4-17 18

Omslagsbild:

SLs konstråd har under 1995 engagerat närmare 50 konstnärer i ett 40-tal projekt. Sex större projekt har under året färdigställts. l april sattes teckningar av Eva F Björkström upp på Slussens tunnelbanestation.

"Skogen liksom tunnelbanan är ett av våra gemensamma rum."

Eva F Björkström

InneMil

VDs ord Arsredovisning

Förvaltningsberättelse Koncernens resultaträkning Koncernens balansräkning Koncernens finansieringsanalys Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning

3

4-17 18 18-19 19 20 20-21 Moderbolagets finansieringsanalys 21 Bokslutskommentarer och nothänvisningar 22- 25 Styrelse, revisorer

Revisionsberättelse

26

27

VDs ord

Under 1995 har Sls kost- nader fortsatt att sjunka samtidigt som resandet och intäkterna ökat. Sedan den

Vi går nu in

l

ett nytt skede av utvecklingen av SL-koncernen. Decenniets första hälft har inneburit en kraftsamling för att minska kost- naderna vid oförändrad kvalitet och ökad genomgripande omdaningen produktion. Nu fokuserar vi på nyttan!

av SL drogs igång har den Utmaningen för de kommande åren kan årliga totalkostnaden pres-

sats ned med mer än 1 miljard kronor. Inom de upphandlade delarna av trafiken uppgår kost- nadsminskningen till 25%. Trafikutbudet har ökat med 13%. Kvaliteten har hållits minst oförändrad.

För vår ägare landstinget innebär detta att tillskottet till SL minskat från närmare 70% av bolagets kostnader till drygt 50%. För fem år sedan svarade SL för drygt 3 kr per skatte- krona av landstingsskatten, 1995 var denna siffra 1 ,50 kronor.

Två tredjedelar av busstrafiken, all tunnel- banetrafik samt trafiken på Saltsjöbanan, Nockebybanan och Lidingöbanan är nu upp- handlad. Det är glädjande att kunna konstatera att Sls egna dotterbolag klarar sig mycket bra i den fortsatta konkurrensen. Konkurrenskraftiga egna trafikbolag med hyfsade marknadsandelar är en förutsättning för att vi även på lång sikt ska kunna upprätthålla en verklig konkurrens inom SL-trafiken i länet. Hittills har konkurren- sen i vårt län varit knivskarp och marginalerna mycket små.

formuleras på följande sätt: vi ska öka resandet med SL - utan att det för skattebetalarna kostar en krona till. För att göra SL-resan mer attraktiv satsar vi på att höja kvaliteten, i första hand i de system vi redan har. Våra kunder ska uppleva SL-resan som hel, ren, snygg och trygg. l Operation Trygghet arbetar vi målmedvetet för att förebygga och förhindra vandalisering och klotter och för att skapa en trygg trafikantmiljö.

För att klara detta tar vi ett steg till i utveck- lingen av Sls organisation och anpassar oss till det faktum att SL nu är en upphandlande

organisation. Att leva med avtal på effektivt sätt blir ledstjärnan för köparorganisationen.

Tillsammans med våra entreprenörer utveck- lar vi formerna för Sls kvalitetsstyrning. l det nära samspelet mellan planering, och produk-o tian av "hela resan" ligger nyoke!n till fortsatt framgång ff;r SL.

Leif Axen

Arsredovisning o

Styrelsen och verkställande direktören för moderbolaget och koncernen AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) avger härmed redovisning för räkenskapsåret 1995-01-01 - 1995-12-31.

Förvaltningsberättelse

1. Ägarförhållande

SL-koncernens moderbolag, AB Storstockholms Lokaltrafik, ägs av Stockholms läns landsting (SLL). Koncernen omfattar, utöver moderbolaget SL, nio rörelsedrivande bolag.

SL-koncernen är organiserad l en utförar-och beställar- organisation.

-- -- - -- - - - - - -- - - - - - - -

Moderbolaget, beställaren, beslutar om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling. Trafiktjänster upphandlas successivt sedan 1993 i konkurrens mellan dotterbolagen och externa entreprenörer.

Trafikdrivande dotterbolag är SL Buss AB (busstrafik), SL Tunnelbanan AB (tunnelbana och Nockebybanan), SL Flygbussarna AB (flygbusstrafik till Arlanda/Bromma), SL Specialbuss AB (färdtjänst), SL Tåg AB ( Roslagsbanan och Saltsjöbanan) och SL Lidingö Trafik AB (Lidingöbanan).

Dotterbolagen SL Fastigheter AB, SL Bansystem AB och AB SL Finans ansvarar huvudsakligen för trafikens infrastruktur, dess skötsel, ny- och reinvesteringar samt finansiering.

Dessutom ingår i koncernen de vilande bolagen Fastighets AB Viggestaberg, Lidingö Trafikaktiebolag samt SL Reserv AB.

Ägaren, Stockholms läns landsting, garanterar genom avtal nuvarande och framtida resultattäckning.

2. Verksamhet

Sls uppgift är att erbjuda dem som bor och verkar i länet persontrafiktjänster. Beslut om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling fattas, inom de ramar som landstinget ger, av Sls styrelse. Trafikproduktionen upphandlas i konkurrens.

..

Sls inriktning styrs av de övergripande mål Sls styrelse fast- ställt för verksamheten.

Marknadsmål:

Kollektivtrafikens övergripande mål är att medverka till ett väl awägt transportsystem på samhällsekonomiska grunder.

Miljömål:

Kollektivtrafiken skall i sig vara miljövänlig och dessutom bidra till att trafikens miljöstörningar minskar genom att fler reser kollektivt.

Socialt m6l::

~skall erbjuda

ett

tilfrede&WJande

sätt

att resa också för dem som inte har andra alternativ.

Ekonomiskt mål:

Kollektivtrafiken skall drivas på ett företagsekonomiskt effektivt sätt inom det ekonomiska utrymme som landstinget bestämmer.

l det följande beskrivs vissa verksamhetsförändringar som genomförts under året eller pågår i syfte att nå de övergripande målen.

Utförar~ och beståliarorganisation

När mer än halva 90-talet passerat kan resultatet avläsas för Sls tillämpning avbeställar-och utförarmodellen. Aktieägar- tillskottet har kunnat sänkas fem år i rad, produktionen har under samma period ökat med 13 %. Kostnadsnivån beräknas ha sänkts med drygt 1 miljard kronor.

55 % av busstrafiken körs nu av tre bussbolag som vunnit sina kontrakt i konkurrens. Av spårtrafiken återstår Roslags- banan och pendeltågstrafiken att upphandla. Förutsättningar för att upphandla pendeltågstrafiken redan från och med år 2000 har under året skapats genom avtal med SJ, som syftar till att förkorta det nuvarande pendeltågsavtalet med tio år. Avtalet förutsätter godkännande av regeringen.

