Examensarbete Malmö högskola
VT:02:1 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
2004-06-11 e-post: postmasterhs.mah.se
Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVDA STRESS OCH
STRESSHANTERING
En empirisk studie
THERESE JACOBSSON
JEANETTE HALLBERG
1
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVDA STRESS OCH
STRESSHANTERING
En empirisk studie
Therese Jacobsson
Jeanette Hallberg
Jacobsson, T och Hallberg, J. Sjuksköterskors upplevda stress och stresshantering. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2004.
Syftet med denna empiriska studie var att undersöka om det förelåg stress, hur den i sådana fall upplevs och hanteras av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna fick även själva definiera begreppet stress. Karasek och Theorells kravkontrollmodell har använts som teoretisk referensram. Studiens resultat svarar på våra
frågeställningar och ger en god insikt i sjuksköterskornas syn på och hantering av stress. Resultatet visade att 56 av de 60 sjuksköterskorna angav att de upplever måttlig till hög stress från några gånger i veckan till varje dag, samt att detta påverkar deras arbete. Eftersom stresshantering inte förekommer på så många avdelningar tvingas sjuksköterskorna själva hantera sin stress. De flesta definierar stress som något negativt där de inte längre har kontroll över situationen.
Nyckelord: empirisk studie, kravkontrollmodell, sjuksköterskor, stress,
2
NURSES EXPERIENCE OF
STRESS AND
COPINGSTRATEGIES
An empirical study
Therese Jacobsson
Jeanette Hallberg
Jacobsson, T and Hallberg, J. Nurses experience of stress and coping strategies. An empirical study. Examination paper 10 credit points. Nursingprogram. Malmo University: Health and Society, department of nursing, 2004. The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells
demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work. Since not many superiors offers their nurses any stress coping many nurses have to handle their stress on their own. Most of them define stress as something negative were they no longer have any control over the situation.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Historik 5 Definition 5 Kroppens reaktioner 6 Stressfaktorer 7 Varningstecken 8 Riskfaktorer 8 Stresshantering 9 Tidigare forskning 10 TEORETISK REFERENSRAM 12Krav och kontroll 13
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 15
METOD 15
Instrument 15
Urval 15
Datainsamling 15
Analysmetod vid bearbetning av enkäter 15
Etiska aspekter 16 RESULTAT 16 Definition 16 Förekomst 16 Upplevelse 17 Hantering 17
Förslag till förbättringar 17
RESULTATDISKUSSION 19
Definition 19
Förekomst 20
Upplevelse 21
Hantering 21
Förslag till förbättringar 22
METODDISKUSSION 23 Slutsats 25 Framtida forskning 25 REFERENSER 26 BILAGOR 28 Bilaga 1 29 Bilaga 2 31
4
INLEDNING
En vanlig uppfattning är att sjuksköterskeyrket är stressigt. Det är därför av intresse att belysa detta ämne för att se om denna uppfattning stämmer. Vi har valt att göra en empirisk studie eftersom vi tror att den mest trovärdiga informationen och resultatet kan komma fram på detta sätt.
Studien kommer att belysa sjuksköterskors upplevda stress och stresshantering, detta görs utifrån Karasek och Theorells kravkontrollmodell.
Syftet med denna empiriska studie är att undersöka om det föreligger stress, hur den i sådana fall upplevs och hanteras av sjuksköterskorna.
Vi vill även bidra med att hjälpa sjuksköterskorna att få information om stress, så att de bättre kan bemöta och hantera stressiga situationer och därmed kunna ge patienterna bästa möjliga vård.
BAKGRUND
Vården har blivit stressigare, man har fått allt mer att göra och mindre tid att planera sitt arbete vilket har lett till ökad sjukskrivning (Karolinska institutet, 2004-04-08). Man har även inom vård och omsorg dragit ned på
underskötersketjänster vilket har ökat sjuksköterskornas belastning eftersom de då får ta över arbetsuppgifter som inte kräver deras kompetens
(Suntliv (a), 2004-04-08).
Det finns många teorier om varför sjukskrivningarna har ökat, den vanligaste teorin är den ökade stressen som beror på en kombination av höga krav och dåligt inflytande på jobbet enligt den så kallade kravkontroll modellen. Under 1990-talet ökade höga krav i kombination med lågt inflytande i arbetslivet d v s spänt arbete enligt Karaseks och Theorells kravkontrollmodell. Dessa problem är störst inom vård och omsorg och här spelar troligen nedskärningarna en stor roll
(Suntliv (a), 2004-04-08).
Bailey och Clarke (1992) påpekar att sjuksköterskeyrket är mycket stressigt och att det knappt går att läsa en vårdtidning eller en artikel om sjuksköterskor där inte ordet stress förekommer. Undersökningar visar att sjuksköterskor upplever stress åtminstone en gång under sitt yrkesliv och en orsak till detta kan ju vara att det ställs yrkesmässiga krav på sjuksköterskor som det inte ställs på den övriga
befolkningen. Att ha kunskap om stress och stresshantering hjälper sjuksköterskan på två sätt i sitt arbete. För det första hjälper det henne/honom i patientvården, för om sjuksköterskan känner igen stressymtomen så kan hon även hjälpa patienten att hantera dem. Forskning tyder nämligen på att stress påverkar patienten negativt när det gäller hur fort tillfrisknande och läkning sker
5
Efter att sjuksköterskan lärt sig att hantera sin egen stress så får hon kontroll över sitt liv och egna hälsa, men hon kan även lättare koncentrera sig på att hjälpa patienterna (Bailey, Clarke,1992).
Historik
Ordet stress har förekommit under flera århundraden då det bl a användes för att ange den grad och typ av fysisk tortyr som behövdes för att tvinga fram en bekännelse. Under medeltiden använde man sig även av en så kallad omvänd stress där inkvisitionerna1 använde tumskruvar för att krossa lemmarna, eller så använde man sträckbänkar som utsatte kroppen för en uttänjande stress. Nu för tiden har dessa stressfaktorer ersatts med saker som alltför stora arbetsbördor, ekonomiska problem, familjeproblem, deadlines och jobbiga chefer. Men trots detta så uppfattar ändå vissa människor stress som en slags tortyr, något
destruktivt och livsfarligt som måste försöka undvikas, med andra ord har stress fått ett dåligt rykte. Men faktiskt är stressa det första människan gör i livet, nämligen vid själva födseln. Detta är säkert den mest stressladdade händelsen i människans liv, där barnets adrenalin- och noradrenalinhalt är så hög att de överstiger värdena vid en hjärtattack. Denna stress är inte farlig på något sätt utan är tvärtemot den bästa starten i livet, det hjälper nämligen människan att överleva (Lewis, 1995).
Definition
Ordet stress kommer ursprungligen från latinets ”stringere” som betyder att dra åt (Jones, 2001). I början av 1900 talet skapade Walter B. Cannon begreppet
homeostas som med andra ord betyder balans. Med detta menade han den inre jämvikten eller balansen i organismen och att det alltid sker en strävan mot balans både inom och mellan olika system i kroppen. Enligt Cannons tolkning så innebär stress en strävan mot balans på både det fysiska och psykiska planet
(Dotevall, 2001).
En annan beskrivning av stress är den Dotevall (2001) beskriver som det
dynamiska tillståndet i organismen som svarar på kraven till anpassning. Eftersom livet förutsätter ständig anpassning befinner sig alla i ett tillstånd av varierande stress. Stress skulle alltså enligt denna definition vara en del av livet, den blir dock inte skadlig förrän den dag man inte kan anpassa sig till den. De faktorer eller stimuli som påverkar oss och därmed orsakar stress kallas stressorer.
Människan är ständigt utsatt för stressorer i dennes yttre miljö, vilket kan vara allt från stora händelser till små vardagliga intryck. Hur man tolkar dessa intryck beror på individens medfödda förutsättningar och tidigare upplevelser men även på vårt aktuella tillstånd. Vissa till synes obetydliga upplevelser kan genom associationer även locka fram det som ligger lagrat i det undermedvetna (a a). Stress kan definieras på olika sätt. Det kan vara något som ligger utanför individen och inkräktar på honom/henne, ett exempel på detta är hot om att bli hemlös. I vardagen hör man oftast att en person är stressad och när begreppet används på det sättet så är det personens fysiologiska reaktion på stressfaktorn som utgör stressen (Bailey, Clarke, 1992).
1 Inkvisitionerna tillhörde den katolska kyrkans institution som skulle spåra upp och döma kättare.
Denna institution uppstod på 1100 –talet och var särskilt aktiv i Spanien, dess uppgifter var bla verkställande av straff som bränning på bål samt bokcencur.
6
Ett tredje sätt att se på stress är genom ett resultat av interaktioner mellan omgivningen och den individ som upplever eller tolkar en situation
Stressen kan då exempelvis bero på hotet om uppsägningar på jobbet och att individen tolkar situationen som hotande (Bailey, Clarke, 1992).
