verksamhet. Genom Internets framväxt har de traditionellt tryckta medierna fått en ny arena att spela på. Det finns ett stort utbud nätupplagor som erbjuder allmänna och dagliga nyheter på Internet.

Dagstidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet har alla egna nätupplagor av sina tryckta dagstidningar tillgängliga på Internet. I många fall har verksamheten på Internet som syfte att framstå som moderna nyhetsmedier i jämförelse med sina konkurrenter. Att tjäna pengar på nätupplagorna har inte visat sig vara en allt för enkel uppgift. ³⁶ Finansieringen av produktionen av nätupplagor sker främst via annonsintäkter och sponsring av företag som vill synas på webbsidan men kan också finansieras genom avgifter för läsarna av vissa tjänster eller liknande en prenumeration.³⁷

Satsningarna att utveckla nätupplagor kan också förklaras som en strävan att attrahera unga konsumenter då det visat sig att tidningsläsandet bland ungdomar sjunkit. Ungdomar utgör en aktiv grupp Internet användare i förhållande till andra konsumentgrupper, och dagstidningarna hoppas genom nätupplagorna nå denna annars svåråtkomliga grupp.³⁸

I en undersökning från 1998 (Hedman 1999) visar det sig att intresset för nätupplagor i förhållande till papperstidningar är mest positiv bland personer under 30. Av dem som är positivt inställda till dagstidningarna på Internet är 45 %, nästan hälften under 30 år. 28 %, drygt en fjärde del av personer under 30 är positivt inställda till de tryckta papperstidningarna, men generellt sätt är inställningarna till tidningarnas nätupplagor mycket varierande. Fyra av tio anser att Internet ger bättre och snabbare tillgång till information än något annat medium medan endast två av tio anser att Internet ersätter behovet av en prenumeration på en dagstidning.³⁹

När det gäller utformningen av nätupplagan väljer en del tidningar att använda samma text och material som finns i den tryckta upplagan medan andra väljer att producera en special nätupplaga anpassad för att passa Internet, som kommit att dominera utvecklingen på senare år.⁴⁰ Aftonbladet var den första tidningen som startade produktionen av en nätupplaga på Internet 1994 och har under åren utvecklat en upplaga på Internet som skiljer sig helt från den tryckta upplagan. Nätupplagan erbjuder en rad olika tjänster och är den mest besökta nätupplagan.⁴¹ De fyra populäraste tidningarna efter Aftonbladet är, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen och Svenska Dagbladet, alltså storstädernas morgontidningar och kvällstidningar samt den största tidningen inom ekonomi.⁴²

En fördel med Internet är att uppdateringen av innehållet på Internet kan ske i realtid medan uppdatering av dagstidningar, TV och radio behöver längre tid. Nya nyheter måste gå i tryck och fraktas och TV och radio måste förbereda programinnehåll innan det kan sändas.

36 Annika Bergström

37 Lowe Hedman s, 77

38 Hedman, Lowe 2002 s, 72

39 ibid s, 72

40 Bergström, Annika 2005 s, 25

41 Hedman, Lowe s, 71

42 ibid s, 74

(17)

Detta gör att både de som producerar innehållet och de som använder det snabbare kan uppdatera eller uppdateras. ⁴³

En annan fördel med Internet är att den elektroniska tekniken bidrar till ett nytt distributionssätt. För dagstidningarna utgör distributionskostnaderna av tidningarna en av de största kostnaderna näst efter personalkostnader, desto större geografisk spridning desto större distributionskostnader. Produktion av nätupplagor kan vara ett alternativt distributionssätt för att undvika dessa kostnader. Via Internet kan en tidning ha en stor geografisk spridning utan att betala de traditionella distributionskostnaderna så som frakt och andra administrativa kostnader.⁴⁴

43 Bergström, Annika s, 25

44 Hedman, Lowe s, 61

(18)

3 Teori

I detta avsnitt presenteras de teorier jag avser använda i analysen. Den första teorin beskriver det perspektiv jag har på de som användarna av medier och varför vi använder dem. Den andra teorin är en modell om mediernas relation till varandra och hur användningen av medierna kan förklaras utifrån deras funktion och specialisering. Det är mot denna modell jag i analysen jämför det empiriska materialet emot för att få en förståelse för hur unga vuxna använder informationsmedierna för att ta del av nyheter.

