• No results found

” Joy Elementary school ” Fredrik Thulin ”Grundskolan Gl ädjen ”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "” Joy Elementary school ” Fredrik Thulin ”Grundskolan Gl ädjen ”"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fredrik Thulin

Handledare/ Stefan Petersson, Brady Burroughs

Supervisor

Examinator/ Erik Wingquist

Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

5 juni 2017

”Grundskolan Glädjen”

” Joy Elementary school”

(2)

Abstract

The task was to design a elementery school for about 300 children at Solvalla trotting track. The elementary school would also have a pre-school department. At present, the area is relatively deserted, with only one kebab resturant, a driving school and

Solvalla trotting track. During daytime when the trotting track is not active, the area is completely empty of people. There is also plenty of woodland and a height as there is a radar tower on top of it. Close to the area you will find Bromma blocks,

Bromma Airport and Sundybergs Centrum. This unexploited area has long been an interest in doing something for Stock-holms stad.

The proposal has a very open environment, both indoors and outdoors. Rounded corners and an arc furthest of wood panels make the elementary school appear to be endless and alive. In addition, it contributes to the aesthetic expression. In the

midd-le of the school you will find a tunnel that midd-leads out from the road to the courtyard. By the way, the three top planes are pro-jected from the basement, which means that it forms a larger area for bushes and that it looks like the building’s body is

levita-ting. Because the floor has a height of 3 meters, the windows are also higher (2.5 meters).

On the basement level you will find the sports hall, the common cloakroom for the elementary school, the fan room and the main entry of the school. At level 1 you will find the dining room, entrance and the preschool’s first level. At level 2 you will find grade 1 and 2 of the elementary school and the two remaining departments of the school. At level 3 you will find grade 3

(3)

Sammanfattning

Uppgiften var att designa en grundskola för ca 300 barn vid Solvalla travbana. Grundskolan skulle även ha en förskoleavdel-ning. I nuläget så är området relativt öde, med endast en kebabresturang, en körskola och Solvalla travbana. Under dagtid då inte travbanan är aktiv så är området helt tomt på människor. Det finns även gott om skogsområden och en höjd som det finns ett radartorn på. I nära anslutning till området så finner man Bromma blocks, Bromma flygplats och Sundybergs

Cen-trum. Denna oexploaterade yta har gjort att det länge har funnits ett intresse till att göra något på platsen.

Förslaget har en väldigt öppen miljö, både inomhus och utomhus. Rundade hörn och en bågform längst vägen utav träpaneler gör att grundskolan ser ut att vara ändlös och levande. Dessutom så bidrar det till det estetiska uttrycket. I mitten av skolan

så finner man en tunnel som leder ut från vägen till gårdsplanen. Längst vägen så är även de tre övre planen utskjutna från källarplanet vilket bidrar till att det dels bildar en större yta för buskar samt att det ser ut som att byggnadens kropp leviterar.

Eftersom att våningsplanen har en höjd på 3 meter så blir även fönstren högre (2,5 meter).

På källarplan så finner man idrottshallen, det gemensamma kapprumet för grundskolan, fläktrummet och huvudentren till skolan. Vid plan 1 så finner man matsalen, ingången och förskolans första plan. Vid plan 2 så finner man årskurs 1 och 2 till grundskolan och de två resterande avdelningarna till föskolan. Vid plan 3 så finner man årskurs 3 och 4 samt en

(4)

Platsen

Solvalla, ett område som det tillsynes inte händer så mycket. Plat-sen består idag utav en hög höjd med ett radartorn på och Solval-las travbana. Förutom det så finns det även en stor skog och några kebabresturanger längst infarten till motorvägen som löper längst Solvallas travbana. Detta gör att platsen kan se väldigt öde ut när man kommer till platsen.

Naturen är väldigt orörd, det finns någon eller några få stigar i sko-gen, men annars är den ganska vildvuxen. När man kollar på det som finns omkring Solvalla finner man mycket. Till söder finns Brommablocks och Bromma flygplats samt Sundbybergs centrum. Till Väst så finner man stora grönområden, troligtvis pga att man vill ha det lågbebyggt eller obebyggt framför Bromma flygplats. Till Norr finner man även Spånga centrum. Om man kollar via en karta så har Solvalla blivit det området i mitten som av alla aktivitetscen-trum som är öde.

