Subjektiv stress och nöjdhet i samband med arbetsmåltiden i relation till social, psykisk och
fysisk måltidsmiljö
Ida Boldrup
Juni 2012
Uppsats, kandidatnivå, 15 hp Folkhälsovetenskap Vetenskaplig uppsats C
Handledare: Maria Lennernäs Examinator: Mats Djupsjöbacka
Boldrup, I. (2012)Subjektiv stress och nöjdhet i samband med arbetsmåltiden i relation till psykisk, social och fysisk måltidsmiljö. C- Level Essay. Gävle: University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies.
Abstract
Today most people spend many hours at work, which means many of our meals are consumed at the workplace. In recent years the meals consumed at work, more specifically; the lunch, has been questioned in terms of its quality as well as the time and location of eating. It is essential to highlight the importance of food regards of staff health, well being and results in the work field. Research in the field of meal context at work sites is limited.
The aim of this study is to describe stress, self-control and the everyday experience in relation to the daily meal context at work in two different settings, university hospital and a steelwork in central Sweden.
The participants were men and women working day shifts or on a three shift schedule. Sixty questionnaires were given out to the entire work force at the steel work, and to one
department of the hospital. Descriptive statistics was used in data analysis. The response rate of the sixties questionnaires was seventy-nine percent.
The results show that the employees both at the steelworks and the hospital were quite
unsatisfied with their environment in which they consume their meals in relation to the eating halls, equipment and the possibilities to eat alone or in company with others. They also reported little ability to control the temperature, lighting and volume of surrounding noises in the designated lunch areas.
As this group does not represent a population it is not possible to express how all shift workers experience their work related meals. There can only be generalizations in environments that are similar to dose in study.
Keywords: Meal-ambience, shift work, stress, self-control.
Boldrup, I. (2012)Subjektiv stress och nöjdhet i samband med arbetsmåltiden i relation till psykisk, social och fysisk måltidsmiljö. C-uppsats i folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan i Gävle.
Sammanfattning
I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation. Forskning om var arbetsmåltider äts och hur fysiska och sociala måltidsmiljön upplevs är sparsam.
Syftet med denna studie var att beskriva självskattad stress, egen kontroll och
måltidsupplevelse i samband med måltider på arbetsplatsen vid ett sjukhus och vid ett stålverk. Studien hade en beskrivande design, där kvantitativ data samlades in med enkäter och skal nivån var nominal.
Studien gjordes på ett stålverk och ett universitets sjukhus i mellersta Sverige. Det var både män och kvinnor som arbetade dagtid, schemalagt arbete eller treskift som deltog. Sextio enkäter med fjorton respektive nitton frågeområden delades ut till samtliga på stålverket och till en hel avdelning på sjukhuset. Samtliga i personalen på en avdelning på ett
universitetssjukhus och alla på ett stålverk blev tillfrågade om de ville delta i studien.
Bortfallet på sjukhuset var tjugotre procent och på stålverket var det tjugo procent.
Resultaten visade att arbetarna på både stålverket och sjukhuset var relativt missnöjda med hur deras måltidsmiljö var med lokal, utrustning och möjlighet till att äta enskilt eller med sällskap. De upplevde även liten egen kontroll över temperatur, ljus och ljud i sin
måltidsmiljö. Eftersom grupperna som undersöktes inte representerar en population är det inte möjligt att uttala sig om hur alla anställda med skiftarbete eller schemalagt arbete på andra eller samma arbetsplatser upplever sin måltidsmiljö. Vissa generaliseringar om måltidsmiljön kan göras till liknande arbetsplatser än som de som deltog i studien.
Nyckelord: Måltidsmiljö, skiftarbete, stress, egen kontroll.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Stress – kraven större än resurserna ... 1
Skiftarbete och hälsa ... 3
Lagstiftning ... 3
Måltid, hälsa välbefinnande ... 4
Tidigare studier ... 5
Problematisering ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Syfte ... 7
Frågeställningar: ... 7
Metod ... 8
Metodval ... 8
Undersökningsgruppen och arbetsplatserna ... 8
Tillvägagångssätt ... 9
Pilotstudie ... 10
Dataanalys ... 10
Bortfall ... 11
Etiska överväganden ... 11
Resultat ... 12
Anställdas utbildning och arbetstider ... 12
Redovisning av resultat från Personalrestaurang på Sjukhuset ... 22
Deltagarnas övriga kommentarer från ett stålverk och ett sjukhus. ... 25
Resultat av frågeområde nattarbete och nattätande för ett stålverk och sjukhus. ... 26
Diskussion av metod och resultat ... 27
Resultatdiskussion ... 27
Sammanfattningsvis ... 32
Metoddiskussion ... 32
Slutsats ... 34
Referenser ... 35 Bilaga 1………...
Introduktion Inledning
Idag lider många i Sverige av fetma eller övervikt. Med detta kommer en rad sjukdomar som är en följd av livsstilsfaktorer som kost- och motionsvanor (1). I dagens samhälle spenderar den arbetande befolkningen många timmar av dygnets tjugofyra timmar på arbetet. Det innebär att en del av vårt ätande sker utanför hemmet, till exempel på arbetsplatsen. Det är inte bara vad individer äter utan miljön är en faktor som är av betydelse för sundare ätande (1, 2).
Således har maten på arbetsplatsen en tydlig koppling till folkhälsa. Sveriges nationella folkhälsopolitik består av elva målområden, dessa målområden omfattar de
bestämningsfaktorer som ses ha största betydelse för den Svenska folkhälsan (Prop.
2002/03:35). De övergripande målen inom folkhälsopolitiken är: ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” (3) och där det ses särskilt viktigt att hälsa främjas bland de grupper som är mest utsatt för ohälsa. I Sverige finns elva nationella folkhälsomål där målområde fyra, Hälsa i arbetslivet bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Det som är betydande för detta målområde är att kraven i arbetslivet ska balanseras mot familjeliv och fritid (3). Ett annat målområde som har en avgörande betydelse för hälsan är målområde tio, Matvanor och livsmedel. Det finns ett samband mellan vår tids folkhälsoproblem och maten (3).
Redan de gamla grekerna visste att ”hälsan är förutsättningen för all social utveckling”
(Aristoteles). Där sociala klyftor växer där sviktar också hälsan visar tidigare erfarenheter (4).