3.1 Medieanvändning

Hur man väljer ett medium eller vilket program eller tidning man väljer att ta del av kan vid första anblick te sig självklar. Man tittar på det man vill titta på och läser det man vill läsa.

När man för detta resonemang av individens vilja som styrande i vilka val man gör stöter man på en komplikation, nämligen hur man förklarar vilja, vad är det som får en att vilja olika saker vad driver viljan och vad får en att inte vilja ta del av vissa medier eller medialt innehåll.

Ett angrepssett för att förstå hur medieval görs är att se att de grundas i tillfredställelse av behov (på engelska kallad ”uses and gratification”). Dessa behov kan exempelvis vara behov av information, underhållning och förströelse. För att tillfredställa ett behov söker man efter det mediematerial som kommer att tillfredställa behovet, som exempelvis, behov av samhällsinformation kan tillfredställas med att se på en nyhetssändning eller behov av trafikinformation kan tillfredställas genom att lyssna på en radiokanal som frekvent sänder denna typ av information. Genom att välja något som tillfredställer väljer man också bort något som inte tillfredställer ett behov som exempelvis att man inte väljer att lyssna på en musikkanal om man vill tillfredställa behov av trafikinformation eller om man har behov av underhållning väljer man ett underhållningsprogram som en talk show framför en att läsa en dagstidning. ⁴⁵

Detta synsätt på medier och människa utvecklades som en motsättning till tidigare medieforskningen som dominerades av hur medierna påverkade användarna. Istället för att fråga ”vad medierna gör med publiken?” frågar användarperspektivet ”vad gör publiken med medierna?”⁴⁶. Mediaanvändarna betraktas som självständigt tänkande och handlande individer som använder medierna för att tillfredställa sina behov av information, underhållning, självbekräftelse och social tillhörighet⁴⁷

Under mediernas framväxt spreds en oro att de styrde och påverkade publiken. Till en början handlade mycket av forskningen om hur medierna påverkade publiken. Många forskare menade att medierna kunde påverka publikens attityder, värderingar, tankesätt och handlingssätt. Medierna ansågs ha en makt att injicera värderingar direkt in i publiken. Men forskningen kom sedan att handla om publikens användning av medierna istället för mediernas påverkan efter ett forskningsgenombrott från en studie av det amerikanska presidentvalet 1940. Studien visade att människor filtrerade budskapen i medierna och

45 McQuail, Dennis 2000 s, 387

46 Gripsrud, Jostein 2002 s, 76

47 ibid, s, 66

(19)

formade sina egna åsikter, människor var kritiskt tänkande individer som var deras egna opinionsbildare.⁴⁸

Denna förklaring av att val av medium motiveras av tillfredställelse av behov är intressant för uppsatsens syfte i två avseenden; dels för att den ger en möjlighet till att undersöka hur olika människor väljer att tillfredställa ett och samma behov, nämligen behovet av dagliga nyheter och dels för att den ser på medieval som aktiva och medvetna val. Med ett angrepssett av medieval som aktiva och medvetna avser jag komma närmare en förståelse för hur val av informationsmedium motiveras. Exempelvis varför man väljer en dagstidningsprenumeration och varför man väljer använda nätupplagorna.

3.2 Det svenska mediesystemet ur ett publikperspektiv

För att uppfylla syftet kommer jag att använda en modell utvecklad av Lennart Weibull som förklarar hur olika informationsmedier förhåller sig till varandra. Modellen är intressant för uppsatsens syfte för att den ger en teoretisk uppfattning om vilka medier som främst används för information som exempelvis nyheter. Modellen ger en bra referens att jämföra det empiriska materialet emot i analysen för att uppfylla syftet som är att beskriva hur unga vuxna använder dagspress, radio, TV och Internet för att ta del av dagliga nyheter.

Hur olika informationsmedier förhåller sig till varandra beskrivs i modellen ”en typologi för det svenska mediesystemet ur ett publik perspektiv” som presenteras i figur 1 på följande sida.

