Egenvård vid diabetes typ 1
- En litteraturstudie ur patienters perspektiv
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Sjukdomen påverkar både patienten själv och personer i dess närhet. För patienter som lever med diabetes typ 1 är det viktigt att hantera egenvård för att må bra och minska risken för komplikationer. Orems egenvårdsteori är vald som teoretisk referensram.
Syfte: Att belysa vuxna patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1.
Metod: Den valda designen är en litteraturstudie. Datainsamling
genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studien genomfördes med integrerad analys. Analysen delades upp i tre steg och presenteras i en analystabell. Åtta artiklar valdes ut.
Resultat: Fyra kategorier framträdde: ”Egenvård för att övervinna rädslor”,
”familjens roll vid egenvård”, ”kost och egenvård” samt ”utbildning i egenvård”. Resultatet av egenvård för att övervinna rädslor var att
patienterna undvika komplikationer. Familjens roll och kosten är en viktig del i egenvården. Patienter får utbildning i att kunna leva med diabetes typ 1.
Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 1 är i behov att sköta sin egenvård för att hantera sin livssituation, detta lär patienten sig av som deras vardag och erfarenheter. Där har familjen och sjuksköterska en viktig roll i att stödja egenvården. Det är viktigt att förhindra komplikationer som uppstår och att patienten sköter sitt eget behov av vård.
Nyckelord
Diabetes typ 1, vuxna, egenvård och patienters erfarenheter.
Tack
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Liselott Gunnarsson för bra handledning och bra tips genom litteraturstudien. Jag vill även rikta ett tack till nära och kära som visat stöd under arbetet med studien.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 2
2.1 Diabetes typ 1 2
2.2 Komplikationer vid diabetes typ 1 2
2.3 Egenvård vid diabetes typ 1 4
2.4 Sjuksköterskans roll 5
2.5 Teoretisk referensram 6
2.6 Problemformulering 7
3 Syfte 7
4 Metod 8
4.1 Design 8
4.2 Urval 8
4.3 Datainsamling 9
4.4 Kvalitetsgranskning 9
4.5 Dataanalys 10
4.6 Forskningsetiska aspekter 11
5 Resultat 12
5.1 Egenvård för att övervinna rädslor 12
5.2 Familjens roll vid egenvård 13
5.3 Kost och egenvård 15
5.4 Utbildning i egenvård 15
6 Diskussion 17
6.1 Metoddiskussion 17
6.2 Resultatdiskussion 19
7 Slutsats 21
8 Förslag till fortsatt forskning och vårdvetenskapliga åtgärder 22
Referenser: 23
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris Cinahl och PubMed 1
Bilaga 2 Artikelmatris 3
Bilaga 3 Granskningsmallar 6
1 Inledning
WHO (2020) menar att cirka 422 miljoner människor världen över lever med sjukdomen diabetes och merparten av dessa lever i u-länder.
Diabetes är en av våra stora folksjukdomar i Sverige. Sjukdomen indelas i typ 1 och typ 2. Typ 1 och typ 2 är två skilda sjukdomar med ett högt blodsocker gemensamt. Vid diabetes typ 1 slutar kroppen att bilda insulin och patienter behöver tillföra insulin. Vid diabetes typ 2 bildar kroppen fortfarande insulin men det finns ett insulinmotstånd. Hur många som bär på sjukdomen diabetes är inte helt klart. Diabetesförbundet uppskattar att cirka 500 000 människor i Sverige har sjukdomen och av dessa har cirka 50 000 människor typ 1-diabetes (Diabetesförbundet, 2020).
Jag har träffat patienter med diabetes typ 1 i vardagen och på min
verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I min framtida yrkesroll kommer jag troligen att möta patienter med diabetes typ 1 då de söker vård, även om egenvården karaktäriserar sjukdomen. Patienter som lever med diabetes typ 1 behöver lägga mycket tid för att sköta sin egenvård för att hantera
sjukdomen. För att detta ska vara möjligt, kan patienter med diabetes typ 1 ta hjälp av vårdpersonal. För att veta vilket stöd jag som sjuksköterska bör ge, är det därför av värde att veta vilket egenvårdsstöd patienterna önskar.
2 Bakgrund
2.1 Diabetes typ 1
Diabetes mellitus eller sockersjuka är en sjukdom som diagnosernas utifrån en förhöjd blodglukos. Sjukdomen är allvarlig och kronisk. En hög
koncentration av glukos i blodet orsakas av betaceller som stegvis förstörs i Langerhans öar. Dessa bildar normalt insulin som är ett hormon och
blodglukossänkande. Detta betyder att patienten har en sjukdom som leder till insulinbrist och som innebär att patienten bär på diabetes typ 1 (Grefberg
& Johansson. 2003).
Ingen patient med diabetes typ 1 överlever utan insulinbehandling. För de flesta patienter som drabbas blir sjukdomen diabetes typ 1 en chock. Tankar över att drabbas av en livslång sjukdom med negativa komplikationer som att drabbas av blindhet, amputation av ben/fötter eller förstörda njurar är en del av sjukdomen som följer patienten. Eftersom sjukdomen är livslång behöver patienter lära sig leva med behandlingar och medicinering dagligen.
Klassiska symptom som patienten med diabetes typ 1 har kan vara orimlig trötthet, ökad törst, stora urinmängder och avmagring trots att patienten har god aptit (Ericson & Ericsson, 2009).
2.2 Komplikationer vid diabetes typ 1
Hyperglykemi innebär en hög blodsockerhalt för att insulinbrist uppkommit.
Hypoglykemi uppkommer i olika svårighetsgrader, alltifrån en lättare insulinkänning till medvetslöshet/ insulinkoma. Hypoglykemitecken
uppkommer när blodglukos sjunker under 2–3 mmol/l men detta är individuellt och kan förändras över tid. Symptomen vid hypoglykemi kommer snabbt och påverkar adrenalineffekter (blekhet och svettningar), centrala nervsystemet symptom (oro, koncentrationssvårigheter och
nervositet) eller ger ett inadekvat uppträdande (Irritation och aggressivitet).
Orsaker till hypoglykemi kan vara för stor tablett eller insulindos,
felplanerad/ försenad måltid, ökad fysisk aktivitet, ändrad injektionsteknik, stort alkoholintag eller minskat insulinbehov som exempelvis viktminskning.
Behandling av hypoglykemi är att tillföra patienten kolhydrater för att återfå normal blodglukos. Mjölk och en smörgås, sockerbitar, choklad eller
saft/juice är bra källor. Vid kraftigt hypoglykemitillstånd inträder
medvetandepåverkan/ insulinkoma. Detta beror på att hjärnan snabbt känner av glukosbristen. Hyperglykemi kan uppkomma i olika svårighetsgrader, från lätt illamående till diabeteskoma. Insulinbristen leder till att insulinberoende vävnaders glukosupptag sätts i försvar. Detta leder till att vävnader ökar fettförbränning och medför att stor ketonkroppsproduktion och ansamlingar.
Resultatet blir ketonkroppar i blodet. Symptom på hyperglykemi är allmänna symptom (ökad diures, törst och illamående), CNS- symptom (trötthet och huvudvärk), tecken på ketoacidos (acetondoft och kräkning) eller synbesvär.
