Budget 2020-2021
med plan för 2022-2023
Beslutad av kommunfullmäktige 2019-11-26
Innehållsförteckning
Del 1. Inledning ...3
Del 2. Styrning i Marks kommun ...9
Del 3. Omvärld ... 10
Del 4. Budgetens förutsättningar ... 13
God ekonomisk hushållning och finansiella mål ... 13
Befolkningsutveckling ... 15
Finansiering av kommunens och kommunkoncernens verksamhet ... 16
Nämndernas verksamhet ... 18
Spinnerskankoncernen ... 21
Del 5. Grunduppdrag till nämnder och styrelser ... 22
Del 6. Resursfördelning, driftbudget, investerings- och exploateringsplaner... 30
Resursfördelning ... 30
Driftbudget ... 31
Investeringsplan ... 32
Exploateringsplan ... 34
Del 7. Finansiella rapporter för kommunen ... 35
Resultatbudget ... 35
Kassaflödesbudget ... 36
Balansbudget ... 37
Del 8. Ekonomisammandrag per bolag ... 38
Del 9. Finansiella rapporter för kommunkoncernen ... 41
Bilaga 1. Sammanställning driftbidrag ... 42
Bilaga 2. Exploateringsplan per projekt ... 43
Bilaga 3. Detaljerad Investeringsplan per projekt ... 49
3
Del 1. Inledning
Politiska prioriteringar för perioden 2020-2023
Inledning
Markmajoriteten består av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Vi styr Marks kommun under mandatperioden 2019 - 2022. Mark är en fantastisk kommun med ansvarskännande och välkomnande invånare. I Mark finns en unik natur med närhet till både stad och land. Mark ska vara en kommun som ger välfärd och möjligheter. En kommun som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla oavsett uppväxtmiljö, kön och etnicitet möjligheter att nå sin fulla potential. Vi vill att hela kommunen ska leva och kommer göra vårt yttersta för att leda och utveckla hela kommunen.
Utdebitering för år 2020
Skattesatsen höjs med 30 öre till 21,51. Detta ger ytterligare 20 miljoner kronor per år att fördela till välfärden i Mark. Summan av skatter och statsbidrag är 2 147 miljoner kronor efter höjningen av skattesatsen.
Taxor och avgifter
Den kommunala verksamheten finansieras förutom av skatt och statsbidrag av taxor och avgifter. Den totala summan av taxor och avgifter 184 miljoner kronor.
Välfärd och möjligheter idag och långsiktigt
Mark ska vara en kommun som ger välfärd och möjligheter idag och långsiktigt för kommande generationer. Sverige förväntas gå mot en svagare konjunktur med lägre skattetillväxt. För att långsiktigt klara uppdraget att ge välfärd och möjligheter krävs stora investeringar i moderna lokaler och utrustning. Med hänsyn till detta är det viktigt att nämnder och verksamheter följer de ramar som tilldelas av
kommunfullmäktige så att den långsiktiga möjligheten inte urholkas med för stora kostnader.
Budgeten visar vilka frågor som prioriteras under de kommande åren för att klara det långsiktiga uppdraget att ge välfärd och möjligheter. Viktiga delar i detta är arbetet med Agenda 2030. Vår kommun måste bidra till att minska den negativa klimatpåverkan som vårt sätt att använda naturens resurser medför.
Agenda 2030
Alla förvaltningar arbetar med Agenda 2030. Samordningsansvaret ligger på Kommunstyrelsen.
Miljö
Arbetet med att ta hand om förorenade områden behöver stärkas. Enligt
miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljö. Marks kommun behöver en handlingsplan för arbetet med sanering av förorenade områden. Miljönämnden tillförs år 2020 0,4 miljoner kronor för att ta fram en handlingsplan och att intensifiera arbetet med förorenade områden.
Kommunens återanvändning av utrustning behöver öka. Teknik- och
servicenämnden får i uppdrag att ta fram förslag på hur återanvändningen kan öka, inte minst vid nyinvesteringar. Samtliga nämnder ska alltid i första hand överväga att använda den utrustning som finns innan inköp görs. Spinnerskan i Mark AB får i uppdrag att utreda hur kommunens produktion av el genom solenergi kan öka.
Befolkningsutveckling
Marks kommun har de senaste åren ökat med knappt 300 personer/år. Under 2019 ökar befolkningen, men med en lägre ökningstakt. Målet för 2020 är att återgå till en högre ökningstakt. Med fler kommuninvånare följer även ökade skatteintäkter.
Skatteintäkter som kan finansiera den service som vi vill ge alla våra
kommuninvånare. Med nya barnfamiljer ökar behovet av platser inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.
Bostäder
Med fler invånare behövs fler bostäder i alla delar av kommunen. Det ska gå att leva ett gott liv i hela Mark. Alla kommunens orter ska vara attraktiva och ha en fin yttre miljö. För att möjliggöra byggnation krävs detaljplaner för fler områden. Ett sätt att säkerställa att hela kommunen får tillgång till fler bostäder är att pröva modellen för dubbel markanvisning vid byggnation.
Samverkan mellan näringsliv och kommun
Det av kommunfullmäktige antagna näringslivsprogrammet är viktigt. En viktig fråga för näringsidkare är bemötande från tjänstepersoner och tillgängligheten till kommunens förvaltningar. Detta kan och ska ständigt utvecklas och förbättras.
Ledorden för arbetet är att vi är engagerade, omtänksamma och utvecklande i kontakten med företagaren. I dessa tre ord ligger att vi vill förstå företagarens ambitioner och möjligheter att lyckas med sitt företag. Det självklara målet är att Marks kommun ska vara och upplevas som en riktig bra kommun att vara
företagare i.
Kommunen och näringslivet behöver tillsammans ta fram bra praktikplatser för att skapa intresse hos eleverna inför valet av framtida yrke och ge en positiv bild av arbetslivet både som företagare och anställd.
Infrastruktur
Huvudstråken, väg 156, R 41 och Viskadalsbanan är viktiga för resor och transporter inom kommunen och för resor till och från kommunen.
Kommunfullmäktige har fattat beslut om väg 156. Marks kommun vill
åstadkomma, och kommer arbeta för att; väg 156 blir en mötesseparerad 2+1- väg, en förbifart byggs i Skene. Åtgärderna är viktiga för att förbättra säkerheten på och omkring väg 156 och för att korta restiden Mark-Göteborg. Arbetet med väg 156 har intensifierats när nu en åtgärdsvalsstudie har tagit fram. För Viskadalsbanan finns pengar avsatta för nödvändiga underhållsåtgärder under 2021 och 2022.
Förutom huvudstråken är även det mindre vägnätet av stor betydelse för resor och transporter för företag och boende i kommunens mindre orter. Det är viktigt att
5 Äldreomsorg
Äldreomsorgen har fram till och med 2018 haft ett statsbidrag för personalinsatser.
Statsbidraget togs bort i statens budget för 2019 och framåt, detta måste i fortsättningen finansieras med kommunala skattemedel. Behovet av kvalificerad vård ökar hos vårdtagarna. Detta beror bland annat på att ansvaret för vården överförs tidigare från sjukhusen till kommunen. Behovet av resurser ökar och kommer att öka ytterligare när antalet äldre med vårdbehov blir fler.
Äldreomsorgsnämnden tillförs i budgeten ytterligare 15 miljoner kronor från och med 2020.
Arbetsmarknadsenhet
Det finns idag många personer som står långt från arbetsmarknaden. Många av dem får idag försörjningsstöd. Genom samverkan mellan kommunens olika
verksamheter, arbetsförmedlingen och näringslivet kan stora insatser göras för att minska arbetslösheten och få personer att gå från bidragsberoende till
självförsörjande. En viktig del är integrationsarbetet för våra nya svenskar till det svenska samhället. Kommunens samverkan inom BREC sägs upp. För att få en riktigt bra verksamhet behöver nya arbetssätt prövas och utvecklas.
