2011-01-06
Uppsala universitet
Ekonomisk-historiska institutionen Kandidatuppsats 15hp
Samhällets förändrade reaktion på risk
En jämförelse av massmedias bevakning av Hongkong- och Svininfluensan
Martin Woxlin
Handledare: Lars Fälting
2
Sammanfattning
Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.
Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte ... 5
1.2 Tidigare forskning ... 5
1.3 Metod och material ... 6
2. Teoretisk referensram ... 10
2.1 Introduktion till ett socialkonstruktivistiskt riskbegrepp ... 10
2.2 Från industrisamhälle till risksamhälle. ... 10
2.3 Operationalisering av teoretisk referensram ... 14
3. Vad är en influensapandemi? ... 16
3.1 Hongkonginfluensan 1968-1970 ... 16
3.2 Svininfluensan 2009-2010 ... 17
4. Kvantitativ sammanställning av Dagens Nyheters rapportering ... 18
5.1 Sammanställning av rapporteringen kring Hongkonginfluensan ... 20
5.1.1 Beskrivning av riskerna ... 20
5.1.2 Marknader kopplade till Hongkonginfluensans spridning ... 23
5.1.3 Statlig maktutövning och riskhantering ... 23
5.2 Sammanställning av rapporteringen kring Svininfluensan ... 24
5.2.1 Beskrivning av riskerna ... 24
5.2.2 Marknader kopplade till svininfluensans spridning ... 28
5.2.3 Statlig maktutövning och riskhantering ... 30
6. Diskussion ... 33
7. Slutsatser ... 37
4
1. Inledning
Riskforskning är en starkt växande vetenskap och populärt förstasidesstoff. Massmedia förser oss dagligen med nya uppgifter om vad som är farligt och riskabelt. Inte sällan är informationen motstridig, det som ena dagen är dödligt kan nästa dag rent av vara nyttigt. Ofta är farorna både osynliga och svåra att fastställa, vilket gör allmänheten beroende av så kallade experter i sin riskhantering. Vetenskapen tycks emellertid ha svårt att direkt bestämma riskers storlek och påverkan, istället skapas dessa genom information och informationspolitik. I denna omvandling intar vetenskapsmannen en ny auktoritet då denne förväntas definiera risken. Samtidigt ges massmedia en central position i egenskap av informationsbärare åt folket. Produktionen av risker och riskmedvetandet följs därmed åt likt två sidor av samma mynt.
Ovanstående utveckling är enligt sociologen Ulrich Beck ett tydligt tecken på att en ny samhällsform är på väg att ta över efter industrisamhället, nämligen risksamhället. Detta samhälle karakteriseras av en global ekonomi som grundas på vetenskaplig och teknologisk kunskap, vilket skapar både välstånd och risker. Enligt Beck är samhällsförändringen möjlig dels eftersom industrisamhället till sin natur producerar risker och dels eftersom industrisamhället uppnått sitt huvudsakliga mål att tillfredsställa materiella behov hos sin befolkning. I risksamhället blir de huvudsakliga målen därför riskhantering och säkerhet för dess invånare.
Årets största nyhetshändelse år 2009 var varken helikopterrånet, Michael Jacksons död, klimatkonferensen i Köpenhamn eller Israels insättande av marktrupper i Gazaremsan. Det var den nya influensan, i folkmun omnämnd som svininfluensan.1 Rapporter om smittans spridning i USA och Mexico i mars månad blev startskottet för en omfattande massmedial bevakning. Smittskyddsexperter menade att mänskligheten stod inför en ödesfråga. Pandemier sades nämligen vara ett av de allvarligaste hoten mot det moderna samhället. Efter att WHO den 12 juni uppgraderat influensan till pandemi höjde även de svenska myndigheterna sin bevakning. Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen bedömde att hela fem miljoner svenskar kunde komma att insjukna under hösten och vintern 2009 om vaccinering inte påbörjades i tid. Socialstyrelsen beordrade därför massvaccinering och den svenska regeringen klassade den nya influensan som allmänfarlig. Myndigheternas ageranden och massmedias rapportering tycks ha skapat stor oro i samhället. Handspriten sålde slut på apoteken, sjukvårdsrådgivningen ringdes ned och rusningen efter vaccin orsakade kaos vid vaccineringsstationerna.
Influensapandemier är dock ingen ny företeelse. Under 1900-talet utbröt tre pandemier av liknande slag. Föregångaren till Svininfluensan gick under namnet Hongkonginfluensan och drabbade Sverige
5 mot slutet 1960-talet. Denna smitta framhävdes i svininfluensadebatten som snarlik svininfluensan. Experter konstaterade att de två virusen var snarlika sett till deras genetiska uppbyggnad och att de därför hade likartade egenskaper sett till spridning, sjukdomsförlopp och dödlighet.
Frågan är hur samhället behandlade denna typ av risk under 1960-talet jämfört med 2000-talet. Eftersom samhället förändrats på flera plan, exempelvis genom en utvidgad massmedial marknad, borde samhället i stort självfallet reagera på olika sätt vid influensapandemiernas utbrott och spridning. Enligt Becks teorier om risksamhället borde Svininfluensan dock ha skapat större oro och incitament för riskhantering beroende på att institutioner i dagens samhälle lägger allt mer resurser på att skapa säkerhet för dess invånare. Uppsatsen ämnar därför analysera om det finns en skillnad i hur samhället reagerar på en snarlik hotbild av detta slag nu och då. Statens hantering och massmedias omfattande bevakning av svininfluensan kan vara ett uttryck för en djupgående förändring i samhällets syn på risk och riskhantering. Ulrich Becks teorier om den nya samhällsformen Risksamhället skulle i så fall stärkas på ytterligare ett plan. Denna c-uppsats ämnar därför analysera om en sådan förändring skett och, om så är fallet, hur den skett.
1.1 Syfte
Att via en jämförelse av massmedias rapportering vid utbrotten av Hongkonginfluensan och Svininfluensan utreda om det finns en skillnad i samhällets syn på risk och riskhantering nu och då.
1.2 Tidigare forskning
Inom den forskning som fokuserar på hur risker skapas och fortplantar sig i samhället återfinns flertalet forskare med sociologisk bakgrund. Dessa författare har traditionellt sett främst fokuserat på miljöproblem som gått från att ha varit lokala till att bli globala och som därigenom visat att världen hänger samman både rumsligt och tidsmässigt. Exempel på sådana risk- och miljöproblem är klimatförändringar, skogsdöd, atomrisker och ozonskiktsuttunning.2 Gemensamt för samtliga av författarna är att de inte anser att riskers storlek är något som objektivt kan bestämmas. Istället är samtliga eniga om att risker till sin natur är sociala konstruktioner eftersom definitionerna av dessa skapas och sprids av massmedia och experter som till sin natur är styrda av olika sociala, politiska och ekonomiska intressen. Massmedia och experter innehar således centrala roller i skapandet av risker. Den engelska kulturantropologen Mary Douglas är en av de teoretiker som mest framgångrikt bidragit till förståelsen för hur människor formar sina föreställningar om riskers storlek. Framförallt fokuserar Douglas på hur social grupptillhörighet skapar olika riskuppfattningar. Hennes analys
6 förklarar bland annat hur och varför sektliknande miljöorganisationers riskuppfattningar skiljer sig så markant från exempelvis företrädare för industrin.3
Ett viktigt särdrag hos dessa författare som följer direkt ur deras socialkonstruktivistiska riskbegrepp är att miljöproblem alltid innehåller en samhällsvetenskaplig komponent. Ledande teorietiker inom detta område är sociologerna Ulrich Beck och Antony Giddens. Den förstnämnda myntade uttrycket risksamhället för att beskriva hur dagens samhälle lägger allt mer resurser på riskhantering. Enligt Beck beror ökningen på två faktorer, dels att industrisamhället i sig självt producerar risker och dels att det uppnått sitt primära mål om att skapa materiellt välstånd åt sin befolkning vilket skapar incitament för utökade resurser inom riskhanteringssektorn.4 Giddens teorier anammar flertalet karaktärsdrag hos risksamhället men tillför en ytterligare dimension som förklarar dagens riskers globala karaktär. Författaren argumenterar för att individens vardagsaktiviteter idag kan få globala konsekvenser eftersom lokala verksamheter ofta är indirekt sammankopplade med verksamheter som geografiskt sett ligger långt borta. Kopplingen mellan det lokala och det globala har enligt Giddens stärkts via globaliseringen. 5
Tidigare forskning om hur risker skapas i sociala sammanhang har alltså främst rört risker som skapats av människan via industrisamhället, vilket influensapandemier inte direkt kan sägas vara även om spridningspotentialen hos dessa virus troligen ökat i takt med det utökade resande som globaliseringen i stort resulterat i. Definitionen av pandemiers risker utförs dock på ett liknande sätt genom massmedia och experts uttalanden vilket gör det socialkonstruktivistiska riskbegreppet tillämpbart även på detta område. Det får dessutom anses som troligt att om det i samhället frigörs allt mer resurser till riskhantering borde detta även synas i hanteringen av pandemiers risker.