Behandling av hyperglykemi är att ge vätsketillförsel ihop eller före
insulintillförsel. Tillståndet hyperglykemi kan kräva intensivvård (Ericsson
& Ericsson, 2009).
Sena komplikationer vid diabetes leder till förändringar i de stora blodkärlen som leder till ateroskleros. Sjukdomen diabetes är en riskfaktor för att utveckla detta. Typiskt för diabetes är även att kärlväggarna drabbas av förkalkning. Sena komplikationer för patienter med diabetes typ 1 kan vara förändringar i ögonen som leder till nedsatt syn eller blindhet samt
förändringar i njurarna och förändringar i nervfunktionen som leder till nedsatthet av känsel (Grefberg & Johansson, 2003).
2.3 Egenvård vid diabetes typ 1
Egenvård är en process som utförs av patienten själv. Målet i omvårdnaden med egenvård är att ge stöd och utveckla patientens förmåga att klara dagliga aktiviteter själv (svensk sjuksköterskeförening, 2008).
Egenvården innebär att patienten själva utbildas för att ta ansvar på det allra viktigaste i behandlingen- att alltid ha kontroll på sitt sockerläge via
blodtestning. Med detta kan patienten också beräkna fysisk aktivitet, födointag och kunna genomföra sin medicinering efter aktuellt tillstånd.
Rekommendationer för patienten i egenvården är att använda sig av en dagbok där patienten enkelt kan skriva ner avvikelser i sin vardag som exempel stressande situationer, insulinkänningar eller fysisk ansträngning.
Med detta antecknat i sin dagbok kan patienten bli mer medveten om vad som påverkar blodsockret. Att leva med diabetes typ 1 upplevs ofta ensamt, ångestladdat och hotfullt (Ericson & Ericson, 2009).
Diabetesförbundet (2016) och Ericson & Ericson (2009) menar att patienter som lever med diabetes typ 1 behöver ta ett stort ansvar över sin egenvård i modern diabetesbehandling. Enligt Smith et al. (2018) är många som lever med diabetes typ 1 självlärda och hittade information på egen hand för att undvika komplikationer i sin egenvård. Diabetesförbundet (2016) beskriver att grunden vid diabetes typ 1 är att kunna utföra egenvård bland annat genom att mäta sitt blodsocker. För att kunna göra det krävs kunskap att kunna tolka värden och använda rätta åtgärder. Vidare beskrivs att egenvård är viktigt genom att ha kunskap om fysisk aktivitet och kost eftersom dessa faktorer påverkar blodsockret vid diabetes. Att använda sig och ta egna blodsockertester ger trygghet som behövs i egenvård. Storni (2015) menar att egenvård är viktigt vid anpassning av insulinintaget i dagliga aktiviteter för
människor med diabetes typ 1. Den drabbade märker i sin egenvård hur man reagerar på motion, mat och medicin och lär sig göra egna förändringar.
Målvärden i blodsocker kan patienten tillsammans med vårdpersonal komma fram till och få hjälp med.
2.4 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskan tillhör en profession och detta innebär en legitimerad yrkesgrupp. Kunskapsområdet för sjuksköterskor är omvårdnad som inkluderar vetenskapligt kunskapsområde och patientnära arbete. I grunden handlar omvårdnad om relationen mellan sjuksköterskor, patient och
närstående. Som sjuksköterska behövs ansvar i bemötande, bedömningar och beslut. Sjuksköterskor har en etisk kod som tagits fram av ICN, International council of nurses. Koden innebär att omvårdnaden ska utföras med respekt för mänskliga rättigheter, ta hänsyn till mänskliga värderingar, vanor och patienters självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
Sjuksköterskans specialiteter i omvårdnaden är att ta hand om patienten som helhet och i det sammanhang där de lever. Vården behövs för att patienten ska få hjälp med sin egenvård genom pedagogiska åtgärder. Pedagogiska åtgärder kan främja hälsosamma vanor för patienten och dess familj. När patienten hittar sitt supportnätverk bestående av familjen kan
sjuksköterskepersonalen få bättre villkor för att hjälpa patienten att genomföra sin egenvård (Visentin et al, 2016).
Sjuksköterskan har som ansvar vid diabetes typ 1 att ge undervisning i information som att svara på frågor om motion, kost och medicinsk
behandling. Sjuksköterskan kan dessutom ge tips om hur patienten undviker blodsockersvängningar. Sjuksköterskan kan även ta hjälp av exempel en
patientens vanor, livsstil och önskemål. Ibland är det svårt för patienten att uppnå en bra glukosbalans trots ansträngning. I detta fall är det viktigt att sjuksköterskan finns som stöd och uppmuntrar patienten. Alla som drabbas av diabetes typ 1 erbjuds teoretisk och praktisk utbildning av vården. Ett viktigt syfte med undervisning av sjuksköterskan för patienten är att stärka patientens egen förmåga att ha kontroll på sitt blodsocker. I den moderna diabetesbehandlingens egenvård är det patienten själv som sköter sin hälsa.
Exempelvis genom att räkna ut sin insulindos inför varje måltid beroende på aktuell aktivitet, blodglukosnivå och kaloribehov. I och med detta bidrar vården till att patienten får ett psykiskt välbefinnande och trygghet, samtidigt som oron för eventuella komplikationer minskar (Ericson & Ericson, 2009).
2.5 Teoretisk referensram
Orems egenvårdteori innebär egenvårdsåtgärder som patienten använder för att främja hälsa och förhindra sjukdom. Genom motivation och förmåga från patienten kan detta uppehållas. Egenvårdsteorin är uppbyggd av tre teorier - egenvårdsbrist, egenvård och omvårdnadssystem. Egenvårdsbrist innebär hur patienten själv kan sköta sin vård. Detta betyder hur patienten tillgodoser sig det egna behovet av vård eller om patienten har egenvårdsbegränsningar.
Begränsningen innebär att det finns brister i egenvårdskapaciteten. Om en sådan situation uppstår behöver andra hjälpa patienten med egenvård. En hjälp kan även vara från sjuksköterskan som hjälper patienten att upprätthålla välbefinnande och hälsa. Teorin om egenvård består av egenvård,
egenvårdsbehov och egenvårdskrav. Egenvård är en aktivitet som utförs av patienten själv för att främja patientens hälsa. Mål med egenvården är att uppfylla patientens egenvårdsbehov. Ett exempel på egenvårdsbehov är att veta när man som patient är i behov av att söka vård. Egenvårdskrav innebär
aktiviteter som görs för att möta behovet. Omvårdnadssystem uppstår mellan patienten och sjuksköterskan. Egenvårdsbristen är anledningen till att
omvårdnaden behövs och hur mycket är avgörande i omvårdnadens utsträckning. Sjuksköterskans roll som omvårdnadshjälp är att hjälpa patienten att själv utföra en självständig egenvård. Sjuksköterskan behöver även vägleda och utbilda patienten för att målet med egenvården ska vara utvecklande (Orem, 2001).
