En studie om utomhuspedagogikens och fältstudiernas roll i geografiundervisningen

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

GEGL04

Institutionen för geografi, medier och kommunikation

Malin Sjöström

En studie om utomhuspedagogikens och fältstudiernas roll i geografiundervisningen

A study about teaching outdoors and the role of fieldwork in geography

C-uppsats 15 hp Ämneslärarutbildning

Datum/Termin: 15-01-12

Handledare: Hans Olof Gottfridsson Examinator: Gabriel Bladh

Ev. löpnummer: X-XX XX XX

2

Sammanfattning:

Denna uppsats fokuserar på att undersöka utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen. Lärarna inkluderade i undersökningen är fyra lärare från två skolor i samma kommun varav två är lärare på högstadiet och två är mellanstadielärare.

Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att utomhuspedagogik och fältstudier är något som de väldigt gärna vill inkludera i deras undervisning. Trots detta så används fältstudier relativt sällan av lärarna, där bland annat hinder som tid spelar en avgörande roll.

De ser potentialerna med lektionstid utomhus men det har blivit en del inom undervisningen som inte aktivt används.

3

Abstract:

This essay focus on teaching outdoors and the role of fieldwork in geography. Fieldwork has a strong tradition within geography both scientifically and in teaching. Teaching outdoors can give pupils opportunity to get their own impressions which could lead to a higher level of motivation for learning.

The purpose with this essay is to analyze how fieldwork is used by teachers in schools today.

The essay consists of two parts, two ways of analyzing teaching outside the classroom. The first part is based on number of professors’ ideas and thoughts through literature, the second part being four interviews in which four teachers have taken part and give their thoughts on fieldwork. The teachers that have been interviewed are from two separate schools in the same municipality.

The result of the study shows that the teachers would very much like to incorporate fieldwork when teaching geography. However fieldwork is rarely used by them due to a number of obstacles, one being a lack of time. Despite this they see the potential of fieldwork but it has become a part of teaching that is seldom used.

4

Innehållsförteckning

1. Disposition ... 5

1.2 Syfte ... 6

1.3Frågeställningar ... 6

2. Metod ... 7

2.1 Insamling av material ... 7

2.2 Intervjuerna ... 7

2.3 Problem ... 8

2.4 Metoddiskussion ... 8

3. Litteraturstudie ... 10

3.1 Utomhuspedagogikens historia ... 10

3.2 Utomhuspedagogik och elever ... 11

3.3 Fältstudier ... 13

3.4 Fältstudier och geografi ... 13

3.5 Fältstudier – en definition ... 15

3.6 Centrala aspekter i användandet av fältstudier ... 16

3.7Läroplanens definition av fältstudier ... 17

4. Resultat ... 18

4.1 Hur beskrivs utomhuspedagogiken i skolan som en väg till lärande? ... 18

4.2 Hur ser professorernas bild av fältstudier ut och hur har det använts historiskt? ... 18

4.3 Vad anser lärarna om fältstudier, vilka likheter och skillnader finns samt liknar deras åsikter professorernas? ... 19

5. Analys ... 23

5.1 Hur beskrivs utomhuspedagogiken i skolan som en väg till lärande? ... 23

5.2 Hur ser professorernas bild av fältstudier ut och hur har det använts historiskt? ... 23

5.3 Vad anser lärarna om fältstudier, vilka likheter och skillnader finns samt liknar deras åsikter professorernas? ... 24

6. Slutsatser ... 26

Referenser ... 28

Bilaga ... 29

5

1. Disposition:

Denna uppsats kommer att fokusera på fältstudier och exkursioner inom skolämnet geografi men också på hur fältstudier beskrivs i litteratur av ett antal professorer från ett par olika länder. Jag kommer också i min litteraturstudie att titta närmare på vad som skrivs om fältstudier i skolämnet geografi och hur det kan användas där. Jag ämnar därmed att studera litteratur om fältstudier och hur det används både i ämnet geografi men också det allmänna användandet av utomhuspedagogik i skolan. I min studie om att tillbringa lektionstid utomhus kommer jag att använda mig av litteratur från olika böcker och antologier för att både få veta hur fältstudier är sammanlänkad med geografi ur ett historiskt perspektiv, samt få veta varför det anses vara en viktig del i undervisningen. I uppsatsen kommer jag även genom litteraturen ta upp vilka hinder och andra svårigheter som kan uppstå när en lärare planerar att ha en exkursion i sin geografiundervisning. Detta kommer inkluderas i uppsatsen för att det är en central del i planerandet av lektionstid utomhus då bland annat den ekonomiska delen styr läraren vart fältstudien kan ta plats. Men jag kommer även ta upp möjligheterna med att ha lektioner utomhus samt vad eleverna kan få ut av dessa lektioner. I min litteraturstudie kommer jag även inkludera en mindre studie av läroplanerna Lgr 94 och Lgr 11 för att se vad som står skrivet om fältstudier inom geografi i kursplanerna. Anledningen till att jag valt att studera de två senaste läroplanerna är på grund utav den andra delen av uppsatsen som kommer att fokusera på vad yrkesutövande lärares perspektiv på fältstudier. Jag kommer att intervjua ett par lärare från två skolor i samma kommun för att få en yrkesutövande lärares åsikter om ämnet. Lärarna jag har planerat att intervjua är alla lärare som har en lång erfarenhet av undervisning och har därmed arbetat med båda läroplanerna, därför har jag valt att inkludera läroplanen från 1994 för att se om det påverkar deras undervisning. Jag vill undersöka hur dessa lärare använder sig av lektionstid utomhus och om de inte gör det vilka är orsakerna till detta. Jag har valt att fokusera min uppsats på fältstudier då jag finner ämnet väldigt intressant. Utöver detta är fältstudier och exkursioner en viktig och central del i vad som ska ingå i en lärares geografiundervisning och därför finner jag det både viktigt och intresseväckande att studera fältstudier i både litteratur och i den verkliga undervisningen.

6

1.2 Syfte:

Min uppsats fokuserar på en central del i kursplanen för geografi, fältstudier, att ha lektionstid utanför klassrummet. Eftersom att det står skrivet i kursplanen för geografi att det ska ingå i undervisningen någon form utav exkursion så är jag intresserad av att studera detta i både litteratur samt andra informationskällor. Syftet med min uppsats är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola.

1.3 Frågeställningar:

o Hur beskrivs utomhuspedagogiken i skolan som en väg till lärande?

o Hur ser professorernas bild av fältstudier ut och hur har det använts historiskt?

o Vad anser lärarna om fältstudier, vilka likheter och skillnader finns samt om deras åsikter liknar professorernas?

7

2. Metod:

Min uppsats är baserad på två delar, en litteraturstudie del samt en intervjudel där jag intervjuar högstadielärare från två skolor i samma kommun. Därmed finns det även två metoder för insamlandet av information och material till min uppsats.