Modellen ger en övergripande bild av hur medierna dels förhåller sig till varandra i avseende av funktion och specialisering av innehåll och dels hur mediernas publik använder dem.

Bakgrunden till denna typologi är att det Svenska mediesystemet fått erfara en funktionsspecialisering. Genom de privatägda kanalernas inträde på mediemarknaden har konkurrensen om publiken blivit hårdare. Medierna konkurrerar dels om människors totala tid som de ägnar medierna, men också inom de olika funktionsområdena av att informera och att erbjuda förströelse. Som en reaktion mot den hårda konkurrensen har det skett en innehållsprofilering i utbudet och en funktionsspecialisering i användningen. ⁴⁹

Medierna kan delas in i två olika kategorier. En kategori utgör de medier vars primära funktion är att tillse användarna med information. En annan kategori är de medier som i första hand används i syfte för förströelse. Dessa två kategorier är horisontellt representerade. ⁵⁰ De medier som primärt verkar som informationsmedier är den lokala morgonpressen och Storstadspressen. Morgontidningen är det medium som mest framgångsrikt har rotat sig som förmedlare av information och nyheter i de Svenska hushållen. Unikt för Sverige är att dagstidningen har en bred spridning bland olika grupper i samhället. Både låg- och höginkomsttagare liksom låg- och högutbildade läser dagstidningar. En avgörande faktor till dagstidningens starka ställning är att det bland svenskar finns ett allmänt politiskt intresse samt att dagstidningen fått en hög grad av politisk integration i det svenska samhället.⁵¹

48 ibid, s, 66

49 Hadenius och Weibull 2005, s, 547

50 ibid s, 547

51 ibid s, 94

(20)

En annan förklaring ligger i egenskaper hos dagstidningsmarknaden som exempelvis aktiv marknadsföring och effektiv distribution.⁵² Bland morgontidningarna är det främst den lokala morgontidningen som etablerats starkast.⁵³. Trots att andra medier som radio och TV utvecklats till potentiella konkurrerande informationsmedier har dagstidningsläsningen inte avtagit. Morgontidningens bibehållning av sin starka ställning kan förklaras av att människors fritid ökat under samma period som de andra mediernas framväxt vilket förhindrat människors övergivning av morgontidningen till andra snabbare medier. En annan förklaring är att dagstidningen under många år har varit det enda mediet som haft starkast lokal nyhetsförmedling via de lokala morgontidningarna, vilket eliminerat potentiella konkurrenter.

En tredje förklaring ligger i fördelarna av tidningen som medium av att både kunna erbjuda en stor bredd av innehållet samtidigt som det finns möjlighet till fördjupning, tidningen kan användas dels för primärläsning men också som tillvalsläsning.⁵⁴

Olika medier har olika specialiseringar i sitt utbud, en del medier kan anses vara bättre på allmän information och andra medier bättre på att erbjuda förströelse. Vissa medier kan därför vara bättre respektive mindre bra inom den funktionen som den primärt inte används till.

Inom respektive funktionskategori har det skett en specialisering av det innehåll som presenteras. Inom de medier som primärt fungerar som informationsmedier finns en specialisering av de medier som erbjuder allmän bas information och de medier som erbjuder påbyggnad och fördjupad information. Inom de medier som primärt verkar för att erbjuda förströelse finns det medier som specialiserar sig på att erbjuda avkoppling och medier som specialiserat sig på underhållning. Denna specialisering av bas och påbyggnad inom respektive funktionskategori finns vertikalt representerade i modellen.⁵⁵

Den lokala morgonpressen fungerar främst som en bas av att erbjuda bevakande information men kan också fungera som en påbyggnad eftersom den också erbjuder fördjupande information. Att dagspressen får denna dubbla roll förklaras till stor del av i att de lokala morgontidningarna i Sverige lyckats kombinera en bred lokalanknytning med specialisering i fråga om samhälle och kultur. Tidningen lyckas därmed både bevaka och fördjupa. Genom att de lokala nyheterna är ett grundläggande behov för de flesta människor, har den lokala dagstidningen fått en naturlig plats i människors vardagliga liv.⁵⁶

Modellen visar storstadens överspridda upplagor alltså morgontidningar som DN och SvD som påbyggnadsmedier vilket kan förklaras av att de på landsorten i stor utsträckning fungerar som ett komplement till de lokala morgontidningarna. Storstädernas morgontidningar har ett mer nationellt och internationellt innehåll än vad de lokala morgontidningarna.⁵⁷ Innehållet i storstadens morgontidningar ger därför dess placering i modellen som ett informationsmedium med specialisering av fördjupad information.