2.6 Problemformulering
Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar i Sverige och vid diabetes typ 1 är sjukdomen kronisk. Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 innebär att patienten behöver anpassa sitt levnadsätt. Att leva med diabetes typ 1 innebär att levnadsättet påverkas socialt, psykiskt och fysiskt. Med denna kroniska sjukdom är egenvård en grundläggande förutsättning för att kunna behandla och leva med diabetes typ 1 samt att undvika komplikationer som sjukdomen kan medföra. Diabetes typ 1 i hela världen ökar, vilket gör att möten mellan patienter och sjuksköterskor kommer bli vanligare. Genom att lyssna på patientens erfarenheter kring sjukdomen får sjuksköterskan en grund att stå på för att ge en bra vård och kunna ge vägledning i patientens egenvård.
3 Syfte
Att belysa vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1.
4 Metod
4.1 Design
En litteraturstudie har valts som metod. För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning inom det valda ämnesområdet. Kristensson (2014) menar att litteraturstudien är en användbar metod för att sammanställa tidigare kunskap inom det valda området. Att utföra en litteraturstudie är ett bra sätt att dokumentera aktuell kunskap på inom hälso- och vårdvetenskapliga området (Kristensson, 2014).
4.2 Urval
Inklusionskriterier för denna studie är att de bestämda artiklarna skulle vara publicerade på engelska under de senaste tio åren (2010–2020) och vara Peer Reviewed. Inklusionskriterier inom de senaste tio åren valdes för att få aktuella artiklar. Dessa artiklar skulle passa studiens syfte och innefatta befintlig forskning till syftet. Exklusionskriterier: Författaren valde att exkludera vetenskapliga artiklar som handlade om barn för att svara på studiens syfte, som handlar om vuxna med diabetes typ 1. Andra orsaker att en artikel blev exkluderad var artiklar som inte var tillgängliga i fulltext i databaserna.
4.3 Datainsamling
Syftet är avgörande i vilken databas som används, det finns flera databaser att välja mellan. PubMed innehåller medicinsk vetenskaplig litteratur och Cinahl innehåller vårdvetenskaplig litteratur (Kristensson, 2014).
Sökningar i Cinahl och PubMed har utförts efter litteratur (se Bilaga 3).
Dessa två databaser kan kopplas till studiens syfte och därför valdes dessa två, då de innehåller medicinsk och vårdvetenskaplig litteratur. Sökord som använts i denna studie är diabetes mellitus type 1, adult, self care och patient experience.
I Cinahl användes sökorden diabetes mellitus type 1, adult och self care. Alla sökorden söktes i Subject Headings och kombinerades med ”AND” för att få fram sökningen. I Cinahl hittades totalt 218 artiklar efter sökningen, av dessa lästes 50 i fulltext och 6 av dessa valdes ut till studien efter granskning. De artiklar som inte valdes kunde inte kopplas till att svara på studiens syfte efter granskning av titlar och abstract.
I PubMed sökte författaren på MESH- termen diabetes mellitus,type 1. För att sedan lägga till sökorden self-care och patient experience. Dessa tre ord kombinerades sedan med ”AND” för att få fram sökningen. I PubMed hittades totalt 120 artiklar efter sökningen, av dessa lästes 30 i fulltext och 2 av dessa valdes ut till studien efter granskning. De artiklar som inte valdes kunde inte kopplas till att svara på studiens syfte efter granskning av titlar och abstract.
4.4 Kvalitetsgranskning
Datainsamlingen resulterade i åtta artiklar som gick vidare till
kvalitetsgranskning. En granskningsmall från Kristensson (2014) användes för att bedöma artiklarnas kvalité. En granskningsmall granskade kvalitativa artiklar och den andra kvantitativa artiklar (Kristensson, 2014). Den
kvalitativa granskningsmallen hade 13 frågor och den kvantitativa mallen hade 14 frågor. Varje fråga tolkade författaren vara 1 poäng för positivt svar och 0 poäng för svaret kanske eller nej. I kvalitativa mallen behövde
artiklarna nå 8–10 poäng för att nå medelpoäng och 11–13 för att få hög poäng, under 8 för låg poäng. I kvantitativa granskingsmallen 0–8 poäng för låg kvalité, 9–10 poäng för medel och 11–14 för hög kvalité. Artiklar behövde ha medel eller hög kvalité för att få räknas in i resultatet (se Bilaga 1). Artiklar som godkändes och inkluderades i studien dokumenteras i en artikelmatris (se Bilaga 2). Fyra av de kvalitativa artiklarna bedömdes vara av medel och två av hög kvalitet. I de kvantitativa bedömdes två artiklar vara granskade på medel och ingen på hög kvalité.
4.5 Dataanalys
I denna litteraturstudie har integrerad analys använts för att dokumentera resultatet. Enligt Kristensson (2014) genomförs integrerad analys i olika steg så resultatet kan presenteras på ett åskådligt sätt. I det första steget av
analysen lästes artiklar och markerade stycken i texten som hör till studiens syfte och sammanfattades i analysprocessen som ”text”. I steg två
sammanfattades ”text” till koder som benämns ”kod” i en tabell för att sedan brytas ned i ”kategorier”. Analysen och de kategorier som framställs blev:
Egenvård för att övervinna rädslor, familjens roll vid egenvård, kost och egenvård samt utbildning i egenvård.
Analystabell:
Text: Kod: Kategori:
Denna oro och rädsla för hypoglykemi påverkar patienters vardag och livskvalité och dessutom upplever många patienter detta som negativt i deras livssituation.
Oro och rädsla för hypoglykemi påverkar patientens livssituation.
Egenvård för att övervinna rädslor
Att få hjälp med att hämta recept eller att familjen frågade om diabetes blir en allmän påminnelse eller att familjen frågar om blodsocker hjälpte patienterna. Detta gjorde att patienten får en avlastning i sin vardag och hjälp till en bra egenvård.
Att få hjälp att hämta recept eller få en
påminnelse av familjen är en hjälp i egenvård.
Familjens roll vid egenvård
Patienter med diabetes typ 1 utför blodglukos flertalet gånger per dag som egenvård. Egenvården för dessa patienter så ingår även kontroll på
kolhydrater och fettintag samt fysisk aktivitet för att ha en kontrollerad diabetes och egenvård.
Egenvård för patienter så ingår kontroll på
kolhydrater och fettintag.
Kost och egenvård
För att finna optimal hälsa vid diabetes typ 1 är deltagande i utbildning viktigt i egenvård för patienten och att våga o kunna ta hjälp av vårdpersonal väsentligt.
Sjukvårdpersonal kan hjälpa patienten med kunskap för att optimera patientens egenvård.
För att nå optimal hälsa är utbildning viktigt i egenvård för patienter med diabetes typ 1.
Utbildning i egenvård
4.6 Forskningsetiska aspekter
All forskning inom litteraturstudier behövde vara präglat av ett etiskt förhållningsätt. Undersökning av artiklarna utfördes och hänsyn togs till Helsingforsdeklarationens principer (Kristensson, 2014). Författaren har
kontrollerat att de valda artiklarna till studiens resultat har haft etiskt tillstånd eller att ett etiskt övervägande gjorts. I sex av åtta artiklar hade artiklarna genomgått godkänd etisk granskning. I två av åtta artiklar till studien hade etiskt ställningstagande tagits men dessa studier krävde inte etiskt
godkännande. Författaren har försökt att inte föredra eller vinkla bort resultat som kommer fram i studien.