2.1 Insamling av material:

Till min litteraturstudie har materialinsamlingen skett genom till att börja med ett sökande genom bibliotekets sökmotorer på Karlstads universitet. Som Runa Patel och Bo Davidson skriver i Forskningsmetodikens grunder är biblioteken och sökmotorerna som man kan finna där en bra plats att finna material till litteraturstudier (Patel & Davidson, 2011, s.42). Genom ett par dagars letande på biblioteket fann jag en relativt stor mängd litteratur där fältstudier i olika former benämns. Därifrån valde jag ut litteratur som jag fann vara relevant för min uppsats och som tog upp det som jag ville skriva om. Trots att som Patel och Davidson påpekar den allt större mängden artiklar och böcker man kan finna elektroniskt numera så har materialet jag har använt mig av varit i tryckt format. Efter att ha funnit en tillräcklig mängd material funderade jag hur jag ville att min litteraturstudie skulle vara upplagd därefter formaterade studien så att man enkelt skulle kunna följa professorernas tankegångar angående utomhuspedagogik och fältstudier. Den andra delen i min uppsats är en analys baserad på intervjuer med yrkesverksamma lärare med vilka jag ställde ett antal frågor som hade sin grund i litteraturanalysen. Jag valde att intervjua lärare från två olika skolor för att försöka få en bra grund till analysen samt få så varierade svar som möjligt. Detta för att lärare på samma skola kan ha liknande åsikter genom att de arbetar tillsammans och diskuterar ämnet med varandra.

2.3 Intervjuerna:

Eftersom jag valde att göra fyra intervjuer var jag ute i god tid för att hinna. Jag fick kontakt med tre lärare genom mail och de ställde gärna upp allihop. Den fjärde fick jag kontakt med genom en av intervjuerna då jag frågade hen om det fanns någon annan jag skulle kunna intervjua på skolan. Därmed gick processen med att finna lärare att intervjua relativt enkelt och snabbt, till den grad att jag hann bli klar med mina intervjuer i början av december. Vid intervjutillfällena valde jag att använda mig av en ljudinspelning samt anteckningar för att notera lärarnas svar. Precis som Patel och Davidson poängterar hur viktigt det är att man berättar vad syftet med intervjuerna är, var det något som jag gjorde varje gång innan

8 intervjuerna. Förutom det försäkrade jag dem om att inga namn skulle nämnas i uppsatsen och inte heller namnen på skolorna och därmed blev intervjuerna konfidentiella (s.74). Jag valde att ge varje intervju med lärarna en bokstav A-D för att hålla isär svaren samt ge dem denna grad av anonymitet där A och B är högstadielärare och C och D är mellanstadielärare.

2.4 Problem:

Både insamlingen av litteratur och intervjuerna gick väldigt bra utan några större problem däremot var jag tvungen att anpassa mig när det kom till lärarna jag skulle intervjua. Tanken var först att bara intervjua högstadielärare men när det endast fanns en lärare i geografi på en av skolarna valde jag att intervjua en från mellanstadiet i på de två skolorna. Detta med anledning av att jag behövde fyra personer att intervjua för att få en bra grund för analysen.

Trots att detta skedde efter att jag redan gjort två intervjuer, två lärare från högstadiet, löste det sig relativt lätt och fick möjligheten till att intervjua två lärare från mellanstadiet också.

2.5 Metoddiskussion:

Mitt val av metod för insamling av litteratur samt för intervjuerna fungerade väldigt bra för mig. Eftersom jag ville undersöka om lärarna använder sig av utomhuspedagogik och fältstudier i geografiundervisningen så ansåg jag att jag var tvungen att ha en bra kunskap om ämnet. Dels för att själv ta reda på om det anses vara viktigt, hur det har använts och fältstudiernas roll i dagens geografi. Men jag ansåg också att jag var tvungen att samla ihop bra material för att kunna skapa en bra teori som skulle vara till grund för mina intervjufrågor.

Därmed låg intervjuernas framgång på att uppsatsens teori var stabil och rörde vid det jag ansåg vara intressant att fråga lärarna. Att använda mig av intervjuer som metod för att uppfylla syftet med uppsatsen kände jag var det bästa tillvägagångsättet för mig. Genom dessa fick jag möjlighet att ta reda på hur den verkliga undervisningen av geografi ser ut, det blir en kontrast till den kanske ideala bilden vissa professorer målar upp. Jag inser i efterhand att det kan finnas andra vägar till att samla in material för att göra en liknande studie och att de skulle kunna fungera lika bra. Bland annat kan man eventuellt göra någon form utav enkätstudie som man skulle kunna be ett antal olika lärare besvara. Trots det så ansåg jag personligen att en litteraturstudie och intervjuer var det bästa sättet för att få fram det jag ville med uppsatsen. Jag kunde också stävat efter att få en mer varierade intervjuer då de flesta hade arbetat under en längre tid. Det kunde varit intressant att se vad en mindre erfaren lärare hade för åsikter, trots det så känner jag ändå att jag fick bra svar på mina frågor. Även om jag

9 är relativt nöjd med mina intervjufrågor så kan jag se i efterhand att jag kunde ha arbetat ännu mer med frågorna och kanske ha prövat dessa innan genom en testintervju.

När det kommer till själva valen angående utformningen av uppsatsen känner jag mig nöjd med den metod jag valt. När jag går igenom resultatet för intervjuerna kände jag att jag var tvungen att göra ett urval av frågorna för att vara relevant och inte bli för långrandig. Därför är vissa av intervjufrågorna som man kan finna i bilagan inte inkluderade i uppsatsen.

10

3. Litteraturstudie:

Det här kapitlet fokuserar på att redogöra för utomhuspedagogikens historia i skolan och varför det anses vara något som gynnar eleverna. Förutom detta så kommer det också ges en beskrivning av begreppet fältstudie och vad det innebär samt vilken roll fältstudier har inom geografi. Det kommer även att ges en redogörelse för vilka aspekter som är centrala när det kommer till utförandet av fältstudier samt en kort analys av hur läroplanen definierar fältstudier.

3.1 Utomhuspedagogikens historia:

Att använda sig av utomhuspedagogik i skolan, att flytta klassrummet utanför skolans väggar kan kännas som ett modernt perspektiv på sätt att lära eleverna på men i verkligheten är det tvärtom. Som Anders Szczepanski skriver i antologin Utomhuspedagogik som kunskapskälla är faktiskt lärandet inom klassrummets fyra väggar något nytt om man ser på lärandet utomhus ur ett historiskt perspektiv. Det fanns som han utrycker innan den moderna skolan kom till ett samband mellan det man lärde sig och hur man sedan skulle kunna använda sig av den nyfunna kunskapen. Man lärde sig genom den kunskap som fördes vidare från generation till generation, kunskaper om till exempel odling, hantverkstraditioner samt matlagning (Szczepanski, 2008, s.10). Szczepanski menar att skolan, den som vi känner till idag, bröt ett band mellan införskaffandet av en viss kunskap som man sedan lärde sig att använda med händerna. Han menar att skolan gjorde lärandet artificiellt och att lärandet nu byggde nästan helt på en verksamhet som i sin tur grundades på texter och att man skulle lära sig dessa under bestämda former, som i ett speciellt hus under bestämda tider under en bestämd period av ditt liv. Enligt Szczepanski bröt man bandet mellan teori och praktik (s.11). I antologin Utomhusdidaktik finner man ett annat kapitel skrivet av Anders Szczepanski tillsammans med Lars Owe Dahlgren. Även i detta kapitel skriver de om hur det förr fanns ett nära samband mellan lärandet av en viss kunskap som man sedan omvandlade till en form av verksamhet.