1.3 Metod och material
För att besvara uppsatsens syfte ska en komparativ metod användas. Publikationer från svensk massmedia från slutet av 1960-talet ska jämföras med motsvarande material från slutet av 2000-talet. Detta material ska sedan analyseras utifrån Ulrich Becks teorier om Risksamhället.
Val av risk
7 pandemier som dokumenterats i störst omfattning. Valet föll på Hongkonginfluensan eftersom samhällets uppbyggnad och struktur torde ha fler likheter med dagens samhälle sett till välfärd och demokrati. Media och ansvariga myndigheter borde vid denna tidpunkt ha haft relativt god kunskap om pandemier och dess konsekvenser .
Val av källa
Tidningsartiklar från Dagens Nyheter används som huvudsaklig källa i undersökningen. Tidningen är väletablerad och har haft upplagor under båda tidsperioderna. Därför lämpar den sig väl i en komparativ metod av detta slag. Artiklar från Dagens Nyheter ska analyseras både kvalitativt och kvantitativt för att bringa klarhet i hur informationsflödet kring pandemierna såg ut samt hur dessa hanterades av staten. Att använda fler svenska dagstidningar hade inte gjort någon skillnad för analysen då denna typ av problem inte är av politisk karaktär i den meningen. En genomgång av framsidor från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för de två tidsperioderna visade att nyheter rörande dessa två influensor var ungefär samma till antalet, innehöll liknande rapportering och sammanföll som regel på samma dag.6
Val av ansvariga statliga myndigheter
För att undersöka statens hantering av riskerna ska uttalanden i Dagens Nyheter från ansvariga myndigheter samt regeringen självt att undersökas. Statens hantering av smittskyddsfrågor sker vanligtvis genom ansvariga myndigheter för smittskydd. Under tidsperioden för Hongkonginfluensans utbrott och spridning fanns två myndigheter med ansvar i dessa frågor; Socialstyrelsen och Statens bakteriologiska institut (SBL). Socialstyrelsens roll var vid denna tidpunkt i stort sett densamma som idag. I förordning 2009:1243 med instruktion för Socialstyrelsen nämns just smittskydd i den första paragrafen:
1 § Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel.7
SBL:s uppgift beskrivs nedan i förordningen 1998:1241 med instruktion för Statens bakteriologiska institut beskrevs nämligen myndighetens uppgift på följande vis:
… följa det epidemiska läget och vidta eller föreslå erforderliga åtgärder, liksom att bedriva vetenskaplig forskning samt undervisning och utbildning … SBL skall särskilt
6
Dagens Nyheters och Svenska dagbladets löpsedlar (1968-1970 samt 2009-2010).
8 biträda socialstyrelsen och myndigheterna inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde i frågor av betydelse för den civila och militära beredskapen.8
Vid tidpunkten för Svininfluensans utbrott hade SBL ersatts med Smittskyddsinstitutet som hade tilldelats en likartad uppgift av den svenska staten. I förordning 2010:604 med instruktion för SMI beskrivs myndighetens uppgift på följande vis:
2 § Smittskyddsinstitutet ska inom smittskyddsområdet … förse regeringen, Socialstyrelsen och övriga myndigheter med kunskaps- och beslutsunderlag.9
Med dessa förordningar som grund undersöks statens ageranden utifrån uttalanden från dessa myndigheter samt från regeringen självt.
Val av teoretisk referensram och problematik kring samhällsförändring
För att förklara en eventuell allmänt förändrad riskuppfattning och riskhantering i det svenska samhället ska insamlat material från de båda tidsperioderna analyseras utifrån Becks teorier om risksamhället. Dessa teorier beskriver en pågående samhällsförändring som pågått under de senaste 30 åren. Även om riskerna i detta fall är snarlika är det givetvis problematiskt att jämföra två tidsepoker på det sätt som denna uppsats ämnar göra eftersom det är två olika samhällen som jämförs i den komparativa metoden. Framförallt har marknaden för massmedia genomgått stora förändringar mellan de två tidsperioderna. Konkurrensen torde ha varit betydligt större under perioden för Svininfluensan vilket bör ha bidragit till fler publicerade artiklar på området. Detta eftersom medierna under denna tidsperiod i större utsträckning är i behov av att publicera intressanta nyheter för att överleva. Influensapandemier är till sin natur dödliga och kan orsaka stor skada på samhället vilket gör att rapportering kring dessa faller väl in i ramen för intressanta och sensationella nyheter. Under båda tidsperioderna bör sannolikt den materiella standarden emellertid ha varit relativt lika och demokratin välutvecklad. Det ligger dessutom i uppsatsens intresse att jämföra två olika samhällen då detta är en förutsättning för en givande undersökning av Becks teorier.
Val av tidsperiod
Uppsatsen ämnar undersöka statens och massmedias förhållningssätt under de två tidsperioderna då pandemiernas risker definierades. Båda pandemierna upptäcktes på södra halvklotet flera månader innan de bröt ut i Sverige. Det är således perioden från tidpunkten att svenska myndigheter och massmedia nåddes av rapporter om en ny influensa till tidpunkten då denna nya influensa bröt ut som epidemi i Sverige som studeras. Dessa tidsperioder är särskilt intressanta eftersom det är under
8
”Dir 1991:1991:101 Utredning om ett nationellt smittskyddsinstitut” (1991).
9
9 denna tid som riskerna uppmärksammas och bestäms vetenskapligt. I fallet med Hongkonginfluensan publicerades den första artikeln om smittans utbrott den 22 augusti 196810 och beskrevs som en epidemi för första gången den 30 januari 196911. Tidsperioden som undersöks sträcker sig alltså över ungefär 5 månader. Den första artikeln om svininfluensans utbrott publicerades 25 maj 200912 och beskrevs av Smittskyddsinstitutet som en epidemi den 22 oktober 200913. Tidsperioden som undersöks för svininfluensan sträcker sig alltså även den över cirka 5 månader.
Tillvägagångssätt vid informationsinsamling
Informationsinsamlingen inleddes med en allmän inläsning om de båda pandemierna. I fallet med Hongkonginfluensan gicks årsböcker från Dagens Nyheter och Svenska dagbladet igenom för åren 1968-1970.14 Detta för att skapa en allmän bild av influensornas genomslag i massmedias rapportering. Därtill gicks Socialstyrelsens och Statens bakteriologiska instituts egna publikationer igenom för samma tidsperiod för att skapa en allmän bild av hur dessa myndigheter agerat. 15 I fallet med Svininfluensan utfördes sökningar på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets hemsidor samt Socialstyrelsens och Smittskyddsinstitutets hemsidor för att skapa motsvarande generella bild. Informationssökningen fortsatte sedan med en genomgång av förstasidor från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter via mikrofilm. Tidsperioderna för pandemierna ringades därigenom grovt in baserat på rubriker på förstasidorna. Rubriker om de båda pandemierna sammanföll på samma dag vilket tydde på att bevakningen varit likartad i de båda dagstidningarna varpå en vidare genomgång av Svenska Dagbladet uteslöts. Istället fokuserades informationsinsamlingen på Dagens Nyheters upplagor. I fallet med Hongkonginfluensan gjordes en kronologisk genomgång av dess upplagor under åren 1968, 1969 samt början av året 1970. Samtliga artiklar som innehöll rapportering om influensan sammanfördes i en egenutformad databas där artiklarnas rubrik och datum dokumenterades tillsammans med korta sammanfattningar och citat från varje artikel. Viktigt att poängtera är således att artiklarnas längd eller dess författare inte hade någon påverkan på denna informationsinsamling. Det enda kriteriet för att räknas in informationsinsamlingen var att artikeln i fråga på något sätt innehöll rapportering om influensan, vare sig det rörde sig om en kort notis från exempelvis Tidningarnas Telegrambyrå (TT) eller en längre debattartikel. Därtill dokumenterades samtliga expertuttalanden från olika experter i den egenutformade databasen.