5 Resultat
Denna litteraturstudie har sitt syfte i att belysa vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Resultatets innehåll baseras på åtta
vetenskapliga artiklar. Resultatet resulterade i dessa kategorier – ”Egenvård för att övervinna rädslor”, ”Familjens roll vid egenvård”, ”kost och egenvård” samt ”utbildning i egenvård”.
5.1 Egenvård för att övervinna rädslor
I egenvård för att övervinna rädslor framkommer det att patienter som har diabetes typ 1 lever med en erfarenhet av oro för att hypoglykemi ska uppkomma (Martyn et al, 2019; Due- Christensen et al, 2019). Många patienter oroar sig varje dag över hypoglykemi. För att undvika att drabbas av hypoglykemi lägger patienterna sig i en fas med högre blodsockernivå om de känner en risk eller är i en situation där hypoglykemi skulle uppkomma (Martyn et al, 2019). Patienten som lever med sjukdomen diabetes typ 1 ingår det i egenvården att lära sig om effekter av insulinet samt hur man hanterar oron och rädslan för hypoglykemi. Egenvården är en hjälp i detta.
Det framkommer att patienterna lärde sig att se faktorer i sin egenvård som kan utlösa tillståndet, såsom att överskatta energiinnehållet i en måltid eller
att patienten tränat så att det påverkar sjukdomen (Due- Christensen et al, 2019). Många patienter hade en önskan att de kunde utföra sin vård bättre så de inte drabbas av hypoglykemi. Detta eftersom tillståndet för patienten som är extremt obehagligt och får patienter att känna oro och rädsla. Detta är negativt för patienterna i deras livssituation och de kompenserar beteenden i vardagen för att undvika hypoglykemi, med hjälp av patientens egenvård.
Tillståndet påverkar upplevelser i patientens vardag och sociala relationer.
Dessa faktorer fick patienter med diabetes typ 1 att hitta vilja och få kraft att påverka sin egenvård för att undvika hypoglykemi, oro och rädsla (Martyn et al, 2019; Due- Christensen et al, 2019).
5.2 Familjens roll vid egenvård
Familjens roll vid egenvård är att stödja patienten i sin sjukdom diabetes typ 1. Tillsammans med familjemedlemmar får patienten ett stöd och hjälp även att patienten själv har det största ansvaret (Rankin et al, 2014). Hanteringen av sjukdomen diabetes typ 1 är en stor del av familjens vardag. Patientens familj är oftast inblandade så inte patienten hamnar i riskzon för lågt blodsocker. Därför vet familjen hur man uppträder om tillståndet
uppkommer. Det framkommer även att familjen kan märka av symptomen innan patienten själv gör det. Den som är drabbad av sjukdomen är själv ansvarig för hanteringen av sin egenvård. Egenvård innebär bland annat allt ifrån erfarenheten att injicera insulin till att ta blodsockermätningar. Trots detta blir familjen inkluderad i sjukdomen då de märker av utrustning
kopplat till sjukdomen i hemmet. Exempel på saker i hemmet till diabetes typ 1 är insulin eller choklad/godsaker i kylskåpet eller övervaknings set i köket.
Det framkommer att familjemedlemmarna även brukar se när den drabbade av diabetes typ 1 utför blodsockermätning eller tar injektioner (Rintala et al,
2013). Det visar sig att patienter med diabetes typ 1 inte ville belasta närstående med sin sjukdom och var försiktiga att överföra alltför mycket ansvar till dem, speciellt om det fanns barn inblandade i familjen. Personen som lever med diabetes typ 1 pratade gärna med familjen om beslut i vardagen som påverkades. Patienten drog även nytta av familjemedlemmar och dess hjälp med sjukdomen, men i slutändan var det patienten själv som hade störst ansvar. Hjälpen från familjemedlemmarna kunde ta bort en del av ansträngningen i sjukdomen. Hjälpen inkluderade alltifrån att få hjälp med hushållsarbete, barnomsorg, hämta recept eller att bli påmind om blodsocker (Rankin et al, 2014; Rintala et al, 2013). Familjen kunde i detta bli
begränsade i sitt privata liv då sjukdomen är osynligt närvarande i familjens vardag. Erfarenheter visade att personen med diabetes typ 1 tänkte mer på familjens välbefinnande än sig själva och sjukdomen. Alla i familjen behövde lära sig om diabetes. Den drabbade fungerade ibland som lärare i ämnet. Barn kunde vara speciellt intresserade av sjukdomen och var ofta intresserad av egenvårdsutrustningen och ville veta om injektionerna var smärtsamma. Har familjen levt med diabetes typ 1 en längre tid blev
sjukdomen en vana och mer sällan ett samtalsämne inom familjen (Rintala et al, 2013). Det visade sig även att patienter medgav att de ibland var
begränsade då patienten inte ville avslöja för mindre nära vänner om sin sjukdom. Och dessutom att denne bara ville ha stöd från betrodda närstående eftersom det var en intim sjukdom och detta kunde påverka hur man ser på en individ. (Rankin et al, 2014). En del patienter menade att det var en fördel att familjemedlemmar är delaktiga i sjukdomen vid exempelvis middagar och inköp av mat. Därför styrdes familjens vardag av sjukdomen, för att måltider behövde vara regelbundna och hälsosamma för hela familjen (Rankin et al, 2014; Rintala et al,2013).
5.3 Kost och egenvård
Kost och egenvård var en betydande del för patienter som lever med diabetes typ 1. Patienten ska ansvara för sin egenvård och sitt eget liv i vad man gör och vad man äter, detta blir patientens egen skyldighet (Hirjaba et al, 2015).
Patienter som har diabetes typ 1 bör leva ett hälsosamt liv genom fysisk aktivitet, undvika fet mat, undvika rökning och ha kontroll på
kolhydratintaget. Dessa faktorer och beteenden var viktiga för den dagliga egenvården hos patienterna. Många med sjukdomen var noga med att följa dessa hälsoråd samt faktorer för sin egen skull och som en viktig
egenvårdsregel (Henricks et al, 2013; Hirjaba et al, 2015; Raaijamakers et al, 2015). Det framkom att blodsockerövervakning var vanligt vid diabetes typ 1 och att patienten tänkte på måltiderna och kosten. Patienterna behövde därför ha kontroll på sin egenvård för att utföra övervakningen (Hendricks et al, 2013; Raaijamakers et al 2015). Patienter som lever med diabetes typ 1 upplevde att de har kompetens och god egenvård av självreglering med läkemedelsanvändning och glukosövervakning. Det framkom att patienter som kände sin kropp och fick stöd upplevde kontroll med sin egenvård och sin sjukdom (Raaijmakers et al, 2015).
5.4 Utbildning i egenvård
Utbildning i egenvård gav patienter möjlighet att träffa andra patienter i samma situation. Med detta kunde patienter dela med sig av varandras erfarenheter och ge varandra stöd och råd. Det framkom hur det är att leva med diabetes typ 1 och egenvården, att det är ett livslångt lärande.