Social status har betydelse för hälsan men även obekväma arbetstider påverkar kroppen både psykiskt och fysiskt. Att arbeta i skift och få en störd dygnsrytm med återhämtning, sömn och måltid kan påverka hälsan över tid. Maten är inte bara av betydelse för individens hälsa utan blir i ett vidare perspektiv en del i folkhälsan.
Bakgrund
Stress – kraven större än resurserna
Stress kan ge sig i uttryck på olika sätt, det kan vara fysiska och mentala påfrestningar som utlöser stressymtom. Den fysiologiska stressen är en belastning på stressaxeln, stressaxeln består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna dessa utsöndrar hormon som vid ett stressutslag försöker bromsa dess effekter. Stressaxeln samverkar även med det endokrina
systemet i kroppen (5) Människan klarar av stress till en viss gräns men om den blir långvarig eller utsätts för vissa stressorer kan stressen påverka kroppen negativt och leda till sjukdom (5). Perski menar han att enklaste definitionen av stress är ”ett tillstånd i vilket organismens balans mellan resurser och belastningar rubbas” (6). Enligt stress- och sårbarhetsmodellen utvecklar man lättare en stressrelaterad sjukdom om man har vissa sårbarhetsfaktorer som tex ärftlig benägenhet för oro, depression, ängslighet samt långvariga livs och vardagshändelser (5). Skadlig stress definieras genom att individen utsätts för långvarig stress utan möjligheter till återhämtning (7).
Stressorer är faktorer som leder till stress, vad som är en stressor för en person behöver inte vara det för en annan. En stressor signalerar på ett eller annat sätt osäkerhet eller någon form av brist (5) En stressor är något som utmanar integriteten eller kroppshälsan. Ett stresspåslag är en reaktion i kroppen som utlösts från en stressor (8). Det kan vara fysiskt eller
psykosociala faktorer som arbetsplatsens organisation eller sociala förhållanden (5). Att inte återhämta sig och sova tillräckligt ger oönskade effekter på både den fysiska och mentala hälsan, att sova är ett komplext tillstånd som människan behöver för att överleva (9).
Krav-kontroll-stödmodellen beskriver hur stress kan uppstå beroende på utomstående krav och faktorer. Modellen är framtagen av Robert Karasek. Modellen handlar om de psykiska kraven i förhållande till beslutsutrymme och stöd. Om en person upplever att de har höga krav, låg egen kontroll och lågt socialt stöd så har de en hög mental belastning, vilket kan leda till stressrelaterade sjukdomar. Socialt stöd påverkar hälsan positivt och motverkar den
obalans som uppstår om en person har höga krav och låg kontroll (10).
I en rapport framtagen av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Arbetsmiljöverket var syftet att få en fördjupad kunskap om negativ stress och ohälsa i arbetslivet. Det som belystes extra var sambandet mellan krav och inflytandet i jobbet samt om det fanns stöd från chefer och medarbetare (7) Att ha höga arbetskrav men liten egen kontroll ökar risken för negativ stress.
I rapporten finns tio yrken listade som anses vara i riskzonen för att man utsätts för negativ stress, några av yrkena är sjuksköterska, maskinoperatör och truckförare (7) Stress kan vara positivt och öka prestationen men kräver återhämtning för att inte leda till kroniskt tillstånd.
(5). Det är två faktorer som spelar in i sambandet mellan stress i arbetet och ohälsa, att arbetskraven och möjlighet till inflytande i arbetet är i obalans. Att höga krav i kombination med lågt inflytande över arbetet och tidspress kan ge stressreaktioner som om de får pågå under lång tid kan leda till sjukdom (11). Även den fysiska arbetsmiljön kan leda till stress,
att vara utsatt för höga bullernivåer, lösningsmedel, tunga lyft ensidiga och enformiga arbetsuppgifter är exempel på arbetsförhållanden som inte är gynnsamma (11).
Skiftarbete och hälsa
Att skiftarbete påverkar människans hälsa och sociala liv är allmänt känt ändå är det många som arbetar oregelbundna tider. Att arbeta dagtid och åtta timmar per pass är inte längre den vanligaste arbetsformen i Europa (12). I Sverige arbetar mer än en tredjedel av befolkningen oregelbundna arbetstider. Att leva mot den biologiska klockan och vara vaken nattetid kan vara riskfyllt för hälsan (13). Statistiska centralbyrån delar in arbetstidstyper enligt följande:
dagarbete 06.00-18.00, regelbundna men förskjutna arbetstider exempelvis morgon- natt- eller kvällsarbete och oregelbundna eller obekväma arbetstider.
Att arbeta oregelbundet påverkar givetvis människor hur de återhämtar sig och när och var de äter. Människan är skapt att vara aktiv dagtid, vi har en inneboende dygnsrytm som gör att vi stressar kroppen om vi äter och är vaken på natten (13). Idag vet vi att skiftarbete innebär en något förhöjd risk att drabbas av vissa sjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och mag- och tarmproblem, vad vi inte vet är exakt vad som orsakar den förhöjda risken (11).
Viktiga delar i stressekvationen är att det finns en balans mellan belastning och återhämtning så att en individ då och då kan varva ner under dagen (7). Det är vanligt at kvinnor inom hälso- och sjukvården känner olust inför att gå till jobbet. Bland män är det vanligast bland de som arbetar på kontor- kundservice arbeten, montörer och truckförare (7). I rapporten Bra mat på jobbet, råd, möjligheter, förutsättningar och utmaningar lyfts betydelse av rastens längd fram för måltiden fram. Hur viktigt det är att ha god tid på sig att äta ett huvudmål, det beskrivs även råd för de som arbetar oregelbundet. De fem huvudprinciperna i rapporten är:
Tillräcklig med tid avsätts för att äta och koppla av, En avgränsad plats erbjuds för att sitta och äta i lugn och ro och som ger möjlighet att koppla av från jobbets krav för en stund, möjlighet ges att äta god och välbalanserad mat och dryck vid raster och pauser, hänsyn tas till specifika utmaningar och krav som är kopplade till den enskilda arbetsplatsen, individen eller arbetssituationen och kunskap och motivation förmedlas för att säker ställa utbudet och uppmuntra valet av bra mat på jobbet (14).