Sls första större trafikupphandling beslutades av SL-styrel- sen 2 februari 1993. Den omfattade ca 20 % av busstrafiken samt tågtrafiken på Lidingöbanan, Nockebybanan och saltsjö- banan.

Den upphandlade trafiken startade i och med hösttidtabellen 1993 med Sls dotterbolag samt Swebus AB som entrepre-

nörer. Swebus AB svarar för huvuddelen av den upphandlade busstrafiken.

Den andra trafikupphandlingen avsåg ytterligare 20 % av busstrafiken samt trafiken på tunnelbana 3 (Kungsträdgården- Hjulsta/Akalla) för trafik fr o m hösten 1994. Upphandlingen av busstrafiken innebar att så gott som all trafik gick till SL Buss AB och en mindre del till Swebus AB. Upphandlingen av trafiken på tunnelbana 3 innebar att SL Tunnelbanan AB blev entreprenör.

Den tredje trafikupphandlingen omfattade ytterligare 20%

av busstrafiken samt trafiken på tunnelbana 2 (Norsborg/

Fruängen - Mörby/Ropsten). Upphandlingen av trafiken på tunnelbana 2 beslutades av SL-styrelsen 21 december 1994 och innebar att SL Tunnelbanan AB blev entreprenör. Upphand- lingen av busstrafiken beslutades av SL-styrelsen 24 januari 1995 och innebar att Swebus AB och AB Linjebuss blev entreprenörer.

Den fjärde upphandlingen omfattade trafiken på tunnelbana 1 och busstrafiken i Nynäshamn/Ösmo. Trafikstart hösten 1996.

Det var andra gången som Nynäshamn/Ösmo upphandlades.

Första gången 1993 vann Swebus AB.

SL-styrelsens beslut 20 februari 1996 innebär att SL Buss AB blir entreprenör för busstrafiken i Nynäshamn/Ösmo och SL Tunnelbanan AB för tunnelbana 1.

Totalt sett har sedan 1993 trafik upphandlats för ca 1 700 Mkr (1995 års prisnivå).

Trafik

SLs utbud till trafikanterna som mäts i sittplatskilometer, var 12 821 miljoner sittplatskilometer 1995, vilket är en ökning med 2 procent från 1994. Antalet delresor i allmän linjetrafik ökade under året med 24 miljoner eller 4% till 570 miljoner resor.

Trafiken har 1995 i stort körts enligt de ursprungliga planerna.

Efterfrågan av trafiken på för- och eftersommaren har dock varit mer omfattande än planerat. Fr o m hösten har förstärknings- behovet på Nacka/Värmdösekiorn varit större än beräknat.

l samband med tidtabellsskiftena har, efter behandling i region- styrelserna, planenligt ett antal förändringar genomförts. Nedan redovisas vissa exempel.

Busstrafik

Ny trafik har öppnats till olika köpcenter i Sollentuna, Bro och Gustavsberg, vilken delfinansieras av respektive köpcenter/

kommun.

Den trafik som startades på prov 15 augusti med busstrafik med färja mellan Fittja och Ekerö har efter utvärdering lagts ner. l stället har fler anslutande turer till färjan inrättats på Ekerösida n.

Under januari skedde en omläggning av trafiken i Södra

Hammarbyhamnen. Linje 130 kortades av till Gullmarsplan, varvid linjerna 150 och 170 mot Nacka övertog trafikeringen av Södra Hammarbyhamnen.

l innerstaden lades högtrafiklinje 75 ner och ersattes av en ny, enkelriktad högtrafiklinje Fridhemsplan- Södra Hammarby- hamnen. Linje 54 fick något utökad trafik under rusningstid.

För att förbättra för trafikanternas passning vid försenat tåg på Nynäs- och södertäljependlarna och anslutande buss har reserv- kapacitet köpts in av bussentreprenörerna.

l samband med att 1 500 arbetsplatser flyttade till Nacka strand i januari startade en ny linje mellan Gullmarsplan och Nacka strand. Dessutom inrättades en lokallinje mellan Fisksätra och Nacka strand. Oen riktade Lntormatlonen

tm

arbetsplatserna har bidragit tM den posi~1va resandeutvecklingen.

En ny busslinje 738 Hallunda-Tumba har inrättats för att passa till utökad pendeltrafik på Södertäljebanan.

Med syfte att differentiera linjenätet till olika kundgruppers behov, inrättades en kvartersbuss, linje 135, som kompletterar tunnelbanan i Stockholms sydvästra förorter mellan Mälarhöjden och Vårberg.

l samband med att den nya fjärrtågstationen Södertälje Syd öppnades i januari, ändrades linjedragningen för linjerna 754 och 755 så att de angör stationen. Även Gnestapendeln stannar vid stationen.

En ny tvärförbindelse inrättades mellan Karlbergs station och Danderyds sjukhus via Karolinska och Solna station.

De regionala linjerna Bro- Kista, Täby- Vallentuna-

Arlanda, Danderyd- Jakobsberg samt Handen- Tyresö- Nacka har inrättats under 1995.

l december inrättades två servicelinjer; dels en i Svedmyra- Gubbängen, och dels en i Solna. Ytterligare servicelinjer har inte inrättats eftersom kriterierna för att starta dem inte förelegat 1995. På befintliga servicelinjer har delfinansiering från Upp- lands Väsby kommun upphört under 1995. Fr o m 1996 upphör delfinansieringen av två servicelinjer i Södertälje kommun och diskussioner pågår med Salems kommun.

Sp~rtrafik

Mellan Södertälje och Järna har trafiken utökats med fem tåg i vardera riktningen per dag.

Jämn halvtimmestrafik har införts på saltsjöbanan tidiga var- dagskvällar.

Nattrafik till Skarpnäck infördes 1 januari. Från augusti förlängdes tågen på linje 17, liksom en lågtrafiksatsning på tunnelbana 1 och 2.

Nattåg till Jakobsberg infördes fr o m juni. Fyra tåg i timmen till Tumba inrättades i augusti. På grund av banarbete kunde inte samma trafik till Södertälje startas tidigare ä~ januari 1996.

Fortsatt utbyggnad till dubbelspår på Nynäsbanan har inne- burit inskränkningar i tågtrafiken. Under perioden 13 maj -

1 O augusti ersattes tågtrafiken mellan Älvsjö och Västerhaninge med bussar. Vid detta tillfälle och ett stort antal andra planerade avstängningar av spårtrafik gjordes omfattande informations- insatser. Vidare har lokal information om trafiken, ej bunden till förändringar, genomförts l ett stort antal fall.

Trafiköversyner

De systematiska trafiköversynerna fortskrider. Syftet är att göra resan snabbare och bekvämare för kunderna, höja effektiviteten för den trafik som utförs, anpassa linjenätet till efterfrågan och få en tillökning av nya trafikanter.

Trafiköversynen av Norra Djurgården har pågått under hösten där bl a ett nytt stationsläge på Roslagsbanan utreds.