I budgeten avsätts resurser för verksamhetsutveckling för att utveckla den nya arbetsmarknadsenheten. Socialnämndens och kommunstyrelsens medel inom området överförs till den nya arbetsmarknadsenheten. Den totala ramen för verksamheten kommer att redovisas i det beslutsunderlag som tas fram inför starten av verksamheten där också framgår organisation och budget.
Förskola och skola
Förskolan och skolan är mycket viktig för kommunens utveckling. En bra förskola ger barnen och föräldrarna trygghet i vardagen. Skolan är viktig för att ge barn och ungdomar en god utbildning och bildning, och förberedas för vuxenlivet.
Skolan ska vara likvärdig för alla oavsett vilken skola man går i. Arbetet med att stärka det främjande och förebyggande arbetet i skolan är viktigt, här kan flera yrkesgrupper bidra i utvecklingsarbetet. Skolan ska vara avgiftsfri.
Kostnaden för avskrivningar och ränta ökar i takt med de investeringar som görs. I budgeten avsätts gemensamma resurser för detta. Resurser som överförs till nämnden när investeringen är klar och börjar användas. Se vidare under avsnittet för investeringar.
Kultur och fritid
Föreningslivet i vår kommun är aktivt med många engagerade personer. Stödet till föreningarna ska formas så att det uppmuntrar till verksamheter för tjejer och killar i alla delar av kommunen med ett brett utbud av verksamheter. Det behövs även verksamhet för ungdomar som inte vill vara med i en förening utan bara vill ha någonstans att vara. Där man träffar kompisar eller kan jobba med mopeder mm. Kultur och fritidsnämnden tilldelas ytterligare 0,7 mkr för att starta sådan verksamhet.
Kostnaden för avskrivningar och ränta ökar i takt med de investeringar som görs. I budgeten avsätts medel för detta. Resurser som överförs till nämnden när
investeringen är klar och börjar användas. Se vidare under avsnittet för investeringar.
Socialnämnden
Det finns behov av fältarbetare för kvalificerat fältarbete. De behöver finnas där ungdomar finns på kvällar och helger. Ett nära samarbete ska ske med
ungdomsutvecklarna inom Barn- och utbildningsnämnden och personal inom Kultur- och fritidsnämnden för att bryta negativa beteenden hos olika grupper. Ett nära samarbete är viktigt för att inte skapa onödiga glapp mellan olika
professioner.
Trygghet i samhället är viktigt för kommuninvånarna. Arbetet för att säkerställa detta kan ske genom samarbete med andra aktörer ex polismyndigheten.
Med en väl fungerande arbetsmarknadsenhet kommer behovet av försörjningsstöd att minska i takt med att fler går från bidragsberoende till självförsörjning.
Enligt den utredning som staten gjort för LSS-verksamheten kommer
ansvarsfördelningen mellan kommun och stat att förändras. Då kommer också kommunens kostnader för LSS att förändras.
Alla ska tillsammans arbeta för att minska oskäliga skillnader
Vi vill här belysa några områden där det förekommer oskäliga skillnader.
Det gäller alla vägar som sköts av vägsamfälligheter. För att vägföreningarna ska kunna sköta det mindre vägnätet, måste kommunen bidra med sin andel av
kostnaderna. Teknik- och servicenämnden uppdras utreda hur kommunen bäst gör detta, med syftet att utdelade belopp till vägföreningar kan beräknas i förväg och inte är beroende av andra verksamheter inom teknik- och servicenämnden.
Avtalet för färdtjänsten med Västtrafik är uppsagt för omförhandling. Det finns brister i Västtrafiks utförande av färdtjänsten.
Enligt skollagen ska undervisningen vara avgiftsfri. Det innebär att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
För att göra kommunens tjänster mer tillgängliga även under tider då kontoren inte är öppna behöver fler tjänster kunna utföras med självservice. Antalet tjänster som kan utföras med mobilt BankID behöver öka.
Alla de fiberföreningar som finns i kommunen gör ett mycket gott arbete med ett stort engagemang för sina medlemmars tillgång till fiber. Det finns områden som inte omfattas av fiberföreningarna. Där behövs det ytterligare utbyggnad av fiber för att alla hushåll i Mark ska kunna erbjudas tillgång till elektroniska motorvägar.
Översynen av bredbandspolicyn ska vara klar under 2020.
Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare
Eftersom många medarbetare går i pension de närmaste åren krävs intensiva insatser för att kunna återbesätta tjänsterna. Här är det viktigt att personalenheten och digitaliseringsenheten bidrar med kunskap och engagemang. Utan det kommer kommunen inte lyckas med rekrytering av ny personal till alla våra arbetsuppgifter
7 Investeringsbehov, lokaler
Investeringsbehovet är omfattande. Under budgetperioden avsätts 1,4 miljarder kronor för investeringar, fördelade på 240 miljoner kronor år 2020, 725 miljoner kronor år 2021, 237 miljoner kronor år 2022 och 233 miljoner kronor år 2023.
Stora projekt är:
Skolorna i Skene ska byggas om och till för cirka 300 miljoner kr.
Badhuset Kaskad behöver en omfattande renovering som utgiftsberäknas till över 100 miljoner kr. Stommenskolan och Hyssnaskolan ska byggas ut.
Nya förskolor ska byggas i Skene, Kinna och Ubbhult.
Under 2021 kommer den nya Lyckeskolan stå klar för inflyttning. Det kommer vara en stor dag när den invigs. Innan dess ska beslut fattas om skolorna i Skene. Även här är behovet stort att få bra lokaler för framtidens undervisning av barn och ungdomar i Skene. När högstadieskolorna i Kinna och Skene är klara behöver upptagningsområden ses över mellan skolorna.
Kultur- och fritidsnämnden behöver en investeringsram för att kunna utrusta de nybyggnationer som nu görs.
Projekt ombyggnad Skene centrum ska fortsätta.
För att planera de kommande investeringarna behövs en kommunövergripande styrgrupp bestående av politiker och tjänstepersoner från barn- och utbildnings- nämnden, teknik -och servicenämnden, kultur- och fritidsnämnden samt
kommunstyrelsen. Teknik- och servicenämnden har ansvaret för planering och kommunikation av investeringsprojekten.
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för uppföljning av verksamheten.
För att säkerställa kontrollen av investeringarna behövs en controllerfunktion på kommunledningskontoret med särskilt uppdrag att följa investeringsprojekten. I uppdraget ingår att följa verkligt utfall mot budgeterad och kalkylerad utgift för projektet från projekteringsstadiet till slutredovisning av investeringen.
Den stora satsningen på överföringsledningar för vatten respektive avloppsvatten från Hägnen via Sätila, Hyssna, Hajom till Skene går mot sitt slut. När hela sträckan är klar kan byggnationen utmed ledningen öka betydligt.
Teknik- och servicenämnden får i uppdrag att uppdatera lokalförsörjningsplanen utifrån nämndernas prioriteringar.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att till kommunfullmäktige i juni i samband med fastställande av reviderade ramar återkomma med en reviderad investeringsplan.
Mark fyller 50 år 2021
Marks kommun fyller snart 50 år. Detta kommer att uppmärksammas under 2021.
Då får vi möjlighet att tillsammans minnas de första 50 åren men även visa på de möjligheter som finns för vår kommun nu och i framtiden.
Redovisning av uppdrag från budgeten 2019-2022
Här redovisas status på uppdrag som gavs för ett år sedan i budgeten för 2019- 2022.
Uppdrag som är klara:
• Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att genomföra avveckling av Habyskolan.
• Barn- och utbildningsnämnden ges uppdrag att i aprilrapport 2019 redovisa till kommunstyrelsen den fördelning på huvudverksamheter som nämnden har gjort.
• Barn och utbildningsnämnden ges i uppdrag att göra en prioriterad ordning för investeringarna under den kommande 10-årsperioden. Prioriteringen redovisas i aprilrapport 2019.
• Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att starta en utredning för att på sikt ersätta ishallen i Fotskäl med en ny ishall i kommunen. Utredningen pågår.
• Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att säkerställa bokbussens verksamhet.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera satsningen på friskvårdsbidraget under 2019.
• Kommunstyrelsen ges i upp drag att minska antalet sommarevenemang 2019 för att sänka kostnaden.
Uppdrag som är påbörjade men ännu inte klara:
• Teknik- och servicenämnden ges i uppdrag att kommunala verksamheter ska arbeta för att minska mängden avfall som uppstår genom, ett förebyggande arbete samt källsortera det avfall som uppstår.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2019 utreda vad det skulle innebära att ersätta sovande jour med vaken natt inom kommunens verksamheter.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheter till att förbättra färdtjänsten.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att under 2019 ta fram förslag på reviderade finansiella mål i samband med omarbetningen av kommunens vision och mål
9
Del 2. Styrning i Marks kommun
Kommunfullmäktiges styrning
Marks kommun har ett styrsystem som fastställer grundprinciperna i kommunens styrning och tydliggör roller och ansvar. Dokumentet ”Styrsystem för Marks kommun” finns att läsa på www.mark.se.
Budgeten är det övergripande dokument som anger kommunfullmäktiges inriktning och viktigaste prioriteringar. Andra styrdokument som kommunfullmäktige har antagit, såsom policys och planer, ger stöd i hur arbetet ska bedrivas.
Kommunfullmäktige har beslutat om ”Vision och mål för Marks kommun” som pekar ut färdriktningen, vart vi strävar, och som berör alla som bor och verkar i
kommunen. För att jobba mot visionen har kommunfullmäktige pekat ut fyra
strategiska områden och ett antal kommungemensamma mål där hållbar utveckling är utgångspunkten. Förutsättningar för måluppfyllelse är hållbar personalförsörjning och god ekonomisk hushållning. Dokumentet ”Vision och mål för Marks kommun”
finns att läsa på www.mark.se.
Nämnders och styrelsers planering
Verksamheten ska planeras med ”Vision och mål för Marks kommun” som
utgångspunkt. Det är medborgarnas behov som är vägledande men alltid utifrån gällande lagstiftning och ekonomiska förutsättningar.
Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget samt ”Vision och mål för Marks kommun” ansvarar varje nämnd och styrelse för att utarbeta och besluta om en nämnd-/affärsplan. Varje nämnd och styrelse ska sätta mål för den egna
verksamheten utifrån ”Vision och mål för Marks kommun” inom de grunduppdrag de tilldelats i reglementen eller ägardirektiv och bolagsordningar. Varje nämnd ska också precisera sitt grunduppdrag för att säkerställa att nämnden uppnår sitt grunduppdrag och för att förbättra uppföljningen. Genom att kommunfullmäktige fastställer uppdrag och budgetramar/avkastningskrav för de närmaste två åren får nämnder och styrelser möjlighet att planera sin verksamhet mer långsiktigt.
Utifrån nämnd-/affärsplanen ska förvaltningen/bolaget arbeta fram en
verksamhetsplan som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att uppnå de politiska målen.
Nämnders och styrelsers uppföljning och rapportering
Varje nämnd och styrelse ska följa upp den egna verksamheten. Det innebär att förutom att följa upp grunduppdragen även fastställa och följa upp mål med indikatorer (mått för bedömning av måluppfyllelse) för att kunna värdera
verksamhetens måluppfyllelse. Nämnder och styrelser ska också fastställa följetal för att kunna följa verksamhetens utveckling.
Kommungemensamma kostnader och intäkter
Under kommungemensamma verksamheter samlas de kostnader och intäkter som inte har något direkt samband med kommunstyrelsens egna verksamheter men som ändå ansvarsmässigt budgeteras under kommunstyrelsen. Det kan gälla pensioner, kommunreserv och särskilt avsatta medel mm. Kommunfullmäktige bemyndigar kommunstyrelsen att besluta om dessa medel inklusive den ofördelade
investeringsreserven som ligger utanför investeringsbudgeten.
Del 3. Omvärld
Omvärldsförändringar
Globalisering, ny teknik, och förändringar i klimat, demografi och värderingar ändrar kontinuerligt förutsättningarna för människor och samhällen över hela världen. Att kunna förstå och förhålla sig till hur dessa krafter påverkar Sverige och hur det påverkar oss på lokal nivå och är av betydelse för vår framtid.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har under 2018 presenterat 13 trender som de bedömer påverkar utvecklingen i Sverige fram mot år 2030.
• Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme
• Stigande förväntningar på välfärden
• Hårdare konkurrens om kompetens
• Ökad polarisering
• Ökad bostadsbrist
• Ökat fokus på landsbygden
• Förändrat medielandskap
• Minskad tillit
• Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik
• Ökat kommunalt fokus på integration
• Ökad osäkerhet i världen
• Fler geopolitiska konflikter
• Från kunskaps- till nätverkssamhälle.
Ekonomiska trender
Svensk ekonomi på väg mot lågkonjunktur 2020
I år har konjunkturen i Sverige klart och tydligt dämpats. I enlighet med Sveriges kommuner och landstings (SKL) tidigare prognoser beräknas svensk BNP-tillväxt under återstoden av 2019 bromsa ytterligare. Redan nu syns den lägre
produktionstillväxten sätta avtryck i sysselsättningen: både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar visar under det första halvåret på en mindre nedgång.
Även nästa år beräknas svensk BNP-tillväxt bli låg, inte minst på basis av svaga utsikter för svensk export. Global BNP-tillväxt 2020 tror SKL blir den lägsta på 11 år.
Handelskonflikter och en rad geopolitiska orosmoment antas fortsatt hämma global handel, vilket bidrar till en dämpning för svensk exportmarknad. Som en följd av den låga tillväxten i Sverige faller resursutnyttjandet ytterligare: den fleråriga uppgången på arbetsmarknaden förbyts till en tillbakagång; sysselsättningen minskar och
arbetslösheten stiger 2020.
Mot slutet av år 2020 beräknas sysselsättningen, mätt som antalet arbetade timmar, understiga potentiell sysselsättning. Resursutnyttjandet är därmed så svagt att arbetsmarknadskonjunkturen indikerar lågkonjunktur. Andelen arbetslösa beräknas vid denna tidpunkt uppgå till 7,3 procent, vilket även det beskriver ett läge av mild
11
Liksom i tidigare prognoser antas inte de senaste årens högkonjunktur följas av någon vidare snabb uppgång i löne- eller prisökningstakten, varken i år eller nästa år. KPIF-inflationen (KPI med fast ränta) beräknas ligga kvar inom intervallet 1,5–
2,0 procent 2020 och i genomsnitt ligga nära Riksbankens mål om 2 procent både 2020 och 2021. Inflationen bedöms därmed inte vika påtagligt, när konjunkturen gradvis försvagas. Detta bedöms möjliggöra en räntehöjning från Riksbanken mot slutet av 2020. En fortsatt normalisering av reporäntan antas ske under kalkylåren.
Lägre marknadsräntor än vad SKL tidigare beräknat, på basis av det senaste årets nedgång för obligationsräntorna samt lägre styrräntor, medför att KPI-inflationen fortsättningsvis ligger nära KPIF-inflationen, både i år och 2020. Inte förrän 2021 antas stigande bostadsräntor mer tydligt bidra till en uppgång för KPI-inflationen.
Den uppgång i löneökningstanken som kunnat skönjas under de senaste två åren antas fortgå avtalsåret 2020, men accelerationen är historiskt sett liten. På längre sikt antar SKL i kalkylen trendmässiga löneökningar större än vad som har gällt sedan finanskrisen, men samtidigt lägre än vad som gällde före finanskrisen.
Antagandet hänger samman med den återhämtning i produktivitetstillväxten i det svenska näringslivet som beräknas ske framöver.