TV är ett basmedium, som spelar en viktig roll både för människors information och för förströelse. Men för stora grupper är TV huvudsakligen ett förströelse medium. För Sveriges Televisions kanaler ligger styrkan i att kunna erbjuda publiken en bredd av både nyheter och förströelse, men den generella utvecklingen för TV som medium är mot att bli ett förströelsemedium än att utvecklas till ett informationsmedium. Genom videon och

52 Weibull, Lennart 1983 s, 73

53 ibid s, 80

54 ibid s, 421

55 Hadenius och Weibull 2005s, 457

56 ibid s, 458

(21)

satellitkanalernas framväxt och ökade popularitet som rena underhållningsmedier bland den yngre publiken, kommer TV:s funktion som förströelsemedium bli starkare än som informationsmedium. Intresset för underhållning bland yngre medförde exempelvis att TV3 till en början lyckades attrahera en större publik än TV4. ⁵⁸

Det finns också medier som specialiserar sig på att erbjuda båda funktionerna men är inte lika djupt specialiserad som de medier som primärt söker tillfredställa en funktion.

Kvällstidningarna, radio och Internet är exempel på dessa medier.⁵⁹

Kvällspressen tillhör också dagstidningarna men har inte samma starka placering som informationsmedium som morgontidningarna. Kvällstidningarna fungerar som informationsmedium men i mindre utsträckning än morgontidningarna. Nästan all läsning av en dagstidning innebär läsning av en morgontidning med undantag för Stockholmare där läsandet av kvällstidningar är mycket vanligare än i resten av Sverige.⁶⁰ Kvällstidningarna har fått rollen som ”kompensation” för utebliven läsning av morgontidningen bland Stockholmare.⁶¹ Deras placering i modellen blir delvis att fungera som ett basmedium för att erbjuda allmän information liknande de lokala morgontidningarna men illustreras som en mindre cirkel eftersom de har en mindre spridning än de lokala morgontidningarna.

Till skillnad från dagstidningarna har radion inte lyckats hålla sin traditionellt starka ställning inom både funktionerna av att erbjuda information och förströelse i konkurrens med TV utveckling. Radion har istället blivit ett komplementmedium med en snabb uppdatering av de viktigaste nyheterna. Det är karakteristiskt för de nyhetsintresserade att ta del av både tidning och radio.⁶²Radion får därför en placering liknande kvällstidningarna av att verka som ett komplementmedium till de andra primära medierna med specialisering som basmedium för bevakning och avkoppling.

Internet har fått en liknande placering som kvällspressen och radion av att vara specialiserad på att erbjuda båda funktionerna av information och förströelse. Men till skillnad från kvällstidningarna och radion är Internet placerad högre upp i modellen som påbyggnadsmedium och faller därför in under som ett medium som erbjuder fördjupad information och underhållning i fråga om förströelse.

Internet används än så länge som en tillvalsfunktion. Men utvecklingen av användningen av Internet innebär att det sprider sig nedåt i systemet, Internet har fått en bredare användning samtidigt som det differentierats än vad det hade under de första åren.⁶³

Internet kan både vara informations- och förströelse- inriktad. Internet kan därför vara en intressant konkurrent både till specialiserade informationsmedier som de tryckta morgontidningarna och till specialiserade underhållningsmedier som video. Internet kan också komma att konkurrera med de medier som specialiserat sig som basmedier för snabb uppdatering för både information och förströelse som radio och kvällspress. Samt för TV i fråga om förströelse. Det är däremot mera tveksamt om nätet kan bli ett basmedium för information som en dagstidning. För att Internet skall konkurrera med morgontidningen som