Trafiköversyn av tunnelbana 2 pågår och beräknas vara klar under 1996.

l samråd med Järfälla kommun, har ett antallinjealternativ testats. Remiss skickas ut våren 1996. l nförandet av ett nytt linjenät planeras införas

t1ctigut i januari

1~7.

En ft.tciie av ett regionalt stamlinjenät i nord och nordväst-- seldom har genomförts. Syftet är att dar underlag finns kompiet- tara det befintliga radiella spårtrafik:rlAMt mad tvärgående busstrafik.

Under 1995 har olika trafikupplägg på Roslagsbanan och därtill kopplade förändringar av busstrafiken undersökts med syfte att Roslagsbanan skall kunna utgöra det huvudsakliga kollektivtrafikmedlet inom sitt upptagningsområde. Under 1996 görs smärre justeringar. Större förändringar planeras att genom- föras under 1997.

l samarbete med Nacka kommun och KFB (Kommunikations- forskningsberedningen) pågår ett projekt som syftar till en total översyn av trafiken inom kommunen.

Helt, rent, snyggt och tryggt i SLs anläggningar

Arbetet med stationer, bytespunkter och hållplatser bedrivs med mottot helt, rent, snyggt och tryggt.

Förutom program för att höja standarden på anläggningarna och förbättra underhållet i vid bemärkelse, bedrivs arbetet på flera fronter för att öka tryggheten.

Trygghetsarbetet genomförs med medverkan från polisen, länsstyrelsen, Stockholms Stad, SJ m fl. Samarbetet har lett till ett handlingsprogram för att öka tryggheten för kunder och personal, samt för att motverka klotter och vandalisering.

Samarbetet med polisen har tagit fart under året. Samtliga 60 närpolisområden (NÄPO) har informerats om "Operation Trygg- het" och om vilka trygghetsrelaterade problem SL har specifikt inom respektive närpolisområde. Som ett resultat av denna

bearbetning har 46 av 60 närpolisområden prioriterat brott riktade mot SL och SLs verksamhet som ett av de fem vikti- gaste brotten inom sitt område. Resterande 14 områden ligger i länets ytterområden, där SL-trafiken är gles.

Inför 1996 har polisen aviserat en indragning av väktarrasur- ser motsvarande 1 200 tim/vecka. Sls utgångspunkt är att närpolisens verksamhet ska planeras på ett sådant sätt att SL kompenseras för de indragna väktartimmarna.

Fasta stationMrd&r

f<itms

Mdan ~ på 23 tunnelbanesta-

t+oner.

Ti~lsync:.:m av övriga stationer sköts

av rörliga.

^st~

dar. En första utvärdenng av systemet med fasta stationsvärdar har gjorts. Som en konsekvens härav l«>mmer törändringar att göras under 1996 som syftar till en flexiblare och effektivare disponering av värdresurserna. Bl a kommer värdarna att arbeta även ombord på tågen.

Inom projektet "Lugna gatans värdar'' har ca 50 värdar, upp- delade på tre grupper, utbildats och successivt under hösten börjat arbeta i tunnelbanan. l Bergshamraområdet har

värdarnas insatser haft mest påtagligt resultat hittllls. skadegö- relse och bråk har minskat avsevårt sedan i september då värdarna började arbeta där.

Larm och övervakningskameror vid station Fridhemsplan har installerats. Denna provverksamhet togs i drift årsskiftet 1995/

1996.

Klotter och vandalisering kostade SL-koncernen 61 Mkr.

Nedklottringen av SLs tunnelbanestationer har minskat under 1995, däremot är tendensen ökad nedklottring av bussar och tunnelvagnar under färd. Även fönsterristning har ökat.

Under 1995 satsades på att höja kvaliteten i städningen, bl a genom referens- och kontrollbesiktningar. Dessutom ökades den dagliga frekvensen av hiss- och rulltrappsstädningar ytterli- gare både vardagar och helger (i första hand i innerstaden).

Även söndagsstädningen ökades i omfattning (fler stationer).

Under våren gjordes prov med nattstädning av tunnelbane- stationer, främst i syfte att minska skadegörelsen på stationerna nattetid. Emellertid kunde ingen minskning av skadegörelsen påvisas, varför försöket upphörde.

Samarbete har inletts mellan SL, Stockholms gatu- och fastighetskontor (GFK) m fl beträffande löpande städning av en

hel bytespunkt med anslutningar. Resultatet hittills är mycket positivt vid pilotstationerna Hötorget, Gullmarsplan och Slussen.

Nästa station på tur är Skärholmen.

Marknadskommunikation

Fr o m den 13 februari 1995 erbjuds SLs kunder i tunnelbanan och i pendeltågstrafiken tidningen Metro. Varje nummer av tidningen innehåller SLdirekt, med aktuell information om SL- trafiken. Över 200 000 människor tar dagligen del av SLdirekt.

Genomförda marknadsundersökningar visar att såväl tid- ningen Metro som SLdirekt är mycket uppskattad. Tidningen läses av nårmara 400 000 människor varje dag.

Inför andra tertialet lanserades det nya SL-kortet med en omfattande informationskampanj mot kunder, ombud och verk- samma i SL-trafiken. Kortet är det första synliga tecknet på det nya försäljningssystem, som tas i drift under 1996. Ökad säker- het och effektivitet och möjlighet att anpassa sortimentet bättre till kundernas behov är målet.

Information om pågående utvecklingsarbete inom ramen för Dennisöverenskommelsen har samordnats med Vägverket och Banverket

Prenumerationssystemet för säsongskort omfattar 38 000 kunder. Förhandlingar med Stockholms stad resulterade i att ytterligare 17 000 prenumeranter ansluts fr o m 1996. Kostna- den per sålt säsongskort är lägre via prenumerationssystemet än "över disk".

Ett projekt för att utveckla störningsinformationen har genom- förts med trafikentreprenörerna. Projektet kommer att följas upp under 1996.

SL Forum har under året haft 33 500 kundkontakter, vilket är en ökning med 68% jämfört med 1994. 25 000 kontakter var via telefon och 7 000 brev.

En genomförd kundenkät visar att SL Forum ger en service som kunderna uppskattar. De kundkontakter som registreras ger dessutom ett värdefullt bidrag till kvalitetsuppföljningen av våra trafikentreprenörer.

Trafikupplysningen har besvarat drygt 1,2 miljoner samtal, vilket är en ökning med 15% jämfört med 1994. Kunderna är i huvudsak mycket nöjda med servicen. Den tidvis dåliga tillgängligheten drar ned betyget.

Självbetjäningssystemet Trafiksvar kompletterades med ytterligare 250 busslinjer. Systemet har mellan 300 och 500 samtal/dag. Toppnoteringen hittills är 1 200 samtal/dag. Utveck- lingen mot ett system som omfattar hela SL-trafiken drivs vidare.

