Tillståndskontroll av maskiners säkerhet

(1)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet

Torbjörn Enberg

Huvudområde: Automation Högskolepoäng: 15 hp.

Termin/år: VT-20

Handledare: David Krapohl Examinator: Johan Sidén

Kurskod/registreringsnummer: ET108G

Utbildningsprogram: Automationsingenjörsprogrammet

(2)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet Sammanfattning

Sammanfattning

Provning och validering av säkerhetsfunktioner sker regelmässigt när en maskin tas i drift. Provning och validering sker i mindre omfattning senare i en maskins livscykel. Dokumentationen av sådan provning är även den mindre i omfattning senare i livscykeln. Mycket av arbetet runt maskinsäkerhet är fokuserat på riskanalyser och framtagning av SIL- eller PL-klass. Mindre vikt fästs vid att kontrollera om

säkerhetssystemet faktiskt fungerar som tänkt. ABB Motion service är serviceorganisation för ABB:s drivsystem som främst sysslar med frekvensomriktare och strömriktare. ABB Motion service erbjuder ett antal tjänster kopplade till drivsystem som till exempel innefattar olika typer mätningar, analyser och förebyggande underhåll på drivsystem ute i kundernas anläggningar. Tillståndskontroller är något som ABB Motion service utför dagligen så därför finns det intresse av att

undersöka hur en tjänst för tillståndskontroll avseende maskinsäkerhet kan utformas samt att undersöka om det finns ett intresse och behov av en sådan tjänst ute bland kunderna.

En enkät skickades ut till sexton stycken utvalda personer som i sitt arbete på olika sätt sysslar med maskinsäkerhet. Det kan vara i form av produktion, underhåll eller att ta fram lösningar vid modernisering.

Elva av de tillfrågade svarade inom en vecka och svaren har

sammanställts i den här rapporten. Sammanställningen visar på en skillnad i hur arbetet gällande maskinsäkerhet bedrivs mellan maskiner med tydliga krav på regelbunden service och besiktning som kranar och hissar respektive andra typer av maskiner. I det andra fallet

protokollförs inte den provning som utförs alltid på ett fullständigt sätt.

Man nöjer sig då med att avrapportera att en färdig instruktion har följts. Arbetsmiljöverket efterfrågar dokument arbetsgivaren som ska ha i sitt arbetsmiljöarbete vid inspektioner. Sådana dokument kan vara protokoll från provning. En avrapportering att en instruktion har följts går inte att likställa med ett punktvis protokoll med signatur och datum på respektive punkt. Den exakta juridiken där emellan har inte

undersökts. En beskrivning av tjänsten har tagits fram. Denna tillsammans med svaren på ett antal frågor ligger till grund för ett fortsatt arbete med att färdigställa tjänsten som en produkt som går att erbjuda.

Nyckelord: Maskinsäkerhet, validering, dokumentation

(3)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet Abstract

Abstract

Testing and validation of safety functions occur regularly when a machine is put into operation. Testing and validation take place to a lesser extent later in the life cycle of a machine. The documentation of such testing is also smaller in scope later in the life cycle. Much of the work regarding machine safety is focused on risk analyzes and development of SIL or PL class. There is less importance attached to check wether the safety system actually works as intended. ABB Motion service is a service organization for ABB:s drive system, which mainly deals with drives and inverters. ABB Motion service offers a number of services connected to drive systems, which include, different types of measurements, analyzes and preventative maintenance of drive systems in customers' facilities. Checking the state of drive systems are

something that ABB Motion service performs daily, so there is an interest in examining how a service regarding machine safety can be designed and to investigate whether there is an interest and need for such a service among customers.

A questionnaire was sent to sixteen selected people who in their work in various ways deal with machine safety. It can be in the form of

production, maintenance or developing solutions for modernization.

Eleven of the respondents responded within a week and the responses were compiled in this report. The compilation shows a difference in how the work on machine safety is conducted between machines with clear requirements for regular service and inspection such as cranes and elevators and other types of machines. In the second case, the performed testing is not recorded and documented in full. The only record of

testing states that an instruction has been followed. The Swedish Work Swedish Environment Authority requests documents that the employer must have in their work environment work during inspections. Such documents may be records from testing. Reporting that an instruction has been followed cannot be equated with a point-by-point protocol with signature and date at each point. The exact law regarding the difference has not been investigated. A description of the service has been prepared. The description and also clarifying a number of raised questions, forms the basis for continued work on completing the service

(4)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet Förord

Förord

Detta arbete har utförts som del av examinationen för

Automationsingenjörsprogrammet vid Mittuniversitet. Jag föreslog för min arbetsgivare, ABB, att ta fram ett förslag på en tjänst gällande tillståndskontroll av maskiners säkerhet. Jag vill tacka ABB för möjligheten att använda olika databaser och system under arbetets gång.