10
”Beredskap mot ny ’asiat’” (1968-08-22).
11 ”Hongkonginfluensan sprids över Sverige – ’Många okända fall’” (1969-01-30) 12
De La Reguera, (2009-04-26).
13
”Smittskyddsinstitutets influensarapport vecka 42 2009” (2009).
14
När, var, hur? och Anno, (1968-1970).
10 I fallet med Svininfluensan gjordes samma typ av genomgång för första halvåret 2009. I detta fall kunde dock en databas utformas direkt genom en sökning på Presstext.se16 efter sökordet svininfluensa. Med den ofullständiga egenutformade databasen som referens kunde trovärdigheten i denna databas verifieras. Sökningen efter artiklar gjordes sedan på Presstext.se baserat på de rubriker som databasen angivit, vilket underlättade informationsinsamlingen något. Detta resulterade slutligen i en databas för svininfluensan med motsvarande innehåll som den tidigare utformade databasen för Hongkonginfluensan.
2. Teoretisk referensram
Följande teoriavsnitt presenterar inledningsvis ett socialkonstruktivistiskt riskbegrepp som bryter med den traditionella uppfattningen om att riskers storlek kan bestämmas rent objektivt. Detta riskbegrepp är sedan en av grundpelarna i Ulrich Becks teorier om risksamhället som därefter sammanfattas utifrån dess fem teser.
2.1 Introduktion till ett socialkonstruktivistiskt riskbegrepp
Rolf Lidskog skiljer i sin bok Samhälle, risk och miljö på två typer av riskdefinitioner, objektivistisk och konstruktivistisk bestämning av risk. Den objektivistiska definitionen utgår traditionellt sett från en föreställning om ett orsakssamband där en händelse eller handling skapar något icke önskvärt. Det är sedan vetenskapens uppgift att bestämma vilka faktorer som objektivt hänger samman och vilka av dessa som kan manipuleras för att önskad effekt ska uppnås.
Det konstruktivistiska perspektivet bryter mot det objektivistiska då det utgår från att risker är socialt konstruerade. Enligt detta synsätt finns det inga risker som objektivt kan upptäckas och bedömas. Istället skapas alla risker ”inne” i samhället i sin sociala kontext. Människors värderingar och rationaliteter bestämmer deras riskuppfattningar. Vetenskapen ses enligt denna definition som något som bestäms av resurser, maktförhållanden och nedärvda tankeramar vilket medför att den saknar förmågan att objektivt avgöra vad som är en risk. 17
2.2 Från industrisamhälle till risksamhälle.
Den tyske sociologen Ulrich Beck driver i sin bok Risksamhället (1986) tesen att det moderna samhällets struktur är på väg att förändras och ersättas av en ny samhällsform som Beck väljer att kalla risksamhället.
16
Presstext.se är en fulltextdatabas som omfattar artiklar ur ledande svensk press från 1990 till nutid.
11 Två grundläggande förhållanden i dagens samhälle gör denna samhällsförändring möjlig. För det första har industrisamhället, åtminstone i västvärlden, uppnått sitt primära mål om att tillfredställa de materiella behoven hos sin befolkning genom välutvecklade produktionsapparater och välfärdssystem. För det andra anser Beck att industrisamhället till sin natur producerar risker i form av exempelvis giftiga substanser i miljön, kärnkraft och atomvapen vars effekter i förlängningen kräver omfattande riskhantering. För att risksamhället ska uppstå krävs dels demokrati så att medborgarna tillåts definiera och diskutera risker, och dels att dessa medborgare är mätta och belåtna så att de inte är upptagna med att skaffa sig försörjning. Risksamhället definieras därigenom av en reflexiv modernitet då samhället i stort tvingas reflektera över sin egen miljöpåverkan. I risksamhället blir de huvudsakliga målen därför riskhantering och säkerhet för dess invånare.
Bakgrunden till Becks teori ligger i vad författaren kallar en ”antropologisk chock” som uppstod efter Tjernobylkatastrofen 1986. Denna chock består i tre delar. För det första blev visade Tjernobylolyckan att våra fem sinnen i vissa fall inte räcker till för att uppfatta förgiftning. Därigenom kollapsar vardagskunskapen och individualismen blir orealistisk eftersom vi tvingas lita på massmedia och vetenskapsmän i vårt risktagande. För det andra skapas incitament för det socialkonstruktivistiska riskbegreppet som Rolf Lidskog talar om ovan. Riskers storlek och påverkan kan inte direkt bestämmas utan skapas istället genom information och informationspolitik. I denna transformering får vetenskapsmän en ny auktoritet då dessa förväntas definiera risken och massmedia en central position i egenskap av informationsbärare. För det tredje innebär den ”antropologiska chocken” att vår traditionella uppfattning om tid, rum och social differentiering upphävs. Katastrofer som kärnkraftsolyckor och global uppvärmning är icke-selektiva och globala, de tar därmed inte hänsyn till vare sig nationella gränser eller social tillhörighet. 18
Beck sammanfattar sin riskteori i fem teser:
Tes 1: Moderniseringens risker är beroende av kunskap.
Tes 2: Risker och faror spränger klasstrukturer.
Tes 3: Risker och faror skapar nya marknader.
Tes 4: Medvetandet skapar varat.
Tes 5: Risksamhället skapar en potential för en ökad statlig maktutövning.
12 Det är viktigt att framhäva att denna riskteori främst behandlar icke-kalkylerbara industriella risker, faror och hot19. Exempel på sådana är radioaktiva faror, gifter och föroreningar. Teorin fokuserar allmänt på hot som ger djupgående kort- och långtidseffekter hos såväl växt och djurliv som människor. Av dessa teser är tes ett, tre och fem är mest relevanta att undersöka givet uppsatsens syfte. Synen på riskerna med de båda pandemierna kan analyseras på ett givande sätt utifrån tes ett medan riskhanteringen kan analyseras utifrån tes tre och fem. Operationalisering av denna teori följer i nästa avsnitt. Nedan följer en mer utförlig beskrivning av de teser som uppsatsen ämnar undersöka:
Tes 1: Moderniseringens risker är beroende av kunskap
I risksamhället fördelas risker som sedan skapar hotsituationer mot vissa grupper på samma sätt som rikedom fördelas och skapar klassituationer i klassamhället. Risker är moderniseringens biprodukt som antingen måste undanröjas eller förnekas och omtolkas. Denna process bygger på argumentet att riskerna i regel är osynliga och därigenom inte kan tolkas av våra sinnen. För att synliggöra riskerna krävs kausala tolkningar vilket i sin tur kräver vetenskaplig kunskap. Expertens utsagor om hot kan dock aldrig vara rena faktautsagor. De innehåller alltid en teoretisk och en normativ komponent där den senare är nödvändig för att koppla hotet till sin källa. Denna riskdefinition bryter därmed vetenskapens rationalitetsmonopol då det alltid finns konkurrerande och konfliktfyllda åsikter från olika aktörer om hotets ursprung och lämpliga förebyggande åtgärder. Riskprognoser grundar sig därmed på matematiska sannolikheter och samhällets intressen. De blir således bundna till ekonomiska, politiska och etiska intressen och får karaktären av sociala konstruktioner då de konstrueras i ett socialt sammanhang. Därmed är riskerna heller inte givna en gång för alla utan förändras i takt med att vetenskapen producerar nya fakta. De kan ständigt dramatiseras, förändras, styrkas eller minimeras. Massmedia tilldelas en ny och ytterst viktig roll som informationsbärare i och med denna typ av riskdefinition. Den förväntas att kontinuerligt informera om de nya fakta som vetenskapen producerar då riskerna definieras. Riskernas föränderlighet gör denna roll både omfattande och komplicerad. 20
Tes 3: Risker och faror skapar nya marknader
När samhället kommer i kontakt med risker uppstår nya sociala differentieringar och konflikter. Det skapas motsättningar mellan dem som drabbas av riskerna och de som profiterar på dem. I ett
19 Noterbart är att Becks användning av begreppet risk inte direkt kan överföras till ekonomisk teori. Risker är
enligt sådana teorier alltid kalkylerbara, vilket Beck alltså motsäger. Risk i Becks teori kan istället likställas med osäkerheter i ekonomisk teori.