En kampanj mot klotter och vandalisering har skett inom ramen för "Operation trygghet". Massmedias bevakning var mycket god och reaktionerna från allmänheten var positiva.

skolverksamheten har utvecklats under året. Många skolor har besökts av skolinformatörerna. l samband med antiklotter- kampanjen har de flesta högstadieskolor fått besök från SL

Tävlingen att designa det nya skolkortet blev en succe. Över 2 000 bidrag kom in från ca 200 högstadie-och gymnasie- skolor. Dessutom har skolkortet marknadsförts intensivare under 1995 vilket bidragit till en ökning av antalet sålda kort.

Ung Lyrik är temat för "Poesi på väg" som nu är inne på sin fjärde omgång.

Musikkåren har medverkat i PR-verksamheten vid invig- ningar, Vattenfestivalen samt en del skolkonserter. Smågrupps- spelningarna i tunnelbanan är återkommande varje månad liksom stor konsert på T-centralen.

Samarbetet med Non Fighting Generation (NFG), samt olika föräldravandringar har utvecklats under året. Ca 30 ungdomar har varit aktiva inom NFG och fått utbildning av bl a SL

Föräldravandrarna i länet har ökat.

SLs medverkan i Vattenfestivalen var framgångsrik. SL- trafiken flöt väl och SLs eget område med information och underhållning var välbesökt.

3. Investeringar och Ekonomi

Investeringar

En stor del av den produktutveckling SL nu genomför ligger inom ramen för Dennisöverenskommelsen. satsningarna på

)

)

tunnelbanan, busstrafiken l innerstaden, pendeltågen, Roslags- banan, den nya Snabbspårvägen och ett stort antal nya infarts- parkeringar i strategiska lägen kommer att bidra till den ökning av SL-trafiken med 15-20 % som SL räknar med under de närmaste tio åren.

Enligt SLs investeringsplaner för 1995 skulle 1 168 Mkr investeras i infrastruktur.

Mot bakgrund av att statens utbetalningar av årets "Dennis- medel" (502 Mkr) stoppats, beslöt SL-styrelsen 23 maj 1995 att avbryta arbetet med Dennisöverenskommelsens investeringar i trafiken. Med hänsyn till att vissa investeringar i Dennis- överenskommelsen inte kan stoppas (t ex Vagn 2000) har även vissa övriga investeringar avbrutits för att mildra de totala effekterna för budgetutfallet. Totalt har investeringar för 247 Mkr stoppats.

Mot bl a ovanstående bakgrund stannade årets investeringar l infrastruktur vid ca 760 Mkr.

Åtgärderna i tunnelbanan omfattar en ny generation tunnel- banevagnar, upprustning av stationer och tekniska system.

Den nya Vagn 2000 för tunnelbana 1 har kontrakterats under 1995. l februari skrevs avtal med leverantören. Konstruktionsar- betet är i full gång och vid årets slut förelåg redan huvuddelen av konstruktionsunderlaget Det tekniska innehållet, tidsplaner- na och kostnadsramarna har hittills kunnat hållas fullt ut. En förserie skall levereras i slutet av 1996. Serieleveranser sker från december 1997 till årsskiftet 2002/2003.

Ett stort antal moderniseringsprojekt avseende stationer och rulltrappor/hissar har stoppats tillföljd av uteblivna "Dennis- medel".

Under 1995 har dock moderniseringen av tunnelbanestation- erna Odenplan och Medborgarplatsen slutförts.

Vid Hötorget har SL tillsammans med övriga intressenter/

fastighetsägare och GFK träffat en överenskommelse om en gemensam utveckling av både allmänna och kommersiella ytor.

Nya hissar har installerats vid Östermalmstorg, Hornstull, T-centralen, Karlaplan och Mariatorget, samt nya rulltrappor vid östermalmstorg.

Ett system för driftövervakning av rulltrappor och hissar m m har provinstallerats på tre stationer med bra resultat. En utbygg-

I

^{1, i'.}

l

!

Il Il Il

nad kommer att ske 1996-1997.

Genomförandet av nytt trafikledningssystem för tunnelbanan pågår. Här ingår bl a följande:

• Ny signalsäkerhetsanläggning på tunnelbana 1. Anläggningen tas i drift etappvis 1994-1997/1998 och kommer att möjliggöra t ex höjning av genomsnittshastigheten med förkortad restid som följd. Den första sträckan, Kärrtorp-Skarpnäck, togs i bruk hösten 1994.

• Nya trafikledningscentraler för respektive tunnelbana 1. tun- nelbana 2 och tunnelbana 3 är klara och togs i bruk 1992-1994.

• "Telematik" (Datoriserat stöd för trafikledningen för minimering av trafikstörningar).

• Ny tågradio. Installationen genomförs etappvis 1994-1997.

Första etapp som tas i bruk blir Lidingöbanan 1996.

• Talad trafikantiriformation, "pratorer", togs i bruk på tunnelbana 2 under sommaren 1995. Installationer pågår på tunnelbana 1 och tunnelbana 3.

• Trafikinformation där ankommande tåg presenteras för

trafikanterna via ljusdiodskyltar på plattformen har tidigare tagits i drift på tunnelbana 2 och tunnelbana 3. Under 1995 har syste- met tagits i drift även på tunnelbana 1.

Reinvestering'och upprustning av tunnelbanan i övrigt har under året omfattat bl a spår och slipersbyte, plattformar, via- dukter, reservkraftanläggningar och kablar för tele/data- kommunikation.

För att möjliggöra ökad trafik på tunnelbana 2 har en ny övergångsväxel vid Liljeholmen installerats.

Upprustningen av Hoslagsbanan pågår. De mest omfattande arbetena 1995 har varit spårupprustning m m på sträckan Djursholms Ekeby-Roslags Näsby inklusive ny signalsäkerhets- utrustning för sträckan Djursholms Ösby-Roslags Näsbysamt arbetet med en ny Stocksundsbro.

)

östra station nyinvigdes i början av året efter en omfattande ombyggnad.

Flera pendeltågsstationer har rustats upp eller helt byggts om under året: Rotebro, Norrviken, Häggvik, Farsta strand och Skogås.

Nya stationer invigdes i Trångsund, Nynäshamns fårje- terminal och Södertälje Syd.

Planeringen för att genomföra utbyggnaden av infartsparke- ringar enligt Dennisöverenskommelsen har bromsats upp.

Endast de projekt die ~ redan

påbör•

aler- nativt dir 9L ir bondet av ~. har fottekrklt

enligt

uraprun{IJiQ

plan. Närmare 870 platser vid 15 ~ ~­

des 1995. Enligt den ursprungliga planen skulle ca 1 800 plat- ser etableras/påbörjas vid ca 20 infartsparkeringar.

Sedan i höstas pågår ett projekt vid infartsparkeringen i Östertälje i syfte att minska åverkan på och stöld av uppställda bilar och cyklar. Projektet drivs i samarbete med SJ, Banverket, försäkringsbolag, närpolisen och kommunen.