Egenvården var ett centralt fokus för att nå optimal hälsa. Egenvården vid diabetes typ 1 var även viktig del för att patienter skulle känna en bra
självkänsla och få vara en personlighet. Det framkom att egenvården ibland kunde kännas betungande för patienterna samtidigt som det var en
nödvändighet. Att leva med diabetes typ 1 så behövdes ett kunnande och uppmärksamhet av patienten. Frekventa blodglukostester och insulin
administrering krävdes uppmärksamhet samt att patienter hade kännedom om sin sjukdom för att utföra en bra egenvård. Det framkom att en stor del i egenvården var att undvika diabetes komplikationer och andra
komplikationer med sjukdomen (Grose et al, 2018). För att finna optimal hälsa vid diabetes typ 1 deltog patienterna i utbildning som var viktigt i egenvård och att våga och kunna ta hjälp av vårdpersonal. Sjukvårdpersonal bidrog med kunskap för att optimera patientens egenvård, se symptom i sjukdomen eller vara ett stöd (Grose et al, 2018; Hirjaba et al, 2015). Det framkom även att det viktigaste för patienten i kontakt med vårdpersonal var att denna är delaktig i sin egen vård och kunna påverka sin livskvalité samt vara med i sin egenvård i planering och genomföra sjukdomsbehandlingar.
Den plikten gjorde patienten självständig av att sköta sin egenvård och bli expert på sin sjukdom och välbefinnande. Patienterna upplevde att de förutom rådgivning hade en personlig relation till vårdpersonalen. Det framkommer även att en bra relation mellan patienten och vårdpersonalen beskrevs som professionellt. Vårdpersonalen uppmuntrade samt motiverade patienter med diabetes typ 1 till en bättre egenvård. Det visar sig att patienter var villiga att delta och hantera sin vård så en behandlingsbalans uppnås som ledde till en bra hälsa i egenvården. Detta ledde till ett bättre fysiskt och ett mentalt välbefinnande. I välbefinnandet ingick ett ökat självförtroende och ett gott samvete för att förhindra komplikationer i samband med diabetes.
Det framkom även att patienterna insåg att när de hanterade sin sjukdom bra så fick man ett bättre liv. I och med detta höjdes motivationen till egenvård.
Rädsla av komplikationerna av diabetes var en motiverande faktor för att sköta sin egenvård (Hirjaba et al, 2015).
6 Diskussion
6.1
MetoddiskussionDenna litteraturstudie gjordes med syfte att belysa vuxna patienters
erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Kristensson (2014) menar att när det genomförs en litteraturstudie kan värdefull kunskap av ett
omvårdnadsrelaterat problem som påverkar sjuksköterskan lyftas.
Sökningen i databaserna PubMed och Cinahl valdes då det finns medicinsk vetenskap och vårdvetenskap (caring sciences) i dessa. Databaserna ger trovärdighet av överförbarheten av litteraturstudiens syfte. Sökorden valdes ut och användes i databaserna som fanns att hitta i studiens syfte. I Cinahl söktes sökorden i Subject Heading och kombinerades med ”AND”. Att använda sig av Subjuct Heading kan ses som en styrka för att fynda viktiga artiklar till studiens syfte. I Cinahl användes enbart operanden ” AND” i sökningen efter aktuella artiklar. Kristensson (2014) menar att känsligheten eventuellt hade kunnat stärkas av att använda sig av sökoperanden ”OR”, så att närliggande begrepp räknats med. I PubMed söktes sökord tillsammans med MESH-term och kombinerades sedan med sökord.
Sökorden diabetes mellitus type 1, adult, self care och patient experience användes i databaserna och dessa begrepp bedömdes vara lämpliga för att svara på syftet. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades för att svara på litteraturstudiens syfte. Kristensson (2014) menar att studier av kvalitativ ansats framställer deltagarnas åsikter och uppfattning samt ger ett brett perspektiv och studier av kvantitativ ansats ger mätbarhet och en helhet som stärker resultat och dess trovärdighet. En styrka i granskningen av artiklar var att använda sig av granskningsmall över kvantitativa och
kvalitativa studier. Kristensson (2014) menar att artiklar som genomgår samma granskning och granskas enskilt kan stärka en litteraturstudies trovärdighet då triangulering förminskar en risk att resultat påverkas av en individs föreställningar. En svaghet i granskningen var att författaren tyckte att mallarna var svårtolkade och författaren har ingen tidigare erfarenhet av kvalitetsgranskning. Artiklar av medel och hög kvalité valdes ut för att styrka trovärdigheten och minska feltolkning. Författaren valde att inte inkludera artiklar med låg kvalitet i studiens resultat, detta styrker litteraturstudiens resultat och syfte.
I båda databaserna avgränsades sökningen av publiceringsdatum från 2010.
Detta kan ses som en styrka eftersom aktuell och senaste forskning inom ämnet lyfts fram. Däremot kan relevanta artiklar förlorats av denna
avgränsning. Denna risk togs av motivering att aktuell forskning får en styrka då den innehåller den senaste forskningen inom ämnet. En annan
avgränsning som gjordes var att enbart vuxnas erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 skulle väljas ut. Sökordet adult valdes för att annars framkom stora mängder av artiklar som innehåller artiklar om barn och ungdomar. I efterhand kunde sökoperanden ”NOT” använts som en avgränsning, detta kan ses som en svaghet. Styrkan i detta blev att använda sig av sökordet adult för att nå relevanta artiklar. Artiklarna som valdes ut skulle även vara peer reviewed. Detta var enkelt att finna i databasen Cinahl till skillnad från PubMed. Som en styrka hittade författaren att de valda artiklarna kunde kopplas vidare från PubMed till Cinahl där avgränsningen var tydlig.
Kristensson (2014) menar att artiklar som är peer reviewed stärker
trovärdigheten och överförbarhet då dessa är vetenskapliga och granskade av andra forskare.
Författaren valde bort artiklar som inte kunde svara på litteraturstudiens syfte. En del av artiklarna valdes bort eftersom databasarena hade låst artiklar och dessa gick inte att läsa i fulltext. Hittades inte svar till studiens syfte i
abstracten valdes även dessa artiklar bort. Detta kan ses som en svaghet men författaren valde bort dessa på grund av tidsbegränsningen av denna studie.
Kristensson (2014) menar att litteraturstudiens resultat stärks genom att författaren gjort en analys av artiklar självständigt. Även trovärdigheten på litteraturstudien ökar om analysprocessen dokumenteras i tabellform. Detta har författaren gjort i denna studie och detta ses som en styrka. Kristensson (2014) menar att överförbarhet handlar om hur resultatet kan vara aktuellt i andra sammanhang. Författaren anser att resultatet bör gå att överföra till att förbättra diabetesvården runt om i Sverige. Överförbarheten är rimligtvis hög då egenvården är väsentlig för patienter med diabetes typ 1.
För att denna studie ska vara etiskt ansvarstagande har ett neutralt förhållningsätt tagits. Författaren har försökt att inte välja eller vinkla på resultat som framkommit i studien. Författaren presenterar alla resultat även om dessa inte stödjer författarens åsikt.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1.
