Budget 2021 och plan 2022-2023
HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR
Sofia Bergbom 08-731 31 93 2020-10-21 KS/2020:353
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Stadens vision och styrmodell ... 4
3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 7
4 Budgetförutsättningar ... 9
5 Målstyrning ... 12
6 Stadens ekonomi ... 15
6.1 Resultatbudget ... 15
6.2 Driftbudget ... 16
6.3 Investering och låneskuld ... 19
6.4 Exploateringsprojekt ... 22
6.5 Resultatutjämningsfond och överföringsbudget ... 22
6.6 Fem år i sammandrag, mnkr ... 23
7 Kommunstyrelsen och miljö- och stadsbyggnadsnämnden ... 24
8 Utbildningsnämnden ... 27
9 Omsorgs- och socialnämnden ... 29
10 Teknik- och fastighetsnämnden ... 31
11 Kultur- och fritidsnämnden... 33
Bilagor
Bilaga: Pengbelopp, taxor och avgifter 2021
1 Inledning
Lidingös unika läge alldeles intill huvudstaden ger speciella fördelar. Samtidigt som vi får ta del av Stockholms stora utbud, erbjuder vår centralt belägna ö vacker boendemiljö, båt-, bad- och skärgårdsliv samt gröna oaser av lugn och stillhet. Det är dessa unika värden som tillsammans med den tidiga villastads- och gårdsbebyggelsen skapar Lidingös särprägel.
Det är grundläggande att ständigt hushålla med skattebetalarnas pengar och att det ska löna sig att arbeta. Staden ska fokusera på rätt verksamheter och att dessa verksamheter bedrivs så effektivt som möjligt med god kvalitet. Prioriteringar och effektivisering är verktyg för god hushållning.
Lidingö stads verksamhetsmål har setts över för att stämma överens med de övergripande politiska målen som kan beskrivas enligt följande modell.
Lidingö hade i början av mandatperioden ett högre skattetryck än jämförbara kommuner, utan att Lidingöborna alltid upplevde högre kvalitet i servicen. Majoritetens målsättning har varit att dels arbeta för en fortsatt förbättring av skola, vård och omsorg dels sänka skatten så att vi närmar oss nivån för de kommuner i Stockholm vars förutsättningar liknar Lidingö. Majoriteten hade som mål att under mandatperioden att höja kvaliteten i kärnverksamheten och att sänka skatten med 50 öre. Skattesänkningen är nu genomförd och kvaliteten i kärnverksamheten har förbättrats på flera områden.
2 Stadens vision och styrmodell
Stadens styrmodell syftar till att ge en tydlig målbild för stadens verksamheter och en effektiv styrning utifrån visionen och de övergripande politiska målen.
Styrkedjan ska säkerställa att den politiska inriktningen och de politiska prioriteringarna genomsyrar verksamheterna i hela organisationen.
Visionen ger en långsiktig målbild över hur det ska vara att leva, verka och vistas i Lidingö. Den ger den övergripande vägledningen för nämndernas styrning.
Inriktningsmålen som är en nedbrytning av visionen och utgår från de politiska målen är uppdelade i tre övergripande områden som omfattar kärnverksamheten, ekonomisk hushållning och samhällsutvecklingen.
Verksamhetsområdesmålen tydliggör målsättningarna inom respektive inriktningsmål och styrs ut till de nämnder som bedriver verksamhet inom målområdet.
Verksamhetsområdesmålen görs uppföljningsbara genom ett prioriterat urval indikatorer med måltal som anger ambitionen för de närmaste tre åren.
Värdegrunden handlar om de gemensamma grundläggande värderingarna. Det är värderingar som påverkar beslutsfattande, agerande och bemötande. Värdegrunden kan sammanfattas i tre värdeord som syftar till att föra stadens gemensamma arbete framåt och som tydligt sammanfogar stadens vision, inriktningsmål och ledarskapsfilosofi.
Vision för Lidingö stad
Lidingö är den unika och trygga skärgårdsstaden som utvecklas varsamt och i takt med Lidingöbornas behov. Ett tydligt fokus på kärnverksamheterna ger hög kvalitet och låg skatt för Lidingöborna. Lidingö stad ger goda förutsättningar för lokala företag, ett aktivt civilsamhälle och livskraftigt föreningsliv.