Lagstiftning om måltidsuppehåll och matrummet
I Sverige reglerar arbetstidslagen hur många timmar en person får arbeta per dag, vecka och år. Enligt arbetstidslagen (1982:673) finns det ett förbud mot arbete på natten men förbudet kan avtalas bort om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens och om ett behov finns
(15). Lagen reglerar även hur långa rasterna ska vara och hur många timmar det max får vara mellan rasterna. Enligt 1982:673 beskrivs raster: ”Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället”
(15 §). Efter max fem timmars arbetstid ska en trettio minuters rast följa. Rasterna ska vara tillfredställande men ta hänsyn till arbetsförhållande när det gäller tid, antal och förläggning (1982:673). Arbetsgivaren har rätt att byta ut rasten mot måltidsuppehåll om det är
nödvändigt för arbetsförhållandena (1982:673). Måltidsuppehåll regleras i arbetstidslagen (§ 16) där måltidsuppehållet är betald tid. Det ska endast användas i verksamheter som kräver det på grund av arbetsförhållandena (15).
Matrummet regleras av arbetsmiljölagen (§ 106) arbetare ska kunna äta på sin måltidsrast eller måltidsuppehåll under tillfredställande förhållanden. Det kan vara i en
personalrestaurang, restaurang, matrum eller ett matutrymme. I matrummet ska finnas möjlighet att värma maten, kylskåp, förvaringsmöjlighet, uppsamlingskärl, varmt och kallt vatten med möjlighet att diska och sittplatserna ska ha ryggstöd (16).
Måltid, hälsa och välbefinnande
Måltiden handlar om mycket mer än bara att få i sig näring. Människans ätande påverkas av en rad olika faktorer som fysiologiska behov, psykologiskt begär, kultur, tradition, förnuft och förväntan. Vi har ett ”ankare” som motverkar kaos i ätandet och det är dygnsrytmen (16). Det är bevisat att måltider har en avstressande och återhämtande effekt på kroppen (13). En måltid kan även ge lust och smärtlindring, det beror på att kroppens antistress system aktiveras av bland annat dopamin, serotonin och oxytocin (5). Matron är viktig och för att få matro behöver måltidsmiljön vara lugn och trivsam. Om måltidmiljön är stökig och bullrig kan människan få en stressreaktion, när vi blir stressade prioriterar kroppen mer vaksamhet än ätande. Salivsöndringen kan minska vilket leder till svårt att tugga och svårigheter för kroppen att ta till vara på maten vilket i sin tur kan leda till magknip (13). Att inte ta sig tid och sitta ner kan leda till att man tappar kontrollen över måltiden. Om man äter och arbetar samtidigt distraherar man hjärnan och tappar förmågan att känna av mättnad och hunger vilket i sin tur kan leda till att man äter för mycket eller för lite (17).
En måltid innehåller mat och dryck men räcker det för att definiera en måltid? Det är skillnad på måltider i hemmet och på arbetsplatsen. Måltiden på arbetsplatsen innebär förutsättningar som maten, tiden, platsen och de sociala relationerna (18). Förändras måltidens betydelse om arenan förändras mellan hem och arbete? Förutsättningar på arbetsplatsen vad gäller att tillaga
mat ser ofta annorlunda ut i jämförelse med hemmet. På arbetsplatsen är det ofta en viss tid utsatt för måltiden. På arbetet handlar måltiden om tid men också hur en person upplever och värderar tiden (18). Platsen där måltiden ska intas varierar ofta från olika arbetsplatser. Det kan handla om en personalmatsal där möjlighet att värma eller tillaga sin mat finns eller en restaurang i närheten av arbetet. En del väljer att man inta sin måltid vid arbetsstationen. Att hoppa över en måltid upplever kroppen som ett hot mot kroppsvikten och hälsan. På samma sätt om att äta vid fel tidpunkt i förhållande till dygnsrytmen påverkas ämnesomsättning och kroppsvikten negativt (19).
Tidigare studier
I en doktorsavhandling av sociolog Maria Nyberg, Mycket mat, lite måltider, Om
arbetsplatsen som måltidsarena, undersöktes maten, ätandet, och måltiden på arbetsplatsen som en social företeelse på ett sjukhus och ett industri och tillverknings företag (18). Studiens syfta var att öka förståelsen kring måltidens betydelse vid arbete på oregelbundna tider. En beskrivning från industrin var att måltiderna blev stressade eftersom maskinerna gick för fullt även om det var matrast. Genom en enkät på sjukhuset uppskattade sextio till sjuttio procent av personalen att det viktigaste för måltiden på arbetsplatsen var att får äta i lugn och ro utan att bli störd (18).
I en kohortstudie studerades sambanden mellan arbetsorganisation, arbetsmiljö och hälsa (20).
Syftet var bland annat att ge en ökad förståelse för den arbetsrelaterade ohälsan i Sverige.
Resultatet visar att fler än var tredje kände sig stressade på sitt arbete det var även relativt vanligt med konflikter på arbetsplatserna som kan verka stressande för individen (20).
Det finns en del tidigare studier gjorda på skiftarbetare inom industrin. En pilotstudie gjordes där de undersökte matvanor och matkulturen hos arbetare med oregelbunden arbetstid (1), syftet var att undersöka arbetstidens betydelse för de anställdas matvanor.
Undersökningsgruppen var vårdpersonal på ett äldreboende och busschaufförer. Studien hade ett tydligt fokus på arbetstiderna och vad det kunde innebära för matvanorna. Det visade sig att de båda arbetsplatserna skiljde mycket åt men det som lyftes som inte gjorts i tidigare studier var de anställdas upplevelser och attityder kring måltiden. Det visade även på en del svårigheter och begränsningar som att tiden för måltiden ofta blev begränsad på grund av förseningar i trafiken eller att vårdpersonalen ofta hade rast själv och där med ofta fick äta ensam (1).
Lunchfrämjandet är en politisk oberoende stiftelse om sedan 1990 har arbetat med att förbättra måltiderna på arbetsplatsen. De har delat in rasten eller måltiden i tre element som Avkoppling, Näring och Gemenskap (21). Det de inte tar hänsyn till är just arbetare med oregelbundna arbetstider då fokus ligger på lunchen och för många skiftarbetare finns inte möjlighet till gemenskap vid måltiden. Det finns studier som visar att liten social interaktion eller få sociala kontakter kan leda till förtidig död eller ökad risk för hjärt- kärl sjukdomar (22).