Resultatet visade att patienter som lever med diabetes typ 1, lever med oro och rädsla för att drabbas av komplikationer som hypoglykemi. Tillståndet för patienterna är extremt obehagligt och detta är en negativ del av
sjukdomen. Hela vardagen förändras för patienter med diabetes typ 1 och egenvården är en viktig del för att kontrollera sjukdomen. Orem (2001) menar att egenvården är en viktig aktivitet som utförs av patienten själv för att främja den egna hälsan. Patienter med diabetes typ 1 vill påverka sin egenvård för att undvika komplikationer, oro och rädslor. Slutsatsen av detta
är att egenvården är en viktig del för att undvika komplikationer som hypoglykemi samt övervinna rädslor som patienten lever med. Detta kan sjuksköterskan hjälpa patienten med i det kliniska arbetet. Orem (2001) menar att patienten behöver acceptera situationen och anpassa sin livsstil för att lära sig att hantera sin sjukdom och förhindra komplikationer.
I resultatet visade det sig att familjens roll var en viktig pusselbit och hjälp för patienter som lever med diabetes typ 1. Familjen blev automatiskt inblandade när en i familjen lever med sjukdomen. Familjemedlemmars roll blir en stor del av hur patienten klarar av sin sjukdom i vardagen. Det framkom att man som familjemedlemmar märker av sjukdomen i hushållet.
Som familjemedlem stödjer man även personen i hantering av sin egenvård.
Orem (2001) menar att egenvården kan uppehållas genom motivation. I stöd av Orems egenvårdsteori visar resultatet att motivation är en viktig faktor som påverkar i vilken grad patienten kan utföra sina egenvårdsbehov. En åtgärd för att motivationen stärks är familjens roll till hjälp. Hjälpen från familjemedlemmar kan hjälpa och påverka patienten positivt. Slutsatsen av familjens roll vid egenvård är att den är viktig för patienten. Allt ifrån stöd till hjälp i vardagen ställer familjemedlemmarna upp med. Resultatet kan hjälpa patienter att förstå i det kliniska arbetet hur viktiga
familjemedlemmarna är när en i familjen lever med sjukdomen diabetes typ 1. Det framkom i resultatet att familjen är en viktig del för patienten och familjen hjälper patienten med motivation för att klara av egenvård.
Resultatet visade att kost och egenvård är viktiga komponenter att ha kontroll på om patienter lever med diabetes typ 1. För att må så bra som möjligt i sin sjukdom är det många faktorer som spelar in. Patienterna behövde ha kontroll på vad de äter och hur de beter sig i sin vardag för att hitta en bra balans i egenvård. Patienterna behöver ha kontroll på vad det är för innehåll i maten de äter samt vad de gör i sin vardag. I sin egenvård är en kontakt med vårdpersonal ett bra stöd om patienten behöver tips eller råd i sjukdomen.
Vårdpersonalen kan hjälpa till i egenvård och vara delaktig och kunna
påverka patientens livskvalité som leder till bra hälsa. Orem (2001) menar att sjuksköterskans roll är en omvårdnadshjälp för att patienten självständigt ska få hjälp att utföra egenvård. Sjuksköterskan kan även vägleda samt utbilda patienten för att nå mål i egenvården. Slutsatsen är att kosten och egenvården är viktigt att lägga fokus på och att de går hand i hand med varandra i
vardagen. För att må bra i sjukdomen diabetes typ 1 är det väsentligt.
Kontakten och hjälpen av sjuksköterskan är betydelsefull och har betydelse i kliniskt arbete i mötet mellan sjuksköterskan och patient. Med stöd av Orems egenvårsteori visar resultatet att patienten behöver utbildning och kunskap i sin egenvård. Orem (2001) menar att egenvårdskapaciteten är beroende av olika färdigheter hos patienten, som motivation och nödvändig kunskap för att klara av egenvårdsbehoven.
7 Slutsats
Slutsatsen är att patienter som lever med sjukdomen diabetes typ 1 är i behov att sköta sin egenvård för att hantera sin livssituation, detta lär patienten sig av genom deras vardag och erfarenheter. Enligt Orem (2001) innebär egenvårdskapacitet en förmåga av patienten att tillgodose det egna behovet av vård. Slutsatser som att patienter har en rädsla för att få komplikationer i sjukdomen såsom hypoglykemi framkommer. Det är därför en viktig del att patienten sköter sin egenvård med injektioner av insulin och
blodsockermätningar. Kontrollen för patienten med diabetes typ 1 kan vara att patienten håller sjukdomen under kontroll genom rätt motion eller kostvanor. Enligt Orems (2001) egenvårdsteori är motivation och förmågan hos patienten det som styr för att egenvården ska uppehållas. Som hjälp i
egenvården är slutsatsen att patienten kan ta hjälp och stöd av sina
familjemedlemmar eller ta hjälp av vården och sjuksköterskan. Familjens roll visar sig vara en viktig del att luta sig emot för patienter med diabetes typ 1.
Av familjen kan patienten få avlastning genom att bli påmind om injektioner eller blodsockermätningar. Som slutsats framkommer även hur viktig del sjuksköterskan roll spelar in i egenvården. Enligt Orem (2001) fungerar sjuksköterskan som en omvårdnadshjälp för att hjälpa patienten att utföra egenvården självständigt. Sjuksköterskan lyssnar gärna på patientens erfarenheter och hur det är att leva med sjukdomen och kan ge råd för egenvård.
8 Förslag till fortsatt forskning och vårdvetenskapliga
åtgärder
Från patienter som lever med diabetes typ 1 behövs mer information om egenvård till fortsatt forskning. Hur patienterna ser på sjukdomen och
egenvården, hur patienten lever med sjukdomen varje dag och hur det sociala livet påverkas. Därefter sammanställa uppgifterna och ta fram nya
hjälpmedel för egenvård baserat på uppgifter från flertalet patienter. Då kan sjuksköterskan lättare hjälpa patienterna med hur de klarar av egenvården och ge stöd med råd från andra patienter. Vidare forskning som hjälper patienterna skulle även kunna vara att utveckla så patienten slipper komplikationer som många är rädda för. Det skulle vara en frihet för
patienterna om nya program i egenvård utvecklades mer så patienten slipper tänka på komplikationer i samma utsträckning varje dag.
Referenser:
Diabetesförbundet. (2017). Diabetes i siffror. Hämtad 2020-10-20, från:
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/
Diabetesförbundet. (2016). Egenvård. Hämtad 2020-10-19, från:
https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/egenvard/
* Due-Christensen, M., Willaing, I., Ismail, K., & Forbes, A. (2019).
Learning about type 1 diabetes and learning to live with it when diagnoses in adulthood: two distinct but inter- related psychological process of adaption a qualitive longitudinal study. Diabetic Medicine, 36(6), 742-752.
doi:10.1111/dme.13838
Ericsson, E. & Ericson, T. (2009). Medicinska sjukdomar. Specifik
omvårdnad. Medicinsk behandling. Patofysiologi. Studentlitteratur. Andra uppl.
Grefberg, N. & Johansson, L-G. (2003). Medicinboken. Vård av patienter med invärtes sjukdomar. Liber AB. Tredje uppl.