Stress beskrivs bl a som ett dynamiskt och ömsesidigt förhållande mellan individen och dennes miljö. Stressorer eller miljömässiga krav kan rankas från stora katastrofer, händelser som någon närståendes död eller skilsmässa till det de oftast små men irriterande problemen som människor tvingas hantera i det dagliga livet som t ex gräl och ansvar på jobbet. Enligt detta synsätt så upplevs stress endast om ens egna resurser inte räcker till i en viss situation. En person kanske ser extra ansvar på jobbet som en stressfaktor medan en annan ser det som en utmaning. Hur individer uppfattar och bedömer olika problem kommer att avgöra vilken hanteringsstrategi de använder. (Healy, McKay, 2000).
I biologisk mening kan begreppet stress definieras som ett tillstånd då organismens dynamiska jämvikt hotas av en yttre eller inre påverkan (a a).
Kroppens reaktioner
I ett tillstånd av hotad jämvikt så reagerar människans stressystem med både fysiologiska och beteendemässiga reaktioner som t ex ökad uppmärksamhet, omdistribution av blodet till hjärna och skelettmuskulatur, ökad hjärtfrekvens och högre blodtryck. I denna akuta situation får andra viktiga funktioner vänta, såsom t ex matsmältningen. Människan är en biologisk varelse som är underkastad fysiologiska reaktionsmönster som ursprungligen var avsedda att skydda deras liv i hotande situationer (Ljung, Friberg, 2004).
Människans stressystem fungerar ungefär likadant nu som på stenåldern. Då en stenåldersmänniska utsattes för akut stress t ex i mötet med ett attackerande vilddjur, förbereddes hans kropp blixtsnabbt för strid eller flykt. Det enda som skiljer oss från stenåldersmänniskorna är de stressframkallande faktorerna,
nutidens stressorer är mer långvariga och går sällan att undkomma genom att slåss eller fly. Dessutom så får inte heller människan något beteendemässigt utlopp varje gång hon/han utsätts för dagens psykosociala stress, man kan ju inte börja slåss eller fly om chefen skäller på en eller rusa ut och springa två varv runt kvarteret när man blir motargumenterad under en arbetsplattsträff. Det enda som avslöjar en strid/flykt reaktion hos nutidens människa är den något blekare ansiktsfärgen och de vidgade pupillerna, eftersom människans välutvecklade neocortex 2 beteendemässigt undertrycker denna dramatiska reaktion. Så istället för att börja slåss som du innerst inne vill så tvingar du dig själv att le
instämmande när chefen ber dig utföra ett stort jobb med alltför små resurser och på väldigt kort tid (a a).
2 Neocortex är det yttersta skiktet av hjärnbarken, där sitter vår förmåga till tänkandet vilket ger
oss möjlighet att sammanställa, tolka, planera och förutse. Neocortex har en stark förbindelse med det limbiska systemet där minnet finns. Där finns förmågan att lära in, planera och välja, på så sätt behöver vi inte automatiskt följa det reaktionsmönster som förr innebar stora fördelar i kampen om överlevnad. (Buddah.nu, 2004-05-05)
7
De två tidigaste beskrivningarna av stressreaktioner är ”fight/flight response” som är en reaktion med aggressivt beteende då man bedömer att hotet kan besegras och som övergår till flykt om detta hot bedöms som övermäktigt. I detta tillstånd blir det en ökad sympatikusaktivitet med ökad hjärtfrekvens och stigande
blodtryck, nedsatt mag-tarmfunktion samt ökad aktivitet i immunförsvaret. Den andra reaktionen kallades ”conservation withdrawal response” vilket är en form av uppgivenhetsreaktion som domineras av ökad aktivitet i HPA-axeln3 vilket genom utsöndring av kortisol medför störningar i blodsocker- och
blodfettsregleringen, nedsatt insulinkänslighet, hämmat immunsystem samt ökad vagusaktivitet (Ljung, Friberg, 2004).
Stressystemet är anpassat för kortvarig aktivering för att därefter gå tillbaka till viloläge för återhämtning, om det sker en överbelastning under längre tid så uppstår det problem. De två huvudkomponenterna i stressystemet är det autonoma nervsystemet som frisätter katekolaminer samt HPA-axeln vilken frisätter
kortisol. Dessa båda system interagerar nära med varandra. Vid långvarig stress uppstår det störningar i regleringen av kortisol och katekolaminer vilket genom påverkan på lever, skelettmuskulatur, fettväv och njurar kan orsaka hypertoni, höga blodfetter och insulinresistens. Dessa tillstånd är kända riskfaktorer till hjärtkärl sjukdomar, typ 2 diabetes samt bukfetma (a a).
Stressfaktorer
Det finns ett antal faktorer som bidrar till stress på en arbetsplats, t ex: • Höga krav, dåligt stöd
• För låga krav
• Otydliga mål och otydlig ledning • För mycket att göra
• Tidsbrist
• Oregelbundna arbetstider • Ensamarbete
• Buller
• Mobbning, diskriminering och trakasserier
• Brist på återhämtning (ledighet, sömn, paus och vila) (Arbetslivsinstitutet (b), 2004-04-08)
En av de stora stresskällor som finns är buller. Buller kan exempelvis vara prat eller andra störande ljud. De mentala kraven så som bemötande, uppmärksamhet och problemlösning kan också vara en stresskälla som skapar en belastning och blir ansträngande eftersom de kontrollerar och styr ditt beteende
(Arbetslivsinstitutet (c), 2004-04-08).
Stress är ett resultat av flera olika faktorer d v s alla förändringar som sker i dina vanliga rutiner kan vara stressfaktorer. Stress uppkommer inte enbart av själva förändringen utan även av individens egen inställning till den. Inom arbetslivet uppstår ofta stress, här möts regelbundet olika personer med olika personligheter som därmed har olika syn på saker (Peiffer, 1999).
3 HPA-axeln (hypotalamus, hypofys, binjurebark) är en av stressystemets huvudkomponenter som
frisätter kortisol. Den andra huvudkomponenten är autonoma nervsystemet som frisätter katekolaminer. (Börjesson, M Jonsdottir, I 2004)
8
Detta kan orsaka konflikter vilket faktiskt är en vanlig stressfaktor. I arbetslivet kan man även bli stressad av den tidspress som man ofta utsätts för eller de krav ens chef har. Stress kan även uppstå p g a så kallade fysiska stressfaktorer såsom dålig belysning, dålig ventilation m m, då den ohälsosamma miljön gör att man mår dåligt (Peiffer, 1999).
Miljömässiga faktorer som kan orsaka stress omfattar hög arbetsbelastning, för lite makt för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, konflikter, otillräckliga löner och bristande kontroll över arbetstider och förhållanden. Dessa negativa faktorer är genomgripande i de anställdas miljö. Fast alla sjuksköterskor reagerar inte med stress eller utbrändhet. De sätt som de enskilda individerna hanterar stress på och hur de klarar den, är lika viktigt som de faktiska stressfulla förhållandena de upplever (Ceslowitz, 1989).
Varningstecken
Tecken på hur stress kan yttra sig hos en individ: • Jäktar
• Slutför sällan/aldrig en arbetsuppgift innan man börjar med nästa • Koncentrationssvårigheter
• Kan inte fatta snabba beslut • Glömmer lätt bort saker • Skjuter upp saker
• Kritikkänsliga och skyller gärna ifrån sig • Ställer orimliga krav på andra
• Hittar fel på allt och alla (Jones, 2001)
Dessa är varningstecken på orimlig stressnivå och är viktiga att lägga märke till hos både andra och sig själv (a a).
Riskgrupper
Hur känslig man är för stress och hur man klarar av den beror på:
• Levnadsvanor • Hur bra vi mår • Sociala situationen
• Hur vi hanterar påfrestningar • Vår personliga läggning
(Arbetslivsinstitutet (a), 2004-04-08).
Man har bättre förutsättningar att klara stora påfrestningar om man är ung, vältränad, har god fysik, är i psykisk balans och är utvilad.
Kroppen har störst tolerans för stress när man befinner sig i åldern 20-35 år, detta förutsätter dock att man vårdar sin hälsa (a a).
Det finns olika typer av personligheter som är riskgrupper för stress:
Den oroliga personligheten har brist på självförtroende och självtillit, personen har oftast svårt att säga nej vilket leder till att den bär på en stark ilska och bitterhet som de inte talar om (Peiffer, 1999).
9
Denna personlighet säger om sig själv att den känner sig utnyttjad men är oförmögen att göra något åt det. Hon/han har svårt att uttrycka sina egna behov inför andra och ber alltid om ursäkt oavsett om det är eget eller annans fel (Peiffer, 1999).