Sls målsättning är hittills att hållplatser som har 100 eller fler påstigande per dygn ska ha regnskydd. De hållplatser som återstår definieras med hjälp av kommunvisa totalinventeringar.

För närvarande har 17 av länets 25 kommuner inventerats.

Sista veckan i april levererades det sista (nr 1125) reklamregn- skyddet enligt avtal mellan SL och leverantören. Under året har

ca 230 regnskydd satts upp, varav 94 är avtalsskydd, 77 egna glasregnskydd och ca 60 enklare skydd av metall, betong eller trä.

För "Snabbspårväg Syd" antogs detaljplanerna för sträckan Gullmarsplan-Arsta i somras av kommunfullmäktige. Dessa planer har överklagats till regeringen. Generellt kan konstateras att samtliga planer för "Snabbspårväg Syd" är försenade.

Arbetet med planering och förberedelser för "Snabbspårväg Syd" har fortgått med inriktning på att byggstart skulle kunna ske kring årsskiftet 1995/1996 för etappvis trafikstart 1999-2002.

"Snabbspårväg Norr" mellan Alvik och Bergshamra-Östra

Il Il Il

q

., l)

station har vidareutretts med syfte att fastställa huvudsaklig sträckning. Utredningen har remissbehandlats under hösten.

Förfrågningsunderlag för snabbspårvägens vagnar har färdig- ställts. Anbudsförfrågan planeras att sändas ut under 1996.

Sls styrelse har under hösten godkänt utformningen av det nya stamnätet i innerstaden för bussar. Bussarna beräknas sättas i trafik under 1997.

Under året har kontrakt skrivits med en leverantör avseende ett informations-och signalstyrningssystem för stomnätet. Detta system kommer bl a att ge passagerarna upplysning om nästa hållplats med skylt och automatiskt utrop i bussar. På håll- platserna kommer en skylt att ange hur många minuter det är kvar till nästa buss. Dessutom får bussarna grönt ljus av trafiksignalerna i trafikerade korsningar.

För att möjliggöra ett flexibelt taxesystem, har ett nytt biljett- försäljningssystem upphandlats. Under första halvåret 1995 pågick tester av funktioner i systemet. En provperiod, med syfte att verifiera att systemet fungerar utan hjälp av leverantö- ren, genomfördes i augusti-september. Systemövertagande skedde i oktober. Sedan början av oktober provas systemet vid SL Center.

Ekonomi

SLs verksamhet finansieras av trafikintäkter, vissa övriga intäk- ter och av villkorade aktieägartillskott Aktieägartillskottets andel av finansieringen {den sk skattefinansieringsgraden)

uppgick

1995 till ca 54 %. skattefinansieringsgraden var 1990 ca 70 %.

Den sänkta skattefinansieringsgraden beror på högre trafik- intäkter och sänkta kostnader genom fortgående rationalise- ringar/konkurrensutsättning av verksamheten. Av landstings- skatten gick 1989 ca 3 kronor per skattekrona till finansiering av Sls drift. Motsvarande siffra 1995 var ca 1 ,50 kronor.

Av de totala kostnaderna om ca 5,6 miljarder kronor, går netto ca 1,2 miljarder kronor till att driva tunnelbanetrafiken.

Pendeltågen kostar årligen ca 1 ,2 miljarder och busstrafiken ca 1 ,9 miljarder. Lokaltågen och spårvagnsdriften kostar årligen ca 300 Mkr medan underhåll, städning och stationstjänst i Sls trafikantanläggningar kostar ca 500 Mkr per år.

Kostnaden per sittplatskilometer var 1992 0,49 kr (prisnivå

)

1995) och 1995 0,40 kr. Den genomsnittliga kostnaden för en delresa (utan byte) var 199210,96 kr (prisnivå 1995) och 1995 9,06 kr.

Rörelseintäkterna för koncernen uppgick till 2 780 (2 734) Mkr (se även not 1 ), varav de allmänna linjetrafikintäkterna var 2 224 (2 162) Mkr. Det villkorade aktieägartillskottet från ägaren SLL uppgick till 2 772 (2 916) Mkr.

Koncernen leasar anläggningstillgångar till ett anskaffnings- värde av 1 709 (1 495) Mkr, varav 1 494 (1 322) Mkr återstår att betala. För moderbolaget är motsvarande siffror 985 (755) Mkr respektive 871 (656) Mkr.

Moderbolagets andel av interna köp uppgick till 78 (77) procent och av försäljningen till 6 (5) procent.

4. Personal

Medelantalet anställda, för koncernen uttryckt i årsarbetare, har under året uppgått till 6 659 (6 997), varav 1 186 (1 258) kvin- nor. Fördelning per kommun lämnas i bilaga till PRV.

Antalet årsarbetare inom moderbolaget uppgick till 374 (392) årsarbetare, därav 151 (163) kvinnor, samtliga i Stockholms kommun.

Antalet anställda 1995 uppgick till 8 758 (9 750), därav 1 8~9

(1 970) kvinnor. Antalet anställda inom moderbolaget var för samma period 441 (423), därav 209 (191) kvinnor.

För hela koncernen uppgick 1995 utbetalda löner och arvoden till styrelseledamöter och VD till 4,9 (4,6) Mkr och för övriga anställda till 1 527 (1 543) Mkr.

För moderbolaget var motsvarande siffror 1,7 (1 ,5) Mkr respektive 92 (91) Mkr.

5. Disposition av årets resultat

Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställning hänvisas till efterföljande resultat· och balansräkning.

· - - - KONCEJ:tNE_NS RESULTATAÄKNING KONCERNEN$ BALANSRÄKNING

Not 1fJ95-fJ1-01- 1994-01-01- Not 199§-t~31 1994-12-31

fi995. 12--31 1994-12-31 t kr t kr

tkr tkr

Rörelseintäkter 2 780133 3 447 961 TILLGÅNGAR

Rörelsekostnader -4 972 596 -5012091 Omsättningstillgångar

Rörelseresultat Kassa och bank 18972 37 253

före avskrivningar -2192 465 -1 564130 Fordringar hos SLL 4 389078 4 622 062

Avskrivningar enligt plan 2 -336373 -31 o ¹⁹¹ Kundford ringar 125 635 84309

Rörelseresultat efter Förutbetalda kostnader och

l upplupna intäkter 8891'0 163 663

l;

avskrivningar -1.500843 -1 874321

skattefordringar 22 020 13 586

Finansiella intäkter Övriga fordringar 93336 143 844

och kostnader Förrådsmateriel 4 132 638 141 730

Ränteintäkter G5 815 13 533

Summa omsättningstillgångar 4370569 5 206 447 övriga finansiella intäkter 1<61 o

l

Räntekostnader -198 296 -268152 Anläggningstillgångar

Övriga finansiella kostnader -1 387 o Aktier och andelar 6 3288 3 265

l

Resultat före boksluts- Andra långfristiga fordringar 797 4 764

1:

dispositioner och skatt - 2 664 550 -2128 940 Nyttjanderätter 7 36729 51 109 Förbättringsutgifter på