13 välutvecklat marknadssamhälle är riskerna således inte enbart risker utan även chanser till stora affärer. Kapitalismen träder in i ett nytt stadium där nya marknader uppstår eller mättade marknader transformeras till omättade. Dessa marknader är i det närmaste outtömliga då risker i ett samhälle enligt Beck är omättliga, obegränsade och självproducerande. Inom vetenskapen skapar detta nya kunskapsgrenar eftersom det skapas incitament för civilisationskritik, teknologi, ekologi, riskforskning och massmedial riskrapportering.
Dessa motsättningar skapar i förlängningen en ökad politisk betydelse av kunskap. Den som har makt över det som skapar kunskap (vetenskap och forskning) och det som sprider denna information (massmedia) har alla förutsättningar att profitera på riskernas utbredning. Häri ligger alltså ytterligare en motsättning, denna gång mellan dem som producerar riskdefinitionerna och dem som konsumerar dem.
Spänningarna mellan riskhantering och affärer samt produktion och konsumtion av riskdefinitioner genomsyrar samhällets handlingar. Häri ligger de avgörande orsakerna till definitionsstriderna om riskers omfattning, spridning och aktualitet. 21
Tes 5: Risksamhället skapar potential för en ökad statlig maktutövning
I risksamhället ställs demokratin inför nya utmaningar. I och med att farorna ges större utrymme skapas incitament för en legitim totalitarism i avvärjningen av hoten där staten tar sig rätt att förhindra det värsta. Enligt Beck kan detta på ett allt för välbekant sätt skapa något ännu värre som hotar demokratins fortsatta existens. Det hamnar i det otrevliga dilemmat att antingen misslyckas med att förebygga riskerna eller genom auktoritärt agerande sätta grundläggande demokratiska principer ur spel.
Beck baserar bland annat denna tes på miljöexperters agerande för att motverka hot mot växternas, djurens och människans liv. Hotet i fråga legitimerar dessa experter att frekvent använda uttryck som kontroll, myndighetstillstånd och myndighetsövervakning i sina uttalanden. Krav på omfattande möjligheter och rättigheter att ingripa, planera och kontrollera hotet är vanligt förekommande då dessa argumenterar för hur risken ska hanteras. Böndernas gödsling av sin jord får exempelvis endast ske på myndigheternas tillstånd och är juridiskt bindande. Den planlagda gödslingen kräver liksom övriga skyddsåtgärder ett välutvecklat differentierat system av miljöövervakning. Enligt Beck är detta
14 tydliga tecken på en vetenskaplig och byråkratisk diktatur där undantagstillståndet hotar att bli normaltillstånd när staten utövar sin riskhantering. 22
2.3 Operationalisering av teoretisk referensram
För att möjliggöra slutsatser om huruvida det finns tecken på att det svenska samhället förändrats i sin syn på risk och riskhantering ska det insamlade materialet analyseras kvantitativt och kvalitativt utifrån Becks teser.
Kvantitativ analys som underlag för tes ett och tre
Kvantitativ analys av det insamlade materialet från Dagens Nyheters upplagor för de båda tidsperioderna ska utföras för att skapa underlag för analys av samtliga tre teser. Den första delen av den kvantitativa analysen av materialet ska utföras för att klarlägga storleken på informationsflödet samt i hur stor utsträckning experter uttalar sig i rapporteringen kring de båda pandemierna. Detta för att undersöka om massmedias roll som informationsbärare samt expertens utrymme i informationsflödet förändrats. Undersökningen förväntas dessutom säga något om huruvida marknaderna för riskrapportering och riskforskning ökat genom att jämföra storleken på rapporteringen samt antal experter och expertutlåtanden i denna.
I den första delen av analysen räknas därför alla artiklar som innehåller rapportering om pandemierna under de båda tidsperioderna. Dessutom summeras antalet experter samt expertutlåtanden i artiklarna. Som expert på ämnet räknas i detta fall personer som tillfrågas av DN i egenskap av medicinsk kunskap om smittan eller kunskap om smittans påverkan på samhällsfunktioner. Exempel på experter är således smittskyddsexperter och infektionsläkare samt ansvariga chefer inom Världshälsoorganisationen (WHO), Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Denna första del av den kvantitativa analysen ska resultera i en tabell över antalet artiklar i de båda fallen samt antalet experter och expertutlåtanden.
Den kvantitativa analysen ska sedan fördjupas genom en kategorisering av experttyper. Experterna och deras uttalanden delas in i kategorier baserat på vilken typ av myndighet eller organisation de tillhör. Den första kategorin innefattar experter och expertutlåtanden från ansvariga svenska myndigheter som i denna undersökning inkluderar Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet samt Statens bakteriologiska institut. Den andra kategorin rymmer experter och expertutlåtanden från landstingens smittskyddsavdelningar och inkluderar därför främst smittskyddsläkare från dessa men även övriga anställda med tydligt ansvarsområde i frågan som exempelvis verksamhetsansvariga och
15 medicinska rådgivare. Den tredje kategorin innehåller experter och expertutlåtanden från utländska myndigheter och organisationer. Hit räknas därför uttalanden från andra länders myndigheter för smittskydd samt Världshälsoorganisationen WHO. Experter och expertutlåtanden från organisationer som faller utanför ovanstående kategorier samlas slutligen i kategorin övrigt. Hit räknas exempelvis experter och expertutlåtanden från läkemedelsbolag samt från Dagens Nyheters egna medicinska experter.
Kategoriseringen utförs för att möjliggöra en analys av om fördelningen av expertuttalanden förändrats mellan de två tidsperioderna. Fördjupningen ska resultera i en tabell över antal experter och expertuttalanden från var och en av kategorierna. Tillsammans med resultatet från den första delen av den kvantitativa analysen skapar detta resultat underlag för vidare analys av Becks första och tredje tes.
Slutligen ska uttalanden från såväl Sveriges regering som övriga staters regeringar räknas och summeras i den sista delen av den kvantitativa analysen. Analysen ska resultera i en tabell över antal uttalanden från dessa aktörer och därigenom skapa underlag för analys av Becks femte tes om statlig maktutövning.
Kvalitativ analys som underlag för tes ett
För att möjliggöra en djupare diskussion om tes ett utförs en kvalitativ analys av det insamlade materialet med fokus på hur beskrivningen av riskerna såg ut. Den ska därför undersöka om det fanns någon debatt kring riskernas karaktär, det vill säga om synen på dessa förändrades på något sätt under tidsperioderna. Den ska även undersöka i vilken utsträckning beskrivningen av riskerna baserades på vetenskaplig kunskap. Det blir därför viktigt att undersöka vilka typer av experter som uttalade sig.
Kvalitativ analys som underlag för tes tre
En kvalitativ analys utförs på det insamlade materialet för att undersöka i vilken omfattning nya marknader uppstått eller utvidgats mellan de två tidsperioderna. Delstudien ska därför fokusera på faktorer som exempelvis ökad försäljning av varor eller tjänster kopplade till risken i fråga. Analysen resulterar i en redogörelse över marknader som utvidgats som en konsekvens av riskens utbredning.
Kvalitativ analys som underlag för tes fem
16 vaccinationsprogram. I denna analys blir det även relevant att undersöka direkta uttalanden och aktioner från regeringen själv som exempelvis uttalanden från ministrar.