Perfektionisten vill att allt ska vara på sin plats och göras vid rätt tillfälle, rutiner
är mycket viktigt och misstag tolereras inte. Perfektionisterna är oftast mycket arbetsamma och pålitliga men har svårt att anpassa sig till förändringar. Perfektionisten säger om sig själv att hon/han vill att allt ska vara perfekt, är mycket noggrann och avskyr när de dagliga rutinerna ändras. Noggrannheten leder ofta till att de ligger efter med arbetsuppgifter. Stimulanssökare trivs med att ta risker, men är dåliga på att hålla intresset uppe och låter därför ofta andra avsluta de påbörjade arbetsuppgifterna. Denna personlighet säger om sig själv att de lätt blir uttråkade och har svårt att slutföra saker. Den ambitiösa typen är en pådrivande och energisk person som lever för sitt arbete och sätter ofta sin fritid till sidan. De har svårt att ta det lugnt och ser därför inte sina begränsningar. De kan gå upp så mycket i sitt arbete att de glömmer allt annat t ex att äta. Denna personlighet har inte tid till något socialt liv och har svårt att koppla av sitt arbete (a a).
Stresshantering
Eftersom de flesta sjuksköterskor är verksamma i mycket krävande sociala situationer, så är det till stor hjälp för de att förstå sig på stresshantering (Bailey, Clarke, 1992).
Det finns i huvudsak fyra olika slags tolkningar av stresshantering: 1. jagförsvarande stresshantering
2. stresshantering som personlighetsdrag 3. situationsbetingad stresshantering
4. fenomenologisk-transaktionell stresshantering (a a).
Den jagförsvarande stresshanteringen härstammar från Freud som beskrivit omedvetna försvarsmekanismer som skyddar jaget eller den rationella bilden av jaget från hot. Dessa jagförsvarande mekanismer innefattar bl a reaktionsbildning, bortträngning, förskjutning, förnekande, subliminering eller identifikation. Man kan se på denna form av kortvarig stresshantering som värdefull, vilket hjälper individen att handskas med hot som annars verkar överväldigande. Man kan se det som en slags uppehållande försvar medan individen söker efter andra former av stresshantering (a a).
Stresshanteringen kan även bestämmas av vår personlighet d v s stresshantering
som personlighetsdrag. Alla människor har nämligen en viss stresshanteringsstil
vilken bestäms av vår personlighet. Olika individer skiljer sig alltså inte bara åt i hur de upplever hot, utan även i sitt sätt att hantera dem. Sedan finns det även
situationsbetingad stresshantering. Mycket av den mänskliga inlärningen ägnas
nämligen åt att utveckla olika stresshanteringsstrategier för olika situationer. Denna strategis syfte är att förändra situationen, minska hotet i den och på så sätt reducera den upplevda stressen. Till slut har vi den
fenomenologiskt-transaktionella synen på stresshantering vilken anses vara en transaktion mellan
10
Ibland tar individen kanske itu med problemet direkt och klarar av kravet på ett bra sätt, vid ett annat tillfälle beslutar hon/han sig kanske för att vänta med att göra något åt det. Kanske förändras hennes/hans upplevelse av kraven så att de inte längre verkar hotande. En annan person kan kanske skjuta bort hotet för en tid utan att egentligen förändra sin syn på det. Denna sorts stresshantering tar framför allt hänsyn till hur en persons stresshantering förändras över tid (Bailey, Clarke, 1992).
För att hjälpa en individ att hantera sin egen stress så har det utvecklats
stresstopprogram. Där lär man sig hur stressen uppkommer och hur den påverkar kroppen. Det finns även olika avslappningsövningar som meditation och
visualisering som ger god effekt (Arbetslivsinstitutet (d), 2004-04-08).
Stressforskning har visat att det viktigaste medlet för sin egen stresshantering är att ha inflytande och kontroll över det egna arbetet så att man kan skapa en balans mellan omgivningens krav och egen förmåga. En annan stor orsak till stress är dålig uppläggning och ledning av arbetet (Arbetslivsinstitutet (e), 2004-04-08). För att förhindra att stressituationer uppkommer är det viktigt att man tar sig tid till samtal och att man lär sig samarbeta (Arbetslivsinstitutet (f), 2004-04-08). Tidigare forskning
Hearly, C et al (2000) hade som syfte i denna studien att kartlägga förhållandet mellan sjuksköterskors arbetsrelaterade stressorer, stresshantering och dess påverkan på sjuksköterskornas grad av arbetstillfredställelse och
humörförändringar.
Denna Australienska studie bygger på ett standardiserat frågeformulär med öppna frågor som fyllts i av 125 av de 129 tillfrågade sjuksköterskorna. Resultatet visar att de vanligaste stresskällorna var den höga arbetsbelastningen, konflikter mellan sjuksköterskorna och för lite personal. De kom även fram till att dessa stressorer påverkade sjuksköterskorna negativt genom att de fick humörförändringar. För att hantera sin stress föredrog sjuksköterskorna att använda sig av stresshantering i form av socialt stöd, lösa problem som uppstod eller att hantera stressen på egen hand. Den ovanligaste stresshanteringen var att fly eller undvika stressoren men det förekom dock. Sjuksköterskorna påpekade även andra symtom av stressen, förutom humörförändringar upplevde de även symtom som t ex spänningar, oro, trötthet, depression och negativa känslor.
Ceslowitz, S (1989) hade som syfte i denna studie att undersöka hurvida det existerar ett signifikant förhållande mellan användandet av hanteringsstrategier och graden av utbrändhet hos sjuksköterskor.
Denna studie är gjord i USA och bygger på ett frågeformulär som skickades ut till 500 slumpmässigt utvalda sjusköterskor på fyra olika sjukhus. Undersökaren fick dock endast tillbaka 150 stycken frågeformulär vilket betydde ett svar på 40 %. Resultatet visar att de sjuksköterskor som upplevde höga nivåer av utbrändhet använde sig av hanteringsstrategier som undvikande, självkontrollerande (d v s där man inte uttrycker sina känslor) och konfronterande. De sjuksköterskor som upplevde låga nivåer av utbrändhet använde sig av planerande problemlösning (d v s där de använder sig av problemlösande aktiviteter och
11
Dessa strategier resulterade i ett större socialt stöd än där man använt sig av konfronterande och självkontrollerande.
Lambert, V, et al (2001) har som syfte att genom en litteraturstudie identifiera de största stressfaktorerna i sjuksköterskeyrket på ett internationellt perspektiv. Denna artikeln sammanställer studier från 17 olika länder för att identifiera de största stressområdena bland sjuksköterskor runt om i världen, de flesta av artiklarna kom dock ifrån USA och Storbritannien. Undersökarna använde sig av 100 stycken publicerade artiklar från 1990 och framåt, den enda begränsningen var att artiklarna skulle vara presenterade på engelska. Resultatet från
litteraturstudien visar att stressfaktorerna praktiskt taget är de samma i de 17 länderna som inkluderades. De flesta studier tog upp faktorer som rör
arbetsmiljön. De faktorer som man kunde sätta i förhållande till uppkomsten av stress var bl a låg kontroll över arbetet i kombination med höga krav och dåligt stöd på arbetsplatsen. Andra faktorer var att behöva hanteras med död och döende i arbetet, att inte ha tillräckligt med resurser samt allt för hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen i sig ledde till försämrad kvalitet i omvårdnaden och att man fick dåligt samvete för detta. En anledning till den höga
arbetsbelastningen var ökandet av pappersarbete/dokumentation, överbelastning av patienter och för lite personal. Det var även en stor stressfaktor att vara
nyexaminerad sjuksköterska då man i större utsträckning kände otillräcklighet och osäkerhet i sin nya arbetsroll. De oregelbundna arbetstiderna var en annan
stressfaktor bland sjuksköterskorna, då speciellt att behöva jobba skift samt kvällar och helger. En annan stor faktor till stress var ett dåligt förhållande till sin chef samt konflikter på sin arbetsplats. Utomstående faktorer var att klara av både arbetet och de ansvar som familjelivet för med sig. De två faktorerna familjeliv och arbete påverkade varandra i hög grad.
Taylor, S, et al (1999) Hade som syftet att belysa anledningen till stress upplevd av 70 sjuksköterskor arbetande i England.
Resultatet togs fram med hjälp av att sjuksköterskorna fick skriva dagbok under en vecka samt fylla i ett frågeformulär. Resultatet visar att anledningen till stress beror på dåliga attityder bland kollegor, mycket arbete och brist av stöd. Dessa i sin tur leder tillen känsla av maktlöshet säger sjuksköterskorna. Även andra källor till stress som t e x orealistiska krav i arbetet, otillräckligt antal anställda, avbrott t e x telefonsamtal och en störande omgivning och dålig kommunikation även det sociala livet och familj påverkar till stress. Studien visar även att chefens attityd var en direkt källa till stress. Sjuksköterskorna påpekar även att stress påverkade deras arbetsprestation, kvalitet av omvårdnad, deras egna hälsa samt deras arbetstillfredsställelse. Resultatet visar att de sjuksköterskor som hade barn oftare upplevde hög stress än de som inte hade barn.