(5)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... ii

Abstract ... iii

Förord ... iv

Terminologi ... vi

1 Introduktion ... 1

2 Teori ... 3

3 Metod ... 4

4 Resultat ... 6

5 Diskussion ... 14

6 Slutsats ... 16

Referenser ... 19

Bilagor ... 21

(6)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet Terminologi

Terminologi

Akronymer

SIL Safety integrity level (1-4). Metod för att verifi- era uppställda säkerhetskrav i säkerhetssystem, gäller elektriska komponenter

PL Performance Level. Prestanda nivå (a-d) i säkerhetssystem, gäller alla typer av komponenter

ABB Asea Brown Boveri, teknikföretag

AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling

CE Conformité Européenne - Överensstämmelse med EU-direktivet

SS Svenskt standard

EN European norm – Europa standard

ISO Global standard från International Organiza- tion for Standardization

(7)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 1 Introduktion

1 Introduktion

Erfarenheten säger att även om en maskinägare har bra överblick och kontroll över sin anläggning som helhet när det gäller underhåll och reservdelar, saknas ofta samma överblick och kunskap när det gäller säkerhetssystem i allmänhet. För det mesta saknas rutiner för provning och dokumentation av säkerhetsfunktioner.

1.1 Bakgrund och motivering

ABB har en stor portfölj med produkter inom bland annat elkraft, drivsystem och styrsystem. Motion service är serviceorganisation för drivsystem som främst sysslar med frekvensomriktare och strömriktare.

Motion service erbjuder ett antal tjänster kopplade till drivsystem som till exempel innefattar olika typer mätningar och analyser. En annan bärande del är förebyggande underhåll av drivsystem ute i kundernas anläggningar. Kunderna återfinns till största delen inom papper- och massaindustri, metallindustri, processindustri, gruvanläggningar, fordonsindustri och olika kraft- och värmeverk. Tillståndskontroller är något som ABB Motion service utför dagligen. Därför finns det intresse av att undersöka hur en tjänst för tillståndskontroll avseende

maskinsäkerhet kan utformas samt att undersöka om det finns ett intresse och behov av en sådan tjänst ute bland kunderna.

1.2 Problemformulering

En tjänst där ABB Motions service utför provning av

säkerhetsfunktioner i kundens anläggning behöver hålla en lika hög nivå som andra tjänster då det gäller att hålla sig tillämpliga regelverk, att utföra tjänsten på ett professionellt sätt och att lämna en

återkoppling till kund som håller en genomgående hög standard. Den här rapporten är tänkt att visa på hur man bör hantera de olika

regelverken, vad som bör ingå i utförandet och hur dokumentationen bör utformas för att senare kunna gå vidare med en affärsmässig

utveckling av tjänsten. Rapporten ska även klargöra potentiella kunders behov och intresse för en sådan tjänst.

(8)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 1 Introduktion

1.3 Avgränsningar

Arbetet är tänkt att fokusera på huruvida ABB Motion service kunder har ett behov av en tjänst för tillståndskontroll av maskinsäkerhet. Ett första underlag som beskriver tjänsten ska tas fram.

Inget verkligt exempel kommer att utföras under arbetets gång då de flesta anläggningar har infört besöksförbud på grund av Corona- pandemin. Inget färdigt protokoll för tjänsten kommer att tas fram.

1.4 Konkreta och verifierbara mål

Genom att ställa frågor till ABB Motion service kunder och andra med kunskap om maskinsäkerhet kan man få svar på om ett behov av tjänsten finns.

Gå igenom tillämpliga lagar, direktiv och andra källor för att synliggöra de delar som handlar om provning av säkerhetsfunktioner under en maskins livscykel.

Fem stycken delmål gällande tjänstens utformning har tagits fram.

• Metodik och arbetsbeskrivning för tjänsten

• Tydlig beskrivning av begränsningar i tjänsten

• Tydlig beskrivning av maskinägarens ansvar och ABB:s ansvar för provade säkerhetsfunktioner

• Lämplig omfattning, hur stort eller litet jobb är rimligt.

• Med avseende på äldre maskiners konstruktion, vilken SIL-/PL- klass motsvaras?

(9)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 2 Teori

2 Teori

Arbetsmiljölagen är utgångspunkten för en säker arbetsplats. Lagen säger att en arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa eller olycksfall [1]. Inom EU gäller maskindirektivet 2006/42/EG vars syfte är att maskiner som säljs på den inre marknaden ska ha en grundläggande säkerhet och ett grundläggande skydd mot ohälsa för användarna. I Sverige används Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 som är en översättning av 2006/42/EG. Maskiner som tas i drift idag omfattas av maskindirektivet. Maskinen ska CE-märkas och uppfylla kraven i AFS 2008:3 [2]. Maskiner tillverkade före 1 januari 1995, då Sverige gick med i EU, gäller att krav i AFS 2006:4, bilaga A, ska vara uppfyllda [2]. Underhåll, kontroll och provning av maskiner tillverkade före 1 januari 1995 beskrivs i AFS 2006:4, §§ 17 – 21. Där står att så länge en arbetsutrustning används ska den underhållas så att den uppfyller gällande krav. Med det menas att maskinsäkerheten ska fungera som det är tänkt. Om en arbetsutrustning slits ska regelbundna kontroller utföras samt sådana kontroller eller prov dokumenteras och följas upp [3]. För säkerhet i styrsystem gäller SS-EN ISO 13849. I standarden anges hur dokumentation ska utformas med avseende på underhåll av säkerhetsfunktioner och validering av dessa instruktioner [4]. Det finns rekommendationer gällande tolkning av innehållet i olika standarder i Recommendation of use sheets (RfUs). Intervall för