3. Vad är en influensapandemi?
Influensa är en virussjukdom som drabbar Sverige regelbundet varje vintersäsong och orsakar vanligtvis såväl överdödlighet hos äldre människor som ökad frånvaro från arbetsplatser och skolor. Utbrott i Europa föregås vanligtvis av utbrott på södra halvklotet, vilket ger Sverige möjlighet att vidta förebyggande åtgärder som vaccinframtagning och vaccinering. Skyddet från tidigare sjukdom kan räcka helt eller delvis under flera års tid men eftersom influensavirus är mycket förändligt kan människor insjukna flera gånger under sin livstid. 23
Med oregelbundna intervall uppkommer helt nya genetiska varianter av influensavirus, vilket gör att i stort sett alla människor blir helt mottagliga för viruset. Den ökade mottagligheten leder till ökad dödlighet och sjukdom jämfört med en vanlig säsongsinfluensa. Om ett sådant virus kan smitta effektivt kan en epidemi bryta ut. Om denna epidemi i sin tur får global spridning uppstår en så kallad influensapandemi. Under 1900-talet utbröt tre influensapandemier, Spanska sjukan (1918-1920), Asiaten (1957-1958) och Hongkonginfluensan (1968-1970). Värst av dessa tre var spanska sjukan som fick ett våldsamt förlopp med minst 34 000 avlidna svenskar och 20-50 miljoner dödsfall globalt. De influensavirus benämns som säsongsinfluensa och återkommer år efter år har alla debuterat som pandemiska virus. 24
Vissa influensapandemier har uppstått som en konsekvens av att influensavirus anpassats från andra djurarter, huvudsakligen svin och fåglar, till att infektera människor.Dessa virus har haft helt nya genetiska egenskaper vilket medfört att i stort sett alla människor i världen varit mottagliga samtidigt som de smittat effektivt mellan människor. De har då med andra ord uppfyllt specifikationerna för att kallas influensapandemier. 25
3.1 Hongkonginfluensan 1968-1970
I juli 1968 konstaterades att ett utbrott av influensa i Kina orsakats av ett nytt virus. Detta spred sig snabbt till Hong Kong där en halv miljon människor insjuknade, därav namnet Hongkonginfluensan. Infektionen spred sig sedan till övriga Asien under augusti månad och nådde Indien i september. Influensan uppträdde på den amerikanska kontinenten under september månad 1968 och började då även nå Europa.
23
”Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om influensa”(2010).
24
”Influensapandemiers påverkan på samhället”(2006).
17 I Sverige bekräftades enstaka fall av sjukdomen under november och december 1968. Den första vågen av hongkonginfluensan drabbade Sverige under vintermånaderna 1969 och en andra kraftigare pandemivåg spred sig i landet kring årsskiftet 1969/1970. Antalet insjuknade och döda var lägre än under den senaste pandemin Asiaten som härjade i Sverige 1957. Sjukdomsfall med dödlig utgång drabbade såväl personer med underliggande sjukdomar som tidigare helt friska personer. Under den första vågen av pandemin var knappheten på tillgång till vaccin problematisk. I första hand vaccinerades utvalda yrkesgrupper, framförallt sjukvårdspersonal. Bristen på vaccin gjorde att det inte fanns tillräckligt med vaccin till alla riskgrupper (personer med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, diabetes, ämnesomsättningsrubbningar m.m.). Då det stod klart att SBL inte kunde leverera vaccin i tillfredsställande takt importerades 250 000 doser vaccin från USA och i slutet av februari hade 700 000 doser distribuerats tills den svenska befolkningen. Rusningen efter vaccin var vid denna tidpunkt stor men tillskottet av importerat vaccin kom för sent då hongkonginfluensans första våg vid denna tidpunkt var som intensivast26.
De samhälleliga konsekvenserna av hongkonginfluensan tycks ha varit relativt små sett till massmedias rapportering, vilket nedanstående undersökning av Dagens Nyheters artiklar på ämnet kommer att belysa. Det exakta antalet smittade och avlidna är svårt att avgöra men forskare tror att smittan orsakade en till två miljoner dödsfall globalt27.
3.2 Svininfluensan 2009-2010
I april 2009 bekräftade Amerikanska myndigheter att den influensa som brutit ut i Mexico och sedan spridit sig till USA orsakats av ett tidigare okänt virus.28 Smittan beskrevs som en muterad form av svininfluensa vilket därefter blev den allmänt vedertagna benämningen i massmedia även om den bedömts vara inkorrekt då sjukdomen inte haft spridning bland grisar. Den korrekta benämningen blev istället den nya influensan (A/H1H1). 29
Svininfluensan spred sig snabbt från Mexico till huvudsakligen USA, Canada och Europa under april månad. I juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) smittan som pandemi då den spridits över tillräckligt stora geografiska områden för att uppnå denna benämning. 30 I Sverige bekräftades enstaka fall av sjukdomen under maj månad. Smittan drabbade landet på allvar under oktober månad då en snabb ökning av antalet personer som per vecka insjuknade i influensa och
26 ”Influensapandemiers påverkan på samhället”(2006). 27
”Lärdomar dras av tidigare pandemier”(2009).
28
”Ny form av svininfluensa” (2009).
29
”Ett virus som ännu inte smittat någon gris” (2009-04-28).
18 influensaliknande symptom kunde urskiljas i statistiken. Epidemins spridning avtog sedan under december och under vecka 52 rapporterades endast 10 fall. Vaccination mot den nya influensan påbörjades i mitten av oktober 2009 och rekommenderades för hela befolkningen från 3 års ålder. Stora insatser från framförallt landstingen gjorde denna allmänna vaccination möjlig och i slutet av december 2009 hade 60 % av det svenska folket vaccinerats31.
4. Kvantitativ sammanställning av Dagens Nyheters rapportering
Dagens Nyheters upplagor under tidsperioderna för Hongkonginfluensan 1968-1969 och Svininfluensan 2009-2010 gicks igenom med hjälp av mikrofilm och fulltextdatabasen Presstext.se. Det totala antalet artiklar, expertutlåtanden och experter sammanställdes enligt operationaliseringen i avsnitt 2.3. Resultatet syns nedan i tabell 1:
Tabell 1, sammanställning av totalt antal publicerade artiklar, experter och expertuttalanden. Hongkonginfluensan
1968-08-22 – 1969-01-30
Svininfluensan
2009-05-25 – 2009-10-22
Totalt antal publicerade artiklar 20 132
Totalt antal expertuttalanden 10 82
Totalt antal experter 7 38
Källa: Dagens Nyheters upplagor under ovanstående tidsperioder.
Tabell 1 visar alltså att informationsflödet var betydligt större under tidsperioden för svininfluensan. Antalet publicerade artiklar var cirka en sjundedel så stort i rapporteringen kring hongkonginfluensan. Därtill slår ovanstående tabell fast att antalet experter och expertuttalanden i rapporteringen var betydligt fler i fallet med svininfluensan. Antalet experter som tillfrågades i rapporteringen är cirka fem gånger så stort och antalet uttalanden från dessa var ungefär åtta gånger fler.
Experterna och deras uttalanden kategoriserades sedan utifrån vilken typ av myndighet eller organisation de tillhörde. Resultatet av kategoriseringen följer i tabell 2:
Tabell 2, kategorisering av experter och expertutlåtanden.
31
19 Hongkonginfluensan
1968-08-22 – 1969-01-30
Svininfluensan
2009-05-25 – 2009-10-22 Antal experter från SMI, SBL eller
Socialstyrelsen
5 11
Antal uttalanden av SMI, SBL eller Socialstyrelsens experter
8 36
Antal experter från landstingens smittskyddsavdelningar
2 14
Antal uttalanden av experter inom landstingens smittskyddsavdelningar
2 15
Antal experter från utländska myndigheter eller organisationer
0 8
Antal uttalanden av experter från utländska myndigheter eller organisationer
0 18
Antal övriga experter 0 5
Antal uttalanden från övriga experter
0 13
Källa: Dagens nyheters upplagor under ovanstående tidsperioder.
Tabell 2 visar att antalet experter från ansvariga svenska myndigheter som tillfrågades mer än fördubblades för tidsperioden för svininfluensan. Uttalanden från dessa följde dock inte proportionellt antal experter eftersom tabellen visar att antal uttalanden från experter inom svenska myndigheter var nästan 4 gånger större under tidsperioden för svininfluensan jämfört med tidsperioden för hongkonginfluensan. Tabell 2 visar även att antalet experter från landtingens smittskyddsavdelningar som tillfrågades var sju gånger fler i fallet med svininfluensan. Här följer dock antalet uttalanden från dessa i stort sett proportionellt.
20 innehållandes representanter från olika läkemedelsbolag samt Dagens Nyheters egna medicinska experter.