Lambert, V, et al (2004) hade som syftet med denna studien att undersöka japanska sjuksköterskor arbetande på sjukhus och dess förhållande till
stressrelaterade uppgifter, hanteringsstrategier och karaktärsdrag som påverkar den fysiska och mentala hälsan. De ville även se hur kombinationer av dessa faktorer bäst kunde förutse den fysiska och mentala hälsan hos sjuksköterskorna. Studien gjordes i Japan. Frågeformulär delades ut till 450 sjuksköterskor och man fick tillbaka 310 stycken. Frågeformuläret innehöll frågor angående kön, ålder,
12
civilstatus, antal år inom vården, hanteringsstrategier samt stöd på arbetsplatsen. Resultatet visade ett antal signifikanta samband mellan de olika faktorerna. Hög arbetsbelastning i förhållande till antal personer i hushållet visade sig vara det bästa sättet att förutse den fysiska hälsan. D v s de med hög arbetsbelastning och med en stor familj upplevde fler symtom av stress än andra. Bästa sättet att förutse den mentala hälsan var troligen att behöva lämna sin nuvarande arbetsplats (i japan använder man sig av roteringschema), brist av stöd på arbetsplatsen och en undvikande/flykt hanteringsstrategi. Studien visar även att stress beror på dåliga arbetsförhållande, liten kontrollmöjlighet i arbetet, höga krav samt dåligt samspel mellan arbetarna och de överordnade. De upplevde även lågt socialt stöd, man kunde även se att en kombination mellan stress på arbetet och i familjen bidrog till stress.
Doncebic, T, et al (1998) har som syftet med denna studien att identifiera källor till stress, graden av tillfredställelse på jobbet, upplevda krav, kontroll och hälsa bland distriktssköterskor.
Studien bygger på en undersökning gjord som en jämförelse mellan
distriktssköterskor arbetande i Kroatien och Sverige. Frågeformulär delades ut till 85 distriktssköterskor i Kroatien varav 81 svarade och i Sverige delades 865 ut varav 742 svarade. Resultatet visade att sjuksköterskorna i Kroatien i större utsträckning hade brist på resurser, högre psykologiska krav men dock en god förmåga att kontrollera dem jämfört med sjuksköterskorna i Sverige som hade lika höga krav men inte lika stor möjlighet att kontrollera dem. Dålig delaktighet i organisationen var en viktig faktor till stress bland de svenska sjuksköterskorna men dock var tillfredställelsen på jobbet högre än vad den var i Kroatien. De svenska sjuksköterskorna hade också en större möjlighet att få hjälp med personliga problem och kriser. Den största faktorn till stress i Sverige var förändringar i organisationen och i Kroatien var det för hög arbetsbelastning. Likheterna mellan de två länderna var brist på resurser, dåligt stöd från organisationen och de dåliga förhållande mellan de anställda.
TEORETISK REFERENSRAM
Robert Karasek och Thöres Theorells kravkontrollmodell har använts som teoretisk referensram i denna studie. Vi har valt denna teori eftersom den tar upp krav och kontroll som t ex sjuksköterskorna möter i sitt arbete d v s hur
sjuksköterskorna kontrollerar de krav som ställs på dem. Med hjälp av denna modell kan hon/han se om det finns balans mellan de krav som hon/han ställs inför och vilken kontrollmöjlighet hon/han har. Teorin är utvecklad för att
upptäcka stress på farlig nivå, den är även lätt att förstå och använda sig av. Detta gör att den är mycket bra att använda sig av vid förändringsarbete eller för
observation över stress på avdelningen.
Enligt denna teori är orsaken till stress i arbetslivet en kombination av höga krav och dålig kontroll. Enligt kravkontrollmodellen är det inte enbart de höga kraven som är skadliga, även om kroppen går på högvarv så kan utmaningar faktiskt innebära en positiv stress (Suntliv (b), 2004-04-08).
13
Enbart för lite kontroll är inte heller skadligt för hälsan enligt Karasek och
Theorell, utan det är en kombination av dessa som utgör grunden för farlig stress. Är man dock alldeles för förtjust i sitt jobb och spenderar för mycket tid där så kan det på lång sikt leda till utbrändhet eller utmattningsdepression. Om man däremot har för låga krav så kan det leda till en depression eftersom man då upplever att man inte gör någon nytta eller känner en brist på utmaningar i sitt arbete (Suntliv (b), 2004-04-08).
Krav och kontroll
Krav kan vara fysiska eller psykiska. De psykiska kraven handlar om hur hårt man arbetar vilket har att göra med deadlines och hur mycket man åstadkommer i sitt arbete, det kan även ha att göra med koncentration och uppmärksamhet. De som arbetar som läkare och servitriser rapporterar i större utsträckning höga psykiska krav medan personer som arbetar som vakter och maskinoperatörer ofta
rapporterar låga krav. De fysiska kraven utgör tunga lyft eller annat tungt arbete (Theorell et al, 1999).
Kontroll handlar om hur mycket inflytande den anställde har över sitt arbete. Detta begreppet innehåller tre delar: kontroll över själva arbetet, kontroll över arbetssituationen samt kontroll över kunskaps- och färdighetsanvändande ( a a). Med kontroll över själva arbetet menar man hur man kan påverka hur arbetet ska utföras, vilka arbetsuppgifter de har och hur de ska utföras. Det har med andra ord att göra med inflytande över planering för sin arbetsdag.
Kontroll över arbetssituationen innebär att man har bra beslutsutrymme och kan
påverka kring arbetstider och delaktighet vid förändringsarbete. Kontroll över
kunskap och färdighetsanvändande innebär att man har möjlighet att lära sig
något nytt i arbetet samt att man har problemlösande inslag. Vilket innebär att den anställde har användning av sina färdigheter och kan utnyttja sina kunskaper samt för stimulering av arbetet att lära sig mer (a a).
Teorin skapades av Karaseks och Theorell 1979 och är än i dag mycket aktuell. Teorin säger att höga psykiska krav är farliga om man inte har god
kontrollmöjlighet i arbetet d v s att man inte kan påverka sin arbetssituation. Modellen är uppbyggd av en tvådimensionell modell där fyra kombinationer är möjliga (Theorell, 1993).
14
Figur 1. Karaseks tvådimensionella kravkontrollmodell (Theorell, 1993). De två axlarna är psykiska krav och beslutsutrymme. Den aktiva kombinationen är höga psykiska krav i förenlighet med högt beslutsutrymme. Här ställs de anställda inför höga krav men de har också kontroll över sitt arbete. De anställda stimuleras till att vara aktiva och har ett stort utrymme att själv utöva kontroll vilket gör att det får användning av sina kunskaper och färdigheter, detta gör att det kan utvecklas inom sitt arbete (Theorell et al, 1999). Denna anses vara den bästa kombinationen för produktionen men mycket farlig för hälsan eftersom man hela tiden gör sitt yttersta för att klara av alla tänkbara situationer. Den spända
situationen innebär att man har höga psykiska krav med lågt. beslutsutrymme,
denna kombination anses vara farligast för hälsan eftersom man har höga krav men ingen möjlighet att påverka till förändring (Theorell, 1993). Detta gör att man inte har någon möjlighet att utöva sina färdigheter eller utöva inflytande. Dessa personer har ingen möjlighet att hantera de utmaningar de ställs inför utan de höga kraven gör att de blir pressade och stressade (Theorell et al, 1999). Denna kombination kan ses hos t ex en nyanställd som har höga ambitioner och vill dela med sig av sin nya kunskap men inte får möjligheten att göra detta (Theorell, 1993). I den passiva situationen utsätts man inte för höga krav och man har ingen möjlighet att utöva kontroll. Personer som befinner sig i denna kombinationen är passiva både på jobbet och i privatlivet. Även om de anställda skulle vilja
anstränga sig så finns det inte tillräckligt stor kontrollnivå för att göra detta (Theorell et al, 1999). Dessa personer har dessutom oftast lite eller inget intresse för sitt arbete. Den avspända kombinationen innebär låga psykiska krav med goda möjligheter att utöva kontroll, detta anses vara idealet i arbetslivet (Theorell, 1993). De anställda har tid och möjlighet att möta kraven och utmaningarna som de ställs inför (Theorell et al, 1999).
Modellen ger en möjlighet att förutse hjärt- och kärlsjukdomar och andra stressrelaterade sjukdomar samt är till stor hjälp i förändringsarbetet på
arbetsplatsen. Det är det spända arbetet som är farligast och bör därför undvikas då detta kan leda till hälsoproblem (Theorell, 1993).
15
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna empiriska studie var att undersöka om det förelåg stress och hur den i sådana fall upplevs och hanteras av sjuksköterskorna.