59 ibid s, 459

61 ibis s, 210

63 ibid s, 460

(22)

ett basmedium krävs det troligen ytterligare teknisk utveckling av hur innehållet skall presenteras.⁶⁴

Hur medieutvecklingen kommer att te sig bestäms av ett samspel mellan de förväntningar publiken har på enskilda medier och hur medierna svarar mot publikens förväntningar. Hur förväntningar på ”gamla” medier förändras då ”nya” medier växer fram och delvis ersätter dem är därför en intressant frågeställning. Vilken funktion persondatorn kommer att utveckla i förhållande till andra medier är för tidigt att dra några slutsatser om. Å ena sidan pekar studier åt att dataanvändningen liknar dagstidningen när det gäller att söka information, men å andra sidan pekar studier ofta åt att dataanvändningen används som tidsfördriv som TV.⁶⁵

Figur 1. ”En typologi för det svenska mediesystemet ur ett publikperspektiv ”

Källa: Hadenius och Weibull 2005, s 458.

65 ibid s, 459

Fördjupning Underhållning

Bevakning Avkoppling

Databaser

Internet

Video

Satellit-tv Storstads-

pressens överspridda upplagor

Kvällspress

Ljudradio

Lokal

Morgonpress Nationell tv

Bas

Information Förströelse

Påbyggnad

(23)

4. Metod

Syftet med insamlingen av det empiriska materialet är att få information om hur unga vuxna själva förklarar vilka nyhetsmedier de använder för att ta del av dagliga nyheter. Denna information kommer i analysen att först sammanställas och sedan jämföras med Lennart Weibulls modell.

4.1 Unga vuxna som urvalsgrupp

Undersökningens urvalsgrupp är unga vuxna. Med unga vuxna avser jag personer som är över tjugo år fyllda år och under trettio.

Anledningen till att studera denna grupp är att endast är 50 % av personer under trettio läser en morgontidning regelbundet, vilket gör det intressant att undersöka vilka eventuellt andra informationsmedier som används för att ta del av dagliga nyheter. Genom att undersöka vilka motiv som förklaras ligga för och mot användning av morgontidning, TV, radio och Internet vill jag komma åt en bättre förståelse för hur dessa informationsmedier används.

Åtta personer i åldrarna 24-27 valdes för undersökningen. Urvalet av dessa åtta baserades på att deras ålder skulle falla inom urvalsgruppens och att de var villiga att ställa upp i undersökningen.

4.2 Undersökningens val av metod för den empiriska insamlingen

För att undersöka hur unga vuxna väljer sina informationsmedier har jag valt att gå direkt till källan och fråga dem vilka medier de använder för att ta del av dagliga nyheter. Denna metod av att fråga personer om deras egna livsvärldar kan också beskrivas som respondentundersökning. Personerna är själv respondenter av deras egna tankar och uppfattningar vilket är syftet med att använda denna typ av metod. Respondenterna ska därför inte betraktas som språkrör för hur andra människor gör, det vill säga att de inte är

”sanningssägare av hur verkligheten är beskaffad”⁶⁶.

När man använder respondentundersökningar finns det två olika metoder att använda. En metod är att forskaren för ett samtal med respondenterna. Samtalet kretsar kring några bestämda teman som syftar till att svara på de frågor som forskaren undrar över. Denna metod kallas för samtalsintervjuundersökningar. En annan metod är att forskaren ställer standardiserade frågor till respondenterna som får välja mellan några givna svarsalternativ.

Denna metod kallas för frågeundersökningar. Syftet med en frågeundersökning är att finna hur vanligt förekommande olika svar är i en viss population. En samtalsintervju fösöker förstå hur människor tänker kring komplexa frågor, medan en frågeundersökning är relativt begränsnad inom detta område.

Val av metod för denna respondentundersökning är att använda samtalsintervjuer. Genom att samtala kring vilka nyhetsmedier som används, varför de används och hur de används, kan samtalsintervjuerna bidra med förståelse för de två första forskningsfrågorna:

66 Peter Esaiasson et al 2004 s, 253

(24)

• Vilka är motiven för och emot användning av dagstidning, TV radio och Internet för att tillse behovet av dagliga nyheter?