I rapporteringen kring pandemiernas utbrott och spridning återfanns dessutom uttalanden från såväl den svenska regeringen som från utländska regeringar. En sammanställning av antal uttalanden sådana personer under de båda tidsperioderna följer nedan i tabell 3:
Tabell 3, uttalanden från utländska regeringar, myndigheter och organisationer samt Sveriges regering. Hongkonginfluensan
1968-08-22 – 1969-01-30
Svininfluensan
2009-05-25 – 2009-10-22 Antal uttalanden från utländska
myndigheter och organisationer
1 25
Antal uttalanden från Sveriges regering
0 7
Källa: Dagens Nyheters upplagor för ovanstående tidsperioder.
Tabell 3 slår fast att Dagens Nyheters rapportering kring Hongkonginfluensan i det närmaste saknade uttalanden från utländska regeringar. Under tidsperioden för Svininfluensan var uttalanden från sådana däremot förhållandevis frekvent förekommande. Medparten av dessa gjordes från nordamerikanska regeringspersoner under tiden strax efter smittans utbrott i Mexico och USA. Tabellen visar även att den svenska regeringen inte gjorde några uttalanden under tidsperioden för Hongkonginfluensan medan den under motsvarande tidsperiod för Svininfluensan uttalade sig sju gånger.
5.1 Sammanställning av rapporteringen kring Hongkonginfluensan
Följande analys baseras på en genomgång av Dagens Nyheters upplagor under tidsperioden för hongkonginfluensan 1968-1969 med hjälp av mikrofilm. Materialet gås igenom på det sätt som operationaliseringen av den teoretiska referensramen angivit.5.1.1 Beskrivning av riskerna
Den nya influensan beskrevs i den första artikeln på ämnet som en ny variant av den senaste influensaepidemin Asiaten som härjat i Sverige 1958. Professor Holger Lundbäck vid SBL beskrev viruset på följande sätt:
21 tidigare uppträtt. [---] Ett visst skydd ger emellertid vaccinerna och de som redan haft
asiateninfluensan har en viss immunitet även mot den nya formen.32
Rapporteringen kring Hongkonginfluensan lös sedan med sin frånvaro under hösten 1968 och först i mitten av december publicerade DN en artikel där det rapporterades att risken för att Sverige skulle drabbas av en epidemi hade ökat. Tio svenska USA-resenärer hade då insjuknat och isolerats vid hemkosten. Enligt artikeln kunde dock samtliga vistas uppe och infektionen beskrevs som normalt helt godartad. De nya fallen av hongkonginfluensa fick Socialstyrelsen att agera:
Efter tillstånd från Socialstyrelsen har man i Göteborg börjat vaccinera vissa grupper mot Hongkonginfluensan. Det rör sig om sjukhuspersonal, utlandsresenärer, viss trafikpersonal samt personer med hjärt- och lungsjukdomar, vilka gör dem speciellt utsatta för följdsjukdomar av en influensainfektion, som normalt är helt godartad.33
Artikeln fortsatte med en beskrivning av influensans epidemiska förlopp i USA där det redovisades att 700 dödsoffer konstaterats samt att 10-15% av befolkningen insjuknat. Detta var första gången i rapporteringen som hongkonginfluensan beskrevs som dödlig. I övrigt betecknades Hongkonginfluensan under december månad genomgående som en godartad sjukdom i nyhetsflödet. Efter att en av USA:s rymdfarare insjuknat under en rymdfärd med misstänkta symptom av Hongkonginfluensa kommenterades händelsen på följande sätt i Dagens Nyheter den 23 december 1968:
Hade man råkat ut för Hongkong-snuvan, kunde läget i värsta fall ha blivit prekärt. Epidemin betecknas visserligen av svenska experter som jämförelsevis lindrig men den medför inte sällan mycket hög feber och ihållande kroppsvärk.34
När Hongkonginfluensan bröt ut med epidemiska proportioner i USA och vissa europeiska länder i januari månad började Dagens Nyheter publicera siffror på antal döda och insjuknade dessa länder mer frekvent. I USA uppgavs exempelvis 1100 personer ha avlidit i influensaliknande symptom under december månad och i Holland uppgavs 100 000 personer ha insjuknat35. I den senare av dessa artiklar togs influensans påverkan på samhällsfunktioner upp för första gången i rapporteringen. Artikeln beskrev att vissa sjukhus drabbats av personalbrist samt att vissa industrier haft produktionssvårigheter36.
32 ”Beredskap mot ny ’asiat’” (1968-08-22). 33
”Risk för Hongkonginfluensa ökar – Tio USA resenärer insjuknade” (1968-12-14).
34
Karsberg (1969-01-23).
35
”Fördubblad dödlighet i influensa” (1968-12-28).
22 När Hongkonginfluensan på allvar fick spridning i Sverige under mitten av januari månad publicerade DN en artikel som redovisade smittans spridning:
Nu kan man med säkerhet konstatera att Hongkonginfluensan fått fotfäste i Sverige. Under den senaste veckan rapporterades 2480 fall i hela landet till Socialstyrelsen. Man räknar med att antalet verkliga fall är betydligt större än det rapporterade. Många söker nämligen inte läkarvård för symptomen.37
Någon beskrivning av smittan som dödlig eller dess eventuella negativa påverkan på samhällsfunktioner återfinns däremot inte. I den fortsatta rapporteringen under januari beskrevs smittan fortsatt som lindrig. Den 30 januari publicerades en artikel som visade att antalet insjuknade ökat men att komplikationerna i regel var små samt att inga dödsfall hade rapporterats till Socialstyrelsen.38
Även rapporteringen kring distribution av vaccin präglas av ovanstående beskrivning av smittan som relativt lindrig. Allmän vaccinering av Sveriges befolkning diskuterades ej. Däremot fanns en debatt kring att Statens bakteriologiska laboratoriums (SBL) tillverkningskapacitet av vaccin var för låg. Konsekvensen av detta kunde nämligen bli att vissa av de riskgrupper som man ämnade vaccinera kunde bli utan vaccin. Debatten nådde DN:s förstasida den 17 december:
Men SBL:s tillverkningskapacitet är så liten att det dröjer långt fram på våren innan ens de som bäst behöver vaccin, de hjärt- och lungsjuka samt andra särskilda riskgrupper, hinner få sitt skydd. Ändå lyckades på måndagen en hel del storföretag ställa sig först i kön. De vill sydda sin personal för att slippa driftsinskränkningar i samband med en epidemi.39
Den bristfälliga tillgången på vaccin löstes i slutet av januari genom import av vaccin från USA. Vaccineringen utsträcktes vid denna tidpunkt till fler riskgrupper än tidigare, men på SBL ansåg man att rädslan för influensan varit överdriven. Professor Bo Zetterberg vid SBL kommenterade debatten på följande vis den 24 januari:
– Rädslan för influensan är överdriven. Den har överallt mest gett lätta symptom och endast få allvarliga komplikationer har noterats.40
I debatten kring distributionen av vaccin beskrevs alltså Hongkonginfluensan fortsatt som en lindrig eller godartad sjukdom. Behov av allmän vaccinering framhävdes aldrig och ansvariga myndigheter beskrev vid upprepade tillfällen smittan som lindrig för personer utanför riskgrupperna. Dessutom
37
”Tusentals fall av Hongkong” (1968-12-23).
38
”Hongkonginfluensan sprids över Sverige – ’Många okända fall’” (1969-01-30).
39
Teglund (1968-12-17).
23 återfinns inga redogörelser av hur farlig smittan var för riskgrupperna. Sammanfattningsvis kan det även konstateras att riskerna med Hongkonginfluensan uteslutande bestäms av smittskyddsexperter från de statliga myndigheterna Socialstyrelsen och SBL, samt att beskrivningarna av riskerna är relativt konsekventa genom hela nyhetsrapporteringen.
5.1.2 Marknader kopplade till Hongkonginfluensans spridning
I rapporteringen kring Hongkonginfluensan synliggörs framförallt en aktör vars omsättning borde ha påverkats positivt av smittans utbredning i Sverige, nämligen det amerikanska läkemedelsbolag som levererade vaccin till SBL. Detta bolags namn lyser med sin frånvaro men klart är att det levererade en ansenlig mängd vaccindoser till Sverige. Syftet med att importera vaccin var att täcka behovet hos så kallade riskgrupper. Någon massvaccinering tycks inte ha varit målet. Dagens Nyheter rapporterade följande i slutet av januari 1969:
En kvarts miljon vaccindoser mot Hongkonginfluensan inkommer idag onsdag till SBL importerade från USA. – Vi har fått anbud på cirka en halv miljon doser från USA. Vi vill dock avvakta situationen och se hur influensan utvecklar sig innan vi beställer mer. Ännu har vi ingen epidemi i klassisk mening, bara lokala härdar.41
Bortsett från den ökade efterfrågan på vaccin syns inga ytterligare tecken på marknader som skapades eller expanderade under tiden för Hongkonginfluensans utbredning enligt Dagens Nyheters rapportering under tidsperioden.