Men här finner man även vad man anser låg grund till detta skifte mellan att lära sig en kunskap och sedan praktiskt använda sig av det till det textbaserade lärandet vi känner till idag. Detta skifte grundas på införandet av folkskolestadgan 1842 vilket innebar att bandet mellan teori och praktik löstes upp och att lärandet kom att bli sin egen verksamhet (Dahlgren

& Szczepanski, 2008, s.14-15). Införandet av skolan innebar att lärandet skulle ske på en viss plats på en viss tid. Dahlgren och Szczepanski skriver även om hur de första skolhusen var byggda efter en speciell modell, där man bland annat placerade fönstren så högt upp att

11 barnen inte kunde se ut, man skilde barnen från landskapet och naturen. Meningen med detta var enligt Dahlgren och Szczepanski troligtvis att man inte skulle distraheras i skolan av vad de kallar ”sina sinnliga förnimmelser” (s.15). Vad som låg till grund till skolans framväxt kan baseras på att det i Sverige sker en övergång, från att ha varit ett jordbrukarsamhälle till ett industrisamhälle. Som Ingrid Sanderoth, Margit Werner och Sten Båth skriver i inledningen av deras bok Plats identitet lärande- närområdesstudier i skolan, innebar detta att vi i Sverige fick en växande arbetarklass. Denna växande samhällsklass var i behov av arbete och näringslivet i sin tur har krav på arbetskraftens kvalifikationer (Sanderoth, Werner, Båth, 2009, s. 21). Ur ett politiskt perspektiv anser man att landets medborgare är i behov av ”social fostran och bildning” (s.21). Om man går förbi det svenska perspektivet på lärandet utomhus kan man se att man tidigt började tala om den nytta eleverna kunde ha utav utomhuspedagogik. Som Donald R. Hammerman, William M. Hammerman och Elizabeth L.

Hammerman skriver i deras bok Teaching in the Outdoors förespråkade personer som Jean Jacques Rousseau om att fysisk aktivitet var väldigt viktigt i ett barns utbildning. Han ansåg även att barnen skulle få lära sig direkt genom erfarenheter istället för att lära sig genom böcker (Hammerman, Hammerman, Hammerman, 2001, s.1). Genom detta historiska perspektiv kan vi se att vi har gått från att lära oss genom införskaffandet av en viss kunskap som vi sedan ofta utomhus praktiserar till att fokusera på lärandet genom texter inom fyra väggar. Men att vi nu kan se att utomhuspedagogik, att flytta klassrummet ur skolan och ut i landskapet har blivit något många förespråkar. Att vi då och då har undervisning i naturen, kanske i skogen bredvid skolan eller längre utflykter.

3.2 Utomhuspedagogik och elever:

Därmed har vi fastställt att allt fler professorer har till större grad förespråkat att inkludera någon form utav utomhuspedagogik i skolan då de påpekar hur lärandet skedde förr och att skolan kom att skilja teori och praktik. Men förutom den traditionella bilden av lärandet varför anses utomhuspedagogik vara något som eleverna har nytta av? För att svara på den frågan kan man börja med att titta närmare på vad Dahlgren och Szczepanski skriver i sitt kapitel i Utomhusdidaktik. Där beskriver de miljön utomhus som en ständig kunskapskälla som alltid kommer vara aktuell då man kan finna mängder av material för studier av nutid, dåtid och framtid (s.12). Att studera något utanför klassrummet behöver inte betyda, som man först kanske tror, att ta sig långa sträckor för att studera något utan utemiljön kan som Dahlgren och Szczepanski skriver vara på skolgården, parkerna men också till exempel olika

12 former av vattensamlingar. Meningen med att inkludera någon form utav lektionstid utomhus är enligt dem att elevernas motivation kan ökas och att de får en ”personlig upplevelse av olika natur- och kulturmiljöers innehåll” genom att man ökar autenticiteten när man använder sig utav utomhuspedagogik (s.12). De menar också att lärandet i utemiljön gör att eleverna införskaffar kunskap som binder samman teoretisk och praktisk erfarenhet. Man förespråkar alltså en förening av verksamhet och lärande som var naturlig innan folkskolans utveckling under 1800-talets mitt tills att det återkom i läroplanen för grundskolan 1962 (s.20). I Hammermans bok om lärandet utomhus påpekar de att flytta klassrummet utanför skolans fyra väggar ger eleverna möjligheten att få en djupare förståelse och en klarare mening av den kunskap som lärs ut genom texter. De menar att ha lektionstid utomhus gör att de delarna i undervisningen som oftast bara diskuteras och lästa kopplas genom lärandet utomhus till något praktiskt, något man upplever (Hammerman, Hammerman, Hammerman, 2001, s.11).

De går vidare med att skriva om hur det inte finns någon mer stimulerande plats än ett klassrum utomhus då det har mängder av olika aspekter som ett vanligt klassrum inte har. Till skillnad mot hur ett traditionellt klassrum är utformat skriver de om att utomhus kan klassrummets väggar expandera till så långt elevernas ben orkar ta dem. Men även hur taket är istället evigt föränderliga formationer av moln eller som på natten en himmel av stjärnor (s.13). Man påpekar alltså hur klassrummet kan ibland vara en begränsning då man i skolans klassrum fokuserar på att lära sig genom texter och utifrån detta memorerar eleverna texterna för att klara av kommande prov och tester. Flera professorer förespråkar någon form av utomhuspedagogik då det enligt dem skapar ett band mellan teori och praktik, något som tidigare nämnt var hur vi lärde oss förr. Att uppleva saker och få erfarenhet av det som lärs ut i skolans klassrum skapar en djupare förståelse av kunskapen och som sedan kan bli lättare att praktisera. Att studera något utanför klassrummets väggar ger oss ytterligare möjlighet till att inte bara förklara något för eleverna utan också visa, att låta dem se med egna ögon vilket ger dem en personlig upplevelse, något som Dahlgren och Szczepanski nämner som ger ökad motivation till lärande. En mening från Hammermans bok reflekterar på ett bra vis om lektionstid utomhus, att man ska lära ut utomhus vad man kan bäst lära ut där och man även lär ut i klassrummet vad som bäst passar in där (s.14). Med det menas att man inte ska ta ett problem eller en viss kunskap ut ur dess naturliga miljö och in i ett begränsat klassrum.

Därmed kan man uttyda att det inte enbart är av nytta för eleverna att få spendera tid utomhus för att öka motivation samt få djupare förståelse av en viss kunskap. Utan också att undervisningen kan bli lidande då man tar något som bättre kunde förklarats och visats utomhus in i klassrummet.

13

3.3 Fältstudier:

Utifrån detta kan man gå vidare till begreppet fältstudie som är centralt när man talar om utomhuspedagogik inom undervisningen i geografi, men som även kan användas inom andra skolämnen. I antologin Kunskap utan väggar av Johan Arvidsson och Sune Fahlgren definierar de fältstudier som ett begrepps som är etablerat både inom forskning samt undervisning. Det är ett begrepp som innebär att man vetenskapligt och didaktiskt undersöker något samt reflekterar detta. En fältstudie kan både i forskning samt lektioner med elever ske i grupp men även enskilt (Fahlgren, 2002, s.16). De går vidare med att beskriva fältstudier som ett sätt att sträva emot att skapa en förståelse av det som undersöks men att också skapa ”en fördjupad insikt om saker och ting” (s.16). Fokus ligger ofta på helheten inom fältstudier och att detta leder till att fältstudier kan beskriva ett sätt att få ”en vidgad kunskapssyn” (s.16).