Flera av de osäkerhetsfaktorer som det senaste året har präglat makroutsikterna kvarstår. Inte nödvändigtvis behöver ”risker idag” realiseras i ”sämsta tänkbara utfall imorgon”. Men SKL håller det för troligt att stämningsläget bland hushåll och företag också 2020 kommer att hämmas av ovisshet kopplat till dessa makro- eller
geopolitiska riskfaktorer. Exempelvis antas handelskonflikten mellan USA och Kina fortsätta, utan någon tydlig ”lösning”. Tillsammans med det faktum att utrymmet för finans- och penningpolitiska stimulanser på flera håll bedöms vara begränsat utgör riskfaktorerna grunden för vår prognos om en fortsatt försvagad global konjunktur.
Därtill beräknas en tydlig konjunkturavmattning ske i USA någon gång under loppet av 2019 och 2020, vilket sätter stort globalt avtryck.
Medan åren 2019–2020 utgör en konjunkturprognos utgör perioden 2021–2023 en kalkyl. För kalkylåren antar SKL ett balanserat resursutnyttjande – sysselsättning och arbetslöshet bestäms då utifrån befolkningen och en arbetsmarknad i balans.
Förloppet under kalkylperioden blir därmed konjunkturneutralt. År 2021 utgör ett slags mellanår. Då antas i scenariot den ”mild lågkonjunkturen” från utgången av 2020 bestå. Detta grundar sig i bedömningen att en omedelbar återgång till
”normalkonjunktur” är en mindre trolig konjunkturdynamik. Antagandet om en mild lågkonjunktur 2021 ska också förstås som ett uttryck för risken för en än svagare utveckling 2020 (än i prognosen). Att arbetsmarknaden 2021–2022 rör sig från
”lågkonjunktur” till ”normalkonjunktur”, medför att antalet arbetade timmar 2022 ökar snabbare än den underliggande sysselsättningspotentialen (potentiella timmar, vilka beräknas utifrån demografin).
Gemensamma punkter i nämndernas analyser
Inför varje ny budget gör nämnder och styrelser en omvärldsspaning där de tar fram viktiga händelser och utmaningar som påverkar deras verksamhet. Det kan
exempelvis handla om nya trender, behov eller lagstiftning. Nedan finns några utmaningar, eller trender, som flera av nämnderna/styrelserna har identifierat som särskilt aktuella under de kommande åren.
• Behov av, och svårighet, att rekrytera. Brist på personal inom flera yrkeskategorier
• Digitalisering
• En ökad ojämlikhet i hälsa
• Ökade krav från medborgare på tillgänghet i kommunens tjänster, exempelvis e-tjänster
• Befolkningsökning i Västsverige och med det stora infrastrukturprojekt
• Behov av investeringar i befintliga och nya lokaler.
13
Del 4. Budgetens förutsättningar
God ekonomisk hushållning och finansiella mål
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.
God ekonomisk hushållning innebär att det ekonomiska resultatet ska vara positivt och på en nivå som innebär att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet.
Blir resultatet negativt vid årets slut måste det balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren.
Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen.
Dessa lokala riktlinjerna bör ta sin utgångspunkt i kommunens ekonomiska ställning, vilka faktorer som främst kommer att påverka kommunens verksamhet och ekonomi i framtiden samt en bedömning av faktorernas betydelse och påverkbarhet. Det kan till exempel gälla planerade investeringar, låneskulder och det totala pensions- åtagandets påverkan på resultat och ställning.
I budgeten anger och definierar kommunfullmäktige mål för ekonomin samt för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
Mot bakgrund av att Marks kommun nu står inför stora framtidsinvesteringar revideras riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och de finansiella målen i samband med Budget 2020-2021.
Marks kommuns verksamhet (inklusive sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer) ska bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Verksamheten ska vara långsiktigt hållbar ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Det innebär att dagens behov ska tillgodoses utan att begränsa
kommande generationers möjligheter till utveckling.
God ekonomisk hushållning i Marks kommun innebär;
• positiva ekonomiska resultat med en nivå som bidrar till självfinansiering av investeringar och med inbyggd motståndskraft till förändringar i omvärlden
• investeringar i kommunkoncernen sker på ett ansvarsfullt sätt
• skattebetalarnas pengar förvaltas väl
• effektivt resursutnyttjande där tjänster till individ och samhälle utförs med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad
• god förvaltning av kommunens egendom.
• god anpassning efter förändrade förutsättningar på kort och lång sikt.
Dokumentet med nuvarande ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv” finns att läsa på www.mark.se
Finansiella mål
Finansiella mål behövs för att markera att ekonomin är en begränsning för att bedriva verksamhet –”spelplanen” utifrån kommunens egna förutsättningar.
Verksamhetsmål behövs för att ange hur mycket av de olika verksamheterna som ryms på spelplanen (det vill säga kopplingen till ekonomin) samt för att klargöra uppdraget gentemot medborgarna. Med anledning att fokus de närmsta åren förväntas ligga på investeringar och vilka nivåer vi klarar av såväl finansiellt som organisatoriskt föreslås följande justering av de finansiella målen:
Nuvarande målstruktur
Resultatmål: Resultatet uppgår till 1 procent av skatt, utjämning och finansnetto (fyraårs snitt)
Finansieringsmål: 100 procent av investeringarna finansieras av resultat och avskrivningar (fyraårs snitt)
Planeringsmål: Oförändrad skattesats
I den målstruktur som varit gällande fram till hösten 2019 är det enbart
finansieringsmålet som varken har uppfyllts i de senaste årens planeringar eller uppföljningar. För att hitta ett mål som är användbart både i den långsiktiga
planeringen och i uppföljningar har vi istället för att mäta själva investeringarna och dess nivåer sökt ett mål som om det används vid planeringen ger det möjliga
investeringsutrymmet på längre sikt.
Ny målstruktur
Resultatmål: Resultatet uppgår till minst 1 procent av skatt, utjämning och finansnetto (fyraårs snitt)
Finansieringsmål: Kommunkoncernens bruttoskuld/invånare är lägre än 90 procent av vår kommungrupps bruttoskuld/invånare (fyraårs snitt)
Planeringsmål: Oförändrad skattesats
Det nya finansieringsmålet får ingen omedelbar effekt på årets investeringsplan eftersom vi i Marks kommunkoncern per 2018-12-31 hade en bruttoskuld som var drygt 700 mnkr lägre än kommungruppen. Vi låg därmed på en nivå motsvarande 70 procent av vår kommungrupp.
15
Befolkningsutveckling
Marks kommun hade 34 781 invånare den 31 december 2018.
Antalet invånare i Marks kommun ökade under 2018 med 297 personer och har sedan 2013 ökat med nästan 1 000 personer. Ökningen 2018 hänger samman med fortsatt kraftigt positivt inflyttningsnetto, 1 797 inflyttare och 1 502 utflyttare.
Antalet inflyttare och antalet utflyttare har ökat jämfört med tidigare år. Antalet födda uppgick till 342 barn och antalet döda är 339 personer vilket ger ett positivt födelsenetto på 3 personer.
Prognos för befolkningsutvecklingen är den sammanlagda effekten av födda, döda, inflyttade och utflyttade. Befolkningen i kommunen beräknas öka fram till år 2023 med drygt 1 100 personer. Befolkningsökningen beror på ett prognosticerat positivt inflyttningsnetto. Födelsenettot väntas inte ge någon befolkningsökning.
Utvecklingen i åldersgrupperna 0–18 år samt 80 år och äldre är särskilt viktig vid planeringen av kommunens verksamheter. Prognosen är att dessa grupper mellan åren 2018 och 2023 ökar med 5,8 respektive 7,0 procent medan åldersgruppen 19-64 år har en betydligt lägre ökning, 2,0 procent.