Bokslutsdispositioner annans fastighet 7 18 302 o

Näringsbidrag till Förskotttillleverantörer 349 249 155 336

anläggningskostnader 264151 323 690

Pågående nyanläggningar 7 788 785 984 172 Nedskrivning av anläggningar

Maskiner och inventarier 7 163 690 118 666 motsvarande näringsbidrag - 264151 -323 690

Rullande materiel 7 1 318 278 1 384 982 Avskrivningar över plan -107 300 -75 000

Villkorat aktieägartillskott Spåranläggningar 7 855 488 842 290

från SLL 2 771 907 2915830 ^Byggnader 7 1 227 011 1 180 642

Mark 7 48 111 48127

Resultat före skatt 57 711 890

)

Markan läggningar 7 13 432 6 114

Skatt -46 - 369

Summa anläggningstillgångar 4823160 4 779467

Årets resultat 11 711 521

SUMMATILLGÅNGAR 9693 749 9 985 914

- - -

-- --

l

Ko~i'cERNENS

BALANsRÄKNING. ·

KONCERNENS;~INANSIERiNGSÅNÅLVS.

--=-- - - -- . .. --- ^~--- -.. ^--~ - - - . ^{l -}

Not 1995-12-31 1994-12-31 1995-01-e'f- 1994-01-01-

tkr tkr ^~12-31 1994-12-31

t kr tkr

SKULDER OCH EGET KAPITAL TILLFÖRDA MEDEL

Kortfristiga skulder Resultat före boksluts-

Skulder till SLL 3 503 863 3 555 364 dispositioner och skatt -2$64 SS1 - 2 128 940

Lån från SLL 200794 183 089 Avskrivning som belastat

Leverantörsskulder ~15674 459 703 detta resultat 338$78 31 o 191

skatteskulder 4 228 Nedskrivningar 24B&U o

Upplupna kostnader och Realisationsresultat på

förutbetalda intäkter 9 4'35172 1 653 568 sålda anläggningstillgångar -14051 2 073

Övriga kortfristiga skulder 289619 297 691 Skatt -46 -369

Summa kortfristiga skulder 4645 t26 6149 643 Från årets verksamhet

internt tillförda medel - 2 316 358 1 817 045 Långfristiga skulder

Erhållen likvid vid försäljning

Lån från SLL 3*064 ^{3 204 617} av anläggningstillgångar 393 007 6 447

Andra långfristiga skulder 9 1 068 267 209 438 Minskning av långfristiga

Avsatt till pensioner 10 238 724 193 959 fordringar 3 945 28 657

Summa långfristiga skulder 4713015 3 608 014 Avsatt till pensioner 44 765 20 920 Villkorat aktieägartillskott 2 771 907 2 915 830

Minoritetsintresse 11 68 68 Näringsbidrag 264 150 323 690

Obeskattade reserver Summa tillförda medel 1161 416 1 478 499

Ackumulerade avskrivningar

ANVÄNDA MEDEL

över plan 316 353 209053

Investeringar 1 005 234 954 548

Summa obeskattade reserver 3'1~35$ 209053

Minskning av långfristiga

EGET KAPITAL skulder 5 1-00 271 853

Bundet eget kapital Summa använda medel 1 01;0 334 1 226 401

Aktiekapital 12 17600 17600

Bundna medel 12 1 537 1 537 FÖRÄNDRING AV RÖRELSE-

KAPITAL 151 082 252098

Summa bundet eget kapital 19137 19137

SPECIFIKATION TILL FÖRÄNO-

Fritt eget kapital RING AV RÖRELSEKAPITAL

Balanserad förlust 12 -1 -711 522 Förrådsmateriel;

Arets resultat 12 11 711 521 ökning (+)/minskning (-) - 783 + 12 897

Kortfristiga fordringar;

Summa fritt eget kapital 10 -1 ökning (+)/minskning(-) -308 485 + 273 740

SUMMA SKULDER OCH Kortfristiga skulder;

EGET KAPITAL 9698749 9 985 914 ökning (-)/minskning(+) +47t &31 -41 310 Likvida medel;

Ställda panter Inga Inga ökning (+)/minskning(-) - 18 281 + 6 771

Ansvarsförbindelser 13 14 485 236 11 715 329 Förändring av rörelsekapital 151 082 252 098

Not 1i99ti-fiJ1-eJ1- 1994-01-01- Not 1!S9S-1:2·31 1994-12-31

1995-1.2-31 1994-12-31 tkr t kr

tkr t kr

Rörelseintäkter 2 679 374 3 335 042 TILLGÅNGAR

Rörelsekostnader -5 769 960 -5 892 552 Omsättn i ngsti tigångar

Rörelsereau Ilat Kassa och bank 3421 10470

före avskrivningar -3 090 586 -2 557 510 Fordringar hos dotterbolag 3 4 756 793 5 393 266 Avskrivningar enligt plan 2 -204 248 -175 874 Fordringar hos SLL 4 389 0i78 4 622 062

Rörelseresultat efter Kundfordringar 60193 40 473

! avskrivningar -3 294834 -2 733 384 Förutbetalda kostnader och

Ii

upplupna intäkter 64292 158 689

~ Finansiella Intäkter skattefordran 11 211 4 116

och kostnader

Ränteintäkter från ÖVriga fordringar 8.7 2M 90 400

dotterbolagen 324 236 328 968 Förrådsmateriel 4 1 460 1 956

Övriga ränteintäkter 65052 13439 Summa omsättningstillgångar 9373$7'6 10 321 432 Räntekostnader från

dotterbolagen -16 359 -23 596 An läggningstillgångar

Övriga räntekostnader -199 080 -268 730 Aktier i dotterbolag 5 2727 2 727

Resultat före boksluts· Andra aktier och andelar 6 3288 3 265

dispositioner och skatt -3120985 -2 683 303 Långfristiga fordringar

hos dotterbolag 157 642 205 982

Bokslutadispositioner And ra långfristiga fordringar 1B5 4 223

Näringsbidrag till Nyttjanderätter B 36 729 51 109

anläggningskostnader 264151 284 215

Förbättringsutgifter

Nedskrivning av anläggningar på annans fastighet 8 18 302 o

motsvarande näringsbidrag -264151 -284 215

Förskott till leverantörer 14 892 20 871

Avskrivningar över plan o -75 000

Pågående nyanläggningar 8 198 507 318 383 Erhållna koncernbidrag 349078 289 028

Maskiner och inventarier 8 134 652 84053

Lämnade koncernbidrag

o

-446 555

Rullande materiel 8 40 889 2 249

)

Villkorat aktieägartillskott

Spåranläggningar B 855 488 842 289

från SLL 2 771 907 2 915 830

Byggnader 8 1 226 440 1180 043

Resultat före skatt o o _{Mark 8 47 189 47205}

Skatt

o

o Markanläggningar B 13432 6 114

Arets resultat o o Summa anläggningstillgångar 2 750362 2 768 513

SUMMA TILLGÅNGAR 12124 038 13 089 945

l - _ -- --- ---==~1

_(_ MODERBOLAGETS BALANSAÄK.NING MODERBÖLAGETS FlNANSIERINGSANALYS ¹

Not t~'tl-31 1994-12-31 ~..()1- 1994-01-01-

tlu ^tkr 1J91Ni-1.2-$1 1994-12-31

t/u ^tkr

SKULDER OCH EGET KAPITAL TILLFÖRDA MEDEL

Kortfristiga skulder Res u Ilat före boksluts-

Skulder till dotterbolag 3

ueaasa

^{3 924 490} dispositioner och skatt -3't20985 -2 683 303 Skulder till SLL IIIOOM 3 555 364 Avskrivning som belastat

detta resultat 204248 175 874

Lån från SLL !IOG794 ^{183 089}

Leverantörsskulder

...