I en doktorsavhandling gjord av Maria Lennernäs, Nutrition and shift work, the effect of work hours on dietatry intake, meal patterns and nutritional status parameters beskrivs
arbetstidens inverkan på näringsintag, måltidsmönster och näringstillstånd (23). Studien gjordes på tre grupper industriarbetade män som arbetade olika typer skift eller dagarbete.
Studien visade att de som arbetar två- och eller tre skift inte ändrade sitt näringsintag medan de sam arbetade natt omfördelade ätande över dygnet (23).
I en studie gjord om vilken betydelse ätande vid skiftarbetare har för effekt på vanor, ämnesomsättning och prestation tog man upp faktorer som psykologisk stress som en del i vad och när man äter (24). Det som även togs upp var om man bör rekommendera vad som ska ätas på natten när det inte är klar gjort ännu att människan ska äta på natten, mycket talar i mot att människan ska äta på natten (24).
Kontexten kring måltiden har ofta stor betydelse. I artikeln The Five, Aspects, Meal, Model beskrivs hela upplevelsen kring måltiden som fem olika faktorer. Det är rummet där måltiden ska äga rum, möten med andra kunder eller servitrisen, det som serveras, bakomliggande regler, lagar ekonomi och hela upplevelsen med atmosfären som påverkar oss i samband med måltiden (25).
I en artikel beskrivs atmosfären effekt på måltiden och valet av mat (2). Det beskrivs att det är så mycket som påverkar en individ att välja vad den ska äta, som de sociala och fysiska omgivningarna, ljud, lukt, ljus, temperatur, tid och färgen på maten. Måltidsmiljön har en viktig betydelse för ätande men det har även tiden. Det är även av betydelse när man åt sist, vilken tid på dygnet man åt eller vilken årstiden det är som påverkar ätandet (2).
Problematisering
Måltidens betydelse på arbetsplatsen har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, pris, tidpunkten och platsen. Måltiden på arbetsplatsen är viktig
när det kommer till de anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation. Det finns tidigare forskning som beskriver hur skiftarbetare påverkar mattider och hur olika mattider påverkar näringstillstånd och hälsa hos skiftarbetande (24). Forskning om var arbetsmåltider äts och om hur fysiska och sociala måltidsmiljön upplevs är sparsam. I Nybergs avhandling (18)
undersökte hon den sociala företeelsen vid måltid på arbetsplatsen. Om vi antar att
människors hälsa och arbetsprestation sammanhänger med välbefinnande och möjligheter till kontroll, är det angeläget att undersöka var människor äter under arbetsdagen, deras grad av egenkontroll samt måltidsupplevelser.
Syfte och frågeställningar Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva självskattad stress, egen kontroll och
måltidsupplevelse i samband med måltider på arbetsplatser med schemalagd skiftarbete och dagtidsarbete.
Frågeställningar:
Hur upplever personalen sin fysiska och sociala måltidsmiljö?
Vilken grad av egen kontroll upplever anställda att de har över sina måltider?
Metod Metodval
Den här studien är av beskrivande karaktär med en enkät som undersökningsmetod för att besvara studiens syfte. Enligt Ejlertsson kan en enkätundersökning göras på ett stort urval i relation till kostnad och tid (26). Det största bidraget i enkätmetoden i denna studie är att få med många respondenters åsikter. En enkät ger även respondenterna tid att i lugn och ro begrunda frågorna och överväga svarsalternativen (26). En enkät valdes eftersom syftet var att mäta hur många som var nöjda eller inte nöjda samt graden av egen kontroll. Om studien i stället hade syftat till att förstå hur människor resonerar kring arbetsmåltiden hade en
kvalitativ metod varit mera lämplig. I denna studie var syftet att mäta och förklara hellre än att resonera och därför valdes en kvantitativ metod. Den empiriska undersökningen i den här studien är avsedd att ta fram statistisk data genom fasta frågor. Skalnivå är nominal. En nominalskala innebär en ren klassificering av data (27). Frågorna i enkäten valdes ut från en redan etablerad enkät i projektet ”I tid och otid” som leds av handledaren för uppsatsen, Maria Lennernäs. Dessa frågor valdes ut eftersom de kunde svara på syftet och var beprövade i tidigare studier. Dessutom var skalorna lämpliga för att ta reda på den subjektiva upplevelsen av egen kontroll och nöjdhet.
Undersökningsgruppen och arbetsplatserna
Urvalet i denna studie är från två arbetsplatser i mellersta Sverige. Hela avdelningen på ett universitetssjukhus och alla företagets anställda på ett stålverk erbjöds att delta i studien.
Detta urval är inte ett slumpmässigt urval utan mer likt ett subjektivt urval. Enligt Olsson är ett subjektivt urval när man använder frivilliga försökspersoner (27). I Studien blev samtliga på stålverket och samtliga på avdelningen tillfrågade om de ville delta.
Enkäten delades ut med riktade inbjudningar till sammanlagt sextio personer. På stålverket var det femton personer i produktion som arbetar i tre skift och femton personer som endast arbetar dagtid på kontor. På sjukhuset har trettio personer fått enkäten där samtliga arbetar i treskift på samma avdelning. Undersökningsgruppen bestod av både män och kvinnor i åldrarna 18-60 år.
Måltidsmiljön på sjukhuset bestod av ett personalrum. Rummet var på ca tjugofem kvadratmeter med två stora fönster och glasdörr och glasvägg ut mot korridoren. Mitt i rummet stod ett långbord med stolar med ca tjugo sittplatser. I ena delen av rummet stod en hörnsoffa för ca sex personer med ett soffbord. Längs ena väggen var ett kök med spis, ugn,
diskho, två mikrovågsugnar, skafferi och en delad kyl och frys. Det var ljust i rummet, med gardiner i fönster och duk på bordet.
På stålverket fanns det två rum där personalen åt sin arbetsmåltid. Ett rum fanns inne i stålverket som egentligen är kontrollrummet och ett precis utanför stora huvudbyggnaden på stålverket. Kontrollrummet är mörk och smutsigt det ligger mitt emot den stora ugnen, det låter högt från ugnen. Två sidor av rummet består av glasfönster och nedanför de finns kontrollpanelen med datorer på ett skrivbord. I ena hörnet finns ett runt bord med två stolar bredvid den står en automatisk kaffemaskin. Längs väggen på andra sidan finns ett pentry med kokplatta, diskho och en mikrovågsugn. För att komma till personalmatsalen får man gå ut ur stålverket och gå in från utsidan. Där inne finns det två fönster, fyra bord med fyra stolar vid varje bord. Det hänger gardiner i fönsterna, några hänger snett. Det finns en lampa i taket, rummet är mörkt. I ena delen av rummet finns ett litet kök med spis, ugn, två mikrovågsugnar och delad kyl och frys. Det finns små förvaringsskåp som är låsbara.
