A R I T M E T I K
A F S E D D FÖR D E
ALLMÄNNA LÄROVERKEN
O. W. A S K E R O T H ,
LÄRO V B R K B ^ Ä W U N K T .
G O T E B O R G .
• G Ö T E B O R G S H A N D E L S T I D N I N G S A K T I E B O L A G S T R Y C K E R I .
1883.
136
kanten 1 fot och höjden 8 tum), har i längd 24 fot.
Hvad kostar hela stocken efter ett pris af 1 kr. 28 öre för kub.-foten?
53. E t t dike af 200 meters längd skall gräfvas 1 met. 2 dm. djupt. Om diket upptill är 1 m. 1 dm. och i bottnen 5 dm. bredt; hvartill går hela kostnaden för diket, då arbetarne betingat sig ett pris af 45 öre för hvarje uppgräfd kubikmeter?
54. E t t stort cylinderformigt jernrör, som utanpå har en omkrets af 1 ^ met., och som har en längd af 2^ met., är i godset 2£ cm. tjockt. Huru mycket väger detta rör, då 1 kub.-dm. jern väger kgr.?
Anm. Jernets Tolum fås, om man tager skilnaden mellan den yttre och inre cylindern.
55. E t t parti tegel är upplagdt, så att det bildar en pa- rallelipiped af 15 fots längd, 6 fots bredd och 5 fots höjd. Huru mycket tegel är der upplagdt, då hvarje sten är 8 tum lång, 4 tum bred och 2-J- tum tjock, och huru mycket kostar hela partiet efter ett pris af 22 kr. 40 öre för 1000 st.?
56. E t t tak, som har l i k a lutning på båda sidor, skall beklädas med plåt. H u r u mycket sådan åtgår, om taket har en längd af 18 met., och takåsens höjd öfver takets nedre kant är 3 , 5 met., samt husets bredd är 10 met.? V
57. Huru många liter rymmer ett cylindriskt kärl, som är 4 dm. 2 cm. högt, då bottencirkelns diameter är 2 dm. 4 cm.?
E F T E R S K R I F T .
E t t ej obetydligt antal läroböcker i aritmetik t i l l läro- verkens tjenst bar under de senare åren lemnat pressen, ocb det kunde synas, som vore en ny sådan nu mera tem- ligen öfverflödig. Då emellertid ett nytt sortsystem (meter- systemet) blifvit antaget ocb snart blifver såsom det enda lagliga gällande, så hafva de efter det äldre systemet läm- pade exemplen i förut offentliggjorda läroböcker t i l l stor del blifvit föråldrade ocb af mindre värde för undervisnin- gen, såvida denna skall blifva fullt praktisk.
Utom denna afsigt att förse lärjungarne med ett t i l l - räckligt antal af tidsenliga räkneexempel, bar min lärobok äfven t i l l uppgift att noga afpassa kurserna efter gällande läroverksstadga. Sålunda äro l:a ocb 2:a kapitlen afsedda för första klassen, 3:e ocb 4:e kapitlen för andra klassen, samt 5:e ocb en del af 6:e kapitlet för tredje klassen, bvaruti äfven Blandade Öfningsexempel i Bråk-räkning lämpligen böra repeteras. I fjerde klassen torde det först vara lämpligt att genomgå jemförelsen mellan metersystemet ocb de gamla sortsystemen, tillika med Regula de T r i ocb Intresse-räknirg. För femte klassen återstå slutligen Ra- batt- ocb Diskont-räkning, Kedje-räkning ocb Geometriska öfningsexempel.
Här bör kanske ock nämnas, att läran om decimalbråk är grundad på läran om bela tal, att räkningen med a l l - männa bråk förutsätter kännedomen om tals uppdelning i faktorer, ocb att regula de tri-frågor lösas utan användning,
af analogier. I intresse-räkning och. de följande räknesät- ten förutsattes någon kännedom om Algebra, som j u ock inhemtas i fjerde och femte klasserna.
Om läroboken skulle tillvinna sig uppmärksamhet och blifva vid undervisningen använd, vore författaren tacksam, om herrar lärare benäget meddelade honom sina rön och anmärkningar.
Göteborg i Augusti 1883.
O. A..
A N M Ä R K T A T R Y C K F E L :
Sid. 3 rad. 9 uppifrån står talen . . . i stället för : hela talen n 4 ex. 1, 3, 9, 14 n Skrif . . . . „ A Skrif med siffror
6 rad. 7 nedifrån - fl b l i r 34 . . . . „ A b l i r då 34
B 7 A 3 uppifrån A sluta t i l l . . „ A med stor sannolik- het sluta t i l l
fl 8 ex. 28 n 297 305 . . „ n 2 9 7 + 3 0 5
ti
n A 34 fl 644 728 . . „ A 6 4 4 + 7 2 8fl fl A 36, 37, 40, 41 o. 50 står: hvardera , A hvartdera
fl 11 rad. 7 uppifrån står minskas . . „ A skall minskas
fl 12 n 5 nedifrån A (12 tiotal) . „ A 12 (tiotal) n 15 A 4 uppifrån A hvardera . . „ A hvartdera
n 23 A 18 » A samma värde „ A samma rangvärde
n 25 A 11 - A A A inse,
n 31 A 1 A A Om batalj, och komp. äro l i k a st.; istället för: Om beg ge bataljonerna äro l i k a stora, och likaså alla kompanierna;
T) 34 A 8 nedifrån A af samma slag. Detta uteslutes, och i slutet af meningen sättes : allt af samma slag.
n 35 A 4 och 5 nedifrån. Parenteserna uteslutas.
T) 36 it 1 uppifrån står Sålunda är . . . i stället för: Sålunda äro
i) 38 A 2 nedifrån A förvandlas sedan t i l l högre sorter, hvar- efter man får; i stället för: b l i r efter förvandling t i l l högre sorter:
W 41 A 4 A A motsvarande sorter i stället för : motsvarande sort
n 46 A 5 uppifrån A fadren . . i stället för : fadern
TI n 8 A A förvandlas de „ A förvandlas den
n 47 ex. L02 A 14. gr. . . . „ n 14 gr.
i) 51 rad. 1 3 . , A 10 delar . . „ A 10 l i k a stora delar
A 52 ex. 7 och 14 A Skrif . . . . „ A S k r i f med siffror
A 57 Anm. under ex. 74 framflyttas t i l l ex. i 58 sid. 45.
A 60 rad. 9 nedifrån står: Sedan delas . . . i stället för: Derpå delas n 61 ex. 96 „ A 17,s; 0,i . . „ A 17,5 : 0, i
n 62 rad. 9 A Parentesen uteslutes.