Den viktigaste fördelen med samtalsintervjuundersökningar är interaktionen i samtalen, oväntade svar ges utrymme, och följdfrågor kan utvecklas. En annan fördel är variationen av samtalen i de olika samtalsintervjuerna eftersom att varje respondent är unik.

En tredje fördel med samtalsintervjuer är att de ”lämpar sig särskilt väl i situationer där forskaren inte har så stora kunskaper överhuvudtaget eller då man vill att resultaten skall säga något om människors vardagliga erfarenheter”.⁶⁷

Några användningsområden för samtalsintervjuer som metod är:⁶⁸ 1. När man undersöker ett tidigare outforskat fält

2. När man vill veta hur människor själva uppfattar sin värld 3. När syftet är att utveckla begrepp

4. Vid teoriprövning

5. Som komplement till annan forskning

Denna undersökning faller inom två av dessa områden. Dels undersöker den hur unga vuxna själva uppfattar sin värld och dels syftar den till att bidra till Lennart Weibulls modell för att bidra till en förståelse för hur informationsmedierna används av unga vuxna.

Respektive respondent blev muntligt tillfrågad om de ville medverka i en samtalsintervju via telefonkontakt. De blev väl informerade om att samtalen ingick i en vetenskaplig undersökning. När de gett sitt medgivande till att delta i undersökningen kom vi tillsammans överens om en tid och plats för intervjun.

I en del undersökningar måste källorna utlovas anonymitet och i andra kan undersökningen förlora sin trovärdighet om källorna inte kan identifieras.⁶⁹ Källorna för denna undersökning är anonyma på grund av två aspekter. För studiens trovärdighet utgör anonymiteten inget hot.

Som ovan nämnt är källorna i denna undersökning respondenter och inte informanter vilket innebär att de som källor inte nödvändigtvis behöver identifieras då de inte måste stå till svars för en ”sanning”. Detta innebär visserligen inte att källornas uttalanden är att betrakta som osanningar, deras individuella och subjektiva uppfattningar och värderingar är vad som är intressant för undersökningen. Det finns ingen sanning eller osanning. En annan är etiskt hänsynstagande för respondenterna. Informationen som källorna delger hör till deras privata svär men kommer att publiceras i en undersökning inom den offentliga sfären, det vill säga att den är tillgänglig för allmänheten, och trots att de ger sitt medgivande till att dela denna information idag kan de ändra sig i framtiden. För att värna om deras personliga integritet kommer deras identiteter att skyddas genom att deras namn inte kommer att skrivas ut

67 Esaiasson, Peter et al 2004 s, 280-284

68 ibid, 280

69 Ibid s, 285

(25)

4.3 Samtalsintervjuernas frågor

I utformningen av intervjuernas frågor tog jag hjälp av hur Peter Esaiasson et al (2004) rådgör för hur en intervjuguide kan formuleras

För att skapa en givande och effektiv intervju är det fördelaktigt om frågorna är korta och inte för långa. Korta frågor är också mer begripliga och inte för invecklade, vilket är fördelaktigt då man vill undvika missförstånd.

De frågor som berörde de viktigaste aspekterna i intervjun formulerades så att respondenten kunde ge så beskrivande och långa svar som möjligt. Frågor som ger ja och nej svar undveks i största möjliga mån. Frågor som formulerades ”varför….” undveks också för att respondenten inte skulle känna sig förhörd.

Intervjun inleddes med några korta uppvärmningsfrågor, i detta skede är det inte svaren på frågorna som är viktiga utan att frågorna ställs så att samtalet har en trevlig och naturlig början.

Därefter inleds de centrala och viktigaste frågorna i intervjun. Dessa frågor faller under olika teman och är öppet konstruerade så att respondenten får tala fritt och inte styrs in på ett spår av forskaren. Temana i intervjuerna är anknutna till Hadenius och Weibulls teoribildning och finns närmare beskrivna i intervjuguiden i bilaga nr 1.