^{158 574} Nedskrivning ar 17779 o

Upplupna kostnader och Realisationsresultat på

sålda anläggningstillgångar -2956 -1 232 förutbetalda intäkter 9 ia48@3 1 436 292

Övriga kortfristiga skulder 83 745 108 809 Erhållna koncernbidrag 540078 289 028

Lämnade koncernbidrag o - 446 555

Summa kortfristiga skulder 7 335 256 9 366 618

Från årets verksamhet

Långfristiga skulder internt tillförda medel -2552836 -2 666188

Skulder till dotterbolag 800 ⁸⁰⁰

Erhållen likvid vid försäljning

Lån från SLL 3406 0$4 3 204 617 av anläggningstillgångar 11 999 14 672

And ra långfristiga skulder 9 1 0081N2 209405 Ökning av långfrisliga skulder 39 571 o

Avsatt till pensioner 10 86208 80 837 Villkorat aktieägartillskott 2 771 907 2 915 830 Summa långfristiga skulder 4 561114 3495659 Minskning av långfrisliga

fordringar 52 355 o

Obeskattade reserver Näringsbidrag 264 151 284 215

Ackumulerade avskrivningar

överplan 209 0§3 209053 Summa tillförda medel 587147 548529

Summa obeskattade reserver 2090.58 209053 ANVÄNDA MEDEL

Investeringar 529 417 674853

EGET KAPITAL Ökning av långfristiga fordringar o· 186 669

Bundet eget kapital

Minskning av långfristiga skulder o 258854

Aktiekapital 12 17600 17600

Reservfond 1 015 1 015 Summa använda medel 529 417 1120 376

Summa bundet eget kapital 1!88tl 18 615 FÖRÄNDRING AV RÖRELSE-

KAPITAL 57 730 -571 847

Fritt eget kapital

SPECIFIKATION TILL FÖRÄND·

Arets resultat o o RING AV RÖRELSEKAPITAL

Summa fritt eget kapital

e

o Förrådsmateriel;

ök n i ng (+)/minskning (-) - 496 +881

SUMMA SKULDER OCH Kortfristiga fordringar;

EGET KAPITAL 12124038 13 089 945 ökning (+)/minskning(-) -940 202 -389 486 Kortfristiga skulder;

Ställda panter Inga Inga ökning (-)/minskning(+) +i 005 477 - 174 655

Ansvarsförbindelser 13 14 485 236 11 715 329

Likvida medel;

ökning (+)/minskning(-) -7049 -8 587 Förändring av rörelsekapital 57 730 -571 847

Baks~ er Not 3 Koncernfordringar/skulder

Koncemredov1smngen omfattar AB Storstockholms Lokaltrafik T o m 1992-12-31 har koncernroterna mellanhavanden 1 SL- kooreR!Ien Jegfe~ats vra fordi'IRfiCll' ooh s._l:llder Fr e m 1993'..01-0'1 (moderbolaget) och de bolag dar modertJolaget ågde mer an

sker des.'9a metlanhtNMåeA JlttwdsakkgeR VJa llk\<1dtf81.'1sakttoner 50 °1o av akt.ema vid årets slut Koncernredov•sntngen har upprattats

enligt FARs rekommendationer och 1 enlighet med förvarvsmetoden Not 4 FOnltdsmate~iel

Detta 1nneb8r att anskaffmngsvarden for aktler 1 forvarvade bolag _{F~~~ ar~} till !Jer:tOm$niUhgt mkep&pl'IS me!il eliminerats mot det egna kap1talet vid forvarvstidpunkteR avdrag tor IOdlvtdueli 1nkurans

Skulder 1 utlandsk valuta redov1sas till balansdaQei'IS lida,. kws

Not SMdler l ~ag

Nothånvisningar

Aktter 1 dotterbolag Antal Nem~m~llt ~M ~

Not 1 Rörelseintäkter våt. ~1995 wmr'B 1'994

l röretsalntakter for 19941ngar avsknvmng av lån med t kr tkr tkr

713 864 tkr

AB SL F1nans !100 50 50 50

Not 2 Avskrivningar SL Buss AB ^5(!)6 50 50 50

Planenliga avsknvmngar på anlaggn•ngsbllgångar har för respektiVe

SL Fast1ghete1 AB M0 50 50 50

SL-bolag anpassats t1!1 koncernens nya avsknvmngsplan/poiJcy

SL TunneltJanan AB 500 50 50 50

Forutom smarre forandnngar 1 avsknvmngsbder mnebar den nya

policyn att anlaggntngstrllgangar 1nom SL-Iconcernen får samma SL Flygbussarna AB 500 50 50 5(1 slutavsknvmngslld oavsett 1 vilket SL-bolag tillgången redovisas Sl Specralbtlss AB 500 50 50 50