Inriktningsmål för Lidingö stad
1. Starka verksamheter med valfrihet och goda villkor för Lidingöborna
Lidingö fokuserar på kärnverksamheten där skola, vård och omsorg utvecklas och stärks. Kommunalt finansierade tjänster håller hög kvalitet. Inriktningsmålet bryts ned i tre verksamhetsområdesmål. Kortfattat beskrivet är målsättningarna att Lidingös elever ska ha tillgång till Sveriges bästa utbildningsverksamheter, att lidingöborna ska få omsorg och service med god kvalitet utifrån aktuella behov och egna val samt att stadens förebyggande arbete och tidiga insatser ger resultat i form av självständiga medborgare.
2. Hållbar ekonomi och effektiv styrning
En budget i balans skapar förutsättningar för bästa service. Skatten hålls låg genom hög kostnadsmedvetenhet hos förvaltningarna samt effektiv styrning och uppföljning.
Lidingöborna möter engagerade och kompetenta medarbetare. Inriktningsmålet bryts ned i tre verksamhetsområdesmål. Kortfattat beskrivet är målsättningarna att
verksamheterna ska bedrivas med hög kostnadseffektivitet, att stadens processer är effektiva och klarar bra service till låga kostnader samt att Lidingö stad är en attraktiv arbetsgivare och klarar att säkerställa en god kompetensförsörjning.
3. Ett lyssnande ledarskap som möter Lidingöbornas behov
Lidingö är en trygg skärgårdsstad med bevarad småstadskänsla. Ett lyhört ledarskap möter Lidingöbornas behov, ger förutsättningar för ett starkt näringsliv och tillvaratar ideella krafter och föreningsliv. Inriktningsmålet bryts ned i fem
verksamhetsområdesmål. Kortfattat beskrivet är målsättningarna att Lidingöborna ska trivas med att leva och bo i staden, att stadens infrastruktur möter Lidingöbornas behov, att Lidingö är en trygg stad och har ett gott företagsklimat samt att Lidingöborna ska vara nöjda med utbudet av kultur-och fritidsmöjligheter. De anställda i staden skall möta Lidingöborna med professionalism, respekt och engagemang.
Värdeord för Lidingö stad Engagerad
Engagemang skapas av delaktighet och när kompetens tas tillvara. Gemensamt finner man lösningar. Engagemang innebär en drivkraft att arbeta mot målen och nå resultat.
Engagemang driver utvecklingen framåt och skapar nyfikenhet att lära sig mer. Det bidrar till en positiv arbetsmiljö präglad av arbetsglädje och framåtanda.
Professionell
Professionella medarbetare har ett respektfullt bemötande som skiljer på det personliga och det professionella och värnar om en god dialog med både kollegor och Lidingöbor.
Professionella medarbetare tar ett aktivt ansvar för uppdraget och ser alltid till Lidingö stads bästa. Man lär sig av sina erfarenheter och delar generöst med sig av sin kunskap.
Det skapar stolthet över arbetet och yrkeskompetensen. Ett professionellt förhållningssätt gör att man kan möta förändringar i samhället.
Initiativrik
Initiativrikedom skapas genom delaktighet i att skapa en arbetsmiljö som präglas av öppenhet och tillit. Medarbetare tar aktivt ansvar i det dagliga arbetet och har möjlighet att påverka verksamhetens planering framåt. Det är viktigt att vara flexibla inför
förändringar och hitta lösningar som ger resultat. Med ett aktivt medarbetarskap möter man nya förutsättningar med nyfikenhet och kreativitet, stöttar varandra, möter idéer med intresse och firar framgångar.
Finansiellt mål
Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt och redovisar goda resultat. Det finansiella målet kan brytas ned i följande fyra underliggande mål.
Målen gäller även för kommunkoncernen.
1. Lidingö stad har en ekonomi i balans.
• Kostnadsutvecklingen ska vara i nivå med skatteintäkternas utveckling eller lägre under mandatperioden.
2. Lidingö stad har en låg kommunalskatt.
• Lidingöbornas skattebörda sänks med 50 öre under mandatperioden 2019-2022.
3. Lidingö stad har ett gott ekonomiskt resultat
• Stadens överskottsmål ska vara 1 procent av verksamhetens kostnader.
4. Lidingö stad har långsiktigt hållbara investeringsvolymer
• Löpande årliga investeringsbehov ska finansieras med årets avskrivningar och årets resultat.
3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning
I kommunallagen ställs krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning som sedan följs upp i
årsredovisningen.
I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för såväl verksamhet som ekonomi som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Årsredovisningens
förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering av stadens ekonomiska ställning och om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om.
Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens
medborgare får ut så mycket som möjligt för sina skattemedel och utifrån ett finansiellt perspektiv innebär det att morgondagens kommunmedlemmar kan försäkras samma servicenivå som dagens invånare utan att skattenivån höjs.
För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.
Stadens definition på god ekonomisk hushållning är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser.
Målstyrning
Med stadens vision, inriktningsmål, verksamhetsområdesmål och indikatorer med måltal tydliggörs vad verksamheterna ska prioritera och uppnå utifrån sitt uppdrag och sin verksamhetsidé. Staden har också finansiella mål som bygger på en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt och goda resultat.
Uppföljning och rapportering
Staden har ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom
förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport underställs revisorerna.
Kvaliteten på verksamheterna följs upp löpande. Vartannat år genomförs en bred attitydmätning bland Lidingöborna och inom många verksamheter görs
brukarundersökningar. Staden har kundvalssystem inom skola, förskola, daglig
verksamhet, familjerådgivning och hemtjänst samt särskilda boenden för att ge valfrihet och för att stimulera till hög kvalitet och kostnadsmedvetande.
Utifrån stadens program för uppföljning av privata utförare ska nämnderna genom avtal och uppföljning säkerställa att privata utförare bedriver verksamhet enligt lagar,
förordningar och föreskrifter samt de mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt för verksamheten.
Koncernsamordning
Nämnder och förvaltningar ansvarar för den löpande verksamheten. För att säkerställa
”god ekonomisk hushållning” finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning sker är lokalförsörjning,
investeringar, fysisk planering, informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Ledning och samordning utövas av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret.
Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksamheter utvecklas. Inom staden finns en pågående dialog om dessa frågor och
kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs upp genom regelbundet återkommande medarbetarenkäter. Stadens inriktningsmål och finansiella mål gäller även för stadens bolag.
Resultatutjämningsreserv
Staden har en resultatutjämningsreserv (RUR). Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till kommunfullmäktige avseende avsättning till eller disposition av RUR. Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen.
Resultatutjämningsfond
De interna resultatutjämningsfonderna (RUF) är viktiga instrument i den ekonomiska styrningen. Inom förvaltningar där man arbetar med en resursfördelning baserad på peng per prestation är balanseringen en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt. Fonderna ska primärt användas för resultatutjämning över tiden och inte för finansiering av utökad verksamhet utöver aktuell budget.
Finansiella krav och mål
Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare.
Budget för 2021 utmynnar i ett resultat på 34,8 mnkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans.
4 Budgetförutsättningar
Omvärlden (Källa: SKR Ekonomirapporten maj 2020; SKR Cirkulär 20:39; KI konjunkturläget 30/9)
Världsekonomin har upplevt en exceptionellt snabb konjunkturnedgång i samband med covid-19. På global nivå syns ett brant fall i produktion, inkomster och sysselsättning.
Efterfrågekollapsen sker mer eller mindre parallellt för det stora flertalet av länder och regioner. Utvecklingen det senaste halvåret är helt unik, och högst dramatisk.
För närvarande pågår en recession, det vill säga att ekonomierna krymper. Trots tydliga tecken på återhämtning under det tredje kvartalet beräknas ett jätteras för global BNP helåret 2020. Global BNP förutsätts bli mer än 4 procent lägre än 2019.
Regeringens åtgärder håller företag och hushåll under armarna. Hushållens konsumtion det tredje kvartalet tar igen stora delar av nedgången tidigare under året. Det beror på kraftigt utökad testning för covid-19, ekonomisk-politiska åtgärder och en gradvis anpassning av hushållens och företagens beteende för att förena fortsatt ekonomisk aktivitet med hänsyn till smittriskerna. Ökad efterfrågan från omvärlden och
leveranskedjor som åter fungerar bidrar till att även exporten tar igen mycket av den tidigare nedgången. Lågkonjunkturen består dock och återhämtningen går framöver in i en lugnare fas.
Precis som för BNP har det varit en skarp nedgång i sysselsättningen framförallt under det andra kvartalet. På arbetsmarknaden dröjer vändningen ännu ett tag. Det stora antalet korttidspermitterade arbetstagare gör att företagens behov av att nyanställa är litet trots att produktionen ökar. Arbetslösheten fortsätter därför att växa och toppar på nära 10 procent det fjärde kvartalet i år. Den ekonomiska politiken fortsätter att ge stöd åt återhämtningen nästa år, men det dröjer till 2023 innan lågkonjunkturen är över.