Till de tematiska frågorna följer uppföljningsfrågor, som kan vidarutveckla de svar som respondenterna givit till de tematiska frågorna. Genom dessa frågor kan forskaren fördjupa förståelsen av vad respondenten delgett och respondenten får själv tillfälle att utveckla sin tankegång. När samtal har förts kring de tematiska frågorna och fördjupad förståelse har utvecklats i de uppföljande frågorna kan forskaren gå in mer aktivt i intervjun och ställa direkta frågor. Här kan forskaren ställa frågor som rör saker som inte har kommit upp i de öppna frågorna men som ändå är av vässäntlighet att få svar på.

Tolkande frågor kan också användas i slutet av intervjun för att verifiera att forskaren uppfattat respondentens svar som avsett men bör undvikas under de tematiska och uppföljningsfrågorna då det finns risk att tolkande frågor kan styra respondentens svar.⁷⁰

När intervjuguiden var klar genomfördes några intervjuer på prov med vänner för att testa att formuleringen av frågorna inte var komplicerade och svåra att förstå samt att de viktigaste tematiska frågorna gav långa svar.

4.4 Lugn och fin intervjusituation

Att bli intervjuad var ingen vanlig företeelse för respondenterna i denna undersökning, vilket gör att extra känslighet krävdes inför intervjusituationerna. Intervjun genomfördes därför i en tyst och lugn plats där respondenterna ofta vistas i och känner sig ”hemma” i. Bandspelare har undvikits för att skapa en så ”naturlig” situation som möjligt och för att intervjusituationen

70 Esaiasson, Peter et al 2004, s, 289-291

(26)

inte ska likna ett ”förhör”. Istället för bandspelare fördes anteckningar under intervjun och kompletterades mer utförligt i direkt anslutning till att intervjuerna avslutats. En annan fördel med att föra anteckningar under intervjuerna var att de gav tid för eftertanke och reflektion av informationen som respondenterna gav och följdfrågor kunde formuleras. ⁷¹

4.5 Källkritik och metoddiskussion

Ett problem med metoden är utlovande av anonymitet. Anonymitet gör det svårt för en annan forskare att göra om samma undersökning för att testa validiteten. För att förhindra detta finns all information från intervjuerna nedskrivet, och tillgängligt för den som önskar läsa med reservation för utlämning av persondata.

Ett annat problem med metoden är risken för intervjuarens inblandning och påverkan av svaren i samtalsintervjuerna, med denna medvetenhet har jag tagit en så pass passiv roll som möjligt i intervjusituationen och låtit respondenterna tala så fritt som möjligt.

4.6 Metod för analysarbetet kvalitativ innehållsanalys

Metoden för analysen av det empiriska materialet har varit en metod som liknas en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av det empiriska materialet gjordes i två steg.

Steg ett var att sammanställa materialet. Efter att alla intervjuer var genomförda och nedskrivna gjordes en sammanställning av intervjuerna. Materialet sammanfattades och de olika motiven till val av respektive nyhetsmedium som framkommit i intervjuerna sammanställdes och presenteras i avsnitt 5. Syftet med att sammanfatta intervjumaterialet är att man kan börja urskilja mer övergripande mönster. Sammanställningen svarar för uppsatsens andra frågeställningar: Vilka är motiven för och emot användning av dagstidning, TV, radio och Internet för att tillgodose behovet av dagliga nyheter?

4.6.1 Användning av ”idealtypsmetoden”

Steg två var att analysera det sammanfattande materialet för en mer generell förståelse av materialet. För att urskilja de mer övergripande mönstren i materialet har jag använt en metod som innebär att man urskiljer olika idealtyper från det sammanfattade empiriska materialet.

Närmare beskrivet innebär denna metod att man i analysarbetet ”vaskar” fram olika typer ur det empiriska materialet. Detta innebär att man beskriver det karakteristiska hos varje typ man urskiljer och förklarar vad som utmärker typerna och hur de skiljer sig ifrån varandra. När man urskiljer olika idealtyper är ett viktigt att varje idealtyp är unik, det ska finnas tydliga gränser emellan de olika typerna. Det är också viktigt att idealtyperna täcker hela materialet, det vill säga att varje person som intervjuats ska kunna ordnas in under någon av idealtyperna.