Invånare i Marks kommun per 31 december, utfall 2018 och prognos 2019-2023 SCB Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Förändring
Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2018-2023
0 343 359 362 363 361 358 15
1-5 1 918 1 945 1 986 2 008 2 017 2 026 108 6-12 3 054 3 059 3 025 3 021 3 043 3 026 -28 13-15 1 266 1 292 1 348 1 412 1 433 1 449 183 16-18 1 219 1 250 1 285 1 314 1 341 1 396 177 19-64 19 103 19 177 19 241 19 260 19 352 19 489 386 65-74 4 284 4 236 4 190 4 138 4 121 4 056 -228 75-79 1 462 1 536 1 651 1 808 1 827 1 841 379 80-84 1 018 1 045 1 056 1 063 1 113 1 191 173
85-89 703 701 673 671 668 672 -31
90-w 411 404 416 406 418 418 7
Summa 34 781 35 004 35 233 35 464 35 694 35 922 1 141
Finansiering av kommunens och kommunkoncernens verksamhet
Skatter och utjämning
Kommunens verksamhet finansieras till största del av intäkter från kommunalskatten och det nationella utjämningssystemet.
Kommunens utdebitering 2019 är 21,21 kronor per skattekrona (21,21 procent).
Budgeten för 2020–2023 bygger på höjd utdebitering med 0,3 procentenheter (21,51 procent).
Prognostiserade intäkter från skatter och utjämning (redovisas i resultatbudgeten i Del 7) baseras på Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos 2019-10-01 med tillägg för den del av statsbidraget ”välfärdsmiljarderna” som baseras på flyktingvariabler. Prognosen för den delen av välfärdsmiljarderna uppgår till drygt 6 mnkr 2020, från och med 2021 är statsbidraget generellt och ingår i SKL:s prognos i sin helhet. Kommunens skatteintäkter påverkas främst av skatteunderlagets
utveckling och befolkningsförändringar.
Skatteprognosen bygger på att befolkningsutvecklingen i Marks kommun ökar med 100 personer årligen per den 1 november mellan 2019 och 2021 och 50 personer per år därefter. Utgångspunkten är en prognos om 34 850 invånare den 1 november 2019.
17
Upplåningsramar
Det totala upplåningsbehovet för kommunkoncernen redovisas nedan. Under avsnittet Upplånings- och borgensramar redovisas upplåningsbehovet per bolag.
Miljoner kr 2020 2021 2022 2023
Spinnerskankoncernen 1 542 1 618 1 715 1 810
Leasingram 100 100 100 100
Checkräkningskredit 100 100 100 100
Disponeras av kommunstyrelsen för kommunens och koncernens
finansieringsbehov
48 52 45 50
Låneram för Marks kommun 200 400 500
Summa 1 790 2 070 2 360 2 560
Kort- respektive långfristig likviditet
Enligt Marks kommuns finanspolicy, antagen 2017-06-15, ska fördelningen mellan kort- respektive långfristig likviditet fastställas i samband med budgeten. Utifrån prognoser för 2019 samt budgeterat kassaflöde 2020–2023 bestäms fördelningen av likviditeten enligt tabellen nedan.
Miljoner kr 2020 2021 2022 2023
Kortfristig likviditet 250 80 80 100
Långfristig likviditet 0 0 0 0
Nämndernas verksamhet
Resursfördelning utifrån resurs- och demografimodell
Vid budgetjusteringen sker en uppdatering av volymer utifrån senast kända befolkningsprognos som togs fram våren 2019 (för barn- och utbildningsnämnden samt äldreomsorgsnämnden). Tillägg eller avdrag på ramen sker utifrån
prognostiserade volymförändringar jämfört med den befolkningsprognos som föregående års budget vilar på. Utöver demografiska förändringar görs också en justering av socialnämndens ram med anledning av förändrat behov inom LSS- verksamheten. För att möta ökade kapitalkostnader hos teknik- och servicenämnden görs även en resurstilldelning för denna ökning vad gäller gatuverksamheten mellan 2022 och 2023, förändringarna mellan övriga år är omhändertagna i tidigare
budgetprocesser.
I årets process har kommunfullmäktige fastställt nämndernas ramar för 2020 vid det sista sammanträdet före sommaren, i juni 2019. Vad som sägs om 2020 är därför delvis upprepning av redan beslutade förändringar.
Förändringarna presenteras under resursfördelning i Del 6.
Ramjusteringar till följd av organisatoriska förändringar
I samband med organisatoriska förändringar uppstår behov att flytta ramar mellan nämnder/styrelser för att verksamhet och budget ska finnas inom samma nämnd.
Den ekonomiska utgångspunkten för beräkning av ramjusteringar är innevarande (2019) års budgeterade medel.
Barn- och utbildningsnämnden huvudman för kommunens arbetsmarknads- frågor
Kommunfullmäktige fattade beslut den 19 juni 2019, § 102 att samla vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor, arbetsmarknadspolitiska insatser,
integration, flyktingmottagning, svenska för invandrare, studie- och yrkesvägledning i en arbetsmarknadsenhet med ansvar för att leda, styra, följa upp, utveckla och genomföra aktiviteter inom området. Från och med den 1 januari 2020 kommer arbetsmarknadsfrågorna i kommunen vara samlade till en egen verksamhet med barn- och utbildningsnämnden som huvudman.
I kommunfullmäktiges beslut ingår att barn- och utbildningsnämnden ska vara anställningsmyndighet för all personal inklusive samtliga bidragsanställningar.
Kommunfullmäktige beslutade också att teknik- och serviceförvaltningen ska ansvara för utförandet av arbetsmarknadspolitiska insatser i den del som insatsen berör naturvårdslagets verksamhet men verksamheten styrs på uppdrag av den nya verksamheten på barn- och utbildningsnämnden.
De ekonomiska medel som finns avsatta under kommunstyrelsen (1,0 mnkr),
socialnämnden (1,7 mnkr) och teknik- och servicenämnden (4,0 mnkr) överförs från respektive nämnds ram från 1 januari 2020 till barn- och utbildningsnämnden.
Utöver dessa medel om totalt 6,7 mnkr finansieras den nya arbetsmarknadsenheten även med intäkterna från migrationsverkets etableringsersättning ca 19 mnkr och
19
Barn- och utbildningsnämnden kommer även att vara anställningsmyndighet för samtliga personer i kommunen som innehar bidragsanställningar med anställnings- stöd från Arbetsförmedlingen. Av detta följer att barn- och utbildningsnämnden även erhåller bidragen för dessa anställningar.
Ramjustering av kostnader för lärverktyg i förskola och skola
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar från och med 1/1 2020 för budget och planering av inköp av lärverktyg. Kommunstyrelsens digitaliseringsenhet behåller ansvaret för beställning, support och leveransstrukturer.
Till lärverktyg räknas den IT-utrustning som används av barn och elever i den pedagogiska verksamheten så som datorer, chromebooks, och Ipads. Den
budgeterade summan 2019 hos kommunstyrelsens digitaliseringsenhet för denna utrustning uppgår till 6 mnkr. Denna summa överförs till barn- och
utbildningsnämndens ram för 2020. Mjukvaror, program och appar som används i lärverktygen ansvarar och betalar barn- och utbildningsnämnden för redan idag. AV- utrustning i klassrum ingår fortsättningsvis i barn- och utbildningsnämnden ansvar och budget som för all annan utrustning i klassrummen. Någon budget för AV- utrustning oavsett ändamål finns inte i kommunstyrelsens ram varför någon överföring av ram för detta ändamål inte kan ske.
Kommunstyrelsen behåller ansvaret för administrativa arbetsplatser dvs. datorer och utrustning som används för att utföra yrkesrolls-relaterade uppgifter.
Kommunstyrelsen ansvarar även fortsättningsvis för AV-utrustning i bokningsbara administrativa möteslokaler företrädesvis i de båda kommunhusen.
Skattetillskott till VA-verksamheten
Med anledning av byggnation av en VA-överföringsledning mellan Skene skog och Hägnen uppstår behov av ett skattetillskott till VA-verksamheten. VA-verksamheten har dels inbetalda abonnentintäkter från tidigare år, dels ett skattetillskott från 2010 och 2013 i sin balansräkning. Budget 2020-2023 bygger på att dessa nämnda medel förbrukas först och att VA-verksamheten därefter tillförs skattemedel för att täcka underskott. Med detta tillvägagångssätt blir budgeterat skattetillskott för
budgetperioden; 4,7 mnkr för 2021, 5,9 mnkr för 2022 och 3,6 mnkr för 2023.