5.1.3 Statlig maktutövning och riskhantering
I rapporteringen kring Hongkonginfluensan synliggörs statlig maktutövning främst genom SBL:s uppföljning av smittans spridning i Sverige samt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. Genom veckovisa rapporter redovisas antalet insjuknade varje vecka i DN. När influensan börjat sprida sig i januari 1969 beskrevs exempelvis spridningen på följande sätt:
Det innebär en ökning från föregående vecka med 3300fall. Överhuvudtaget uppvisar kurvan för antalet influensafall en brant kurva under hela januari. Hittills har ett 60-tal fall av ’influensa A Hongkong-68’ konstaterats på skilda håll i landet. Men enligt professor Bo Zetterberg vid SBL är det verkliga antalet betydligt större […] inga dödsfall har rapporterats. [---] Vaccintillgången hos SBL nu god efter import från USA.42
Socialstyrelsen övervakade smittans spridning genom provtagningar hos SBL då denna började nå Sverige och senare via rapporter inskickade av landets läkare då smittans spridning tilltagit. SBL stod
41
Olson (1969-01-29).
24 även för all vaccinproduktion innan en stor mängd vaccin importerades från USA i slutet av januari 1969. Baserat på SBL:s rapporter utfärdade Socialstyrelsen sedan rekommendationer till landets sjukhus om vaccinering. Programmet för vaccinering inneslöt till en början personer inom sjukvård, utlandsresenärer samt personer med hjärt- och kärlsjukdomar43. I mitten av december beskrev medicinalrådet Hans Bolin Socialstyrelsens rekommendationer om vaccinering på följande vis DN:
Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation att all personal vid infektionsklinikerna landet runt ska skyddsympas. Därutöver bör alla som ämnar resa till USA skydda sig med tanke på den omfattning hongkongepidemin fått där. I övrigt anser Socialstyrelsen att endast personer med speciell risk för följdsjukdomar bör skyddsympas, detta med tanke på den bristfälliga tillgången på vaccin.44
Socialstyrelsens rekommendationer rörande vaccinering kom sedan att utvidgas till att innesluta fler riskgrupper då vaccin importerades från USA i januari. Dess inriktning mot sjukvårdspersonal och riskgrupper kom dock att bestå.
Bortsett från isoleringen av tio smittade USA-resenärer i december 1968 syns inga tecken på övrig statlig maktutövning i denna fråga. Ministrar eller riksdagsledamöter uttalar sig ej i debatten. Dessutom återfinns inga tecken på resrestriktioner till de länder där epidemin först bröt ut, exempelvis USA. Socialstyrelsens enda rekommendation i denna fråga tycks ha varit att personer som ämnade resa till dessa länder borde vaccinera sig i förväg.
5.2 Sammanställning av rapporteringen kring Svininfluensan
Följande analys baseras på en genomgång av Dagens Nyheters tidningar under tidsperioden för svininfluensan 2009-2010 med hjälp av mikrofilm och fulltextdatabasen Presstext.se. Materialet ska undersökas på det sätt som operationaliseringen av den teoretiska referensramen angivit.
5.2.1 Beskrivning av riskerna
Som den ovanstående kvantitativa analysen visade var rapporteringen omfattande kring svininfluensans utbrott och spridning. Smittans symptom, spridning och dödlighet sammanfattades kontinuerligt i de allra flesta artiklar rapporteringen. Vid utbrottet av den nya influensan och två veckor framåt baserade DN sin bevakning främst på uttalanden från Världshälsoorganisationen WHO och nordamerikanska myndigheter. Generellt fokuserade dessa första artiklar på att smittan var dödlig. Antalet bekräftade dödsfall tycks dock har varit svåra att bestämma då dessa varierar från dag till dag i rapporteringen. Den 27 april publiceras exempelvis följande dödstal:
43
”Risk för Hongkonginfluensa ökar – Tio USA resenärer insjuknade” (1968-12-14).
25 Minst 81 människor har avlidit i Mexico i den nya influensan. Regeringen har gett
myndigheterna tillstånd att tvångsisolera personer med misstänkta symptom. Oron växte på söndagen i Mexico city för en möjlig förestående pandemi, sedan nya dödssiffror presenterats av den mexikanska regeringen. Fortfarande har endast 20 fall säkerställd koppling till svininfluensan, detta eftersom mexikanska myndigheter saknat laboratoriumkapacitet.45
Följande dag ändrades antalet bekräftade dödsfall på följande vis:
WHO höjde på måndagskvällen pandeminivån i världen från fas 3 till fas 4. Det är ett betygande steg mot ett pandemiskt utbrott. Viruset är så spritt att det inte längre är lönt att stänga gränser. Enligt WHO har 7 av de 26 smittade i Mexico har avlidit. [---]Mexicos regering misstänker att 149 dödsfall härrör från svininfluensan, WHO har dock ej kunnat bekräftat detta genom laboratorieanalyser 46
Dödstalen varierade alltså inte enbart mellan datum utan även beroende på källa. Just beskrivningen av Svininfluensan som dödlig karakteriserade hela den inledande bevakningen då denna gav uttryck för stor oro för den nya influensan. Den 28 april publicerades en artikel i DN Debatt av professor Björn Olson och infektionsläkaren Christan Ehrenborg på infektionskliniken i Uppsala som på ett distinkt sätt summerar denna oro:
Situationen med det nya riskviruset svininfluensan kan bli explosiv. Mänskligheten står inför en ödesfråga. [---] Ytterst handlar svininfluensan om huruvida sju miljarder människor på jorden har någon form av immunitet mot det nya viruset. Världssamfundet, inklusive Sverige, måste agera genast och kraftfullt. Vi måste kunna hantera den panik smittan utlöser. Domen kommer att bli hård om vi inte satsar på vaccintillverkning. Vaccin ger inte hundraprocentigt skydd, men har en viktig psykologisk effekt. Frågan om antivirusmediciner eller vaccin får inte bli en ekonomisk fråga.47
Parallellt med dessa högst oroande beskrivningar av smittan syns emellertid även beskrivningar av denna som mer lindrig. På frågan om när ett vaccin kan finnas tillgängligt svarade chefsmicrobiologen Maria Brytting vid Smittskyddsinstitutet på följande vis den 26 april:
– Före ett sådant beslut vill vi veta att det verkligen finns ett behov av vaccin. [---] De fall av svininfluensa hos människa som hittills konstaterats har inte varit särskilt allvarliga och de flesta som insjuknat har haft relativt milda symtom48.
45
”Ny form av svininfluensa” (2009-04-27).
46
Björklund (2009-04-28).
47
Olsen – Ehrenborg (2009-04-27).