En och samma person kan i vissa fall ordnas in under flera idealtyper då intervjupersoner har karakteristika från olika idealtyper. Det finns ingen regel för hur många idealtyper man bör urskilja. Antalet bestäms av samspelet mellan uppsatsens teoretiska frågeställning och det empiriska materialet.⁷²

71 Esaiasson, Peter et al 2004 s, 229-294

72 Esaiasson, Peter et al 2004 s, 298

(27)

I min analys har jag urskilt två olika idealtyper av medieanvändare som jag kallar för

”fördjuparen” och ”uppdateraren” som presenteras i avsnitt 6. Dessa har urskilts ifrån det sammanfattade empiriska materialet genom att jag har analyserat de olika motiven för och emot användningen av dagstidning, radio, TV och Internet. Dessa idealtyper svarar för uppsatsens första frågeställning: Hur använder unga vuxna informationsmedierna för att tillfredställa behovet av nyheter?

Därefter jämfördes dessa två idealtypers mediaanvändning med Lennart Weibulls modell om hur informationsmedierna används för att svara den tredje forskningsfrågan: Hur kan unga vuxnas användning av informationsmedierna relateras till Weibulls modell?

(28)

5. Empiri

Nedan följer en sammanfattning av de motiv som kom fram i intervjuerna för användning av respektive nyhetsmedium och de motiv som kom fram för att inte använda respektive nyhetsmedium. Motiven för och emot användningen av nyhetsmedierna presenteras enskilt för varje nyhetsmedium och i ordningsföljden, morgontidningar, kvällstidningar, nättidningar, TV, radio. Sammanställningen svarar för uppsatsens andra frågeställning: Vilka är motiven för och emot användning av dagstidning, TV radio och Internet för att tillgodose behovet av dagliga nyheter?

5.1 Motiv för och emot användning av en morgontidning

De personer som uppgav sig vara prenumeranter hade olika anledningar till sin prenumeration. En person förklarade att prenumerationen var gratis genom skolan och att hon därför var prenumerant. Tidningen finns med under frukosten som sällskap och skummas snabbt igenom innan dagen börjar med allt vad det innebär. En annan person förklarade att hennes sambo var prenumerant och att hon därför hade en morgontidning i hemmet.

Respondenten uppgav att hon inte alltid läser tidningen på morgonen utan att den ofta får vänta till efter jobbet. Då lägger hon sig gärna på soffan och läser tidningen. Den intervjuade förklarar att hon vid det tillfället redan tagit del av de nyheter som presenterats under dagen via andra medier och att tidningsläsningen därför blir som en ”sista check av nyheterna”. Men det är inte sällan som tidningen hamnar direkt i pappersinsamlingen eller som sällskap på toaletten.

En tredje person uppgav att han själv valt att ha en prenumeration hemma främst för att han tycker att det tillgodoser den typ av nyheter som han själv letar efter. Respondenten ägnar tidningsläsningen ca en timme varje morgon och förklarar att han främst intresserar sig för utrikespolitiska frågor och tycker att tidningsartiklarna har bättre fördjupad information om dessa frågor än andra nyhetsmedium.

En fjärde person berättar att alla hennes vänner prenumererade på DN och att hon därför valt att ha en prenumeration på en morgontidning. Respondenten ägnar också ungefär en timme på morgonen för att läsa igenom tidningen. För de två sistnämnda har morgontidningen en stark förankring i deras start på dagen. Tidningen ges tid att läsas genom och de artiklar som tilltalar dem får mer tid.

En respondent har varit prenumerant men hade ett annat motiv för att prenumerera på morgontidning;

- ”jag skulle vara lite vuxen”.

De som uppgav att de inte var prenumeranter av en morgontidning angav som första anledning att de inte ville betala för en prenumeration när samma nyheter finns tillgängliga på Internet, gratis. En annan anledning är att det inte finns tid att läsa en morgontidning på mornarna och att man istället kollar nyheterna på nätet i samband med andra ärenden under dagen. För dessa personer är tidningsläsandet något som tar tid från annat som skall göras men att de på helgerna inte är främmande för idén om att ha en prenumeration, då får tidningen nämligen gärna ta tid. Alla menar att det självklart är en skönare läsning med en