* Grose, D., O`Brien, C., Bongetti, E., Corcoran, H., Loh, M. Ward, G., &
Castle, D. (2018). Living with type 1 diabetes and an insulin pump: a
qualitative insight. Practical diabetes, 35(5), 171-171. doi:10.1002/pdi.2187
* Hendricks, M., Monaghan, M., Soutor, S., Chen, R., & Holmes, C. (2013).
A profile of self-care behaviors in emerging adult with type 1 diabetes.
Diabetes Educator, 39(2), 195-203. doi:10.1177/0145721713475840
* Hirjaba, M., Häggman- Laitila, A., Pietilä, A-M., & Kangasniemi, M.
(2015). Patients have unwritten duties: experiences of patients with type 1 diabetes in health care. Health Expectations, 18(6), 3274-3284.
doi:10.1111/hex.12317
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & kultur.
* Martyn- Nemeth, P., Duffecy, J., Fritschi, C., & Quinn, L. (2019).
Challenges imposed by hypoglycemia in adults with type 1 diabetes. Clinical Nursing Research, 28(8), 947-967. doi:10.1177/1054773818774702
Orem, D.E. (2001). Nursing: concepts of practice. (6. ed.) St. Louis, Mo.:
Mosby.
* Raaijmakers, L., Martens, M., Bagchus, C., Weerdt, I. Vries, N., &
Kremers, S. (2015). Correlates of perceived self-care activites and diabetes control among dutch type 1 and type 2 diabetics. Journal Of Behavioral Medicine, 38(3), 450-459. doi:10.1007/s10865-014-9609-y
* Rankin, D., Barnard, K., Elliott, J., Cooke, D., Heller, S., Gianfrancesco, C., Taylor, C., & Lawton, J. (2014). Type 1 diabetes patient`s experiences of,
and need for, social support after attending a structured education programme: a qualitative longitudinal investigation. Journal Of Clinical Nursing, 23(19-20), 2919-2927. doi:10.1111/jocn.12539
* Rintala, T-M., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2013). Everyday life of a family with diabetes as described by adults with type 1 diabetes. European Diabetes Nursing, 10(3), 86-90. doi:10.1002/edn.234
Smith, D-M., Donelly, P-J., Howec, J., Mumford, T., Campbell, A., Ruddock, A., Tierneyd, S., & Wearden, A. (2018). A qualitative interview study of people living with well-controlled Type 1 diabetes. Psychology &
Health, 33(7), 872-887. doi: 10.1080/08870446.2017.1423313
Storni, C. (2015). Patients’ lay expertise in chronic self-care: a case study in type 1 diabetes. Health Expectations, 18, 1439-1450. doi: :
10.1111/hex.12124
Svensk sjuksköterskeföreningen. (2008). Strategier för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hämtad 2020-10-20, från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-
publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Sjuksköterskans profession- grunden
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/om- svensk-sjukskoterskeforening-publikationer/sjukskoterskans_profession- grunden_for_din_legitimation.pdf
Visentin, A., Mantovani, M.D.F., Cavião, C., Hey, A.P., Scheneider, P.S., &
Paulino, V. (2016). Self-care of users with type 1 diabetes in a basic health unit. Journal of Nursing, 10(3), 991-998. doi: 10.5205/reuol.8702-76273-4- SM.1003201607
World Health Organization. (2020). Diabetes. Hämtad 2020-10-18, från:
https://www.who.int/health-topics/diabetes#tab=tab_1
Bilaga 1
Sökmatris för Cinahl
Cinahl: Sökdatum: 2020-11-21
Sökning Sökord &
kombinationer
Avgränsningar Antal träffar
Lästa abstract
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar
S1 (MH) Diabetes
Mellitus, Type 1
25 747
S2 (MH) Adult 1 145
709
S3 (MH) Self care 40 532
S4 S1 AND S2
AND S3
420
S5 S1 AND S2
AND S3
Publishhed Date 20100101- 20201231 Engelska Peer Reviwed
218 110 50 10 6
Sökmatris PubMed
PubMed: Sökdatum 2020-12-01
Sökning Sökord &
kombinationer
Avgränsningar Antal träffar
Lästa abstract
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar S1 "diabetes
mellitus, type 1"[MeSH]
76 837
S2 self care 199
957
S3 patient
experience
415 282
S4 S1 AND S2
AND S3
in the last 10 years, Adult: 19+
years Engelska
120 65 30 6 2
Bilaga 2:
Artikelmatris
Nr. Författare År
Titel Syfte Design Urval Resultat Kvalit
é
1 P, Martyn-Nemeth.
J, Duffecy.
C, Fritschi. L, Quinn.
2019
Challenges Imposed By Hypoglycemia in Adults With Type
1 Diabetes
Syftet med denna studie var att få kunskap om de utmaningar som hypoglykemi medför och hur FOH (Fear of
hypoglycemia) kan påverka diabetesens självhanteringsbeteend
e.
Kvaliativ design
Vuxna män och kvinnor i åldrarna 18 till 65 år, med diabetes typ 1 diagnostiserad i minst 1 år och talade flytande engelska, var berättigade att
delta.
Åtta teman uppstod:
hypoglykemisk oro, oförutsägbarhet och förlust av kontroll, strider mot livsstress,
träningsfördelar och utmaningar, ett förändrat
förhållande till mat och sömnrädsla.
8p Medel
2 M, Due‐
Christensen.
I, Willaing. K.
Ismail.
A. Forbes.
2019
Learning about Type 1 diabetes and learning to live
with it when diagnosed in adulthood: two distinct but inter‐
related psychological
processes of adaptation A qualitative longitudinal study
Att utforska erfarenheterna från
vuxna med nydiagnostiserad typ 1-
diabetes för att förstå de adaptiva processer som inträffar i den
tidiga fasen av tillståndet.
En kvalitativ longitudinell
studie
Deltagarna rekryterades via stora specialiserade diabetescentra i
London och Köpenhamn.
Sammantaget behandlar dessa centra ~ 120 fall av typ 1- diabetes hos vuxna per år.
Beroende på diagnoskontexten får de flesta vuxna med ny typ 1-
diabetes i dessa centra i allmänhet snabb utbildning om
blodglukosövervakning och insulinadministrering vid
diagnos.
Tre huvudinställningar: livet före diagnos; hälso- och
sjukvårdssystemet och vardagsliv (hem, arbete och
sociala miljöer).
8p Medel
3 M, Hirjaba.
A,Häggman-
Patients have unwritten duties:
Att beskriva uppfattningar och
Kvalitativ beskrivande
Målmedveten provtagning användes för att rekrytera
Patienter med typ 1-diabetes trodde att deras välbefinnande
11p Hög
öka vår förståelse för den värdebaserade
rollen patienter i föränderlig vårdmiljö.
målmedveten provtagning var som de hade
att ha en diagnos av typ 1- diabetes och vara
villig att delta.
vårdpersonal.
4 T-M, Rintala.
E, Paavilainen P Åstedt-Kurki,
2013
Everyday life of a family with
diabetes as described by adults
with type 1 diabetes
Syftet med denna studie var att beskriva
hur vuxna människor med typ 1-diabetes upplever vardagen i
sina familjer.
Grundad teori, Kvalitativ
design
Den grundade teorimetoden från Strauss användes för att analysera
data som samlats in av intervjuade 19 personer med typ
1-diabetes.