SL Reserv AB 500 50 50 50

From Tom

SL Tåg AB 500 50 50 50

1995 1992-94 1991

l

^{% .'b %} SL Bansystern AB 500 50 50 50

SL Lidtngo Trafik AB 11 609 1 161 l 160 1 160

I f

Spectflkatton over

Fastighets AB avsknvnmgar

Viggestaberg 500 50 388 388

I l

Nyttjanderatter enligt avtal 10 10

Lid•ngo Trallk AB 14577 729 729 729 Forbå.ttrmgsutg1fter på

annans faslighet 4

Summa bokfort varde 2727 2727

Mask1ner och 1nventaner 10-20 20-33,3 lO

Rullande matenel Not 6 Andra aktier och andelar

Spårgående trafikvagnar .s ⁵ 5

Flygbussar+ 1nner-

Andra sktJer och andelar Antal Nomme/Il Bokfort Bokfort

stadsbussar 10 15 15

varde vårde UJ95 v4rde t994

Ovnga bussar 8 15 15

tkr tkr tkr

Personbilar 20 33.3 33,3

Last-och spec1albtlar 20 20 15 AB Storstockholms

D1verse fordon 15 15 15 Lokaltrafik

i Spårbundna verkfordon 10 15 15 Akti.IH •,

i Färdtjanstfordon 15 20 20 J

Stockholms Term1nal AB 400 400 400 400

SpAranlaggnmgar Svenska Energ1nat AB

Spår 5 5 5 (sålda 1995) 742 19 o 19

El. s1gnal, tele o l!O 5

Underbyggnadsarbeten 2 1.7 1.7 ~~

Bostadsratte~r 90 108

Byggnader

Trygghetsfonden 2 798 2738

Depåer ~ 4 4

Stat1one1 -l 3 5 Summa bokfort varde 3288 3265

Skyddsrum 2 2 2,5

Ovnga byggnader 4 1,5-4 4-5

Markanlaggmngar

Markanlaggmnga1 5 5 5

-

^{- -}

- -

^--~ ---~----~ -

l - ---=- ^{- = : 1} = = - = - : r : : : : u : : r

1111 =-~

====

=-=--~~=.=._~---=-~----~~-~ ~

-- ~

-::.-=-

Not 7 Antaggnlngstillgångar

Koncernen Nyttjanderatter

tl(r 1995 U194

Anskaffningsvärde 144 713 143 791

Ackumulerade avskrivningar 107 061 92 682

Därav årets avskrivningar 14 379 14 106

Ackumulerade näringsbidrag 923

Därav årets näringsbidrag 923

Bokfört värde 36 729 51 109

Taxeringsvärde

MasltiMI QePIIi/~

Ul$5 1994

Anskaffningsvärde 404 674 395108

Ackumulerade avskrivningar 169 211 213 135

Därav årets avskrivningar 43 775 31179

Ackumulerade näringsbidrag 71 773 63307

Därav årets näringsbidrag 8 466 18 794

Bokfört värde 163 690 11 B 666

Taxeringsvärde

~ggnmgar

W95 1994

Anskaffningsvärde 2 245 250 2 038 685

Ackumulerade avskrivningar 512 521 455 286

Därav årets avskrivningar 57 235 50 901

Ackumulerade näringsbidrag 877 241 741109

Därav årets näringsbidrag 136 132 52 728

Bokfört värde 855 488 842 290

Taxeringsvärde ¹!

Mark

1995 1994

Anskaffningsvärde 47 773 47789

Ack u m ularada avskrivning ar Därav årets avskrivningar Ackumulerade näringsbidrag Därav årets näringsbidrag

Uppskrivning 338 338

Bokfört värde 48 111 48 127

Taxeringsvärde'! 14 358 6645

P:~~ på~$ fastighet'!

t§JI6 1994

Anskaffningsvärde 34 080 16 776

Ackumulerade avskrivningar 13 278 12 805

Därav årets avskrivningar 473 159

Ackumulerade näringsbidrag 2 500

Därav årets näringsbidrag 2 500

Uppskrivning

Bokfört värde 18 302 3971

Taxeringsvärde'!

'l V1ssa fasligheter ar eJ åsatta taxenngsvarde

•1 Avser 1nvestenngar 1 pendeltågsstatiOner som tld1gare år redOVIsats som byggRad&r 3J Nanngsb1drag t1ll pågående nyanlaggmngar 1ngår eJ 1 ~morne

Pågå~~~·)

t§95 1994

788 785 984 172

910 977 983167

92 715 392 151

788 785 984172

Rttllsmle matel'lef

'/f99S 1f94

3 314 074 3 367 636

1 995 795 1 943 179

119 506 121 141

39475 39475

1 318 279 1 384 982

Byggnader

1995 1994

3195 061 2 928 667

1 502 573 1 402 647

102 358 92 414

465 478 349 349

116 129 212 693

1 227 010 1 176 671

72 664 74554

Mar:kanlagqningar

1995 1994

15 115 7146

1 683 525

652 291

507

13 432 6114

Totalt

1995 1994

10189 525 9 929770

4 302 122 4120 259

338 378 310 191

1417915 1 193 747

264150 323 690

338 338

4 469826 4 616102

87022 81 199

Not 8 Anläggningstillgångar

Moderbolaget ~~r

~·~~

tkr 1995 1994 ^t9§5 1994

Anskaffningsvärde 144 713 143 791 198 507 318 383

Ackumulerade avskrivningar 107 061 92682

Därav årets avskrivningar 14379 14106

Ackumulerade näringsbidrag 923 910 977 982 985

Därav årets näringsbidrag 923 92715 391 969

Bokfört värde 36 729 51 109 198 507 318 383

Taxeringsvärde

~-~ Rullande mateoe/

1995 1994 1995 1994

Anskaffningsvärde 330967 244 262 48537 8 358

Ackumulerade avskrivning ar 124 542 96902 7 648 6109

Därav årets avskrivningar 27640 17 411 1 541 633

Ackumulerade näringsbidrag 71 773 63307

Därav årets näringsbidrag 8466 18 794

Bokfört värde 134 652 84053 40 889 2 249

Taxeringsvärde

Sp/J.ran/aggnmgar Byggnader

1995 1994 1995 1994

Anskaffningsvärde 2 245250 2 038 685 3193 688 2 925 492

Ackumulerade avskrivning ar 512 521 455 286 1 501 770 1 400 071

Därav årets avskrivningar 57 235 50 901 102 329 92 373

Ackumulerade näringsbidrag 877 241 741 109 465 478 349349

Därav årets näringsbidrag 136132 52728 116 129 212 693

Bokfört värde 855488 642 290 1 226 440 1176072

Taxeringsvärde'' 71 939 73829

Mark Markanläggmngar

l

Anskaffningsvärde ¹⁹⁹⁵ 47 189 ¹⁹⁹⁴ 47205 ¹⁹⁹⁵ 15 115 ¹⁹⁹⁴ 7146

l:

Ackumulerade avskrivningar 1 683 525

Därav årets avskrivningar 652 291

l

Ackumulerade näringsbidrag 507

Därav årets näringsbidrag

Bokfört värde 47 189 47 205 13 432 6114

Taxeringsvärde'' 13 778 6 065

Forbättnngsutgl{fer pa annans fastrghet ²; Totalt

1995 1994 1995 1994

Anskaffningsvärde 34 080 16 776 6 258 046 5 750 098

Ackumulera de avskriv n inga r 13 278 12 805 2 268 503 2 064 380

Därav årets avskrivningar 473 159 204249 175 874

Acku mulerada näringsbidrag 2500 1 417 915 1 154 272

Därav årets näringsbidrag 2500 264150 284 215

Bokfört värde 18 302 3 971 2 571 628 2 531 446

Taxeringsvärde'' 85717 79894

"Vissa fastigheter ar eJ åsatta taxenngsvarde

, .. Avser 1nvester1nga1 1 pendeltågsstationer som tidigare år ~ - byggnader

"' Nanngsb1drag !III pågående nyanlaggmngar mgär ej 1 totalsumrnor.na