Vilket ger oss följande frågeställningar:
• Hur definierar sjuksköterskorna begreppet stress? • Föreligger det stress bland sjuksköterskor på klinikerna? • Hur upplever sjuksköterskorna stressen på sin arbetsplats? • Hur hanteras stressen av sjuksköterskorna?
Vi vill även bidra med att hjälpa sjuksköterskorna att få information om stress, så att de bättre kan bemöta och hantera stressiga situationer och därmed kunna ge patienterna bästa möjliga vård.
METOD
Vi valde att göra en empirisk studie för att få svar på våra frågeställningar. I en empirisk studie kartläggs människors erfarenheter utifrån individens upplevelse av verkligheten.
Instrument
En enkätundersökning där frågeformuläret består av 19 frågor som antingen är öppna ostrukturerade frågor eller flervalsfrågor har använts. Flervalsfrågornas svarsalternativ har antigen ett fåtaligt svarsalternativ eller ligger på en fyrgradig skala för att man inte ska kunna lägga sig i mitteln. Den ena sidan betecknas positiv och den andra negativ (se bilaga 1).
Urval
Vi valde att göra en enkätundersökning bland 60 allmänsjuksköterskor jämnt fördelade på tre kliniker på universitetssjukhuset i Malmö. Det enda kriteriet var att de skulle vara allmänsjuksköterskor arbetande på universitetssjukhuset i Malmö.
Datainsamling
Den första kontakten togs med respektive klinikchef där kort information om studien gavs. Efter deras godkännande kontaktades vardera
avdelningsföreståndare för att kunna lämna ut enkäter till sjuksköterskorna. Målet var att komma ut till avdelningarna vid en arbetsplattsträff där man kunde ge informationen och dela ut enkäterna direkt till sjuksköterskorna vilket endast var möjligt på två avdelningar. På de resterande avdelningarna tog respektive
avdelningschef/klinikchef själv ansvar för information och utdelning av enkäter. Analysmetod vid bearbetning av enkäterna
Efter insamling av enkäter gicks de igenom av författarna var för sig och svaren lästes igenom, sedan jämfördes respektive analys. Sammanställningen av
flervalsfrågorna gjordes i en tabell för att få en bättre översikt över resultatet. De öppna frågorna skrevs sedan ner och presenterades delvis som citat i resultatdelen.
16 Etiska aspekter
För att genomföra denna empiriska studie söktes tillstånd från skolans etikråd där de godkände studien och frågeformulär. Tillstånd för undersökningen har erhållits från respektive verksamhetschef och avdelningsföreståndare. Författarna gick ut till vardera avdelning och gav både skriftlig och muntlig information om studien och hur den kommer att presenteras. Det påpekades även att deltagandet var frivilligt samt att svaren kommer att behandlas konfidentiellt och att ingen avdelning kommer att pekas ut.
RESULTAT
I studien deltog 58 kvinnor och 2 män. Medelåldern hos dessa låg på 20-35 år och de hade i genomsnitt arbetat inom vården i 9 år. Det vi ville undersöka var om det förelåg stress bland sjuksköterskorna, samt hur de upplever och hanterar den. Vi ville även veta sjuksköterskornas definition av begreppet stress. Resultatet presenteras med hjälp av fem Rubriker: Definition, förekomst, upplevelse, hantering och förslag till förbättringar.
Definition
Vad begreppet stress innebär skiljer sig åt bland sjuksköterskorna. En del
beskriver stress som ett tillstånd där man inte längre har kontroll över situationen och inte kan upprätthålla optimal patientsäkerhet.
” Ett tillstånd där man inte fungerar normalt psykiskt, fysikt eller socialt. Ett tillstånd som inverkar negativt på kroppen. Stress är en risk för individen, hälsan och omgivningen”
”När mer än tre personer pratar med en samtidigt och telefonen ringer”
Några beskrev stress med symtomen ökad puls, stirrig, lägre tålamod och minskad djupandning. Andra beskrev både positiva och negativa tillstånd:
” Påfrestning fysisk och psykiskt som påverkar mig i det dagliga livet. Positiv stress är stress av låg grad, när man ej kan hantera stressen blir den negativ och mitt arbete och privatliv påverkas”
” Stress kan vara på både gott och ont. Positiv stress kan göra arbetet roligt men negativ stress kan få en att känna att man näst in till tappar kontrollen över arbetssituationen. Mycket negativ stress ger obalans och ångest”
De flesta samtycker till att stress innebär att tiden inte räcker till och att alla är uppe i varv likaså att arbetsbelastningen är hög och att man inte får tid till återhämtning. Oavsett ålder, civilstånd eller antal år inom vården är definitionen av stress snarlika.
Förekomst
Ca 19 stycken (32 %) av de tillfrågade hoppar ofta över sin lunch medan 41 stycken (68 %) angav att de ofta äter lunch. Men många av dessa angav även att de har svårt att slappna av under måltiden. Av de som inte äter lunch var
17
anledningarna bl.a.: ”Hinner inte”, ”Överbelastad med arbetsuppgifter”, ”Vill
sluta tidigare för att kunna lämna stressen”. 20 personer (33 %) ansåg att de
sällan eller aldrig kände av någon stress medan 40 personer (67 %) angav att de ofta upplever stress på sin arbetsplats. Av dem som är mellan 20-35 år upplevde 26 av 37 personer (70 %) ofta stress på sin arbetsplats. I åldersgruppen 35-45 upplevde 11 av 14 personer (79 %) ofta stress. Av de sjuksköterskor som är 45+ angav endast 3 av 9 (33 %) att de ofta upplevde denna typ av stress. Övriga upplevde sällan eller aldrig stress. 8 stycken av 37 personer i gruppen 20-35 år (22 %) hade barn, av dessa angav endast en person (12,5 %) att hon ofta upplevde stress. Av 35-45 åringarna hade 11 av 14 (91 %) barn. 10 av dessa
(71 %) angav att de ofta upplever stress. 7 av 9 personer (78 %) i gruppen 45+ hade barn, 3 av dessa (43 %) kände ofta av stress.
Upplevelse
Av den totala populationen angav 3 stycken (5 %) att stressen var låg, 40 måttlig (68 %) och 16 (27 %) ansåg att den var hög. 54 stycken
(90 %) uppgav att de upplevde stress från några gånger i veckan till varje dag. Endast 6 personer (10 %) ansåg att de inte upplevde någon stress på sin
arbetsplats. Den totala populationen är jämt fördelad vad gäller civiltillstånd. Av dem som är mellan 20-35 år upplevde 35 av 37 personer (95 %) måttlig till hög stress. I åldrarna 35-45 upplevde 13 av 14 personer (93 %) samma typ av stressnivå. Av de sjuksköterskor som är 45+ angav endast 8 av 9 (89 %) att de upplevde måttlig till hög stress. De övriga i grupperna upplever en lägre nivå av stress som inte förekommer dagligen. Av de personer som hade barn och ofta upplevde stress benämnde stressen måttlig till hög.
Stress påverkar människor på olika sätt, sjuksköterskorna beskrev att de bl.a. fick huvudvärk, blev trötta, irriterade samt fick förhöjd puls. Några fick ”hjärnstopp” och kände att de inte kunde fokusera och strukturera sitt arbete. En del beskrev symtom som frustrerad, orolig och magont och även lätt glömskhet förekom. Dessa symtom påverkar både deras arbete och privatliv genom att de glömmer saker såsom att signera listor, att de får mindre tid för patienterna och att de bär med sig en irritation och trötthet hem.
Hantering
Hur sjuksköterskorna hanterar sin stress skiljer sig åt, en del föredrar att prata med varandra, ber om hjälp, prioriterar det viktigaste och tar vara på sin fritid då de försöker koppla av med t ex träning och vänner. Andra föredrar att gå ut och röka en cigarett eller göra avslappningsövningar. 47 av 56 personer (84 %) angav att de inte hade någon möjlighet till stresshantering på sitt arbete. Nio personer angav att de hade möjlighet till stresshantering bl a genom att en massör kom till
avdelningen en gång i veckan, på en annan avdelning hade det precis startat en kurs i stresshantering. Det förekommer även ekonomiska bidrag till fysisk aktivitet på vissa avdelningar. En del av de tillfrågade angav att
avdelningsföreståndarna bidrog med att minska stressen genom att ringa in extra personal vid personalbrist och köpa in gott bröd till fikan.
