Studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet

(1)

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823

301 18 Halmstad

Studenters upplevda stress i relation till

fysisk aktivitet

-

en kvantitativ studie

Oscar Almgren, Per Karlsson & Mattias Svenson

Idrottsvetenskapliga programmet Folkhälsovetenskap, 41 -60p Höstterminen, 2006

(2)

Innehåll

Sidnummer

Introduktion

1

Bakgrund

1

Fysisk aktivitet och motion

1

Aerob- och anaerob träning

2

Stress – fysisk aktivitet

2

Stress – könsskillnader i fysisk aktivitet

4

Stress – sociala och ekonomiska aspekter

5

Syfte

6

Metod

7

Forskningsansats och urval

7

Instrument

7

Analys

8

Etiska aspekter

8

Resultat

8

Diskussion

12

Metoddiskussion

12

Resultatdiskussion

13

Konklusion

14

Implikation

15

Bilagor

(3)

Litteraturförteckning

Aronsson, G., Dallner, M. & Lindh, T. (2000). Flexibla inkomster och fasta utgifter – en studie av ekonomisk stress och hälsa bland korttidsanställda. Arbete och Hälsa. Vol. 20, s 1-26.

Atlantis, E., Chow, C-M., Kirby, A. & Singh, M.F. (2004). An effective exercise-based intervention for improving mental health and quality of life measures: a randomized controlled trial. Preventive Medicine. Vol. 39, s 424-434.

Austin, V., Shah, S. & Muncer, S. (2005). Teacher stress and coping strategies used to reduce stress. Occupational Therapy International. Vol. 12, s 63-80.

Bothmer, M.I.K. & Fridlund, B. (2005). Gender differences in health habits and in motivation for a healthy lifestyle among Swedish university students. Nursing and Health Sciences. Vol. 7, s 107-118.

Dahlin, M., Joneborg, N. & Runeson, B. (2005). Stress and depression among medical students: a cross-sectional study. Medical Education. Vol. 39, s 594-604.

Edwards, K.J., Hershberger, P.J., Russell. R.K. & Markert, R.J. (2001). Stress, negative social exchange, and health symptoms in university students. Journal of American College Health. Vol. 50, s 75-83.

Edwards, S. (2006). Physical exercise and psychological well-being. South African Journal of

Psychology. Vol. 36, s 357-373.

Engström, L-M. & Redelius, K. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.

Giacobi Jr., P.R., Tuccitto, D.E. & Frye, N. (2006). Exercise, affect, and university students’ appraisals of academic events prior to the final examination period. Psychology of Sport and

Exercise. Vol. 8, s 261-274.

Harris, A.H.S., Cronkite, R. & Moos, R. (2006). Physical activity, exercise coping, and depression in a 10-year cohort study of depressed patients. Journal of Affective Disorders. Vol. 93 s 79-85.

Johnson-Kozlow, M.F., Sallis, J.F. & Calfas K.J. (2004). Does life stress moderate the effect of a physical activity intervention?. Psychology and Health. Vol. 19, s 479-489.

Kerr, J.H., Fujiyama, H., Sugano, A., Okamura, T., Onouha, C. & Onouha, F. (2006).

Psychological responses to exercising in laboratory and natural environments. Psychology of

Sport and Exercise. Vol. 7, s 345-359.

Kerr, J.H. & Kuk, G. (2001). The effects of low and high intensity exercise on emotions, stress and effort. Psychology of Sport and Exercise. Vol. 2, s 173-186.

(4)

Kilpatrick, M., Hebert, E. & Bartholomew, J. (2005). College students’ motivation for physical activity: Differentiating men’s and women’s motives for sport participation and exercise. Journal of American College Health. Vol. 54. s 87-94.

Köseoglu, E., Akboyraz, A., Soyuer, A. & Ersoy, A.Ö. (2003). Aerobic exercise and plasma beta endorphin levels in patients with migrainous headache without aura. Cephalalgia. Vol. 23, s 972-976.

Lee, R.L.T. & Loke, A.J.T. (2005). Health-promoting behaviours and psychosocial well-being of university students in Hong-Kong. Public Health Nursing. Vol. 22, s 209-220.

Michalsik, L. & Bangsbo, J. (2004). Aerob och anaerob träning. Stockholm: Sisu idrottsböcker.

Moulds, J.D. (2003). Stress manifestation in high school students: An Australian sample.

Psychology in the Schools. Vol. 40, s 391-403.

Myrtek, M., Weber, D., Brügner, G. & Müller, W. (1996). Occupational stress and strain of female students: results of physiological, behavioural, and psychological monitoring.

Biological Psychology. Vol. 42, s 379-391.

Sharrer, V.W. & Ryan-Wenger, N.A. (2002). School-age children’s self-reported stress symptoms. Pediatric Nursing. Vol. 28. s 21-28.

Smith, K. (1995). Fresher Approach. Nursing times. Vol. 91, s 58-59.

Torsheim, T. (2003). Relieving the pressure? The role of physical activity in the relationship between school-related stress and adolescent health complaints. Research Quarterly for

Exercise and Sport. Vol. 74, s 127-136.