provning av säkerhetsfunktioner på CE-märkta maskiner med två- kanaliga säkerhetskretsar och elektromekaniska säkerhetsutgångar rekommenderas till 1 månad för SIL 3 eller PL e och 12 månader för SIL 2 eller PL d [5]. I rapport SP 2009:03 framgår att tjugofem procent av de allvarliga olyckstillbuden inträffar under livscykelfaser efter

driftsättning på grund av ändringar eller underhåll [6]. Det är den fjärdedelen som det här arbetet handlar om. Att kontrollera om

säkerheten fungerar som förväntat på maskinen, om det finns adekvat dokumentation, om det ur driftsäkerhetssynpunkt finns reservdelar och om andra saker ändrats runt maskinen som påverkar säkerheten. Detta ska även kunna dokumenteras och presenteras på ett tydligt och bra sätt.

(10)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 3 Metod

3 Metod

Att rikta in sig på huruvida maskiner i drift är säkra efter provning och genomgång riktar om fokus från saker som PL- och SIL-klasser till att mer handla om de grundläggande delarna i Arbetsmiljölagen som kap 2, § 2: ”Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att

förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.” och kap 2,

§ 2a: ”Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta.” och vidare ”Arbetsgivaren ska i den

utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas”[1].

Genom att ställa frågor till ABB Motion service kunder och andra med kunskap om maskinsäkerhet kan man få svar på om ett behov av tjänsten finns. Studien har genomförts med hjälp av samtal/intervjuer och skriftliga frågor till personer ansvariga för maskiners säkerhet och till andra personer med erfarenhet av arbete med maskinsäkerhet.

Frågorna har utformats för att undersöka om det finns ett behov av tjänsten ute på olika industrier. Huruvida liknande provning av säkerhetsfunktioner utförs och dokumenteras av egen personal

undersöks också. Analysen av svaren bör ge en bild av om och i så fall hur olika industrier arbetar med provning och dokumentation av säkerhetsfunktioner i sin anläggning. Information om lagar regler har sökts från myndigheter och andra liknande källor.

En enkät kommer att tas fram med ett begränsat antal frågor. Frågorna kommer delvis ha svarsalternativen ja eller nej och delvis ha fritext som svar. Personerna som fått enkäten skickad till sig är kunniga inom området och arbetar på olika sätt med frågor rörande maskinsäkerhet.

Det innebär att svaren på enkäten bör hålla en hög relevans och kvalitet vilket i sin tur uppväger att antalet som fått och svarat på enkäten är relativt få.

En enkel beskrivning av hur det går att teoretiskt beskriva en äldre maskins säkerhet i dagens termer av PL- och SIL-klasser. Hänsyn tas då

(11)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 3 Metod

till konstruktion av elektriska kretsar, ingående komponenter, om den verkliga funktionen stämmer med eventuell dokumentation med mera.

Syftet med en sådan instruktion är enkelt kunna visa på skillnaden i säkerhetsnivå mellan en äldre och en modern maskin.

(12)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 4 Resultat

4 Resultat

Mycket av arbetet med maskinsäkerhet handlar om riskanalysen och PL- eller SIL-klasser. Det är generellt mindre fokus på att med jämna mellanrum faktiskt prova och dokumentera om säkerhetsfunktionerna fungerar som tänkt.

4.1 Sammanfattning av enkät

Svaren på enkätens ja eller nej frågor visar att alla tillfrågade företag både har maskiner med krav på besiktning och maskiner som inte har samma krav i regelverket. Ett av de tillfrågade företagen saknade en plan vid ett eventuellt haveri. Enkäten i sin helhet finns som bilaga. (Se bilaga 1)

Tabell 1 - Svar fråga 1

Samtliga tillfrågade som svarat har maskiner med krav på återkom- mande besiktning och/eller service.

(13)

Tabell 2 - Svar följdfråga 1

De flesta får protokollen på papper som även skannas in och sparas digitalt. En del leverantörer har ett eget system som kunden har tillgång till.

Samtliga tillfrågade som svarat har maskiner utan krav på återkom- mande besiktning och/eller service.

(14)

Kontroll av säkerhetsfunktioner utförs till viss del. Som svaren är for- mulerade kan det tolkas som att i de fall kontroller utförs finns det rutiner och instruktioner för detta, men att det med stor sannolikhet finns utrustning som inte kontrolleras. När kontroller utförs är de i de flesta fall inlagda som återkommande aktiviteter i underhållssystem.

Om kontroller utförs sköts detta i de flesta fall av egen personal. Två svar syftade på besiktning av tredje part och har därför tolkats som Ej svar.

(15)

En stor del av de svarande för inte protokoll på samma sätt som vid exempelvis en tredjepartsbesiktning. Istället finns en instruktion framtagen som utföraren förväntas följa. Avrapporteringen sker sedan i underhållssystem som att arbetet är utfört.

Alla tillfrågade som svarat utom ett företag kan anses ha en plan vid ett

(16)

Några av de svarande har rutiner för tillfällig urkoppling av säkerhets- funktioner. Några har reservdelar men saknar kompetens vissa tider på dygnet. Några har valt att inte svara.