Åtta begrepp som beskriver olika syn på vardagen med diabetes genererades:
hantering av hypoglykemi;
balansera självförvaltning behov; utföra dagliga rutiner i familjen; leva med förändrade
känslor; diabetes osynligt närvarande skydda familjens
välbefinnande;
familjemedlemmarna på olika sätt
bidra till självförvaltningen;
och lära sig att leva med diabetes i familjen.
8p Medel
5 D, Grose.
C, O’Brien.
E, Bongetti.
H,Corcoran.
M ,LohG.
G, Ward D, Castle
2018
Living with type 1 diabetes and an
insulin pump: a qualitative
insight
Att ge en kvalitativ inblick i erfarenheterna
hos människor som lever med typ 1-diabetes mellitus
som använder en insulinpump och därmed informerar om
diabetesvård metoder inklusive
psykologiska stödprogram.
Kvaliativ design
Patienter som deltog i en specialist T1DM-poliklinik blev
inbjudna att dela med sig av erfarenhet av att leva med en insulinpump. Deltagarna deltog i
antingen en semistrukturerad intervju eller en fokusgrupp, som
spelades in och transkriberades.
Deltagarna var mellan 20 och 60 år med pumpens varaktighet
Nya teman (emotionellt-fysiskt samspel,
självkänsla och personlighet och självkänsla), samt bygga vidare på tidigare beskrivna teman som självhantering och
pumpens fysiska närvaro.
.
11p Hög
6 L,Raaijmakers.
M,Martens C,Bagchus. I, Weerdt. N, Vries
S,Kremers
Correlates of perceived self-care
activities and diabetes control among Dutch type
Undersöka hur nederländska typ 1- och typ 2-diabetespatienters upplevda autonomistöd
från vården, liksom
Tvärsnittstudie Kvantiativ
design
En tvärsnittsundersökningsstudie genomfördes bland 143 typ 1-
diabetiker och 384 typ 2- diabetiker.
Tre huvudstrategier användes för
Vikten av upplevd kompetens hos typ 1 och 2 diabetiker,
eftersom detta var starkt förknippat med att följa en
hälsosam kost och allmän
9p Medel
diabetes vårdaktiviteter (friska kost, fysisk aktivitet, övervakning
av blodsocker och läkemedelsanvändning)
och allmän
diabeteskontroll.
7 D, Rankin K,Barnard J,Elliott
D,Cooke S, Heller C, Gianfrancesco
C, Taylor J, Lawton
2014
Type 1 diabetes patients' experiences of, and
need for, social support after
attending a structured education programme: a
qualitative longitudinal investigation
Att utforska patienternas upplevelser av, syn på
och behov av, socialt stöd efter att ha gått ett
strukturerat utbildningsprogram för
typ 1-diabetes.
kvalitativ longitudinell
Patienter intervjuades inom två veckor efter avslutad kurs och
sex och tolv månader senare, vilket möjliggjorde spårning och
jämförelse av deras erfarenheter av socialt stöd, och eventuella förändringar i deras användning
av och behov av stöd kan bestämmas.
Trettio patienter, i åldern 18+ år med typ 1-diabetes, rekryterades från sex DAFNE-kurser i fem
centra .
Alla patienter rapporterade att de hade sökt och fått stöd från
partners, andra familjemedlemmar, vänner och/ eller kollegor. Patienters
användning av stöd kan påverkas av deras personliga
förhållanden.
8p Medel
8 M, Hendrics M, Monaghan, S Soutor R, Chen
C, Holmes 2013
A Profile of Self- Care Behaviors in
Emerging Adults With Type 1
Diabetes
Karakterisera dagliga diabetesvårdsbeteenden
och att utvärdera samband mellan egenvårdens beteende,
psykosocial justering och glykemisk kontroll
i ett vuxet undersökt urval av framväxande
med typ 1-diabetes.
Beskrivande forskningsdesi
gn.
Kvantiativ design
Vuxna med typ 1-diabetes rekryterades under en 1-årsperiod
med flygblad på högskolor, veckostadsförteckningar i staden och ett sommarläger för diabetes.
Totalt 50 personer gick med på att delta och identifierades som
berättigade via den första telefonscreeningen. Kompletta data fanns tillgängliga för 98% av
de 50 berättigade deltagarna.
Kvalificerade deltagare inkluderade nya vuxna mellan 18
Sjukvårdsbeteenden för diabetes varierade mycket.
Endast en liten del av deltagarna visade beteenden för
egenvård i enlighet med nationella och internationella
rekommendationer.
Psykosocial justering var inom normala gränser och var inte
relaterad till frekvensen av egenvårdens beteenden i detta urval. Användning av intensiva
(t.ex. flera dagliga injektioner
9p Medel
Bilaga 3:
Kvalitetsgranskningsmall (Kristensson, 2014)
Kvalitetsgranskningsmall kvalitativa artiklar
Syfte
• Finns det ett tydligt formulerat syfte eller undersökningsfråga?
Metod
• Är studiens design beskriven (i termer av fenomenologi, etnografi, grounded theory etc.)?
• Finns det en tydlig beskrivning av ett teoretiskt perspektiv?
• Finns det en tydlig beskrivning av hur deltagarna rekryterades?
• Rekryterades tillräcklig många för att uppnå mättnad?
• Finns det en tydlig och transparent beskrivning av hur data samlades in?
• Var datainsamlingsmetoden relevant?
• Beskrivs forskarnas roll i relation till deltagarna?
• Finns det en beskrivning av forskarnas förförståelse?
• Finns det en tydlig beskrivning av hur data analyserades och är analysprocessen i termer av
kodning, kategorisering eller tematisering relevant och transparant beskriven?
Resultat
• Är resultatet logiskt beskrivet och lätt att följa?
• Speglar resultatet de data som samlades in?
Diskussion
• Finns det belägg för de fyra komponenterna i trovärdighets begreppet?
Kvalitetsgranskningsmall kvantitativa artiklar
Syfte:
• Finns det en tydligt formulerad undersökningsfråga eller hypotes?
Metod:
• Beskrivs det var och när studien ägde rum?
• Är populationen tydligt beskriven med tillhörande inklusions och exklusionskriterier?
• Är det tydligt beskrivet hur urvalet rekryterades?
• Beskrivs det hur urvalets storlek bestämdes?
• Finns det en tydlig beskrivning av utfallsmått, eventuella prediktorer och confuounders?
• Finns det en tydlig beskrivning av hur data samlades in?
• Finns det en tydlig beskrivning av hur eventuell risk för bias hanterades?
• Finns det en tydlig beskrivning av vilka statistiska metoder som användes och om metoderna
var relevanta?
Resultat:
• Finns det en tydlig beskrivning av antalet deltagare och bortfall?
• Finns det en tydlig beskrivning av bakgrundsvariabler och eventuellt bortfall för varje
variabel?
• Finns det en tydlig beskrivning av huvud fynden och eventuellt bortfall för varje variabel?
Diskussion:
• Finns det en tydlig redovisning av relevanta risker för bias?
• Finns det en tydlig relevant bedömning av resultatens generaliserbarhet?