Förutom detta talar de om att fältet som något som måste tas på allvar då det är vad som kännetecknar fältstudiearbete. I samma antologi finns ett kapitel skrivet av Roland Spjuth som definierar fältstudier som ett arbetssätt som innebär att man måste läsa av samt reflektera över förhållanden och erfarenheter som sker utanför skolans väggar (Spjuth, 2002, s.59). Han anser att anledning till att man i skolan inte använder sig av fältstudier kan vara på grund utav hur skolan är organiserad. Precis som ett par av de andra professorerna som är nämnda ovanför talar Spjuth om hur att studera något utomhus, genom till exempel fältstudier, ger eleverna möjlighet att studera helheten istället för att fokusera på enskilda studieobjekt (s.60). Han går även vidare med att skriva om som andra professorer att lärandet i vår kultur har separerats från att lära sig en kunskap som man sedan använder sig av praktiskt och istället blivit begränsad till en teoretisk kunskap. Därmed kan man påstå att begreppet fältstudie är en metod för att både på ett vetenskapligt och ett didaktiskt vis införskaffa data och som sedan reflekteras av eleverna. Samt att man genom att använda sig av fältstudier i sin undervisning strävar mot att ge eleverna ett nytt perspektiv på studieobjektet men också att ge dem en djupare insikt.

3.4 Fältstudier och geografi:

Genom att redogöra för utomhuspedagogiken i skolan samt på vilka sätt eleverna kan gynnas av att ha lektionstid utomhus till att diskutera begreppet fältstudie kan man nu gå vidare med att redogöra för fältstudiernas roll inom geografi. Richard Phillips och Jennifer Johns skriver i deras bok Fieldwork for Human Geography om hur fältstudier har en viktig roll både inom geografi skolan samt inom den professionella geografin. Att ha, som de utrycker sig, varit där

14 ger geografer trovärdighet inte bara åt sig själva men också deras undersökningar och fynd.

Förutom detta så påpekar man att fältstudier har ur ett historiskt perspektiv varit en viktig del inom geografi. Man går så långt att vissa påstår att fältstudier inom geografi är likvärdig i betydelse till den praktik en läkarstudent inom medicin har i sina studier (Phillips & Johns, 2012, s.3). Phillips och Johns i diskuterandet om fältstudiernas historiska roll inom geografi redogjort för att det kan grundas i influenserna av betydelsefulla geografer och geografiska institutioner. Dessa definierar geografi som att var en fältbaserad disciplin. De refererar till Carl Sauer som var ansvarig för den geografiska avdelningen på universitetet Berkeley i Kalifornien räknas som en av grundarna av den amerikanska geografin. En av hans åsikter angående fältstudier och geografi kom att bli relativt känt då han sa att den största delen av tränandet för att utvecklas till att bli en geograf ska ske till den mån det går genom att göra fältstudier (s.4). Han gjorde precis detta själv då han ofta åkte på fältstudier under helgerna i de lokala områdena samt gjorde längre resor under sommaren. Genom hans engagemang för fältstudier anser Phillips och Johns att han var en stark bidragande del i förnyandet av fältstudier som tradition inom geografi. Phillips och Johns påpekar också hur även utanför USA skedde arbete för att bevisa vikten av fältstudier inom geografi, bland annat i viktorianska England, ofta var dessa upptäcktsresande. Även om det har funnits genom tiderna ett antal geografer som har kommit att kallas grundare av disciplinen så vill Phillips och Johns poängtera att fältstudier är också beroende på de som deltar i studierna och de som stödjer dem. Det kan vara människor som är bland annat busschaufförer, eventuella guider samt de som har hand om boendet under längre fältstudier (s.5). Trots att fältstudier kan sägas vara en tradition inom geografi som är kontinuerlig så är det inte enbart detta utan är något som under tid förändras och är mångsidig. Olof Fjaer skriver också i antologin Geografididaktik for klasserommet om hur det har inom geografin funnits långa och starka traditioner med att använda sig av exkursioner och fältarbete. Enligt Fjaer så är det egentligen bara biologin som har samma starka traditioner. Fjaer påpekar att traditionellt sett så har exkursioner inom geografi bestått av att läraren har gått först och visat eleverna olika punkter där de ska observera fenomen som läraren kommenterar. Att geografi och exkursioner och fältarbeten är sammanlänkade finns inga tvivel då han säger att dessa nästan har varit synonymer (Fjaer, 2010, s.161). Enligt Fjaer så har geograferna betraktat detta som en central del i både undervisning och forskning. Han påpekar även att fältarbete fick en starkare roll inom regionalgeografin under slutet av 1800-talet då man ville försöka förstå sig på en region genom att samla in data via observationer. I antologin Teaching and Learning Geography skriver Nick Foskett om fältstudier ur ett historiskt perspektiv där han definierar det som en

15 aspekt som har sina rötter i traditionen av upptäcktsresande och utomhus aktiviteter på platser långt bort. Det lade grunden, enligt honom, till att bilden av att fältstudier är något som man gör och ska göra i miljöer som skiljer sig ifrån miljöerna runt skolan och hemmet (Foskett, 1997, s.190). Det var det här perspektivet av fältstudier som poängterades i de tidigare böckerna för lärare om ämnet och det var inte förens senare delen av 1970-talet som när författare som Bailey började påpeka värdet av de lokala miljöerna i fältstudier. Genom 1980- och 1990-talet så kom fältstudier att till allt större grad fokuseras mot att vara en studie i närområdet. Trots att fältstudier kommit att inkluderat studier i närområdet så påpekar Foskett att man under senare år också har möjligheten på vissa skolor att göra fältstudier utanför landets gränser (s.191). I och med det så kan man uttyda att fältstudier och geografi har genom tiderna varit starkt kopplade till varandra, att det är få andra ämnen som har denna betydelsefulla tradition. Men också att fältstudierna har utvecklas från att vara något som enbart ansågs vara något man gjorde långt bort istället för som man nu förespråkar, i närområdet.

3.5 Fältstudier – en definition:

Phillips och Johns diskuterar även i deras bok om definitionen av fältstudier, vad det betyder och innebär inom ämnet geografi. De börjar med att poängtera att fältstudier betyder olika saker vid olika tidpunkter samt platser, men att det oftast betraktas som lärande som involverar att själv få erfarenheter utanför klassrummet (Phillips & Johns, 2012, s.5). Trots att det verkar som en enkel och tydlig förklaring menar de att det inte är så tydligt då olika människor har olika förståelser och tankar angående geografiska problem. Bland annat så kan en del böcker för geografi elever säga åt dem att undvika att lägga vikt på de historiska aspekterna samt den biologiska. Men att Phillips och Johns själva anser att man ska vara lite mer inkluderande när det kommer till historiska och biologiska aspekter av fältstudier, att man ska använda sig av dessa och titta på dem genom ett geografiskt perspektiv (s.6). De frågade även några av deras egna elever om vad fältstudier innebär och hur det skiljer sig från turism.

Eleverna svarade bland annat att fältstudier inkluderar interaktion men omgivningen på en annan grad, man studerar sådana saker som en turist inte skulle bry sig om. Därmed kan man genom deras definition av fältstudier tolka det som något som är svårt att precisera men att det involverar lärande utanför klassrummet och genom detta införskaffa sig nya erfarenheter och kunskaper.