4.2 Metodik och arbetsbeskrivning för tjänsten

En första tjänstebeskrivning har tagits fram. (Se bilaga 2)

Att ta fram en plan för hur provning ska gå till är alltid det första steget.

Planen ligger till grund för ett protokoll som ligger i linje med befintliga protokoll som används av ABB Motion service. Lämplig tidpunkt och en uppskattning av hur lång tid som behövs för utföra provningen bestäms tillsammans med kunden. Dokumentation från provningen i form av ett protokoll sammanställs och lämnas till kunden enligt rutiner som redan finns etablerade för andra typer av tjänster.

Om maskinen är tillverkad efter 1995 gäller maskindirektivet. Då ska dokumentation finnas hos kunden som beskriver hur provningen bör gå till. I samtal med konkurrenter till ABB Motion service har i det här arbetet inte framkommit att någon erbjuder en tjänst som liknar den som beskrivs i den här rapporten.

Om maskinen är tillverkad före 1995 gäller ”minimidirektivet”, AFS 2006:4 [3]. Då får kunden tillsammans med ABB Motion service ta fram en plan för provningen.

(17)

4.3 Begränsningar för tjänsten

Att undersöka om information finns tillgänglig i tillräcklig omfattning bör ingå. Att komplettera sådan information bör inte ingå utan finnas som ett tillägg. Det kan gälla kretsscheman eller funktionsbeskrivningar.

Det är också viktigt att från fall till fall avgöra om det ingår

komponenter som ABB Motion service inte har tillräcklig kunskap om. I sådana fall måste det tydligt framgå vilka delar som kontrolleras av någon annan.

Det finns en mening med att prova delar av ett system. Ett exempel på hur man kan hantera detta beskrivs i artikeln ”Assuring the Probability of Failure on Demand of a Safety Instrumented System without Full Proof Testing” [7]. En fullständig beräkning av intervall för delprovning och vad som i så fall ska provas kan möjligen göras då hela den ur- sprungliga riskanalysen och alla beräkningar finns tillgängliga. I prakti- ken kan man tänka sig att vissa delar inte är åtkomliga för provning och att detta i så fall framgår av protokollet.

4.4 Maskinägarens ansvar och ABB’s ansvar

Arbetsmiljöverkets svarstjänst hänvisar i telefonsamtal till Arbetsmiljö- lagen 3 kap 2§. Det framgår att det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. En leverantör kan därför aldrig hållas ansvarig i det här fallet då leverantören inte har arbetsgivaransvar på arbetsstället. Under frågor och svar om maskiner på Arbetsmiljöverkets hemsida står att läsa: ”Därefter ansvarar den som äger eller hyr en CE- märkt maskin för att den, så länge den används, uppfyller de krav för användning som gällde för den när den släpptes ut på marknaden eller togs i drift.”

En mångårig medarbetare på Kiwa Inspecta hänvisar i telefonsamtal även han till arbetsmiljölagen när det gäller ansvaret för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Om det finns instruktioner för exempelvis daglig tillsyn är det viktigt att dessa följs. En maskin ska vara säker under hela sin livscykel och vid varje givet ögonblick.

När det gäller dokumentation från provning av säkerhetsfunktioner svarar Arbetsmiljöverkets svarstjänst via mail att de oftast tittar på de dokument arbetsgivaren ska ha i sitt arbetsmiljöarbete vid inspektioner

(18)

uppstår lätt frågor ifall utföraren avvikit från checklistan eller inte. Vilka åtgärder eller prov som inte har utförts går inte att avgöra på det sättet.

Om man väljer att ha ett protokoll där utföraren ska signera en viss åtgärd som utförd eller ej utförd och även kunna ange orsak till att punkten ej utförts ger det en bättre bild av vad som provats och inte. I det här fallet handlar det om kontroll före idrifttagning som utförs i samband med elinstallationsarbete. Själva principen med skillnaden på att utföraren förväntas följa en checklista och att ha ett protokoll som signeras punktvis borde kunna vara densamma i samband med provning av maskinsäkerhet. Det kan alltid finnas orsaker till att ett visst moment inte kan utföras och osäkerheten i hur provningen faktiskt gick till ökar efter varje provningstillfälle om det inte finns möjlighet att notera avvikelser i protokollet.

4.5 Omfattning av tjänsten

Det som tydligt framgår i undersökta regelverk är att det ska finnas en plan vid provning [4]. Innan utförandet kan påbörjas måste en sådan plan vara framtagen. Det innebär att förarbetet med att ta fram en plan kommer att visa om provningen skulle bli alltför omfattande. En be- gränsning som säger att omfattningen skulle vara för liten kan jag inte se något behov av.

När det gäller ålder på utrustningen och vad som gäller för maskiner driftsatta vid olika tidpunkter är följande tidpunkter och tillhörande regelverk intressanta enligt Arbetsmiljöverkets svarstjänst [8]:

- Maskiner som släppts ut på marknaden efter 29 dec 2009: Maskiner (AFS 2008:3). Här står att det ska finnas dokumentation i form av funktionsbeskrivning och ritningar.