Platsen är idag oerhört oexploaterad och central, vilket innebär att platsen har goda förutsättningar att bli en ny stadsdel. Denna stads-del kom att kallas Solvalla stad. Just nu har projektet precis börjat, så många utav byggnaderna är i skisstadiet, men den huvudsakli-ga formen utav området är satt. Solvalla stads struktur är baserad på formen utav en solfjäder som centrerar sig mot höjden som radartornet står. Troligtvis pga att detta radartorn är väldigt monu-mentalt för platsen. Byggnadshöjderna kommer variera, men vid den angivna tomten vi fick för vår kandidat så kommer troligtvis byggnadshöjden vara runt 3-4 våningar. Solvalla stad kommer även anknytas till tvärbanan och motorvägen så det kommer finnas god tillgång till kommunikation mellan andra stadsdelar.

(5)

Konceptet

Det jag ville göra redan från början var att använda naturen och platsen till min fördel. Jag gillade tomtens placering och dess ut-formning. Jag tyckte även om den lilla höjdskillnad som skulle upp-stå längst vägen.

Tomtens placering och utformning är något som är väldigt viktigt för mig som arkitekt, den kan ge en ideer och en design redan inn-an det ens finns en byggnad på platsen. Minn-an kinn-an säga att minn-an rent mentallt kan föreställa sig något på platsen, något subtilt, något lockande. Det är det som påverkar mitt sätt att designa en byggnad. För att en byggnad skall passa in i ett område så behöver man, en-ligt mig, utforma byggnaden utifrån plats, materialitet och höjd-skillnader. För att inte tala om de byggnader som kommer finnas, eller finns omkring platsen.

När jag kollade igenom de olika kandidatinriktningarna så var det ingen plats som lockade mig så mycket som Solvalla. Jag gillade dess utformning, dess flexibilitet, höjdskillnaderna mm. Man kan säga att platsen på ett sätt lockade mig till den. Detta var anledning-en till varför jag valde att arbeta med Solvalla. Jag bestämde mig väldigt tidigt att jag kommer arbeta mycket med just den bågform som platsen har. Bågformen är väldigt intressant och tilltalande, vil-ket jag inte vill ta bort från platsen. Den är även lekfull, vilvil-ket passar väldigt bra in för en grundskola/ förskola. Jag kände att denna fasad som skulle uppstå längst gatan skulle symbolisera ingången till både gård och skola. Det är den plats som behöver vara öppen, så att det inte blir som en mur. När det kom till materialitet så tyckte jag att trä av något slag skulle finnas på fasaderna. Detta för att ge en så bra förankring till skogen bakom skolan.

Legend för 3D diagram

Idrottshall Fläktrum Entresituation/ altan Matsal/ Köksavdelning Korridor/ Kapprum Lärarrum Grundskola Förskola Fritidsavdelning/ balkong Allrum Kapprum Toalett med förrum Lekrum Vilrum Groventre Atalje Samlingsrum Matsal Personalrum Mötesrum Vilorum Personal toalett Personal kapprum Basrum Allrum Grupprum Atalje Kapprum Personalarbetsplatser Städ Förråd Toaletter Matsal Sporthall Omklädningsrum Kök Sopprum Disk Varumottagning Förråd Förråd Fläktrum,undercentral Förråd Tvätt Städ

(6)

Projektet

När man kommer längst gatan så möts man utav en träfasad med stora fönster (2,5 meter höga) som är tillsynes ändlös. Vid huvudentrén, som är helt öppen och bildar en tunnel till innergården, lämnar man sina barn vid grundskolan. Barnen tar sig vid entrén ner för en ramp till källarvåningen där de kan lämna av sig ytterkläder och skor vid ett stort kapprum. Varje barn har ett eget skåp som de kan lägga sina saker i, vilket sedan förseglas med ett lås. Sedan tar de sig upp genom den stora trappan in i skolan. Förskolebarnen lämnas inte vid huvudingången utan vid förskolans egen ingång som ligger vid innergården. När barnen kommer in i skolan så möts de direkt utav ett gemensamt kapprum där alla fyra avdelningar kan lämna sina saker i hyllor och lådor. Efter förskolebarnen har lämnat av sina saker så går dom in i den avdel-ning som barnen tillhör.