Förslag till förbättringar
Förändringar som sjuksköterskorna skulle vilja ha är att ledningen ger personalen bättre förklaring av arbetsuppgifter samt tydligare riktlinjer vad gäller planering av vårdplatser och överbeläggningar. Man skulle även vilja ha mindre
18
patienter eller alternativt mer personal. De skulle även vilja ha möjlighet till avlastningssamtal, öppna diskussioner samt få möjlighet att lära sig olika former av stresshantering. Sjuksköterskorna skulle även vilja ha minst tio timmar för återhämtning mellan arbetspassen och en längre semesterperiod. De vill även ha möjlighet att påverka sin arbetstid och förläggning av den. Bättre personalresurser och hjälpmedel, mer kontinuitet i arbetet och en bättre kommunikation mellan de olika yrkeskategorierna hade även kunnat påverka arbetsförhållandena till det bättre, anger sjuksköterskorna.
Tabell 1. Resultattabell.
Karakteristika Antal Totalt
1, Kön Kvinna 58 Man 2 60 2, Ålder 20-35 37 35-45 14 45- 9 60 3, Civilstatus Gift 22 Sambo 19 Ensamboende 17 Särbo 2 60 4, Barn Ja 23 Nej 37 60
6, Äter du lunch varje dag?
Ofta 24 17 8
Sällan 11 60
8, Kan du slappna av vid rast?
Ofta 17 20 16
Sällan 7 60
9, Upplever du stress på din arbetsplats?
Ofta 17 23 16
Sällan 4 60
10, Om du upplever stress, är den:
Låg 3 Måttlig 40
Hög 16 59
11, Hur ofta upplever du stress?
Varje dag 14
Några ggr / v 40
Sällan /aldrig 6 60
14, Påverkar stressen ditt arbete / arbetsresultat?
Inte alls 7
19
12
Hög grad 8 58
16, Har ni möjlighet till stresshantering på arbetsplatsen?
Ja 9
Nej 47 56
17, Bidrar avdelningsföreståndaren med att minska stressen?
Hög grad 4
19 18
Låg grad 11 52
RESULTATDISKUSSION
Resultatet diskuteras utifrån samma fem huvudteman som presenterades i resultatet.
Definition
Oavsett hur sjuksköterskorna definierar stress så har de vissa saker gemensamt. När vi frågade hur sjuksköterskorna såg på stress ansåg de flesta att stress hade en negativ betydelse. De beskriver symtom och situationer som innebär risk för deras egen hälsa såsom fysiska och psykiska påfrestningar, lite med tid, hög
arbetsbelastning m m. Lambert, V et al (2001) tar i sin studie upp att just hög arbetsbelastning är en mycket vanlig stressfaktor bland sjuksköterskor runt om i världen. De fick även fram hur vanligt det är med höga krav i kombination med lågt beslutsutrymme. Det var få som beskrev positiv stress även om detta
förekom. Dessa personer beskrev att så länge stressen är inom rimlig mängd och kan hanteras kan den påverka deras arbete positivt eftersom de då blev mer effektiva och skärpta samt fick en känsla av utmaning. Dessa är troligen
stresståliga människor som antingen har låga eller höga psykologiska krav och ett bra beslutsutrymme enligt Karasek, de befinner sig därmed antingen i avspänt eller aktivt arbete där de har god förmåga att kontrollera sin situation. De kan även befinna sig i passivt arbete då de inte längre bryr sig om sitt arbete och därför inte känner av någon stress.
Som beskrivits tidigare tar arbetslivsinstitutet (a), 2004-04-08 upp att det finns olika faktorer som påverkar hur människan reagerar på stress så som
levnadsvanor, sociala situationer och hur man hanterar påfrestningar. Vidare förklarar de att ålder, fysisk och psykiska balans påverkar stresståligheten. På en arbetsplats finns det ett flertal faktorer som bör undvikas för att minska stressen anser arbetslivsinstitutet (b), 2004-04-08 t ex höga krav, för mycket att göra, tidsbrist, brist på återhämtning och otydliga mål. Just dessa faktorer har sjuksköterskorna beskrivit som stressfaktorer. Enligt Doncebic, T et al (1998) visar deras studie bland sjuksköterskor i Kroatien och Sverige att de höga kraven, den höga arbetsbelastningen och brist på stöd orsakar stress. Vidare förklarar arbetslivsinstitutet (b), 2004-04-08 att andra faktorer som sjuksköterskorna inte har nämnt men som troligen förekommer är buller, mobbning, diskriminering, ensamarbete och oregelbundna arbetstider. Detta styrker även Taylor, S et al (1999) då de beskriver att dåliga attityder bland kolleger, brist på stöd, avbrott som t ex telefonsamtal samt en störande omgivning påverkar stresskänsligheten.
20
Eftersom dessa faktorer påverkar ens hälsa och arbetsprestation negativt bör man se över dessa och se om de kan undvikas.
Definitionen av stress verkar inte bero på ålder, civilstånd eller antal år inom vården utan snarare på den egna upplevelsen, eftersom så gott som alla oavsett åldersgrupp givit likartade definitioner. Genusperspektiv kunde inte dras
slutsatser kring då det var en så kraftig majoritet av kvinnor bland respondenterna. Förekomst
I vårt resultat fann vi att det förekommer stress bland sjuksköterskor. Även om vi bara fick fram att 18 personer hoppar över sin lunch p g a att de är överbelastade eller av andra orsaker inte hinner, så finns det trots allt ett flertal personer som anger att de äter lunch men att de inte kan slappna av under tiden. Många av sjuksköterskorna beskrev i enkäten att anledningen till att de inte äter lunch var p g a att de var överbelastade med arbetsuppgifter vilket gjorde att de inte hann eller att de ville sluta tidigare för att kunna lämna stressen. Detta är inget bra tecken eftersom Karasek beskriver just dessa symtom när man är på väg in i spänt arbete, som med tiden kan leda till utbrändhet och andra hälsoproblem. Vi tror därför att sjuksköterskorna befinner sig i det "aktiva arbetet" vilket innebär höga psykologiska krav med bra beslutsutrymme, denna kombination är bra för produktionen eftersom man får mycket gjort men mycket farlig för den egna hälsan. Detta beskriver sjuksköterskorna genom att de vill få gjort så mycket som möjligt under kort tid och att de inte hinner äta lunch. Vissa säger att anledningen till att man hoppar över att äta är för att komma hem tidigare och på så sätt lämna stressen. Detta kan då precis som Karasek beskriver leda till att de går in i det så kallade "spända arbetet" där de har så höga krav att de inte klarar av att utföra dem och därmed påverkas deras hälsa negativt. Det som sjuksköterskor alltid bör eftersträva är det så kallade ”avspända arbetet”, som en del av sjuksköterskorna i denna undersökning beskriver med att de tar sin lunch och kan slappna av under den, vilket betyder att de kan koppla bort de krav omgivningen ställer på dem. Enligt arbetslivsinstitutet (a) 2004-04-08 har kroppen störst tolerans mot stress i åldrarna 20-35, men detta förutsätter att man vårdar sin hälsa väl. Detta kan vi inte se bland sjuksköterskorna som befann sig i gruppen 20-35 år eftersom majoriteten ofta upplevde stress på sin arbetsplats. Detta tror vi kan bero på att de inte har jobbat som sjuksköterskor så länge vilket kan innebära att de har högre krav på sig själva och att de inte riktigt funnit sig i sin roll som sjuksköterskor. Just detta styrker Lambert, V, et al (2001) då de fick fram att det var en stor stressfaktor att vara nyexaminerad sjuksköterska och att de då kan känna otillräcklighet och osäkerhet i sin nya roll. Vi kan inte se ett samband att stressen skulle kunna bero på deras civiltillstånd eller att de har barn eftersom bara någon enstaka i denna grupp hade familj. Även majoriteten av personerna i gruppen 35-45 år upplevde ofta stress men till skillnad från förra gruppen hade nästan alla av dessa barn. Taylor, S et al (1999) fick fram i sin studie att de sjuksköterskor som hade barn oftare upplever hög stress än de som inte hade barn vilket kan vara en anledning till den höga stressen i denna grupp. Eftersom personerna i denna åldersgrupp borde vara insatt i sin roll som sjuksköterskor och eftersom de flesta har jobbat flera år inom vården borde inte osäkerhet eller oerfarenhet vara en orsak till stress. Därför kan vi inte som i förra gruppen anta att stressen beror på detta utan snarare kan det bero på att deras barn nu befinner sig i skolåldern vilket innebär mer stress för föräldrarna. De flesta i denna grupp är dessutom sambo eller gifta. Detta i sig kan vara ett stressmoment då man inte kan slappna av efter arbetet, eftersom
21
man har ett hem att sköta och fler personer än sig själv att tänka på. Detta kan göra att man tar med sig stressen hemifrån till jobbet och tvärt om. Detta styrks av Lambert, V et al (2004) då de visar i sin studie att de med hög arbetsbelastning och med stor familj upplevde fler symtom av stress än andra. De kunde även se i sin studie att en kombination mellan stressorer på arbetet och i hemmet var en bidragande faktor till stress. Av de sjuksköterskor som befann sig i gruppen 45+ angav en tredjedel att de ofta upplevde stress. Att de är så få som upplever stress kan bero på att de varit inom yrket länge och känner sig säkra i sin arbetssituation och dess rutiner. Med tanke på att denna grupp består av så få personer och
eftersom så få av dem som representerades hade barn kan vi inte säkert veta om vi hade fått ett annat svar om denna urvalsgrupp hade varit större.