- Maskiner som släppts ut på marknaden före 28 dec 2009: Maskiner och andra tekniska anordningar (AFS 1993:10). Här står att det ska finnas dokumentation i form av funktionsbeskrivning och ritningar.

(19)

- Maskiner som är tillverkade före 1995 och som inte är CE-märkta:

Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4). Här står att provning av säkerhetsfunktioner ska utföras och dokumenteras.

Oavsett vid vilken tidpunkt maskinen är tillverkad eller tagen i drift bör det finnas dokumentation som man kan efterfråga för att tillsammans med kunden lägga upp en plan för provning. Om ingen dokumentation finns att tillgå kan man utgå från minimidirektivets (AFS 2006:4) [3].

Avsnitten A 2.3 och A 2.7 kan vara en utgångspunkt. Ytterligare

vägledning ifall dokumentation saknas kan man hitta i ”Utvärdering av arbetsmetoder för maskinsäkerhetsanalys” [9].

Artikel i tidskriften Control engineering beskriver valideringsprocessen vid uppstart och efter förändringar som en viktig del i en maskins livscykel [10].

Ytterligare en aspekt att titta på kan vara om instruktioner för

exempelvis daglig tillsyn finns och om de i så fall efterlevs av operatörer och andra frekventa användare av maskinen.

4.6 Motsvarande SIL- eller PL-klass

Det som kan ligga till grund för en uppskattning av motsvarande SIL- eller PL-klass är främst den elektriska konstruktionen och ingående komponenter när det gäller äldre anläggningar. En instruktion för att teoretiskt bestämma motsvarande SIL- eller PL-klass har tagits fram.

Syftet med en sådan instruktion är att enkelt kunna visa på skillnaden i säkerhetsnivå mellan en äldre och en modern maskin. Instruktionen i sin helhet finns redovisad som bilaga. (Se bilaga 3)

(20)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 5 Diskussion

5 Diskussion

Under samtal med personer i olika roller ute på industrin har det getts varierande intryck när det gäller hur de arbetar med frågor rörande maskinsäkerhet i sina respektive anläggningar. Vissa verkar ha bra överblick på de mesta, andra har bra koll på de största bitarna och ytterligare andra har känt sig motarbetade i sin organisation. Under samtal med personer som arbetar med maskinsäkerhet finns det i de flesta fall en nyfikenhet gällande tjänsten. I de fall där kunden utför liknande arbeten på egen hand kan det också finnas ett behov då det är vanligt att provning av säkerhetsfunktioner endast kan utföras under en begränsad tid då produktionen är stoppad. Flera har uttryckt ett behov av hjälp med arbetet som rör maskinsäkerhet.

Ett avbräck för det här arbetet är att möjligheten att göra en pilot

försvann i och med Corona-pandemin. En plan fanns färdig för att göra en pilot hos ett företag. En maskin för slipning av plåtar var tänkt som objekt för en pilot. Maskinen i fråga har tre eller fyra elektriska rörelser och en hydraulisk eller pneumatisk rörelse. Maskinen är troligen konstruerad och tillverkad under nittiotalet. Den har ett

säkerhetssystem i form av lokalt nödstopp som bryter upp

manöverspänningsmatningar. Tanken var att få fram ett arbetssätt för hur man kan ta fram en plan för provning av säkerhetsfunktioner med tillhörande dokumentation. Att få återkoppling från maskinägaren om protokoll och annan dokumentation hade också varit värdefull

information från en pilot. Alternativet blev att använda en enkät för att undersöka hur kunderna arbetar om behov och intresse finns för tjänsten. Jag valde att skicka enkäten till personer som jag har eller haft kontakt med i mitt yrke. Dessa kontaktades först via telefon för att kunna ge en förklaring till vad det hela handlar om. Jag trodde att samtliga sexton skulle svara på enkäten men det visade sig att elva av sexton återkom inom en vecka.

(21)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 5 Diskussion

ABB Motion service har omfattande kunskap om maskinsäkerhet i allmänhet. En stor nytta för kunden kan vara att få tillgång till den kunskapen för att på det sättet hitta eventuella brister i

maskinsäkerheten i sin egen anläggning gällande både funktion och tillgänglighet. Det händer att organisationen på en industri anpassas till de modernaste förhållandena som finns i anläggningen trots att delar av anläggningen är kanske fyrtio år. Att kunna hjälpa till med att

synliggöra alla säkerhetsfunktioner i en stor anläggning borde vara till stor nytta både för kunden och ABB Motion service. Om inga brister finns har kunden ändå fått ett kvitto på att de provade funktionerna fungerade som förväntat och att dokumentation finns i tillräcklig omfattning. Att se över hur ett haveri hanteras kan visa på nödvändig utbildning av personal eller att en modernisering är aktuell.

5.1 Etiska- och samhälleliga aspekter

Människors hälsa är och kommer alltid att vara en viktig del av ett företags rykte och anseende. Att på ett ordnat sätt prova

säkerhetsfunktioner i sin egen anläggning bör vara attraktivt för de flesta arbetsgivare. Det ligger i linje med utvecklingen under senaste tio till femton åren som går mot att förebygga olyckor och ohälsa genom förebyggande åtgärder som riskbedömningar och riktade skyddsronder.