Tillvägagångssätt
Enkäten utformades med hjälp av en tidigare beprövad enkät i projektet ” I tid och otid” som leds av Maria Lennernäs. Högskolan i Gävle. Frågorna i enkäten är framtagna av Maria Lennernäs och Maria Nyberg utifrån tidigare egna studier. Miljöpsykologer vid Högskolan i Gävle bidrog även med frågor. Tillsammans med enkäten delades ett missivbrev (se bilaga 1) ut med information om studiens syfte och att undersökningen var frivillig och anonym.
Enkäten gjordes i två versioner en till sjukhuset då frågor om personalrestaurangen fanns med och en till Stålverket där frågorna om personalrestaurangen tagits bort. Detta gjordes då det inte fanns någon personalrestaurang vid Stålverket. Frågeområdena var:
1. Bakgrundsfrågor, 2. Utbildning 3. Dina arbetstider och tider för måltider, 4. Din egen kontroll över arbetsmåltiden, 5. Din personalrestaurang – öppettider och miljö,
6. Din personalrestaurang – atmosfären, 7. Personalrestaurangen – din möjlighet till kontroll, 8. Ditt känsloläge efter att ha ätit i personalrestaurangen, 9. Personalrestaurangen – ditt helhetsintryck, 10. Matrummet/personalrummet – miljö och utrustning,
11. Matrummet/personalrummet – atmosfären, 12. Matrummet/personalrummet – din möjlighet till kontroll, 13. Mitt känsloläge efter att ha ätit i matrummet/personalrummet, 14. Matrummet/personalrummet – mitt helhetsintryck, 15. Nattarbete och nattätande, 16. Hälsa och arbete, 17. Maten och måltidens betydelse på arbetet, 18. Morgon eller kvällsmänniska? 19. Tankar om måltiden på jobbet.
Frågorna i enkäten är flervalsfrågor, skalfrågor och öppna frågor. Enkäten bestod av fjorton respektive nitton frågeområden. Nio respektive fjorton av frågorna var självskattningsfrågor, där de fick skatta på en sju gradig skala hur nöjd eller inte nöjd, om de upplevde egen kontroll eller inte samt i vilken grad känslomässigt de kände sig i samband med måltid. Två av
frågorna var öppna, vilken yrkesbefattning de hade och sista frågan där de gavs möjligheten att framföra önskemål och synpunkter vad gäller måltiden på arbetsplatsen. Svaren på de öppna frågorna redovisas i citat.
Kontakten med stålverket förmedlades av Maria Lennernäs via projektet ”I tid och otid”.
Kontakt togs med stålverkschefen och ett besök bokades in för information om studien och rundvandring i lokalerna. Därefter utformades enkäten färdigt och lämnades sedan till
stålverket tillsammans med en förseglad låda att stoppa de ifyllda enkäterna i. Varje enkät låg i ett kuvert tillsammans med missivbrevet som respondenterna fick klistra igen innan det stoppades i lådan.
Kontakten till universitetssjukhuset togs genom ett samtal till avdelningschefen på en
avdelning med trettio anställda. Avdelningschefen erbjöds att delta i studien och samtyckte. I telefonsamtalet framgick det att det fanns en personalrestaurang på sjukhuset. Det lades då till fem frågeområden i enkäten om personalrestaurangen. Möte bokades in för rundvandring och överlämnande av enkäten och lådan. Både stålverket och sjukhuset hade lådan hos sig i tio dagar innan den hämtades.
Pilotstudie
En mindre pilotstudie genomfördes innan enkäterna delades ut. Ejlertsson menar att personer i pilotstudien ska ha något gemensamt eller likna undersökningsgruppen (26). Fem personer lämpliga i förhållande till undersökningsgruppen valdes ut för att fylla i enkäten. De fick enkäten personligen och fick efter ifyllandet komma med synpunkter eller förslag på
ändringar. Efter några mindre ändringar som framkom genom testet av enkäterna gjordes den slutgiltiga versionen av enkäten.
Dataanalys
Redovisningen av datamaterialet var beskrivande och med angivande av standaravvikelse.
Bearbetningen av materialet gjordes i programmet Evasys som är ett system för
kvalitetsutvärderingar. Vidare bearbetning gjordes i det Microsoft Exel. När svaren fördes in i statistikprogrammen kontrollerades svaren två gånger för att undvika fel vid inmatningen.
Materialet redovisades i tabeller och diagram med medelvärde, procent, median och
standardavvikelser. Standaravvikelse är ett mått för hur spridningen av data är i förhållande till medelvärdet (28).
Bortfall
Det externa bortfallet på sjukhuset var tjugotre procent. På stålverket var det externa tjugo procent. Av de fyrtiosju som ville delta i studien var det några som inte svarade på alla frågor.
Etiska överväganden
När människor studeras bör etiska frågor tas extra mycket hänsyn till. Vetenskapsrådet har fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet som ska uppfyllas i forskning (29). Informationskravet innebär att forskaren ska informera undersökningsdeltagarna om studiens syfte och vilken uppgift och villkor de har i deltagandet (29). I denna studie informerades deltagarna om syftet och vad deras medverkan innebar i missivbrevet (Bilaga 1). De kunde där med avgöra om de ville delta i studien eller inte. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska har rätt att självständigt bestämma om hur länge och på vilka villkor de vill delta i studien (29). I denna studie hade deltagarna hela tiden valet att avbryta under studiens gång. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna i en studie ska hanteras konfidentiellt och ingen oberoende ska kunna ta del av uppgifterna (29). Eftersom studiens datainsamling grundas på en enkät som är anonym kan inget material spåras till de som person, detta informerades även deltagarna om i
missivbrevet. Nyttjandekravet innebär att allt insamlat material endast kommer användas för det ändamål som var tänkt från början (29). I utformade av enkäten har de etiska principerna från Vetenskapsrådet tagits hänsyn till och enligt egen bedömning innehåller enkäten ingen känslig information som sexualitet eller etnicitet.