16

3.6 Centrala aspekter i användandet av fältstudier:

Vi har nu klargjort att fältstudier har starka band till undervisningen samt den vetenskapliga delen inom geografi och även att innebörden av fältstudier kan vara svårt att definiera. Men vilka delar ingår i själva utförandet av fältstudier i undervisningen? Vilka olika aspekter måste en lärare ta hänsyn till när hen väljer att använda lektionstid till att vara utomhus med eleverna? Till och börja med är grunden till att fältstudierna ska fungera på ett bra och tryggt sätt är planering, som Nick Foskett skriver det är nödvändigt för att fältstudien ska bli säker och effektiv (Foskett, 1997, s.193). Att planera fältstudierna är viktigt för att göra lärandet utomhus och undervisningen kvalitativ. Som Phillips och Johns påpekar också att fältstudier börjar inte när du anländer i fältet utan mycket tidigare, när du börjar planera inför den tilltänkta studien (Phillips & Johns, 2012, s.44). Som Foskett utrycker sig så finns det många saker som kan gå fel i fältet och därför krävs det att planera utomhuslektioner noggrant. Som lärare är du också ansvarig för eleverna utanför klassrummet och skolans väggar vilket innebär att läraren måste planera för att undvika olika problem och risker. Planerandet av fältarbeten kräver tid, tid många lärare kan känna att de inte har vilket kan leda till att lärandet utomhus åsidosätts. Sanderoth, Werner och Båth skriver bland annat om detta och hur det kan krävas extra tid för en lärare när hen ska planera inför en studie. Men trots det så anser de att man får tillbaka den mödan man lägger ner då eleverna blir nöjda och intresserade (Sanderoth, Werner, Båth, 2009, s.203). Att sedan bestämma om eleverna ska arbeta individuellt eller i grupp är ett beslut lärarna måste ta och fundera över fördelarna samt de eventuella problemen och riskerna med det. Många elever kommer vilja välja sina grupper själva men som Phillips och Johns skriver så kan det innebära att en elev kan bli lämnad utanför (Phillips & Johns, 2012, s.91). De anser att en väl mixad grupp där eleverna har olika kvaliteter gör att gruppen oftast blir framgångsrik. En annan del som kan ha en betydande roll när man bestämmer sig för att använda sig av fältstudier i sin undervisning. Denna aspekt är den ekonomiska delen, något som kan bestämma hur läraren kan utforma studierna samt vilka möjligheter som finns för att ta med eleverna utanför närområdet. Enligt Skolverket så får man inte anta och kräva att eleverna eller deras föräldrar ska stå för en del av kostnaden. Enligt deras beskrivning om avgifter i skolan får man under ett läsår bara förekomma enstaka fall där kostanden ersätts av vårdnadshavare vid skolresor och andra liknande aktiviteter och det ska alltid vara frivilligt (Skolverket. 2014). Sanderoth, Werner och Båth talar också om den ekonomiska aspekten av fältarbete. Även de ser ekonomin som ett eventuellt problem som läraren kommer möta i planerandet och utförandet men att det är enligt dem ett hinder som man inte ska låtas sig

17 hejdas av (Sanderoth, Werner, Båth, 2009, s.203). Olav Fjaer skriver även han om ekonomin som något man måste ha i åtanke när man talar om de praktiska delarna av fältstudier (Fjaer, 2010, s.167). En fråga som kräver åtanke är vart man ska studera och undersöka något och hur man ska ta sig dit. Som Fjaer skriver är bussen ofta det vanligaste transporteringsmedlet, men tillgång till en buss är också det en ekonomisk fråga. Ekonomin kan därmed påverka valet av område för fältarbete med eleverna och innebära att man måste studera något i närområdet vilket i sin tur är något som enligt olika professorer förespråkas. Förutom planeringen och ekonomin så är det viktigt att tänka på vad meningen med fältstudierna är och därmed efterarbetet. Efterarbetet är en viktig del då man får en blick över hur väl fältstudierna fungerade. Det kan ske som Fjaer påpekar på olika sätt bland annat genom att eleverna får skriva en rapport om vad de har sett och upptäckt (s.167). Genom att göra någon form av efterarbete kan man se om eleverna förstod och om det inte fungerade tillräckligt bra kanske det krävs av läraren att planera om upplägget.

3.7 Läroplanens definition av fältstudier:

Geografi har som tidigare nämnts en stark tradition av att använda sig av fältstudier, både i undervisningen och vetenskapligt. Men hur definieras användandet av fältstudier i läroplanen för geografi samt har det skett någon skillnad mellan de två senaste läroplanerna? I Lpo 94 finner man att det inte står helt uttryckligt om fältstudier och hur det ska användas i geografiundervisningen. Men man skriver i läroplanen om olika mål som man ska sträva emot och bland dem är att eleverna ska få kunskap om ”de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer och värderar dess konsekvenser” (Lpo 94). Även om det inte beskrivs uttryckligen som något som ska göras genom fältarbete och exkursioner så är det vad man ofta studerar när man tar med eleverna ut. I Lgr 11 och kursplanen för geografi kan man direkt märka en skillnad när det kommer till fältstudier och hur det definieras i kursplanen. I Lgr 11 finner man fältstudier under kategorin ”geografins metoder, begrepp och arbetssätt”. Där står det att man ska använda fältstudier som metod och arbetssätt för att studera natur- och kulturlandskap. Ett exempel ges där ett sätt att göra detta är att studera samhällsplaneringen i närområdet (Lgr 11). Om man studerar de två senaste läroplanerna utifrån vad som står skrivet om fältstudier så finner man definitivt en förändring från Lpo 94 till Lgr 11. Denna förändring är att man har formulerat om och lagt mer fokus på fältstudier och hur viktigt det är som en metod för lärande inom geografiundervisningen.

18

4 Resultat:

Det här kapitlet kommer ta upp svaren på mina frågeställningar som jag ville ta reda på genom min litteraturstudie. Dessa frågeställningar var:

o Hur beskrivs utomhuspedagogiken i skolan som en väg till lärande?

o Hur ser professorernas bild av fältstudier ut och hur har det använts historiskt?

Efter det kommer jag ta upp ett urval av svaren jag fick på mina intervjuer utifrån min frågeställning angående lärarnas åsikter:

o Vad anser lärarna om fältstudier, vilka likheter och skillnader finns samt liknar deras åsikter professorernas?

4.1 Hur beskrivs utomhuspedagogiken i skolan som en väg till lärande?

Jag fann genom denna litteraturstudie att de flesta professorer förespråkar någon form utav utomhuspedagogik i lärarnas undervisning. Bland annat så anses det vara ett sätt att öka elever motivation samt anses det vara en plats där man kan finna mängder av material från nutiden, förr och framtiden. Vad som framgår är att för det mesta är professorerna inkluderade i denna studie överens om att utomhuspedagogik är något som också gynnar eleverna. Grunden till att de flesta förespråkar att flytta klassrummet utomhus är att professorerna anser att det formar en länk mellan teori och praktik. Utomhuspedagogik är en väg till lärande då det ger eleverna chansen att få uppleva och därmed få en djupare insikt om ett problem eller arbetsområde. Att få lära sig något praktisk gör att den kunskapen senare kan användas på ett bättre och enklare vis. Detta kopplas samman med den historiska aspekten av utomhuspedagogik, att lära sig en kunskap som man sedan kan använda sig av, något som de anser vi har stävat ifrån då skolan har kommit att bli allt mer teoretisk. Genom att skolan blev teoribaserad förlorades denna form av lärande för att nu genom nya läroplaner komma tillbaka och få en allt starkare roll inom skolan.