Att faktiskt veta att maskinsäkerheten provas regelbundet och att det finns bra dokumentation som kan visa detta borde ligga i de flesta företags intresse. Att ytterligare minska sjukfrånvaron är till gagn inte bara för arbetstagarna och arbetsgivarna utan även för samhället i stort.

(22)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet 6 Slutsats

6 Slutsats

Enkätundersökningen visar på att det finns utrustning som inte provas gällande maskinsäkerhet ute hos kunderna. Samtal med personer som arbetar med maskinsäkerhet har i de flesta fall visat på ett intresse gällande tjänsten. I de fall där kunden utför liknande arbeten på egen hand kan det också finnas ett behov av hjälp då det är vanligt att

provning av säkerhetsfunktioner endast kan utföras under en begränsad tid då produktionen är stoppad. På de flesta processindustrier sker sådana stopp ofta någon gång per år och en mängd olika arbeten ska utföras under stoppet. Då det generellt blir färre och färre som arbetar med underhåll ute i industrin borde det finnas ett intresse av avlastning för att kunna utföra andra arbeten. Enkätundersökningen visar också på att metoderna för att dokumentera den provning som utförs av

kunderna själva är av varierande kvalitet. I samtal med konkurrenter till ABB Motion service har i det här arbetet inte framkommit att någon erbjuder en tjänst som liknar den som beskrivs i den här rapporten.

Tjänstebeskrivningen ligger till grund för att ta fram andra dokument som rör tjänsten. Detta är ett vedertaget arbetssätt inom ABB Motion service. Syftet med den här rapporten är att räta ut så många

frågetecken som möjligt för att kunna gå vidare och ta fram en produkt i form av en tjänst.

Två områden där begränsning av tjänsten omfattning är viktig har kommit fram. Det gäller i fall där dokumentationen kan anses bristfällig.

Då bör inte någon rättning av befintlig dokumentation ingå. Inte heller framtagning av ny dokumentation utöver vad som krävs för en tydlig plan bör ingå. Ett annat område är där teknik ingår som ABB Motion service inte har tillräcklig kompetens för som exempelvis hydraulik. Då ska det framgå av planen att ABB inte kontrollerar just den

komponenten eller funktionen och vem som istället utför den kontrollen. Det kan också vara ett alternativ att inte kontrollera en ingående funktion av olika anledningar. Även detta ska i så fall framgå av protokollet.

(23)

Ansvarsfrågan var av stort intresse från ABB’s sida. Det kan anses vara utrett att ABB inte kan hållas ansvarigt för utrustning hos en annan arbetsgivare. ABB bör dock vara noggrann med att utförare har rätt kompetens. Under arbetets gång har jag märkt att kompetensen är varierande när det gäller maskinsäkerhet generellt inom ABB Motion service. Det finns ett system med internutbildning av personal för att kunna utföra andra tjänster. Den aktuella tjänsten kräver en del kunskap om regelverket som omger maskinsäkerhet. Jag rekommenderar att tjänsten bör utföras av ett begränsat antal personer som på så sätt kan skaffa sig större erfarenhet gällande planering, provning och

dokumentation.

Hur stora system som är lämpliga att prova beror till stor del på vilken dokumentation som finns tillgänglig. Saknas det helt dokumentation som kan vara fallet i äldre anläggningar kan förarbetet med att ta fram en plan bli omfattande. I sådana fall är det viktigt att vara överens med kunden. För det mesta verkar kunderna ha bra koll på de större

systemen som exempelvis pannor eller hela maskinlinjer. Tjänsten borde passa bäst till utrustning som befinner sig lite periferin. Själva

arbetssättet med tillhörande protokoll kan även vara ett bra hjälpmedel när ABB Motion service utför moderniseringar som egna projekt eller då ABB Motion service hjälper andra delar av ABB.

Att visa kunden vilken SIL- eller PL-klass en äldre maskin motsvarar kan vara ett bra sätt att visa på hur maskinsäkerhetsarbetet gått framåt de senaste tjugo åren. En maskin används ofta i trettio till fyrtio år och har då bristfälliga lösningar för maskinsäkerheten med dagens mått mätt. Det har visat sig att under det här arbetet hälften av de tillfrågade vet att de har maskiner eller utrustning som inte provas med avseende på maskinsäkerhet. Bland dessa finns troligen en hel del äldre maskiner.

(24)

Enkätundersökningen visar på att det finns utrustning som inte provas gällande maskinsäkerhet ute hos kunderna. Samtal med personer som arbetar med maskinsäkerhet har i de flesta fall visat på ett intresse gällande tjänsten. I de fall där kunden utför liknande arbeten på egen hand kan det också finnas ett behov av hjälp då det är vanligt att

provning av säkerhetsfunktioner endast kan utföras under en begränsad tid då produktionen är stoppad. På de flesta processindustrier sker sådana stopp ofta någon gång per år och en mängd olika arbeten ska utföras under stoppet. Då det generellt blir färre och färre som arbetar med underhåll ute i industrin borde det finnas ett intresse av avlastning för att kunna utföra andra arbeten. Enkätundersökningen visar också på att metoderna för att dokumentera den provning som utförs av

kunderna själva är av varierande kvalitet.