Finansförvaltning
Budgeten för de gemensamma verksamhetsposterna innehåller pensionskostnader, förändring av semesterlöneskuld, återförda kapitalkostnader, skattefinansiering av VA-verksamheten samt kommunreserven och andra kommunövergripande poster.
Förändringarna presenteras under drift- respektive resultatbudgeten.
Intern ränta
Internräntan används för beräkning och fördelning av kapitalkostnader för aktiverade investeringar. Ambitionen med internräntan är att den ska fånga en rimlig räntenivå sett över en investerings hela livslängd. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har fastställt internräntan för år 2020 till 1,5 procent, det vill säga oförändrad nivå
jämfört med 2019. Den föreslagna internräntan bygger på sektorns egna
upplåningskostnader. Huvudkällan är information från Kommuninvests skulddatabas, KI Finans.
Ränta 2020 för VA- och avfallsverksamheten
Den räntesats som kommunen debiterar VA-verksamheten ska enligt gällande lagstiftning vara lika med den faktiska upplåningsräntan eller en internränta som
”motsvarar ett genomsnitt av räntorna på kommunens totala långfristiga låneskuld”.
Eftersom Marks kommun inte har någon upplåning används i stället SKL:s förslag på internränta. För avfallsverksamheten som även den är taxefinansierad sätts
motsvarande ränta.
Internränta 2020 för övrig verksamhet
SKL:s interna räntesats används även för beräkning av kommunens
kapitalkostnader. I budgetanvisningarna fastställer kommunstyrelsens arbetsutskott i början av varje kalenderår en räntesats inför kommande års budgetarbete. För att undvika justeringar av ramarna vid mindre förändringar av internräntan används en viss tröghet i anpassningen till SKL:s förslag. För 2020 är nivån därmed oförändrad jämfört med den nivå som gällt sedan 2018, det vill säga 1,75 procent.
Preliminärt PO-pålägg
PO-pålägget för kommuner beräknas av SKL preliminärt till 40,15 procent av
lönesumman 2020, vilket är 1,0 procentenheter högre än 2019. Höjningen beror på att den del i PO-pålägget som avser kollektivavtalad pension höjs med en procent.
Bakgrunden är att allt fler av de anställda har pensionsgrundande lön utöver taket (7,5 inkomstbasbelopp) och därmed rätt till förmånsbestämd pension.
21
Spinnerskankoncernen
Kommunfullmäktiges styrning av bolagen skiljer sig i grunden inte från styrningen av nämnderna. De ekonomiska styrinstrumenten mot bolagen är avkastningskrav, soliditet, upplåningsramar och ränta på skuldebrev mellan moderbolag och kommun.
Avkastningskrav
Avkastningskravet för Marks Bostads AB ställs som direktavkastning på totalt kapital om 4 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod. Med totalt kapital avses här
marknadsvärdet på fastigheterna vilket ställs i relation till driftnettot.
Avkastningskravet på övriga bolag avser avkastningen på eget kapital (resultatet före skatt under året i procent av eget kapital). Kravet på Mark Kraftvärme AB uppgår till 3 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod. För närvarande ställs inga avkastningskrav på Spinnerskan i Mark AB eller på Marks Fastighets AB.
Soliditetskrav
Kommunens bolag ska arbeta långsiktigt för att stärka sin ekonomi i syfte att minska kommunens risktagande som ägare. Ett sätt att mäta den långsiktiga ekonomiska styrkan är via soliditeten (företagets betalningsförmåga på lång sikt). Soliditeten beräknas som justerat eget kapital i förhållande till bolagets totala tillgångar där justerat eget kapital utgörs av eget kapital inklusive 78,6 procent av obeskattade reserver. Soliditetskravet för Mark Kraftvärme AB är 20 procent. Soliditetskravet för Marks Bostads AB är lägst 15 procent. För närvarande ställs inga soliditetskrav på Spinnerskan i Mark AB eller på Marks Fastighets AB.
Upplånings- och borgensramar
Kommunens kreditvärdighet utnyttjas för att sänka kommunkoncernens samlade finansiella kostnader genom att kommunen tecknar borgen för bolagens upplåning.
Den totala borgensramen för kommunens helägda bolag fastställs för 2020 till 1 542 mnkr. Marks kommun går därigenom i borgen för bolagens låneförpliktelser som för egen skuld upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 542 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på
skuldebrevens ursprungliga lånebelopp.
Ramen 2020 fördelas enligt följande:
Spinnerskan i Mark AB 205 mnkr Marks Bostads AB 1 037 mnkr Mark Kraftvärme AB 290 mnkr Marks Fastighets AB 10 mnkr
Utöver extern upplåning har bolagen möjlighet att utnyttja kommunens koncernvalutakonto för kortfristiga behov av likviditet.
Följande limiter föreslås i koncernvalutakontot:
Spinnerskan i Mark AB 5 mnkr Marks Bostads AB 50 mnkr Mark Kraftvärme AB 15 mnkr Marks Fastighets AB 5 mnkr
Del 5. Grunduppdrag till nämnder och styrelser
Nämnders och styrelsers grunduppdrag finns beskrivna i reglementen och ägardirektiv, vilka sammanfattas nedan.
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ansvara för samt leda och samordna dessa områden.
Styrning och ledning
Kommunstyrelsen har ansvar för
• kommunens ekonomiska ställning
• uppsikt över nämnders och styrelsers arbete
• frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare
• kommunens centrala informations- och kommunikationsverksamhet samt kommungemensamma IT-system
• övergripande säkerhetsfrågor
• det civila försvaret inom kommunen Kommunstyrelsen ska leda och samordna
• planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet
• kommunens finansiella utveckling
• kommunikation och IT
• medborgar- och brukarinflytande
• kvalitets- och verksamhetsutveckling
• samspel mellan politik och förvaltning
• reformering av det kommunala regelbeståndet
• effektivisering av administrationen Övergripande utvecklingsfrågor
Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör Marks kommuns övergripande och långsiktiga utveckling samt ekonomiska ställning.
Kommunstyrelsen har ansvar för
• exploateringsverksamheten och översiktsplanering
• näringslivsfrågor
• övergripande frågor om besöksnäringen
Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens arbete med övergripande samhällsutveckling såsom
• välfärdsfrågor
• utbildningsfrågor
• folkhälsofrågor
• infrastrukturfrågor
• planering och användningen av mark och vatten
• mark- och bostadspolitik
• kommunal demokrati
• regionala och internationella frågor
23
Barn- och utbildningsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till barn- och utbildningsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Förskola
Barn- och utbildningsnämnden ska
• tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1–5 år.
• ge barnen en god pedagogisk verksamhet, som stimulerar barnens utveckling och lärande, i enlighet med skollag och förskolans läroplan.
Grundskola, grundsärskola och fritidshem Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder 6–16 år, i enlighet med skollag och läroplan.
• bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar.
• bedriva fritidshem, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling.
Gymnasieskola och gymnasiesärskola Barn- och utbildningsnämnden ska
• erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier, i enlighet med skollag och läroplan.
• arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning.
Vuxenutbildning
Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva utbildning som ger vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens, enligt skollag och läroplan.
• bedriva utbildningen utifrån den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens.
• prioritera de som fått minst utbildning.
Utbildningen ska syfta till att stärka den enskildes ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personliga utveckling.
Arbetsmarknadsfrågor
Barn- och utbildningsnämnden ska
• hantera arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadspolitiska insatser
• bedriva insatser för nyanlända
• inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan.
• hantera feriearbeten.
Krisledningsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till krisledningsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Krisledning
Krisledningsnämnden har till uppgift att
• utöva den ledningsfunktion som enligt lag är kommunens uppgift vid extraordinära händelser i fredstid.
Kultur- och fritidsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till kultur- och fritidsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Kultur för barn och unga Kultur- och fritidsnämnden ska
• bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer.
• Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras kreativitet.
• främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer.
• organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid.
• samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet.
Kultur och fritid
Kultur- och fritidsnämnden ska
• bedriva kultur- och fritidsverksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang.
• bedriva verksamheten Rydals museum.
• bedriva verksamheten Kaskad inklusive simundervisning.
• ansvara för kommunens konsumentrådgivning.
• bedriva stöd till föreningar.
Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare och ge upphov till en aktiv och meningsfylld fritid.
Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas.
Bibliotek
Kultur- och fritidsnämnden ska
• bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga.
• biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former av utbildning.
• biblioteket ska bidra till informationsförmedling och informationsvärdering till enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med
25
Miljönämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till miljönämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Livsmedelstillsyn Miljönämnden ska
• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och kontroll inom livsmedelsområdet.
• ansvara för rådgivning inom livsmedelsområdet.
• utgöra kommunens expertorgan i dricksvattenfrågor.
Tillsynsarbetet ska säkerställa att maten som tillverkas, bereds och saluhålls i kommunen är säker och att redligheten i handeln är god.
Miljötillsyn Miljönämnden ska
• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och tillsyn inom miljöskyddsområdet.
• ansvara för rådgivning inom miljöskyddsområdet.
• utgöra kommunens expertorgan i miljöfrågor som inte rör
myndighetsutövning, exempelvis avseende bygglov, strandskydd samt detalj- och översiktsplaner.
Tillsynen syftar till att begränsa miljöpåverkan på luft, mark och vatten från företag och hushåll samt minska risken för störningar för omgivningen i form av buller och lukt. Tillsynsarbetet ska i första hand förebygga negativa konsekvenser för miljö och hälsa.
Hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp Miljönämnden ska
• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och tillsyn inom hälsoskyddsområdet och enskilda avlopp.
• ansvara för rådgivning inom hälsoskyddsområdet och enskilda avlopp.
• utgöra kommunens expertorgan i hälsoskyddsfrågor som inte rör myndighetsutövning, exempelvis avseende bygglov, strandskydd samt detalj- och översiktsplaner.
Tillsynsarbetet syftar till att förebygga negativa konsekvenser för miljö och hälsa.
Naturvård
Miljönämnden ska
• utgöra lokal prövnings- och tillsynsmyndighet enligt miljöbalken när det gäller naturvårdsfrågor (exklusive strandskydd).
• utgöra kommunens expertorgan i naturvårdsfrågor som inte rör myndighetsutövning.
• samordna kommunens naturvårdsarbete och initiera/föreslå
naturvårdsåtgärder som främjar biologisk mångfald och allmänhetens naturupplevelser.
Tillsynen syftar till att bevara den biologiska mångfalden.
Plan- och byggnadsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till plan- och byggnadsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Bygglov och detaljplaner Plan- och byggnadsnämnden ska
• ansvara för kommunens arbetsuppgifter vad gäller detaljplanläggning
bygglovsprövning, strandskyddsdispenser, baskartproduktion,
uppgiftslämnande enligt lagen om lägenhetsregister.
• utöva aktiv tillsyn för att säkerställa att krav utifrån plan- och bygglagen uppfylls.
• säkerställa att bebyggelsemiljöer av kulturhistoriskt värde bevaras.
• ansvara för energiplanering och energirådgivning.
• ansvara för geotekniska utredningar av områden med risk för skred och naturolyckor.
Socialnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Stöd till personer med funktionsnedsättning Socialnämnden ska
• ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring.
• med verksamheten enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Ge stöd som utgår ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.
• med verksamhet enligt SoL (socialtjänstlagen) främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inrikta insatserna på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. Den enskilde ska tillförsäkras skälig levnadsnivå.
Individ- och familjeomsorg Socialnämnden ska
• ge barn och vuxna som vistas i kommunen stöd, hjälp och behandling för att kunna leva under trygga och goda förhållanden samt delta i samhällets gemenskap.
• Stöd och insatser ska anpassas individuellt och utgå ifrån ett rättssäkert och kunskaps- och evidensbaserat arbetssätt.
• ansvara för mottagandet av ensamkommande barn och unga.
27
Teknik- och servicenämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till teknik- och servicenämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Vatten- och avloppsförsörjning Teknik- och servicenämnden ska
• tillhandahålla ett hälsosamt dricksvatten
• ta hand om avloppsvatten så att samhällets miljöbelastning minimeras.
• ansvara för ny- och ombyggnad samt drift och underhåll av kommunens dricksvatten- och avloppsreningsverk med tillhörande ledningssystem.
Avfallshantering
Teknik- och servicenämnden ska
• tillhandahålla ett insamlingssystem för hushållsavfall och slam så att samhällets miljöbelastning minimeras och möjligheten till
materialåtervinning ökar.
Gator, vägar och parker Teknik- och servicenämnden ska
• tillhandahålla offentliga platser samt handlägga ärenden som rör enskild väghållning.
• där kommunen är huvudman, ansvara för drift och underhåll, ny- och ombyggnad samt projektering, utredning och planering av grön miljö, gator och vägar samt gatubelysning.
Internservice
Teknik- och servicenämnden ska
• ansvara för service inom kommunens egen organisation.
Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen.
Valnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till valnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Val
Valnämnden ska, vid allmänna val, delegatsval till EU-parlamentet samt eventuella folkomröstningar
• genomföra rättssäkra val för i första hand kommunens röstberättigade invånare, men även för andra röstberättigade personer som inte bor i kommunen.
• utse och utbilda röstmottagare.
• se till att det finns vallokaler.
• tillhandahålla valmaterial.
Äldreomsorgsnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till äldreomsorgsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Vård och omsorg om äldre Äldreomsorgsnämnden ska
• ge äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst det stöd de behöver för sin dagliga livsföring för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå.
• ge äldre som har behov av bistånd i form av trygghetslarm, dagvård,
korttidsboende, ledsagning och avlastning det stöd och den hjälp de behöver för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå.
• erbjuda vård- och omsorgsboende då behovet av omsorg och vård inte kan tillgodoses i den ordinarie bostaden.
• ansvara för kommunens färdtjänst.
• ansvara för kommunens bostadsanpassningsbidrag.
Kommunal hälso- och sjukvård Äldreomsorgsnämnden ska
• ge hälso- och sjukvårdsinsatser till personer, oavsett ålder, som har behov av sjukvård i hemmet, bor i kommunens vård- och omsorgsboende samt under vistelse på daglig verksamhet.
Överförmyndarnämnden
Kommunfullmäktige uppdrar till överförmyndarnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.
Överförmyndarverksamhet Överförmyndarnämnden ska
• utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning.
• utreda nya anmälningar om behov av god man och förvaltare samt ta fram förslag på lämpliga ställföreträdare.
Spinnerskan i Mark AB
Samordning av verksamheten i kommunens helägda bolag Spinnerskan i Mark AB ska
• samordna verksamheterna i de kommunala bolagen och verka för
koncernnytta för hela kommunen genom att tillsammans med kommunen söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intressen.
29
Marks Bostads AB
Bostadsförsörjning Marks Bostads AB ska
• i allmännyttigt syfte och genom rationell fastighetsförvaltning, svara för god försörjning av bostäder i kommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärs- och miljömässiga principer och i enlighet med kommunens övergripande mål om hållbar utveckling.
Marks Fastighets AB
Lokalförsörjning för industri- och serviceföretag Marks Fastighets AB ska
• tillgodose näringslivets lokalbehov och därigenom främja förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärs- och miljömässiga principer och i enlighet med kommunens övergripande mål om hållbar utveckling.
Mark Kraftvärme AB
Produktion och försäljning av värme, ånga och el Mark Kraftvärme AB ska
• tillgodose anslutna fastigheters behov av värme för uppvärmning och av varmvatten på ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt bra sätt.