26 Förutom beskrivningar av smittans symptom och dödlighet skedde en kontinuerlig bevakning av smittspridningen från dag till dag. Denna framställdes till en början som snabb och tycks ha varit svår att kontrollera. Den 30 april höjde WHO sin varningsnivå för risken för en pandemi från fyra till fem på sin sexgradiga och generaldirektör Margret Chan menade att en pandemi med snabb spridning av svininfluensan stod för dörren.49 Att bestämma smittspridningen tycks dock ha varit problematiskt då motsägelsefulla rapporteringar var ofta förekommande. Den 12 maj publicerades exempelvis följande beskrivning av smittspridningen:
Den nya h1n1viruset visar inga tecken på att spridas från människa till människa i nämnvärd omfattning utanför Nordamerika, meddelar WHO och menar samtidigt att det är för tidigt att säga om smittläget håller på att stabiliseras eller om vi riskerar en pandemi.50
I början av juni månad kom emellertid flera rapporter från WHO om att svininfluensan spridit sig till så pass många världsdelar att den snart kunde komma att klassas som pandemi. Den 11 juni meddelade slutligen WHO att den nya influensan nått pandeminivå. Biträdande generaldirektör Keiji Fukuda slog då fast att en fortsatt spridning var oundviklig men att antalet dödsfall varit litet. Samtidigt fanns dock vissa oklarheter om smittans påverkan på länder som dittills ännu inte drabbats:
Medicinska experter är oroade över hur smittspridning och dödlighet kan komma att se ut i världens fattiga länder, i Afrika, delar av Asien och Sydamerika, och om influensaviruset kommer att förändras och bli aggressivare när influensan sprider sig allt snabbare över hela världen.51
När de första fallen av svininfluensa bekräftades i Sverige under maj månad 2009 övergick rapporteringen från att tidigare främst ha baserats på uttalanden från WHO och Nordamerikanska myndigheter till att i första hand baseras på uttalanden från svenska myndigheter. Smittans symtom beskrevs under perioden maj till juli 2009 som genomgående milda. Biträdande statsepidemilog Andreas Heddini vid Smittskyddsinstitutet beskrev exempelvis symptomen på följande sätt då Sveriges tredje fall av svininfluensan bekräftats:
Hon uppvisade milda symtom, lite ont i halsen men ingen feber. Det hela var över på tre, fyra dagar. [---] Om det förblir som i dag är allt gott och väl. Men vi vill följa skeendet
27 eftersom det rör sig om en ny stam som kan förändras. Vi är rädda för att den ska
återkomma i höst i en mer aggressiv form.52
I slutet av juli och början av augusti månad skiftade rapporteringen till att återigen fokusera på smittans dödlighet. Den 29 juli presenterade WHO nya dödstal, 800 personer hade då avlidit i den nya influensan. I samband med presentationen av dessa siffror betonade WHO:s talesman Apha Bhatiasevi samtidigt att det var av central betydelse att undersöka vilka grupper påverkades allvarligast av smittan:
– Pandemin är fortfarande i ett mycket tidigt skede så vi har inte full kunskap om hur den slår. Vår högsta prioritet just nu är att få klarhet i vilka grupper som löper störst risk att drabbas allvarligt av viruset så att de kan skyddas så mycket som möjligt. WHO samlar därför in all information om pandemin och analyserar den. Viruset har hittills inte förändrat sig och de flesta får en mild infektion, men samtidigt drabbas vissa mycket allvarligt, vanligtvis människor med någon underliggande sjukdom.53
Rapporteringen var alltså tvetydig i den mening att smittan framställdes som mild samtidigt som dess dödlighet ständigt lyftes fram. Noterbart är att det ständigt var antal döda som framställdes. Dessa dödstal ställdes aldrig i relation till folkmängd eller hur många som normalt insjuknar i vanlig säsongsinfluensa. Den tvetydiga framställningen av smittans effekter genomsyrade resterande rapportering fram till dess att svininfluensan klassades som epidemi. I slutet av augusti månad, då närmare tusentalet svenskar insjuknat, betonades det återigen att smittan var mild men att personer i så kallade riskgrupper löpte stor risk för allvarlig sjukdom:
Svininfluensan är inte farligare än vanlig säsongsinfluensa. Skillnaden är att många fler kommer att smittas och bli sjuka eftersom det rör sig om ett virus med en ny genetisk sammansättning, som troligtvis ingen är immun mot. [---] Gravida och personer med ämnesomsättningsproblem är två extra utsatta riskgrupper. Det visar en fransk studie, som studerat 574 av influensans dödsoffer. Resultaten visar att minst hälften av dem som dött i sviterna av svininfluensa hade andra sjukdomar redan innan.54
Oklarheterna kring svininfluensans allvarlighet och spridningspotential tycks ha varit betydande även när den bröt ut som epidemi i Sverige under oktober månad 2009. Annika Linde, statsepidemilog vid Smittskyddsinstitutet uttalande sig på följande vis om läget i mitten av oktober:
28 Det är långt flera influensafall nu än vad vi någonsin sett så här tidigt en höst och ett
mycket explosivt läge. Vi kan inte säga när explosionen sker, men det är explosivt.55
Detta uttalande är talande för hela rapporteringen då det tycks ha varit problematiskt för både massmedia och experter att beskriva riskerna med svininfluensan. Riskerna beskrevs genom denna tidsperiod på varierande sätt och de beskrevs i det närmaste uteslutande av experter inom myndigheter med medicinsk kunskap på ämnet. Bortsett från några till synes icke vetenskapligt grundade konspirationsteorier fördes debatten mellan smittskyddsexperter på Världshälsoorganisationen, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen samt ett antal infektionsläkare från landets infektionskliniker.
5.2.2 Marknader kopplade till svininfluensans spridning
I rapporteringen kring svininfluensan synliggörs ett antal aktörer vars marknader tycks ha utvidgats som en konsekvens av smittans spridning. Den enskilt mest framträdande var läkemedelsbolaget Glaxo Smith Klein som levererade 18 miljoner doser vaccin till Sveriges landsting. Den exakta totala kostnaden för hela landet återfinns inte i rapporteringen för denna undersöknings tidsperiod men i debatten kring finansieringen av vaccineringen i landstinget i Stockholm syns följande siffror:
Vaccindoserna till länets 1,9 miljoner invånare kostar cirka 270 miljoner kronor. Men med kostnader för till exempel förvaring och transport av vaccinet, extra vårdpersonal och material landar notan på omkring en miljard kronor för landstinget. Hoppet om att få ekonomisk hjälp med de stora omkostnaderna för vaccinationskampanjen tycks alltså i och med Maria Larssons besked vara krossat, och de lokala landstingspolitikerna är rejält upprörda.56
Kostnaderna för vaccindoserna och dess distribution var alltså så omfattande att de blev en betydande politisk fråga. Folkhälsominister Maria Larsson bekräftade att frågan togs upp i regeringens budgetförhandlingar:
– Budgetprocessen är inte avslutad. En ökad resurstilldelning till Sveriges kommuner och landsting är en av de frågor som prövas i samband med budgetarbetet. *…+ Vid varje budgetprocess prövas behovet av resurser till olika områden och inom ramen för det är detta, en extraordinär händelse, en mycket viktig del att ta hänsyn till när vi tittar på resursbehovet hos kommuner och landsting.57
29 Den svenska regeringen sköt slutligen till en miljard kronor för att lätta Landstingens vaccinationskostnader. Viktigt att notera är alltså att läkemedelsbolaget Glaxo Smith Klein levererade vaccindoser i en sådan utsträckning att dess sammanlagda kostnad blev en fråga för regeringens budgetering.
Det var inte enbart genom vaccinproduktion som marknaderna för läkemedel utvidgades vid Svininfluensans utbredning. Det antivirala medlet Tamiflu, ett läkemedel som lindrar symptomen vid virusinfektioner, rekommenderades som behandlingsform i en rapport från Världshälsoorganisationen WHO i augusti månad:
Alla som insjuknar i svininfluensa behöver inte få det antivirala medlet Tamiflu. Däremot bör riskgrupperna och personer som direkt får allvarliga symtom behandlas med medicinen i ett tidigt skede. Alla barn under fem år som smittas bör också få Tamiflu, eftersom personer i den åldersgruppen löper förhöjd risk att bli allvarligt sjuka.58
Efter WHO:s rekommendation sålde Tamiflu slut på apoteken i Sverige i början av september. Dagens Nyheter rapporterade följande:
Flytande Tamiflu för barn är en bristvara på Sveriges apotek. [---] Tamiflu är ihop med det mer ovanliga preparatet Relenza, även detta slut, det enda skydd som i dag finns mot svininfluensa, förutom vaccin som inte rekommenderas till barn under tre år. Tamiflu för barn i form av kapslar finns ännu att köpa, men även dessa håller på att ta slut.59
Det var inte bara läkemedel som hade en ökad försäljning på apoteken under tiden för smittans spridning. Handsprit blev en symbol för kampen mot smittan, även om dess effekter ifrågasattes:
Handsprit har haft en rykande åtgång i Sverige sedan hotet om svininfluensa dök upp. En ny forskningsrapport visar dock att effekterna av handsprit mot virus är synnerligen oklara.60
Utöver den omfattande försäljningen av läkemedel och handsprit kan även resultatet av den kvantitativa analysen ses som ett bevis på att marknader skapats eller utökats då riskrapporteringen och riskforskningen tycks ha ökat markant jämfört med motsvarande tidsperiod för Hongkonginfluensan. En utförligare analys av detta förhållande återfinns i diskussionsdelen.