Då fokus ute hos kunderna oftast ligger på förarbetet med riskanalys och att bestämma SIL- eller PL-klass kan den här tjänsten täcka upp den senare delen av en maskins livscykel när det gäller maskinsäkerheten.

ABB Motion service jobbar mycket med tillgänglighet i kundernas anläggningar. Arbetet har funnit att det sällan finns ett

tillgänglighetsperspektiv när det gäller maskinsäkerhet. De två huvudsakliga delarna som bör ingå i tjänsten kan sägas vara:

• Fungerar det som förväntat och efter fastställd plan för provning?

• Finns det en plan vid ett eventuellt haveri?

6.1 Fortsatt arbete

En pilot på en lämplig maskin hos en intresserad kund bör utföras.

Detta kommer att underlätta arbetet med att ta fram dokument för återkoppling till kund i form av lämpliga protokoll. Utbildningsmaterial bör tas fram i lämplig omfattning för utförare och säljare. Utbildning av utförare bör ske på liknande sätt som för andra tjänster i form av en lärarledd internutbildning. Säljare kan utbildas eller informeras på distans.

(25)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet Referenser

Referenser

[1] Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) [Internet]. Stockholm: Arbets- miljöverket [citerad 8 april 2020]. Hämtad från:

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och- regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/

[2] Arbetsmiljöverket “ Säkra maskinlinjer och CE-märkning”

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-

inspektioner/publikationer/broschyrer/sakra-maskinlinjer-och-ce- markning-adi-670-broschyr/?hl=ce%20m%C3%A4rkning

Hämtad: 2020-04-08

[3] Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) [Internet]. Stock- holm: Arbetsmiljöverket [citerad 8 april 2020]. Hämtad från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/an vandning-av-arbetsutrustning-foreskrifter-afs2006-4.pdf

[4] Maskinsäkerhet – Styrsystem – Maskinsäkerhetsrelaterade delar i styrsystem (SS-EN ISO 13849) [Internet]. Stockholm: SIS Förlag AB [citerad 10 april 2020]. Hämtad från:

http://www.sis.se/api/document/get/87803

[5] Recommendation of Use (CNB/M/11.050) [Internet]. Bryssel: EU- kommissionen [citerad 8 april 2020]. Hämtad från:

http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/9306/attachments/1/tra nslations/en/renditions/pdf

[6] SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ”Säkerhetskritiska styrsystem i maskiner” http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:962489/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-04-10

[7] Assuring the Probability of Failure on Demand of a Safety In- strumented System without Full Proof Testing. DOI:

10.1177/0020294016663975

(26)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet Referenser

[8] Arbetsmiljöverkets svarstjänst, mailkonversation 2020-05-04, Ärendenummer 301350

[9] Johansson C. Utvärdering av arbetsmetoder för maskinsäkerhets- analys [Internet] http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:215408/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-04-10

[10] Titus J.B. Machine Safety: Functional safety standard explains validation [Internet]

https://www.controleng.com/articles/machine-safety-functional- safety-standard-explains-validation/ Hämtad: 2020-04-10

(27)

Tillståndskontroll av maskiners säkerhet

Bilagor

Bilagor

Bilaga 1: Enkät angående maskinsäkerhet Bilaga 2: Tjänstebeskrivning

Bilaga 3: Instruktion för bestämning av motsvarande SIL- eller PL-klass

(28)

Enkät angående maskinsäkerhet

• Finns det maskiner som exempelvis hissar, kranar, tryckkärl eller annat med säkerhetsfunktioner som kräver återkommande service och/eller besiktning?

Ja ^☐ Nej ^☐

• Om svaret är ja, hur hanteras protokoll från service eller besiktning?

T.ex. på papper eller digitalt. I pärmar eller i underhållssystem.

• Finns det andra typer maskiner med säkerhetsfunktioner som inte kräver återkommande service/besiktning?

Ja ^☐ Nej ^☐

o Om svaret är ja, utförs någon återkommande kontroll av säkerhetsfunktioner?

T.ex. årlig kontroll eller utefter arbetsorder från underhållssystem. Funktionen kan vara en nödstoppsknapp, en grind eller något annat.

o Om svaret är ja, utförs det av egen personal eller av extern leverantör?

T.ex. av egen/extern personal enligt instruktion eller egen/extern personal med särskild utbildning.

o Om svaret är ja, hur hanteras protokoll från kontroll/provning?

T.ex. på papper eller digitalt. I pärmar eller i underhållssystem.

• Finns det en plan för att åtgärda eventuella haverier eller andra problem gällande säkerhetsfunktioner?

Ja ^☐ Nej ^☐

o Om svaret är ja, finns det tillgång till reservdelar och kompetens för åtgärd?

T.ex. det finns nödstoppsknappar och säkerhetsreläer på eget förråd eller hos leverantör. Utförs av egen personal med särskild utbildning eller det finns avtal med leverantör.

Fyll gärna på med egna kommentarer, funderingar eller tips.

Bifoga gärna exempel på protokoll eller arbetsorder.