Resultat
Resultatet är uppbyggt kring de frågeområden som fanns på enkäten. Enkäterna bestod av fjorton respektive nitton frågeområden. På enkäten till sjukhuset fanns nitton frågeområden där frågor om personalrestaurang fanns med, dessa frågor hade tagits bort i enkäten till stålverket eftersom det inte fanns någon personalrestaurang. Frågorna bestod av
flervalsfrågor och skalfrågor som behandlas som kvantitativa (numerära) data. Frågorna är olika i sina ändpunkter där 1=Ingen egen kontroll och 7=helt egen kontroll, 1=Inte alls nöjd och 7= mycket nöjd, 1=Inte alls och 7=I väldigt hög grad. Den verbala data från den öppna frågan kommer redovisas som citat för att illustrera.
Anställdas utbildning och arbetstider
På sjukhuset var det 23 personer av de 30 personerna som tillfrågats som besvarade enkäten.
87 procent av de som svarat var kvinnor och 13 procent män. Åldern var mellan 18-60 år och 100 procent hade en examen från högskola eller universitet. Det var 91 procent som arbetade skift- eller schemalagt arbete med nattarbete och 9 procent som arbetade skift- eller
schemalagt utan nattarbete. 67 procent arbetade heltid och 30 procent arbetade deltid.
Samtliga personer hade yrkesbefattning sjuksköterska.
På stålverket var det 24 personer av de 30 personerna som tillfrågats som besvarade enkäten.
50 procent av respondenterna arbetade skift- eller schemalagt arbete med nattarbete och 50 procent arbetar dagtid. Åldern var från 18-70 år. 50 procent hade en examen från
högskola/universitet, 40 procent hade gått gymnasium + eventuellt fristående kurser och 9 procent hade gått grundskola. Samtliga arbetade heltid. På stålverket var yrkesbefattningarna blandade, de som arbetade tre skift hade befattningar som industriarbetare, smältare,
ståloperatör, stålverks arbetare, gjuthalkarbetare, gjuthallstekniker och stålverksoperatör. De som arbetar dagtid på stålverket hade yrkesbefattningar som applikations ingenjör,
civilingenjör, IT-chef, produktionschef, process utvecklare och produkt tekniskt huvudskyddsombud metall.
Figur 1 beskriver frågeområde 3: förekomsten av måltidsrast eller måltidsuppehåll på ett stålverk och sjukhus. N=47.
Som framgår av figur 1 kan vi se att det nästan var dubbelt så vanligt med matrast på sjukhuset jämfört med stålverket. På stålverket var det jämt fördelat mellan matrast och måltidsuppehåll. På sjukhuset hade tre personer svarat både matrast och måltidsuppehåll, de blev kodade till matrast.
Figur 2 beskriver längden på arbetsmåltiden på ett stålverk och sjukhus. N=47.
Som framgår av figur två är det 2/5 delar från stålverket som äter sin måltid på mindre än 20 min. På sjukhuset var det drygt nio av tio som hade 20-30 min för att äta sin måltid på arbetsplatsen.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
matrast målUdsuppehåll vet ej
Procent
Mål7dsvillkor
Stålverk Sjukhus
0 20 40 60 80 100 120
mindre än 20
min 20-‐30 min 31-‐45 min mer än 45 min
Procent
Tid för arbetsmål7den
stålverk sjukhus
Tabell 1, beskriver frågeområde: Din egen kontroll över arbetsmåltiden på ett stålverk och ett sjukhus N=47
En sjugradig skala användes där respondenten fick svara från 1= ingen kontroll alls till 7=
Helt egen kontroll.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Var du äter 3.9 3 2.2 5 5 1.8
Måltidens längd 3 3 1.3 4.8 4.5 1.8
Möjlighet att äta i avskildhet
2.2 1 1.7 4.2 4 2.1
Möjlighet att äta i önskvärt sällskap
3 2 2.2 4.3 4 2.1
Möjlighet att äta när du är hungrig
2.7 3 1.4 5 5 1.6
Som framgår av tabell 1 var det från sjukhuset 56 procent som angav att de ”inte hade någon kontroll” över möjligheten att äta avskildhet. På stålverket var det 12 procent som ansåg att de
”inte hade egen kontroll” över möjligheten att äta i avskildhet. På sjukhuset var medianvärdet 3 eller lägre på samtliga frågor vilket tyder på att de upplever att de har liten egen kontroll över arbetsmåltiden. På påståendet: möjlighet till att äta i önskvärt sällskap och var du äter var standardavvikelsen 2.2 för sjukhuset, vilket betyder en stor variation i svaren. På stålverket var graden av egen kontroll överlag större på alla punkter.
Tabell 2, frågeområde: Matrummet/personalrummet – miljö och utrustning på ett stålverk och sjukhus N=47
En sjugradig skala användes där respondenten fick svara från 1= Inte alls nöjd och 7= Mycket nöjd.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Kötider för att
värma, tillaga mat 4.1 4 1.4 5.2 5 1.6
Bordens placering 4.7 5 1.4 4.6 5 1.8
Stolarnas
bekvämlighet 4.3 4 1.4 3.4 3 1.9
Flödet att tillreda
mat och duka fram 3.8 4 1.3 4 4 1.8
Flödet att duka av,
sopsortera, diska 4.1 4 1.1 4.1 4 1.9
Att det är rent och
avtorkat 4.9 5 1.3 3.5 3 1.7
Kylutrymmen 3.3 3 1.7 4.4 4 1.8
Frysutrymmen 3.3 3 1.7 3.2 2 2.4
Utrymmen för
torrförvaring 3 3 1.7 3.4 3 1.9
Utrustning för att
värma/tillaga mat 3.8 4 1.2 4.9 5 1.3
Utrymmen för att
diska och torka disk 4.5 5 1.2 4.5 4 1.6
Tillgång av porslin, bestick,
matlagningreds
4 4 1.4 3.5 3 1.9
Som framgår av tabell 2 har 52 procent på stålverket och 39 procent på sjukhuset svarat en 1 eller 2 på om de är nöjda med frysutrymmen. Standardavvikelsen var 2.4 på frågan om frysutrymmen på stålverket. Vad gäller torrförvaring har båda arbetsplatserna en 3 som medianvärde där är standardavvikelsen från 1.7-1.9. Om det är rent och avtorkat är det 30 procent som angett inte alls nöjd från stålverket.