Upplevelse
Alla utom tre sjuksköterskor i samtliga åldersgrupper angav att stressen var måttlig till hög på deras arbetsplats. Majoriteten av de tillfrågade uppgav att de upplevde stress från några gånger i veckan till varje dag, endast sex personer angav att de inte upplevde någon stress över huvud taget. Vad kan detta bero på? Kan dessa sex definiera stress annorlunda eller är det bara stresståliga?
Det är tydligt att stress förekommer på avdelningarna och att personalen påverkas av den. De flesta beskriver stressen med symtom som för oss verkar oroväckande såsom huvudvärk, irritation, förhöjd puls, glömska och trötthet. Just dessa
symtom förklarar Jones (2001) som mycket vanliga. Enligt honom yttrar sig stress genom koncentrationssvårigheter, glömska, svårighet att slutföra arbetsuppgifter samt att de blir kritikkänsliga. Hearly, C et al (2000) styrker också detta i deras studie då den visar att stressen påverkar sjuksköterskor genom att dem uppvisar tecken som humörförändringar, spänningar, oro, trötthet, depression och andra negativa känslor. De negativa symtom som sjuksköterskorna i vår studie uppvisar tyder på att de befinner sig i ”spänt arbete” vilket innebär höga psykologiska krav med dåligt beslutsutrymme, vilka redan har lett till fysiska tecken. Vidare
förklarar även Ljung och Friberg (2004) att andra fysiska tecken kan yttra sig som t ex en ökad hjärtfrekvens och högre blodtryck. Dessa påpekar även att
människans stressystem är anpassat för kort aktivering för att sedan återgå till viloläge för återhämtning. Vid långvarig stress uppstår det störning i regleringen av kortisol och katekolaminer, vilket i det långa loppet kan orsaka hypertoni, höga blodfetter samt insulinresistens. Därför bör sjuksköterskorna vara uppmärksamma på dessa symtom så de kan förhindra att drabbas av dessa följdsjukdomar.
Eftersom stressen påverkar de flesta sjuksköterskornas arbete negativt så befinner dessa sig förmodligen i ett spänt arbete, precis som vi diskuterat tidigare. När denna typ av arbete förekommer finns det en risk att det inte bara är de själva som skadas utan även att brister i arbetet uppkommer och att patienterna blir lidande. Taylor, S et al (1999) påpekade just detta i deras studie då den visade att
sjuksköterskornas stress påverkar deras arbetsprestation genom bristande kvalitet i omvårdnaden av patienterna. Studien visade även att stressen påverkade
sjuksköterskornas egna hälsa samt deras arbetstillfredsställelse. Hantering
Majoriteten av sjuksköterskorna angav att de inte har tillgång till någon form av stresshantering på arbetet, utan att de hanterar sin stress genom att prata med varandra och prioritera de viktigaste arbetsuppgifterna. Ceslowitz, S (1989) visade i sin studie att de bästa sättet att hantera sin stress på var genom socialt
22
stöd och att använda sig av problemlösande aktiviteter samt söka information om hur man kan förbättra situationen. Bailey och Clark (1992) påpekar att det är viktigt att sjuksköterskorna har kunskap om stress och stresshantering då detta hjälper henne/honom på två sätt i arbetet. För det första hjälper det sjuksköterskan i patientvården, eftersom hon lär sig att känna igen symtomen på stress. På så sätt kan hon hjälpa patienten att se och hantera dennes stress. För det andra lär sig sjuksköterskan att hantera sin egen stress och får på så sätt kontroll över sitt liv och egen hälsa, hon kan då även lättare koncentrera sig på att hjälpa patienten. En liten del av sjuksköterskorna anger att de har tillgång till stresshantering då bland annat genom att en massör kommer till avdelningen samt kurs i stresshantering. Hälften av sjuksköterskorna angav att avdelningsföreståndaren bidrar bl a med att minska stressen genom att ringa in extrapersonal vid behov. Detta låter som något alla avdelningar bör eftersträva för att minska stressen och få en bättre arbetsmiljö med frisk personal. Arbetslivsinstitutet (e) 2004-04-08 påpekar att stressforskning har visat att inflytande och kontroll över det egna arbetet gör att man skapar en balans mellan omgivningens krav och egna förmåga. Detta är viktigt för
sjuksköterskorna och deras arbetsgivare att tänka på när de vill minska stressen på arbetsplatsen. Det har enligt Arbetslivsinstitutet (d) 2004-04-08 utvecklats ett stresstopprogram där man lär sig hur stressen uppkommer och hur den påverkar kroppen. Det finns även avslappningsövningar som meditation och visualisering som ger god effekt. Detta kan vara ett bra alternativ och komplettering till stresshanteringsprogram för sjuksköterskorna
Förslag till förbättringar
Vi anser att avdelningsföreståndaren bör engagera sig mer i sin personals fysiska och psykiska hälsa. En lyhörd chef bör lyssnar på sina anställda och kan börja med att tillsammans gå igenom arbetsuppgifter och rutiner på avdelningen. Detta styrker Lambert, V et al (2001) i sin studie och påpekar att en stor källa till stress är dåligt samspel mellan de anställda och chefen. I enkäten så beskrev många av sjuksköterskorna att de för att minska stress önskade mindre administrativt arbete, färre patienter och mer personal. Lambert, V et al (2001) påpekar att några
orsaker till den höga arbetsbelastningen och därmed stress är just ökandet av pappersarbete/dokumentation, för lite personal samt överbelastning av patienter. Enligt arbetslivsinstitutet (Arbetslivsinstitutet (e), 2004-04-08) har stressforskning visat att det viktigaste medlet för den egna stresshanteringen är att ha inflytande och kontroll över det egna arbetet, så att man kan skapa en balans mellan
omgivningens krav och egen förmåga. Detta kan uppfyllas genom att chefen och de anställda har en öppen dialog så att bådas behov kan tillfredställas. På detta sätt kan de anställda få inflytande och bättre kontroll över sitt arbete. Det hade även varit bra att försöka utöka sjuksköterskornas beslutsutrymme så att de bättre kan motsvara de höga krav de ställs inför. På så sätt kan de komma ifrån det spända arbetet och uppnå balans i sitt arbete. Som hjälp till förändringar skulle man kunna använda sig av Karaseks och Theorells krav-kontroll modell som underlag. Sjuksköterskorna påpekade att kommunikationen och samarbetet mellan dem inte riktigt fungerade. Det är mycket viktigt att detta fungerar eftersom det kan
förhindra att missförstånd, konflikter och därmed att stressiga situationer uppkommer. Lambert, V et al (2001) visade att konflikter på arbetsplatsen är en stor faktor till stress. Sjuksköterskorna beskrev även i vår enkät att de skulle vilja ha bättre möjlighet att påverka sin arbetstid och förläggning av den. Lambert, V et al (2001) styrker även detta med att oregelbundna arbetstider är en av de stora stressfaktorerna bland sjuksköterskor.
23
Vi tycker även att man borde använda sig av någon typ av stresshantering på avdelningarna. Ceslowitz, S (1989) studie visar att personal som använde sig av stresshantering som t ex planerande problemlösning d v s att man använder sig att problemlösande aktiviteter och informationssökning för att förbättra situationen, positiv utvärdering samt sökandet av socialt stöd upplevde låga nivåer av stress. Därför tror vi att detta är bra stresshanteringsstrategier som kan användas för att förbättra sjuksköterskornas situation.
METODDISKUSSION
I vår studie valde vi att ta med 60 sjuksköterskor för att få en lagom stor
population. Urvalet skulle begränsas till tre kliniker eftersom där arbetar många allmänsjuksköterskor vilket var ett krav för att ingå i vår studie.
De tre klinikernas verksamhetschefer kontaktades om tillstånd för att delta i studien. Efter att ha skickat ut kort information om vår studie samtyckte samtliga kliniker till att delta. Efter godkännandet från etikrådet vid Hälsa och samhälle skickade vi ut vår projektplan till de i studien ingående avdelningarna. Detta för att sjuksköterskorna skulle kunna ta del av studien och se om de ville delta. Vi hade planerat att ge information om studien samt dela ut frågeformuläret vid en arbetsplatsträff. För att minska risken för bortfall ville vi att enkäterna skulle fyllas i och lämnas till oss samma dag. Eftersom avdelningsföreståndarna själva ville ombesörja utdelning och informationen till sjuksköterskorna fick vi ingen möjlighet att personligen träffa sjuksköterskorna. Detta tror vi kan ha påverkat det stora bortfallet vi initialt fick i studien. Endast två av våra 60 enkäter hade
lämnats vidare till sjuksköterskorna. Vid det andra tillfället delade vi själva ut återstående 58 frågeformulär jämnt fördelade på de tre klinikerna. Samtliga enkäter besvarades nu av de tillfrågade sjuksköterskorna.