4.2 Hur ser professorernas bild av fältstudier ut och hur har det använts historiskt?

När det kommer till begreppet fältstudie verkar de flesta vara eniga om att det innebär att man samlar in data både vetenskapligt och didaktiskt. Det är ett sätt att ge eleverna en helhetsbild av ett problem istället för att fokusera på enskilda objekt. Ur ett historiskt perspektiv så talar professorerna om hur fältstudier har haft och har fortfarande en stark roll inom geografi både vetenskapligt och inom undervisning. Man talar också mycket om hur viktigt det är inom

19 geografi att använda sig av fältstudier vissa jämför det med praktiken en läkarstudent har.

Därmed anses fältstudier, lärandet utomhus, har en betydande roll för ämnet geografi. Som Olof Fjaer skriver så finns det enligt honom bara ett annat ämne som har samma tradition och det är biologi. Historiskt sett så har fältstudier rötter i upptäcktsresande och att detta var en bidragande orsak till att den generella bilden av att fältstudier är något som sker långt borta, någonstans ifrån vårt närområde. En bild som fortfarande många föreställer sig när man tänker på fältstudier, men det har kommit att förändrats då som bland annat Foskett påpekar att de senaste 20-30 åren har fältstudier allt mer inkluderat närområdet i studierna. Om man går vidare med att undersöka innebörden av fältstudier inom geografi finner man att begreppet kan vara svårt att definiera men att det innebär någon form utav lärande utomhus och genom det får nya kunskaper och erfarenheter. Som jag har redogjort i teorin finns det flera olika aspekter av lärande utomhus som professorerna skriver om. De flesta är eniga när det kommer till att diskutera problematiken med bland annat ekonomin och planerandet. De säger att planerandet är väldigt viktigt dels för att göra själva fältstudien säker för eleverna men också för att man ska kunna få ut något av det, att göra den kvalitativ. Precis som flera av professorerna poängterar vikten av planering så skriver de också om ekonomin. Det är något som kommer påverka och bestämma över vad och vart fältstudierna kan genomföras. Genom skrivandet av teorin så kan man se att i de flesta punkter är författarna eniga. De anser alla att fältstudier har en betydande roll inom geografi och ett väldigt bra verktyg för lärande men att man också måste planera och har beräkning de problem som kan uppstå.

4.3 Vad anser lärarna om fältstudier, vilka likheter och skillnader finns samt liknar deras åsikter professorernas?

Som min litteraturstudie är också intervjuerna riktade emot att ta reda på åsikter om både utomhuspedagogik i allmänhet och fältstudier inom geografi. Därmed är flera av frågorna riktade mot att ta reda på lärarnas åsikter om utomhuspedagogik och fältstudier. Detta kapitel kommer att utgå ifrån att visa resultat för vad lärarna anser om fältstudier, utomhuspedagogik, samt se om dessa åsikter skiljer sig ifrån varandra.

Att fråga lärarna hur deras användande av utomhuspedagogik och fältstudier i undervisningen var en av de första frågorna under intervjuerna då det gav en blick över fältstudiernas roll i dagen skola. De säger att det är något de inte gör speciellt ofta men ändå relativt enade om att de skulle vilja använda sig mer av fältstudier i sin undervisning. En av lärarna säger:

20 ”Fältstudier vill jag ju använda givetvis men har inte blivit av på grund utav tiden, det har blivit bort prioriterat. Vi på skolan har ju en plan, vi har gjort en tur som vi ska göra men vi hann inte på grund av nationella proven i våras.

Utomhuspedagogik, alltså jag tycker om att ta ut elever och ha aktiviteter. Ofta är det kanske mer sociala aktiviteter alltså få ihop klasser och kamratrelationer ute.

Men jag tycker bara det är en bonus att gå ut man ser andra ser andra sidor.” (A:

Högstadielärare)

För att fortsatt undersöka fältstudiernas roll i skolan så ställde jag en fråga angående de starka traditionerna mellan geografi och fältarbete, som nämns mycket i litteraturen, och undrade om det var något som lärarna märker av. Svaret här var ganska tydligt de märker inte av det speciellt.

”Nej inte direkt. Det kan säkert underlätta för många barn att komma ut.” (D:

Mellanstadielärare)

Genom intervjuerna ville jag ta reda på hur lärarna ser på inkluderandet av fältstudier och utomhuspedagogik i undervisningen. Lärarnas åsikter och tankar låg i fokus för att kunna besvara min frågeställning. En fråga som ställdes till lärarna var: vad anser du om fältstudier och utomhuspedagogik som metod för lärande? Genom denna fråga kunde man uttyda en väldigt positiv inställning till fältstudier i undervisningen.

”Jag tror det är jättebra. Jag tror på att man ska se, lyssna och känna men jag är väldigt dålig på det. Jag tror det är ett jättebra sätt att lära sig men det handlar också väldigt mycket om vilken sorts klass man har. För en del klasser spårar det totalt ur när man kommer ut, det går inte, medan en del klasser fungerar det jättebra och man kan nästan bara ge dem ett papper och dom allihop klarar av uppgiften. Det beror mycket på vilken klass man har men jag tror egentligen att det är ett bra verktyg att använda sig av.” (C: Mellanstadielärare)

”Bra, alltså jag tror att det är bra i och med att jag inte har gjort det på det sättet i geografi.” (A: Högstadielärare)

När man diskuterar aktiviteter utomhus i undervisningen som fältstudier är en viktig punkt hur själva arbetet ute är planerat. Det framgår genom intervjuerna att man ser att något som är värt extra åtanke är om man ska låta eleverna arbeta i grupp eller enskilt. Att samarbeta i grupp

21 kan ge många positiva resultat i elevernas personliga utveckling men det kan också innebära risker, där den sociala aspekter är i fokus. Lärarna ser riskerna och ser att det är det sociala som är den största riskfaktorn, fast de ser på det på lite skilda sätt.

”Grupperna bestämmer jag. Sedan tänker jag nog en blandning, någon gång enskilt någon gång grupp, max tre. Ja riskerna är väl att några blir utanför, det är främsta anledningen.” (A: Högstadielärare)

”Det blir oftast arbete i par. De brukar få välja själva. Det finns många risker med det samtidigt finns det nu för tiden fler och fler elever som säger ”jag kan inte jobba med den” och sen mobbar den en annan. Så dom här två ska inte vara i en grupp osv. och de här två jobbar inte bra. Till slut är det lika bra att säga, om det gäller att samla in information, kan man låta dem välja då slipper man den sociala problematiken. Det kanske inte är så bra pedagogiskt men socialt är det lättare.”

(B: Högstadielärare)

Trots den kanske lite idealistiska bilden av fältstudier och utomhuspedagogiken som man kan finna i litteraturen så finns det ändå ett par faktorer som kan ha en påverkan på hur och var fältstudier kan användas. Ofta talar man om ekonomin men också tid till planering något som lärarna är medvetna om.