• verka för att fjärrvärmenätet byggs ut i kommunen så att fler kan få tillgång till fjärrvärme under förutsättning att det är långsiktigt hållbart.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärs- och miljömässiga principer och i enlighet med kommunens övergripande mål om hållbar utveckling.
Förvaltning och utveckling av stadsnät för fiberkommunikation Mark Kraftvärme AB ska
• utveckla och förvalta kommunens stadsnät för elektronisk fiberkommunikation.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärs- och miljömässiga principer och i enlighet med kommunens övergripande mål om hållbar utveckling.
Del 6. Resursfördelning, driftbudget, investerings- och exploateringsplaner
Resursfördelning
Nedan beskrivs förändringar i driftbudgeten jämfört med budget 2018–2021. De två organisatoriska förändringar som beskrivs på sid 22-23 med tillhörande ramväxling beskrivs inte igen men är inarbetade i tabellen.
Kommunfullmäktiges ramar för åren 2020–2022 är oförändrade. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent.
Kommunstyrelsens ramar för åren 2020-2022 är oförändrade. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent. Kommunstyrelsen
disponerar och hanterar budgeten under gemensamma verksamhetsposter.
Barn- och utbildningsnämndens ramar ökar med anledning av demografimodellen med 4,0 mnkr 2020, 13,0 mnkr 2021, 19,8 mnkr 2022 och ytterligare 6,0 mnkr 2023. Ram för 2020 ökas även genom politisk prioritering med 4 mnkr. Ram för 2023 läggs till genom att 2022 räknas upp med en procent.
Kultur- och fritidsnämndens ramar ökar med 0,7 mnkr årligen genom politisk prioritering. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent.
Miljönämndens ramar ökar med 0,4 mnkr årligen genom politisk prioritering. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent.
Plan- och byggnadsnämndens ramar ökar med 0,4 mnkr årligen genom politisk prioritering. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent.
Socialnämndens ramar minskar med anledning av demografimodellen med 2,1 mnkr 2020, 3,3 mnkr 2021, 2,4 mnkr 2022. Ramarna ökas samtidigt genom politisk prioritering med 4 mnkr 2020, 3 mnkr 2021 och 2 mnkr årligen från 2022. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent samtidigt som demografimodellen ökar ramen 2023 med 0,4 mnkr ytterligare.
Teknik- och servicenämndens ramar för åren 2020-2022 är oförändrade. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent samtidigt som resurstilldelningsmodell för kapitalkostnader inom gatuverksamheten läggs till med 1,2 mnkr ytterligare 2023.
Valnämndens ramar för åren 2020–2021 är oförändrade. Ram för 2022 ökas med 1,0 mnkr med anledning av att det är valår. Ram för 2023 läggs till med ordinarie ram om 0,1 mnkr.
Äldreomsorgsnämndens ramar minskar med anledning av demografimodellen med 3,4 mnkr 2020, 6,4 mnkr 2021 och 8,6 mnkr 2022. Ramarna ökas samtidigt genom politisk prioritering med 15 mnkr 2020, 21,5 mnkr 2021, 18 mnkr 2022. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent samtidigt som demografimodellen ökar ramen med 8,0 mnkr ytterligare och politisk prioritering om
31
Överförmyndarnämndens ramar för åren 2020–2022 är oförändrade. Ram för 2023 läggs till genom att ram för 2022 räknas upp med en procent.
Inom gemensamma verksamhetsposter har budget för lokalkostnader respektive behovs- och verksamhetsförändringar lagts till genom politisk prioritering. Posterna avser att komma nämnderna till del utifrån kommande behov.
Driftbudget
Belopp i miljoner kronor (mnkr)
Budget Budget Plan Plan 2020 2021 2022 2023
Fullmäktige, partistöd och revision 5,0 5,1 5,2 5,5
Kommunstyrelsen 168,1 170,6 172,2 173,9
Barn- och utbildningsnämnden 886,9 924,7 946,5 961,7 Kultur- och fritidsnämnden 75,2 76,4 77,1 77,9
Miljönämnden 8,0 8,2 8,3 8,4
Plan- och byggnadsnämnden 6,9 6,7 6,8 6,9
Socialnämnden 379,9 383,2 389,8 394,1
Äldreomsorgsnämnden 501,8 515,4 525,7 533,8
Teknik- och servicenämnden 47,4 49,3 50,9 52,7
Valnämnden 0,1 0,1 1,1 0,1
Överförmyndarnämnden 2,8 2,9 2,9 2,9
Summa nämnder 2 082,1 2 142,6 2 186,5 2 217,9 Gemensamma verksamhetsposter
Gemensamma verksamheter 50,6 52,8 54,8 54,8
VA-verksamheten, skattefinansiering 0,0 4,7 5,9 3,6
Lokalkostnader 8,0 11,0 14,0 14,0
Återföring av kapitalkostnader -107,6 -123,0 -126,8 -130,3
Rivning Lyckeskolan 0,0 15,0 0,0 0,0
Behovs- och verksamhetsförändringar 10,0 5,0 5,0 5,0
Kommunreserven 8,0 3,0 8,0 8,0
Gemensamma verksamhetsposter -38,5 -31,5 -39,1 -44,9 Nettokostnader före avskrivningar 2 051,1 2 111,1 2 147,4 2 173,0
Avskrivningar 79,0 88,0 90,5 95,5
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER 2 130,1 2 199,1 2 237,9 2 268,5
Investeringsplan
Marks kommun står likt övriga många andra kommuner inför stora
investeringsbehov de närmsta åren. Nedan presenteras investeringsplanerna på en övergripande nivå medan en mer detaljerad investeringsplan på projektnivå
presenteras i bilaga till budgetdokumentet.
Total investeringsram
Enligt Marks kommuns styrsystem beslutar kommunfullmäktige om
investeringsramar per nämnd, och för teknik- och servicenämnden även delramar.
Enskilda investeringsprojekt som överstiger 125 basbelopp (cirka 5,8 mnkr) fastställs av kommunfullmäktige.
Den totala investeringsramen är, som framgår av ovanstående graf och tabell: 240 mnkr för 2020, 625,6 mnkr för 2021, 237,0 mnkr för 2022 samt 233,4 mnkr för 2023. Utöver den ovan redovisade investeringsvolymen disponerar
kommunstyrelsen, på samma sätt som tidigare år, medel att fördela till förändrade investeringsbehov under året (20 mnkr per år).
Investeringsplan (mnkr) 2020 2021 2022 2023
Lokalunderhåll/Inventarier 63,7 73,3 58,3 58,3
Gata/Park/GCM 24,0 24,0 24,0 24,0
Taxefinansierad vht 138,3 95,4 39,7 51,1
Ny- till- ombyggnad lokaler 14,0 433,0 115,0 100,0
Totalt 240,0 625,6 237,0 233,4
0 10050 150200 250300 350 400450 500550 600650 700
2020 2021 2022 2023
Investeringsplan 2020-2023 (mnkr)
Lokalunderhåll/Inventarier GATA/Park/GCM Taxefinansierat Ny- till- ombyggnad lokaler
33
Per nämnd fördelar sig investeringsbudgeten enligt följande:
Kommunstyrelsen 10 mnkr årlig ram för i huvudsak strategiska markförvärv och IT-investeringar
Barn- och utbildningsnämnden 6 mnkr årlig ram som tillfälligt ökats med 5 mnkr 2020 och 15 mnkr 2021 för finansiering av inredning till Lyckeskolan
Kultur- och fritidsnämnden 2,0 mnkr årlig ram Socialnämnden 1,3 mnkr årlig ram
Äldreomsorgsnämnden 1,7 mnkr årlig ram
För teknik- och servicenämnden summeras ramarna till 214,0 mnkr för 2020, 589,6 mnkr för 2021, 216,0 mnkr för 2022 och 212,4 mnkr för 2023. I dessa ramar ingår hela den taxefinansierade verksamhetens investeringar om 138,3 mnkr 2020, 95,4 mnkr 2021, 39,7 mnkr 2022 och 51,1 mnkr 2023.