Von Ah, D., Ebert, S., Ngamvitroj, A., Park, N. & Kang, D-H. (2004). Predictors of health behaviours in college students. Journal of Advanced Nursing. Vol. 48, s 463-474.

Wijndaele, K., Matton, L., Duvigneaud, N., Lefevre, J., De Bourdeaudhuij, I., Duquet, W., Thomis, M & Philippaerts, R.M. (2006). Association between leisure time physical activity and stress, social support and coping: A cluster-analytical approach. Psychology of Sport and

(5)

Titel: Studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet – en kvantitativ studie.

Författare: Oscar Almgren, Per Karlsson och Mattias Svenson

Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle

Handledare: Solgun Folke

Tid: Ht-06

Sidantal: 15

Nyckelord: Aerob, anaerob, coping, fysisk aktivitet, kön, stress, studenter.

Sammanfattning Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande

fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.

Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.

Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor. Analys av resultatet skedde i det statistiska analysprogrammet SPSS.

Resultatet visade inget samband mellan upplevd stress och fysisk aktivitet. Dock påvisades samband mellan upplevd stress och ångest vid träning. Inga könsskillnader vad avser upplevd stress framkom i

resultatet. Upplevelsen av träning visade sig vara betydelsefull. Det var stor skillnad, beträffande stressymptom, mellan de som upplevde sin träning som rolig och de som upplevde träningen som ångestfylld. Det är nödvändigt med fortsatt forskning inom området då stress är ett växande samhällsproblem som kostar samhället mycket pengar. Förslag till fortsatt forskning är göra en mer omfattande studie där stress mäts med exakta och validerade instrument. Det vore även intressant att inrikta forskningen mot upplevelsen av fysisk aktivitet.

(6)

Title: Students self-perceived stress in relation to physical activity – a quantitative study.

Author: Oscar Almgren, Per Karlsson och Mattias Svenson

Section: The section for health and society

Supervisor: Solgun Folke

Time: Ht-06

Number of pages: 15

Keywords: Aerobic, anaerobic, coping, gender, physical activity, stress, students.

Abstract Within the environment of universities, stress is a common phenomenon.

Young adults, who begin to study, face the freedom of controlling their daily habits and lifestyle. This may result in unhealthy life habits. Earlier research has shown that physical activity serves as an excellent coping strategy against self-perceived stress, which grounded our choice of subject to this study.

The aim of this study was to examine students self-perceived stress In relation to physical activity.

The method in use was quantitative and comprised 186 students, 80 men and 106 women, chosen by a convenient election. These individuals answered a questionnaire about their self-perceived stress and about their training habits. The statistical programme SPSS was used in the

statistical analysis of the result.

The result of the study did not show any significant correlation between self-perceived stress and physical activity. Nevertheless the result pointed out a correlation between self-perceived stress and anxiety before

training. No gender differences were shown in the result.

The study did show how important the experience of the training is. It’s a great difference, concerning symptoms of stress, between the individuals who experienced their training as joyful and those who experienced their training as anxiety-ridden.

It’s necessary to continue examine this area because stress is a growing community problem and cost society a large amount of money. An idea to continued research is to make a more extensive study where stress is measured with an exact and validated instrument. It would also be interesting to focus the research on individuals’ experience of physical activity.

(7)

Bilaga 1

Tab. 3.1. Korrelation mellan ”Ångest vid träning” och upplevd stress i gruppen ”fysiskt aktiva” (N = 134).

** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). * Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). a Fys.aktiv = Aktiva

Tab. 4.1. Korrelation mellan ”Upplevd glädje vid träning” och upplevd stress i gruppen ”fysiskt aktiva” (N = 134). Roligt att träna Pos. stress i skolan Neg. stress i skolan Besvär i hals och mage Sömn och trötthet Nervös och oro Spearman's rho Roligt att träna Correlation

Coefficient 1,000 ,180(*) -,122 -,069 -,033 ,088

Sig. (2-tailed) _. _,038 _,162 _,427 _,701 _,311

N ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄

Nedstämd

Hjärt-klappning Okonc. Irriterad

Huvud-värk Spearman's rho Roligt att träna Correlation

Coefficient ,061 ,052 ,000 -,070 ,128

Sig. (2-tailed) _,484 _,548 _,999 _,422 _,140

N ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄

* Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). ** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). a Fys.aktiv = Aktiva Pos. stress i skolan Neg. stress i skolan Besvär i hals och mage Sömn och trötthet Nervös

och oro Nedstämd Spearman´s rho Ångest vid träning Correlation Coefficient -,266(**) ,194(*) ,271(**) ,310(**) ,262(**) ,169 Sig. (2-tailed) _,002 _,024 _,002 _,000 _,002 _,051 N 134 134 134 134 134 134

Hjärt-klappning Okonc. Irriterad

Huvud-värk Ångest vid träning Spearman´s rho Ångest vid träning Correlation Coefficient ,217(*) ,191(*) ,296(**) ,156 1,000 Sig. (2-tailed) _,012 _,027 _,001 _,072 _. N ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄ ₁₃₄