Tabell 3, frågeområdet: Matrummet/personalrummet – atmosfären på ett stålverk och sjukhus N=47
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara 1= Inte alls och 7= I väldigt hög grad.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Det är behaglig
ljudnivå 3.6 4 1.5 3.6 4 1.6
Det är obehaglig temperatur
3.1 4 1.6 3.3 4 1.4
Det är behaglig
belysning 4.3 4 1.3 4 4 1.6
Det är trivsam design och utsmyckning
3.3 4 1.2 2.3 1 2
Det är för mycket trängsel i rummet
4.9 5 1.5 3.3 3 1.6
Kan jag uppleva att jag får ladda batterierna
3.3 3 1.1 2.8 3 1.4
Där kan jag uppleva
att jag får vila 3.2 3 1.3 2.3 2 1.6
Får en paus från de
dagliga rutinerna 3.3 3 1.5 2.6 3 1.3
Min
uppmärksamhet dras till intressanta ting
2.8 3 1.6 2.2 2 1.2
Kommer bort från det som vanligen kräver min uppmärksamhet
3.3 3 1.6 2.5 2 1.4
Där kan jag uppleva att det finns mycket att upptäcka och titta på
2 2 1.2 1.8 1 1.1
I tabell 3 redovisas resultatet från frågeområdet: Matrummet/personalrummet - atmosfären.
Som framgår av tabell 3 var det från stålverket 56 procent som angav en etta på påståendet det är trivsam design och utsmyckning, det vill säga ”inte alls trivsamt”. Standardavvikelsen var
av att kunna vila 39 procent som angav en två och på påståendet om att ladda batterierna var det 39 procent som angav en trea. På sjukhuset var det 56 procent som angav en femma eller sexa, ”I väldigt hög grad”, på påståendet: Det är för mycket trängsel i rummet. På
påståendena: där kan jag uppleva att min uppmärksamhet dras till många intressanta ting och där kan jag uppleva att det finns mycket att upptäcka och titta på var medianen tre eller lägre på båda arbetsplatserna. Sammanfattningsvis var missnöjet störst från stålverket över
designen och utsmyckningen av personalrummet medan på sjukhuset var missnöjet störst över trängseln i personalrummet.
Tabell 4, frågeområde: Matrummet/personalrummet – din möjlighet till kontroll på ett stålverk och sjukhus N=47
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara 1= Ingen kontroll alls och 7= Helt egen kontroll.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Ljus 3.7 4 1.7 3.4 2 2.2
Inomhusklimat 2.3 2 1.6 2.9 2 2
Ljud 2.6 2 1.5 2.6 2 1.8
I tabell 4 redovisas resultatet från frågeområdet: Matrummet/personalrummet – din möjlighet till kontroll. Som framgår av tabell 4 var medianen 2 på inomhusklimat och ljud på både på sjukhuset och stålverket. På stålverket var 3/5 som angav en etta eller tvåa på egen kontroll över inomhusklimatet.
Tabell 6, frågeområde: Matrummet/personalrummet – mitt helhetsintryck N=47.
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara från 1= Inte alls och 7= I väldigt hög grad. Under frågeområdet fanns det tre påståenden om helhetsintrycket av
personalrummet.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Behagligt 3.8 4 1.3 3.1 3 1.4
Irriterande 2.9 3 1.7 3.4 3 1.6
Tilltalande 3.5 4 1.2 2.4 2 1.5
Som framgår av tabell 5 var det 61 procent på stålverket som angav en etta eller två, det vill säga ”inte alls nöjd” på påstående: om personalrummet är tilltalande. På frågan om
personalrummet var irriterande var medianen en trea på båda arbetsplatserna.
Tabell 6, frågeområde: Mitt känsloläge efter att ha ätit i matrummet/personalrummet N=47
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara från 1= Inte alls och 7= I väldigt hög grad.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Stressad 3.1 3 1.7 3.4 3 1.8
Irriterad 2.3 2 1.6 2.9 2 1.9
Skärpt 4 4 1.3 3.7 4 1.2
Glad 4.5 4 1.3 4.4 4 1.4
I tabell 6 redovisas resultatet från frågeområdet: Mitt känsloläge efter att ha ätit i
matrummet/personalrummet. På påståendet om de kände sig stressade i personalrummet
angav 30 procent en femma eller sexa på stålverket medan på sjukhuset var det 13 procent som angav fem eller sex. Medianen är dock den samma för de båda arbetsplatserna.
Majoriteten på både sjukhuset och stålverket kände sig ”inte alls irriterad” efter att de ätit personalrummet.
Tabell 7, frågeområde: Hälsa och arbete N=47.
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara från 1= Inte alls och 7= I väldigt hög grad. Under frågeområde hälsa och arbete var det tretton påståenden.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Min kroppsvikt är
hälsosam 4.3 4 2 4.3 4 1.8
Min sömn är god 4.8 5 1.6 4.3 4.5 2
Jag tränar
regelbundet och har god kondition
4.3 4 1.9 4.8 5 1.7
Mina matvanor är
hälsosamma 4.7 5 1.7 4.8 5 1.5
Mina matvanor är
regelbundna 4.3 4 1.5 4.8 5.5 2
Jag har bra hälsa 5.8 6 1.2 5.3 5.5 1.3
Jag har mycket
energi 4.8 5 1.5 5 5 1.3
Jag har goda relationer till mina arbetskamrater
6.3 7 0.9 5.9 6 0.9
Jag känner livsglädje 6 6 1.1 5.7 6 1.4
Om jag får sluta tidigare skippar jag gärna att äta på jobbet
3.5 3 2.3 3.8 3 2.3
Jag är nöjd med
mina arbetstider 3.9 4 1.7 5.5 6 1.7
Jag är nöjd med
mina mattider 3.6 4 1.7 4.8 5 2.1
Jag är nöjd med
mina matvanor 4.4 5 1.5 4.5 5 1.9
Som framgår av tabell 7 är de båda arbetsplatserna nöjda över sin hälsa och arbetet. På sjukhuset svarade 66 procent en sexa eller sjua på påståendet, jag har bra hälsa. Majoriteten från sjukhuset svarade även fyra eller högre på, min kroppsvikt är hälsosam och jag tränar
regelbundet. Detsamma gäller stålverket där 51procent svarade en femma eller sexa på påståendet, jag tränar regelbundet och har god kondition. 40 procent av personalen på stålverket väljer ”inte alls” på påståendet att hoppa över att äta på arbetsplatsen för att sluta tidigare, på sjukhuset var det 44 procent. Standardavvikelsen på den frågan var för båda arbetsplatserna 2.3, vilket visar att det var stor spridning på svaren.