Då sjuksköterskorna fick lämna in enkäterna till sin avdelningsföreståndare kunde vi inte upprätthålla den anonymitet som vi hade önskat. Det kan också ha påverkat viljan att svara på vår enkät. Framförallt frågorna som rörde stresshantering och i vilken utsträckning avdelningsföreståndarna bidrog till att minska stressen hade internt bortfall. Detta kan bero på att anonymiteten inte kunde upprätthållas till fullo. För att säkra anonymiteten mellan sjuksköterskorna och deras chefer borde vi ha delat ut kuvert tillsammans med enkäterna. Sjuksköterskorna utryckte oro framförallt för att deras chefer skulle se vem som hade svarat vad.
Eftersom vi inte har kontroll på bortfallet d v s de sjuksköterskor som inte ville svara på enkäten finns det anledning att tro att enbart de som frivilligt ville delta hade ett intresse i ämnet. Vi kan alltså inte dra några slutsatser utifrån vår studie då vi inte vet om de sjuksköterskor som valde att delta var de som kände sig stressade i arbetet eller tvärtom inte kände sig stressade. Vår ursprungliga tanke att urvalet skulle utgöras av 20 sjuksköterskor från varje klinik kunde vi dock fullfölja. Det är även möjligt att vi hade fått fram andra typer av svar om
urvalspopulationen hade varit mer jämt fördelad över åldersgrupperna. Vi fick en större population av 20-35 åringar än i de övriga grupperna, detta p g a att de var ett större antal och att de även hade ett större intresse av att delta. Vi kunde ha
24
påverkat till att få en mer jämt fördelad population avseende ålder genom att efterfråga fler personer ur de andra åldersgrupperna.
Frågeformuläret som användes för att belysa sjuksköterskornas stress och stresshantering konstruerade vi själva för att få fram de svar vi sökte. Frågorna i enkäten symboliserar våra frågeställningar d v s: Hur definierar sjuksköterskorna begreppet stress? Föreligger det stress bland sjuksköterskorna på klinikerna? Hur upplever sjuksköterskorna stressen på sin arbetsplatts? Hur hanteras stressen av sjuksköterskorna? Det var alltså utifrån dessa frågeställningar som vi formulerade frågorna till enkäten så att vi skulle kunna besvara vårt syfte. Vi har förstått att det vore bättre att använda ett frågeformulär som varit validitets- och reliabilitets-testat. Utifrån den teoretiska referensram (Karasek & Theorell) som vi använt kunde vi ha utgått från deras validerade frågeformulär. Vi hade då också kunnat jämföra våra resultat med andra studier gjorda med samma instrument. Vi kan även nu i efterhand se att en del frågor borde ha blivit utformade på annat sätt för att kunna förstås och lättare hanteras vid analys. Vi borde haft mindre öppna frågor med bättre formulering, detta hade gjort det både lättare för oss och respondenterna.
Vi analyserade enkäterna var för sig och jämförde sedan våra svar. Eftersom vi inte har stor erfarenhet eller tidigare kunskap inom detta område finns det en möjlighet att analysen hade sett annorlunda ut om någon utomstående med mer erfarenhet hade granskat enkäterna. Vi anser dock att vår analys är fullt trovärdig. Vi sökte information från Internet där vi använde oss utav kända sidor såsom Karolinska institutets och arbetslivsinstitutets hemsidor. Vi sökte även
vetenskapliga artiklar från databasen Elin. Anledningen till att vi bara har artiklar från databasen Elin är för att där finns fler artiklar i fulltext men också att vi p g a tidsbrist inte kunde beställa. En annan anledning är också att när vi gjorde
sökningar i andra databaser fann vi samma artiklar som i Elin. Vi använde oss av sökorden Stress and nurse* och Theorell,T. Vi hittade många artiklar som belyste vårt ämne men efter att vi läst igenom abstrakten fann vi 12 som väckte vårt intresse att läsa vidare. Av dessa artiklar beslöt vi att använda oss av sex stycken. Dessa läste vi igenom var för sig och jämförde senare våra resultat. De övriga artiklarna vi använt oss av tog vi från läkartidningar. Vi har även använt oss av böcker. Vi använde oss av Malmö högskolas bibliotek på Hälsa och samhälle och av Malmö stadsbibliotek.
Slutsatser
Vi hade som syfte att undersöka om det förekom stress i arbetslivet, hur den i sådana fall upplevdes och hanterades av sjuksköterskorna. Vi ville även upplysa sjuksköterskorna om sin arbetssituation och hur de kan förändra den. Även om denna studie bara tar upp sjuksköterskornas situation finns samma problem bland annan vårdpersonal och kan därför användas även av dem. Vi har genom studien fått god insikt i sjuksköterskornas arbetssituation och hur de upplever och
hanterar sin egen stress. Denna studie har kunnat påvisa att stress föreligger inom sjuksköterskeyrket och hur den hanteras. Den har även visat vilka symtom som sjuksköterskorna uppvisar vid stress samt hur deras arbete påverkas. Vi hoppas även att vi har kunnat bidra med att ge sjuksköterskorna information om stress och hur de kan hantera och bemöta den. Detta för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård samt information om hur sjuksköterskorna ska ta hand om sin egen hälsa på ett bra sätt.
25 Framtida forskning
Det hade även varigt av intresse att undersöka om stress påverkar män och kvinnor olika men eftersom det bara var två män som deltog i studien kunde inte detta göras. Vi kunde inte heller ha påverkat att fler män deltog eftersom det inte fanns så många fler. Det hade även varit av intresse att se om patienterna påverkas av sjuksköterskornas stress och i sådana fall hur de påverkas, men detta har vi inte haft som avsikt att göra i denna studie.
26
REFERENSER
Arbetslivsinstitutet a) www.arbetslivsinstitutet.se/stress/individ/vem_ar.asp (2004-04-08) Arbetslivsinstitutet b) www.arbetslivsinstitutet.se/stress/individ/hur_paverkar.asp (2004-04-08) Arbetslivsinstitutet c) www.arbetslivsinstitutet.se/stress/individ/mentala_krav.asp (2004-04-08) Arbetslivsinstitutet d) www.arbetslivsinstitutet.se/stress/individ/stressforskning.asp (2004-04-08) Arbetslivsinstitutet e) www.arbetslivsinstitutet.se/stress/individ/hur_hanteras.asp (2004-04-08) Arbetslivsinstitutet f) www.arbetslivsinstitutet.se/stress/tema_stress/stress_en_maktfraga.asp (2004-04-08)Bailey, R, Clarke, M (1992) Att hantera stress i vården. Arlöv: Berlings Buddha.nu
http://members.chello.se/dubbelhaka/em-int/em-int.html (2004-05-05)
Börjesson, M Jonsdottir, I (2004) Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen Volym 101 Nr 15-16
Ceslowitz, S B (1989) Burnout and copingstrategies among hospital staff nurses.
Journal of Advanced Nursing, 14, 553-557.
Doncebic, T, et al (1998) Comparison of stress, job satisfaction, perception of control, and health among district nurses in Stockholm and prewar Zagreb. Scand
J Soc Med 1998, 2 (106-114).
Dotevall, G (2001) Stress och psykosomatisk sjukdom, Lund: Studentlitteratur Healy, Christine M., McKay, Michael F (2000) Nursing stress: the effects of coping strategies and job satisfaction in a sample of Australian nurses. Journal of
Advanced Nursing, 31, 681-688.
Jones, H (2001) Handbok i stresshantering Karolinska institutet
27
Lambert, V, et al (2004) Workplace stressors, ways of coping and demographic characteristics as predictors of physical and mental health of Japanese hospital nurses. International Journal of Nursing Studies 41, 85-97.
Lambert, V et al (2001) Literature review of role stress/strain on nurses: An international perspective. Nursing and Health Science, 3, 161-172.
Lewis, D (1995), Stoppa stressen! Göteborg: Kommentus Förlag AB
Ljung, T, Friberg, P (2004) Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen, Nr 12,
Volym 101
Peiffer, V (1999) Stresshantering. Stockholm: Svenska förlaget Sunt liv a)
http://www.suntliv.nu/templates/page___2244.asp (2004-04-08) Sunt liv b)
http://www.suntliv.nu/templates/Page____2240.asp (2004-04-08)
Taylor, S, et al (1999) Nurse's cognitive structural models of work-based stress.
Journal of advanced Nursing, 29, 974-983.
Theorell, T (1993) Krav-Kontroll-Stöd. Ny modell i arbetsmiljöforskning.
28
BILAGOR
Bilaga 1: Enkät