Förskolan och grundskolan hålls separerade för att det skall vara tydligt vad som är vad i skolan. Det gör att det blir enkelt för barnen att hitta vart dom skall samt att studienivån blir högre. Grundskolan har sin egen matsal på vån 1, där även kök och godsmottagning finns. I detta kök lagas maten, som sedan förs med vagn till försko-lans matsal som ligger på samma plan. Vid plan 1 så finner man även ingången till Idrottsavdelningen som har omklädningsrum, förråd, städutrymmen, lärarrum och en idrottshall. Vid plan 2 och 3 finns grundskolan. Årskurs 0-1 är på plan 2, årskurs 2-3 är på plan 3. Vid våning 3 så finner man även en balkong samt en fritidsavdel-ning som har extra ateljéer och verkstäder som barnen kan använda.

Gården är avskild på det sätt att förskolebarnen får större delen utav innergården. Förskolebarnens gård är även försett med ett gallerstaket för att se till att inga för-skolebarn springer in i skogen och tappas bort. Skolans innergård är även integrerad med både parken till söder och skogen. Detta gör att man optimerar utemiljön så mycket som möjligt.

När det kommer till byggnadens utformning så är alla fasader rundade eller bågfor-made, vilket gör att byggnaden inte får ett så hårt uttryck, utan mer ett milt uttryck. Detta gör att den bli mer lekfull. Platsen har som sagt utformat hur byggnaden ser ut. Den huvudsakliga träfasaden bärs även upp utav en betonggrund, vilket gör att fasaden längst gatan skjuter ut 1 meter från betongfasaden. Detta gör att den huvud-sakliga träfasaden ser ut att lite smått levitera från marken.

Interiörsrendering, klassrum

(7)

Fasad mot söder, 1:200

(8)

Sektion A-A, 1:200

(9)

15 14 13 12 11 10 Dräneringsrör Installationsutrymme Lemoniumgolv, 22 mm Golvvärme Värmeisolering, 300 mm Betongslab, 200 mm Gruslager Betonglager, 53 mm Puts 15 mm Värmeisolering 200 mm Betongvägg 300 mm Luftspalt 35 mm Gipsvägg, 19 mm Trägolv, 22 mm Golvvärme Luftspalt, 25 mm Betongslab, 200 mm Gips, 13 mm Betonglager, 53 mm Vattenavrinning Limträbalk, 100 x 240 mm Träpanal 25 mm Luftspalt 23 mm Vindskydd, 9mm Yttre isoleringsskikt, 45 mm Värmeisolering, 340 mm Ångspärr Inre isoleringsskikt, 45 mm Invändig träpanel, 13 mm Invändig träpanel, 13 mm Invändig träpanel, 13 mmIsolering, 13 mm

Trägolv, 22 mm Träpanel, 19 mm Träpanel, 19 mm Värmeisolering, 45 mm Gips, 13 mm Bjälklag med värmeisolering, 412 mm Infälld hängränna

Gips, 13 mmTräpanel, 19 mm Värmeisolering, 45 mmTräpanel, 19 mm

Funktspärr Värmeisolering, 285 mm Takstol utav massivträ Luftspalt, 25 mm Råspont, 45 mmTakpapp, 3mm

0 m 1 m 3 m 6 m

Fredrik Thulin A31T2A

Studio 4

(10)

References

Related documents

Ja, alltså de från Gottsunda hade väl generellt mindre pengar, så de hade kanske inte råd att göra lika mycket på fritiden.. Och sen är det såklart att man har det lättare i

(Filip, Umeå universitet) Falkheimer, Heide och Larsson (2009, 13) menar att organisationer varje dag ställs inför svårigheter att hantera uppkomna situationer där händelsen

Vingsle (2017) anser att en viktig del för att lyckas med att öka elevernas lärande är genom att lyckas med återkopplingen eller feedback som är benämningen i studien. 42) menar

Ja, jag tänker också när vi pratar om ungdomar att vi kan prata om att de befinner sig i riskmiljöer och att det kan vara sådär att man har oro för en ungdom men den har kanske

Studien avser mer explicit att behandla hur dessa lärare förhåller sig till betydelsefulla faktorer som påverkar implementeringen av dessa verktyg samt vilka

Nästa del är olika motiv till att behålla eller inte behålla sitt fackliga medlemskap som ska förklara hur individer upplever att fackföreningarnas arbete påverkar dem samt hur

I den ena av kommentarerna från filialernas personal kan man se att kommunen stödjer aktivt i den filialens konstutställningsverksamhet genom att bistå med sänkning av priser

Den andra är kollektiva varumärken eller kollektiva märk- ningar som används av olika producenter, i detta fall handlar det om Jämtland Smakriket, ett registrerat