Tabell 8, frågeområde: Maten och måltidens betydelse på arbetsplatsen N=47 n=46
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara från 1= Inte alls och 7= I väldigt hög grad. Under frågeområde, maten och måltidens betydelse på arbetsplatsen fanns det åtta påståenden.
Arbetsplats Sjukhus Stålverk
Medelv Median Std Medelv Median Std
Jag planerar var jag ska äta innan jag går till
jobbet 3.8 3 2.4 4.3 5 2.2
Jag planerar vad jag ska äta innan jag går till jobbet
5 5 1.8 5.5 6 1.7
Om jag får sluta tidigare skippar jag gärna
att äta på jobbet 3.1 3 2 3.3 3 2
Det är viktigt för mig att maten är god 5.8 6 1.2 5.7 6 1.2
Det är viktigt för mig att maten är billig 4 4 2 3.3 3 1.8
Det är viktigt för mig att maten är mättande 5.6 6 1.1 5.4 5 1.3
Det är viktigt för mig att maten är hälsosam 5.7 6 1.2 5 6 1.6
Jag är mer noga med vad jag äter när jag
inte är på arbetet 4.4 5 2 5 6 1.8
Som framgår av tabell 8 var det skillnad på de båda arbetsplatserna om man planerade var man ska äta innan man går till jobbet. Personalen på stålverket planerar i högre grad var de ska äta. Standardavvikelsen var däremot 2.4-2.2, vilket visar en stor spridning. Båda
arbetsplatserna skattade fem eller högre på om de är mer noggranna vad de äter när de inte är på arbetet.
Redovisning av resultat från Personalrestaurang på Sjukhuset
Här redovisas resultaten från frågorna kring personalrestaurangen på sjukhuset. Frågorna ställdes inte till stålverket eftersom de inte har någon personalrestaurang.
Tabell 9, frågeområde: Din personalrestaurang – öppettider och miljö på sjukhuset N=23. N=18
Din personalrestaurang – öppettider och miljö. En sjugradig skala användes där 1= Inte alls nöjd och 7= Mycket nöjd.
Arbetsplats Sjukhus
Medelv Median Std
Öppettider 4.2 4 1.6
Kötiderna (för att få mat) 3.8 4 1.5
Bordens placering 4.2 4 1.6
Stolarnas bekvämlighet 4 4 1.7
Flödet att betala och ta mat 4 4 1.5
Flödet att duka av, sopsortera och
lämna disk 4.3 4 1.5
Att det är rent och avtorkat 4.5 4 1.4
Porslin, tallrikar, glas, bestick 4.5 4 1.4
Som framgår av tabell 9 var nöjdheten över öppettider och miljö i personalrestaurangen relativt hög. Standardavvikelsen var från 1.4-1.7 vilket inte ger stor spridning.
Tabell 10, frågeområde: Din personalrestaurang – atmosfären på sjukhuset N=23 n=16 En sju gradig skala användes där respondenten fick svara 1= Inte alls och 7= I väldigt hög grad.
Arbetsplats Sjukhus
Medelv Median Std
Det är behaglig ljudnivå 2.9 2.5 1.4
Det är obehaglig temperatur 3.5 4 1.7
Det är behaglig belysning 4.2 4 1
Det är trivsam design och
utsmyckning 3.1 3 1.6
Det är för mycket trängsel i lokalen 5.2 5.5 1.6
Det är bra service och bemötande
från personalen 4.5 4 1.1
Där kan jag uppleva att jag får ladda
batterierna 2.4 2 1.3
Där kan jag uppleva att jag får en
paus från de dagliga rutinerna 3.1 3 1.5
Min uppmärksamhet dras till
intressanta ting 2.4 2 1.4
Uppleva att jag kommer bort från det som vanligen kräver min
uppmärksamhet
3.2 4 1.4
Där kan jag uppleva att det finns
mycket att upptäcka och titta på 2.2 2 1.2
Där kan jag uppleva att jag får vila 2.3 2 1.4
Som framgår av tabell 10 är atmosfären skattat relativt lågt. Det är 38 procent som angett en tvåa på ljudnivån i personalrestaurangen. På påståendet om det är en trivsam design är medianen en trea, vilket tyder på att det inte är en trivsam design. Det 50 procent som angett en sexa eller sjua på om det är trängsel i lokalen. På påståendet upplevelse att jag får ladda batterierna och upplevelsen av att vila har 61 procent respektive 62 procent angett en etta eller två. Vilket tyder på att det är svårt att koppla av och ladda batterierna i personalrestaurangen.
Tabell 11, frågeområde: Personalrestaurangen – din möjlighet till kontroll på sjukhus N=23 n=16
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara från 1= Ingen kontroll alls och 7=
Helt egen kontroll.
Arbetsplats Sjukhus
Medelv Median Std
Ljus 1.6 1 1.1
Inomhusklimat 1.6 1 1.1
Ljud 1.4 1 0.9
Meny 2.2 1 1.7
Som framgår av tabell 11 ser vi att egen kontrollen är låg. 75 procent har angett en etta på påståendet om ljus, inomhusklimat och ljud. På menyn har 63 procent angett en etta, ingen egen kontroll.
Tabell 12, frågeområde: Ditt känsloläge efter att ha ätit i personalrestaurangen på sjukhus N=23. n=16.
En sju gradig skala användes där respondenten fick svara från 1= Inte alls och 7= I väldigt hög grad.
Arbetsplats Sjukhus
Medelv Median Std
Stressad 3.6 3.5 1.8
Irriterad 3.4 3.5 1.8
Skärpt 2.9 3 1.6
Glad 3.3 4 1.7
I tabell 12 redovisas resultatet från frågeområde: ditt känsloläge efter att ha ätit i
personalrestaurangen. Det var 25 procent som svarade ”inte alls” på påståendet om det kände sig stressad efter att ha ätit i personalrestaurangen. Det var 19 procent som svarade ”i väldigt