Inga person- eller företagsnamn kommer finnas med i redovisningen av svaren från enkäten.

Svar:

Bilaga 1. Sid. 1 av 1

(29)

—

DRIVSYSTEMSERVICE

Tillståndskontroll maskinsäkerhet Tjänstebeskrivning

Tillståndskontroll och tillgänglighetsanalys av befintliga säkerhetssystem.

Tjänsten innehåller

• Kontroll av dokumentation - Funktionsbeskrivning - Maskinmanual - Kretsscheman

• Utförande

- Upprättande av plan för provning - Provning av säkerhetsfunktioner - Användarvänlighet för operatör - Information och skyltar

• Tillgänglighetsanalys - Tillgång på reservdelar - Plan vid eventuellt haveri - Underlag för validering - Kompetens

• Protokoll

- Provning utförd enligt plan

- Vad saknas av reservdelar och kompetens - Brister i dokumentation

- Brister i information

Intervall

Tjänsten utförs x gång/ år

Underlag för framtida modernisering Anmärkningar

Tjänsten utförs då maskinen kan startas och stoppas Optioner

• Rätta till dokumentation - Funktionsbeskrivningar - Kretsscheman

Kundens ansvar

• Säkerställa tillgång till objektet samt säkerhet i an- läggningen

Anmärkningar

ABB utför tillståndskontroll av säkerhetsfunktioner och ansvarar för att provning utförts enligt upprät- tad plan. Maskinägaren har alltid ansvaret för ar- betsmiljö och säkerhet i sin egen anläggning.

Bilaga 2. Sid. 1 av 1

(30)

Instruktion för att teoretiskt bestämma motsvarande SIL- eller PL-klass

Att ta fram SIL- eller PL-klass för en maskin börjar med en riskanalys som anger vilken säkerhetsklass som krävs för de aktuella riskerna. När säkerhetsklassen är bestämd använder man ett datorprogram där man kan se att konstruktionen och de ingående komponenterna uppfyller den sökta

säkerhetsklassen. Hur detta går till finns beskrivet i SS-EN ISO 13849-1:2016 och SS-EN ISO 13849- 2:2016. Den Den här instruktionen är tänkt som ett hjälpmedel för att kunna visa på vilken nivå ett gammalt system hamnar med dagens sätt att mäta.

Ett äldre system kan troligen aldrig komma högre än SIL 1 eller PL b.

Det första man kan titta på är den elektriska konstruktionen som anger kategori. Den lägsta kategorin är kategori B, den högsta är kategori 5.

Kategori B och 1:

Figur 1 - Kretsschema kategori B och 1

Figur 2 - Blockschema kategori B och 1

Bilaga 3. Sid 1 av 5

(31)

Kategori B har inte säkerhetsklassade komponenter men det har kategori 1.

Kategori 2:

Figur 3 - Kretsschema kategori 2

Figur 4 - Blockschema kategori 2

Kategori 2 har återkoppling från KM1 och manuell återställning.

(32)

Kategori 3:

Figur 5 - Kretsschema kategori 3

Figur 6 - Blockschema kategori 3

Kategori 3 har redundant, två-kanalig logik med monitorering mellan kanalerna.

(33)

Nästa aspekt är DC (Diagnostic coverage) vilket handlar om hur effektiv diagnostiken är. Då en äldre anläggning troligen har komponenter som inte är säkerhetsklassade kan nivån på effektiviteten inte sägas vara högre än low. Om säkerhetsklassade komponenter ingår kan DC beräknas utifrån

komponenternas datablad.

Figur 7 – DC (Diagnostic coverage)

Nästa aspekt är MTTFd (Mean time to dangerous failure) vilket handlar om hur lång tid man kan förvänta det tar tills ett farligt fel uppstår i systemet. Då en äldre anläggning troligen har

komponenter som inte är säkerhetsklassade kan nivån på effektiviteten inte sägas vara högre än low.

Om säkerhetsklassade komponenter ingår kan MTTFd beräknas utifrån komponenternas datablad.

Figur 8 - MTTFd (Mean time to dangerous failure)

Nästa aspekt är CCF (Common Cause Failure) vilket handlar om hur stor påverkan ett ensamt fel kan ha. Om man exempelvis har valt olika kabelvägar för en redundant funktion anses det ge högre CCF- poäng än om man valt samma kabelväg. I SS-EN ISO 13849-1:2016 finns tabell för att bestämma CCF.

I en äldre anläggning kan man tänka sig att man bortser från att bedöma CCF.

(34)

Bestämma motsvarande SIL- eller PL-klass:

Figur 9 - Teoretisk PL-klass

Bestäm teoretisk kategori, DC, MTTFd och CCF. Då DC och MTTFd inte kan anses vara högre än low, som är fallet då ingående komponenter inte är säkerhetsklassade, blir resultatet PL b.

Översätta PL-klass till SIL-klass:

Figur 10 - Översättning PL-klass till SIL-klass

PL b ger SIL 1.

Källor:

Kretsscheman från

http://www.omron.com.au/service_support/technical_guide/safety_component/safety_circuit_exa mple.asp

Tabeller från:

https://www.keyence.com/ss/products/safetyknowledge/performance/parameter/