”Skolan har ju inte pengar till utflykter så sätta elever på en buss eller hyra en buss är princip omöjligt. Sen som sagt har vi nära till naturen men jag personligen upplever att ökad byråkrati och ökat krav på säkerhet, man kan lita mindre på att eleverna fixar situationen, har gjort att jag är mindre angelägen.” (B:

Högstadielärare)

”Jag tror inte det behöver kosta så mycket mer än när vi gör vanlig undervisning, det är klart man är kanske mer beroende på väder och vind. Det krävs att alla barn har varma ytterkläder och föräldrar som har råd att köpa kläder till sina barn så de kan vara ute, det är inte heller helt säkert. Planerandet tar tid men samtidigt lägger man på tok för lite tid på planering för allting annat suger ut så mycket tid. Man kan aldrig planera för mycket.”(D: Mellanstadielärare)

Avslutningsvis så ställdes en fråga om läroplanen och vad som står skrivet där om fältstudier i geografiundervisningen. Denna fråga baserades på att försöka ta reda på om det skett någon förändring mellan de två senaste läroplanerna angående hur man

22 definierar inkluderandet av fältstudier. Här var lärarna delade då två fann sa att de märkte av skillnader medan två sa att de inte kunde påstå det.

”Jag tror att det är mer uttalat att du ska göra fältstudier i den nya förut var det mer underförstått att man gjorde det.” (B: Högstadielärare)

”Nej, det kan jag inte påstå. Det är säkert skillnad och jag skulle kunna tänka mig att i Lgr11 är det mer preciserat vad det är man ska göra och det står väl med att du ska ha fältstudier och du ska se samhällen.” (D: Mellanstadielärare)

23

5 Analys:

I det är kapitlet fokuserar på att analysera litteraturstudien och intervjuerna utifrån mina tre frågeställningar.

5.1 Hur beskrivs utomhuspedagogiken i skolan som en väg till lärande?

Utomhuspedagogiken har använts länge som en väg till lärande, ur ett historiskt perspektiv var det så man införskaffade sig kunskaper. Att få se och lära och sedan själv använda sig av kunskapen var hur många lärde sig förr men i och med införandet av den teoribaserade skolan kom detta att försvinna. I dagens skola kan man se att vi mer och mer har börjat använda utomhuspedagogiken igen genom att förstå att aktiviteter ute kan främja elevernas lärande.

Det har skrivits väldigt mycket litteratur om utomhuspedagogikens historia och varför lärarna ska inkludera någon form av aktivitet utanför klassrummet. Man kan uttyda genom litteraturstudien hur professorerna är väldigt positiva till lärandet utomhus och beskriver olika aspekter om hur eleverna gynnas av det. De beskriver den historiska aspekten nästan som något av en utopi, en tid då man såg vikten av att lära genom att göra. Eftersom professorerna är så positiva till utomhuspedagogik som en väg till lärande får man inte så många kritiska åsikter och tankar. Detta kan göra det svårare att få en helhetsbild, att kunna undersöka utomhuspedagogik och få en uppfattning om det verkligen är något som gynnar eleverna i deras lärande.

5.2 Hur ser professorernas bild av fältstudier ut och hur har det använts historiskt?

Att undersöka något utomhus genom fältstudier är i geografi en självklarhet enligt olika professorer. Det har också varit något som historiskt sett använts i den vetenskapliga geografin men också i undervisningen i skolan. Ännu en gång får man kanske något av en idealistisk bild utav hur bra fältstudier är och hur bra det är för eleverna att få möjligheten att gå ut under geografiundervisningen. Man talar mycket om de starka kopplingarna mellan geografi och fältstudier och att det genom detta har skapat en tradition. Om det finns en tradition inom ett ämne kan det förstås som något som lärare ska inkludera i sin undervisning.

Men som de flesta förstår så finns det alltid hinder och andra problem som försvårar lärarens arbete och som gör att fältstudier kan bli bort prioriterat. Något som man kan finna bristande här också i litteraturstudien av fältarbete är hur professorerna inte nämner speciellt många problemområden eller hinder som en lärare eller elever kan stöta på. Vissa eventuella hinder

24 nämns som tid, ekonomi och den sociala problematiken men de beskrivs ändå som mindre hinder som läraren kan någorlunda enkelt lösa. De skriver mer om fördelarna och mindre om risker och problem som kan uppstå. Något som ännu en gång gör det svårare att få en helhetsbild, att kunna förstå vad det innebär för lärarna att använda fältstudier i geografiundervisningen.

5.3 Vad anser lärarna om fältstudier, vilka likheter och skillnader finns samt liknar deras åsikter professorernas?

Genom resultaten av intervjuerna så kunde man få en bild över hur lärarna uppfattar fältstudier och hur deras åsikter kanske inte är detsamma som professorernas. Det gav också möjligheten till att analysera hur den verkliga undervisningen ser ut i skolan jämfört med den något idealistiska bilden vi får genom litteraturen. På en gång blev det uppenbart att lärarna i intervjuundersökningen inte använde sig av fältstudier speciellt ofta. Man kan tyda några olika orsaker till att det ser ut så här bland annat som en påpeka att tidsaspekten kan vara en faktor som flera professorer skriver om. När det kommer till andra aktiviteter handlar det mest om de sociala, att lära eleverna samarbeta. Direkt fann man något som skiljer lärarnas verkliga undervisning från professorernas ideal. Det bevisar att det inte är fullt så enkelt att ta med eleverna ut som det kan uppfattas som i litteraturen. Noterbart är att professorerna har, som sagt, skrivit väldigt mycket om den starka kopplingen mellan geografi och fältarbete men lärarna själva märker inte av denna tradition alls på samma vis. Detta bevisar också att lärarna inte har alls samma tankar angående fältstudier i geografiundervisningen. Även om lärarna säger att de inte använder sig av fältstudier speciellt ofta så är de ändå väldigt positiva till det.

Som Dahlgren och Szczepanski skriver att låta eleverna se med egna ögon vilket ger dem en personlig upplevelse och leder till lärande, använder en av lärarna nästan exakt samma ord när hen säger ”men jag tror att det är bra att själv med egna ögon få se och uppleva att det här är verkligt”. Därmed kan man fastslå att lärarna är engagerade och intresserade av fältstudier precis som professorerna men av olika anledningar inte har möjligheter till det. En av dessa anledningar är tid, bland annat tid för planering men också tid för att kunna utföra själva fältstudien. När det handlar om att låta eleverna arbeta enskilt eller i grupp och hur dessa formas är deras åsikter relativt eniga. Lärarna inser riskerna som finns med att låta eleverna själva bestämma grupper, precis som Phillips och Johns talar om hur någon av eleverna kan bli utanför. Beroende på uppgiften så bestämmer lärarna oftast själva, med undantag för B som känner att det kan bli en social problematik och låter därför eleverna själva välja. Detta

25 kan anses som en intressant tanke då det är ofta när man låter eleverna själva välja som man kan stöta på social problematik. Den sista frågan till lärarna handlade om läroplanen och om de märkte av någon skillnad när det kommer till fältstudier och hur det nämns i läroplanen.

Här är lärarna lite delade två anser att de märker en skillnad och att den är att det är mer uttalat att du ska göra fältstudier, de hade kanske inte tänkt så mycket på det innan Lgr 11.

Sammanfattningsvis finner man genom analysen att lärarnas åsikter inte skiljer sig speciellt mycket ifrån varandra utan deras tankegångar har varit väldigt lika. De har också varit väldigt eniga med vad de olika professorerna har skrivit om angående utomhuspedagogik och fältstudier. Dessa resultat av analysen svarar på mina frågeställningar om intervjudelen av min uppsats, vad anser lärarna om fältstudier, vilka likheter och skillnader finns samt liknar deras åsikter professorernas? Därmed kan man att trots att jag intervjuade fyra olika geografi lärare från två olika skolor med sina egna idéer och tankar har de ändå liknande åsikter när det handlar om lärandet utomhus.

26

6 Slutsatser:

Målet med denna uppsats var att studera utomhuspedagogik och fältstudier i skolan, att ta reda på mer om lärandet utanför klassrummets väggar. För att få reda på mer om detta valde jag att göra en litteraturstudie där jag gav en redogörelse om olika professorers tankar och åsikter på ämnet samt intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare. Genom att använda mig av både en litteraturstudie samt intervjuer fick jag tillgång till väldigt mycket material som jag senare har kunnat använda mig av i min analys. Som sagt ville jag med denna uppsats ta reda på bland annat utomhuspedagogiken som en väg till lärande men också hur det använts historiskt.

Genom min litteraturstudie och analysen fick jag fram ett ganska så, för mig, överraskande resultat då jag inte förväntade mig att de olika professorerna skulle ha så liknande åsikter. Att användandet av fältstudier har en tradition inom geografi var jag medveten om men att det var så betydande som en del professorer påpekar att fältstudier är var till viss mån förvånande.

Men också det historiska perspektivet inom utomhuspedagogik i allmänhet då en del av författarna skriver mycket om hur vi har gått ifrån att lära oss ute och sedan kunna tillämpa den nya kunskapen. Att vi hade gått ifrån detta genom att skolan utvecklades men trots det har gått tillbaka till att lära oss genom erfarenheter genom att lära oss utomhus igen. Även om professorerna förespråkar lärandet utomhus och ger flera olika exempel om varför man ska ha lektionstid utanför klassrummet så är det inte riktigt vad som sker i verkligheten. Genom mina intervjuer och analysen av dessa resulterade i att lärarna inte alls använder sig speciellt mycket av utomhuspedagogik eller fältstudier. I analysen så framkommer det att lärarna anser att ha lektionstid utomhus är något som är både bra för eleverna men också något som de gärna skulle vilja göra mer. Men har på grund utav olika hinder och andra faktorer som har gjort att de inte har inkluderat fältstudier i deras geografiundervisning. Det största hindret som framgått genom analysen är att lärarna känner att de inte har tillräckligt med tid för att dels planera inför men också inte tillräckligt med tid att utföra fältstudier. De påpekar att det krävs minst en halv dag för att man ska få ut något av det och det medför problem. Vad man förutom detta kan uttyda genom analysen är att man kanske som lärare blir lite bekväm och känner att man förlorar kontrollen över situationen. Sammanfattningsvis så argumenterar professorerna för utomhuspedagogik i olika former och ser många olika anledningar till varför man ska inkludera det i geografiundervisningen. Men trots deras åsikter och att det uttryckligen står skrivet i läroplanen att inom geografi ska fältstudier vara en del i undervisningen så ser för det mesta den verkliga undervisningen inte ut så. Lärarnas positiva

27 inställning till fältstudier verkar idag inte räcka till för att de aktivt ska använda sig av fältstudier i sin geografiundervisning.

28

Referenser:

Arvidsson, Johan. Fahlgren, Sune. 2002. Kunskap utan väggar – perspektiv och metoder för fältstudier i grupp. Studentlitteratur: Lund.

Dahlgren, L O. Sjölander, S. Strid, J P. Szczepanski, A. 2008. Utomhuspedagogik som kunskapskälla – Närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur.

Hammerman, D.R. Hammerman, W.M. Hammerman, E.L. 2001. Teaching in the Outdoors.

Interstate Publishers: Illinois.

Lundegård, I. Wickman, P-O. Wohlin, A. 2008. Utomhusdidaktik. Studentlitteratur: Malmö.

Lpo 94. https://files.itslearning.com/File/Download/GetFile.aspx?FileName=LPO+94+SO-

%C3%A4mnena.pdf&Path=lFxpA5cc36RUywDDR59c86GYWqDsLwfEW9RRDpPz83fJoCHS%2fmmHkHdo UcdXu5PWuhDa8As%2bjieXYp72UIfZn23MWBZDKOLhHl1w%2fN4ji3sLJmw3jSt2M%2f3JRNkD18x1CtU Rf3LKxPoeNt8TuoXRNMyKb4MZdeudurA%2fAOh4wrM%3d&MimeType=application%2fpdf&Domain=kau .itslearning.com&TimeStamp=635565171498723666&Signature=WQQxDhhB2PuuW7HHBfJfwi2TKIYPc%2f 4rzi4t96U7SMe%2bvsokUWj%2bwWHJw1SxzHYYgN5EYwQ2hSmcR3%2bOuBCNDUbcFeesprdTh%2bVjI KjB9Xo1Omp6%2bi9V7CjJeLjqGJAoYXwU00qWBHkxFESJmbGFHIDZ9WiqjyDENGE7%2f35T5b4%3d

(Hämtad 2015-01-10).

Mikkelsen, Rolf. Saetre, Per Jarle. 2010. Geografididaktik for klasserommet – En innföringsbok i geografiundervisning for studenter og lärare. Hoyskoleforlaget.

Phillips, Richard. Johns, Jennifer. 2012. Fieldwork for Human Geography. Sage Publications.

Patel, Runa. Davidson, Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder – Att planer, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund.

Sanderoth, I. Werner, M. Båth, S. 2009. Plats, Identitet, Lärande – Närområdesstudier i skolan. Studentlitteratur: Lund.

Skolverket. Lgr 11. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/geografi (Hämtad 2015-01-10)

http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/avgifter-i-skolan- 1.169818 (Hämtad 2014-12-09)

Tilbury, Daniella. Williams, Michael. 1997. Teaching and Learning Geography. Routledge:

London.

29

Bilaga:

Intervjufrågor:

1. Hur länge har du arbetat som lärare och i vilka ämnen?

2. Brukar du använda dig av fältstudier, utomhuspedagogik, i din undervisning?

- Använder du dig av andra aktiviteter utanför klassrummet?

3. Hur ser en exkursion ut när du tar med dina elever ut, vad brukar ni göra?

- Jobbar eleverna i grupp eller enskilt? Får de själva bestämma formationerna av dessa? Finns det risker med det?

4. Man talar ofta om de starka traditionerna mellan geografi och fältarbete är det något påverkar din undervisning? Läroplanen osv.

5. Vad anser du om fältstudier som metod för lärande?

- Ser du det som ett bra sätt att lära sig på? Kan det vara bättre än det teoretiska beroende på situationen?

6. Vad tycker du om aktiviteter utomhus, är det bra för eleverna att få gå ut och göra något praktiskt? (Allmänhet)

7. Anser du att eleverna gynnas utav fältarbete? Och/eller ser du några nackdelar med detta samt de positiva?

- Ökar det deras motivation att få gå ut?

8. Ser du några andra nackdelar eller problem med fältstudier samt positiva aspekter? I planerandet, utförandet, ekonomiska delen

9. Vad brukar ske efter du har vart utomhus med eleverna? Efterarbete, prov, test?

10. Märker du någon skillnad mellan de två senaste läroplanerna angående fältstudier, har det påverkat din undervisning på något vis?