Skatteunderlagets utveckling
Utsikterna för det kommunala skatteunderlaget försvagas nu markant, med anledning av fallande sysselsättning och sjunkande inkomster i samhället. SKR:s senaste prognos för 2020 visar att skatteunderlaget bromsar in ytterligare, till följd av kraftig ytterligare minskning av arbetade timmar. Detta motverkas visserligen av omfattande utbetalningar av permitteringslön (vilket i statistiken syns som löneutbetalningar utan motsvarande arbetsinsats, det vill säga höjd lön per arbetad timme) men lönesumman ökar ändå nästan inte alls och skatteunderlagstillväxten stannar strax under två procent.
SKR räknar med en ihållande konjunkturåterhämtning under andra halvåret i år och 2021. Ett växande antal arbetade timmar leder därmed till en större ökning av
lönesumman 2021 än 2020. Ökningen av skatteunderlaget hålls visserligen tillbaka när inkomster från sjukpenning återgår till mer normala nivåer och
arbetslöshetsersättningarna inte ökar lika kraftigt som i år, när ”coronaåtgärder” fasas ut.
I SKR:s scenario för 2022–2024 innebär vägen till konjunkturell balans en ihållande stark sysselsättningstillväxt. Löneökningarna tilltar visserligen från den nuvarande
låga takten men är måttliga i ett längre perspektiv. Detta bidrar till att skatteunderlaget växer långsammare än genomsnittet för de senaste konjunkturcyklerna.
Staden
Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. I delårsrapporten 2020 beräknas den okonsoliderade soliditeten till 88 procent och 74 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som ansvarsförbindelse. Stadens samlade
pensionsåtagande täcks till 107 procent av de på kapitalmarknaden placerade medlen.
Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. Det samlade taxeringsvärdet för stadens och bolagens fastigheter uppgår till 1 018 mnkr.
De senaste årens höga tillväxt i svensk ekonomi, genomförda organisationsförändringar och ett aktivt effektiviseringsarbete inom stadens förvaltningar, har bidragit till bra ekonomiskt resultat för staden samtidigt som skola, vård och omsorg har prioriterats.
Det har även möjliggjort skattesänkningar med totalt 65 öre under åren 2018-2020.
Goda resultat tillsammans med omstruktureringen av Lidingöhem som genomfördes under 2019 innebär ett begränsat lånebehov de närmsta åren trots ett omfattande investeringsbehov med bland annat en ny bro och en simhall.
Årets prognos visar på ett starkt resultat. Resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår till 201,1 mnkr, vilket är 169,3 mnkr högre än budgeterat resultat. Statliga
konjunkturersättningar till kommunerna kompenserar för de sjunkande skatteintäkterna, där nettoeffekten är ett överskott mot budgeterade skatteintäkter med 65 mnkr.
Pandemin gör även att efterfrågan på äldreomsorg sjunker, vilket leder till stora volymöverskott som enligt senaste prognosen uppgår till 58 mnkr. Sammantaget är verksamheternas överskott mot budget 72 mnkr. I mars genomfördes även en
riskminimerande omplacering av stadens finansiella placeringar som är avsatta för att trygga framtida pensionsutbetalningar, realisationsvinsten vid försäljningen uppgick till 59 mnkr. Utdelningen från stadens bolag som var budgeterad med 20 mnkr kommer inte att tas ut i år.
Befolkningsprognos
Sedan 1950 har folkmängden i kommunen ökat från knappt 21 000 till dagens drygt 48 000 invånare. Lidingös befolkning har ökat sedan 2001 och beräknas överstiga 50 000 invånare 2024. Under de närmsta åren står nybyggnationerna i bland annat Dalénum, Högsätra och Lojo för en betydande del av folkökningen genom de bostäder som planeras. På längre sikt påverkas befolkningsutvecklingen bland annat av planerna för bostadsbyggande. Stadens folkmängd påverkas också av nyanländas inflyttning utifrån bosättningslagen.
Lidingö hade 48 123 invånare i januari 2020. Lidingös befolkning beräknas under prognosperioden att öka med i snitt cirka 315 invånare per år. I slutet av planperioden 2023 beräknas att stadens befolkning uppgår till 49 383 invånare. Under årets första nio månader har befolkningen minskat med 50 personer.
under prognosperioden, troligen även överskrida födslotalen från de stora årskullarna i mitten av 00-talet. Antalet barn främst i gymnasieåldern tros öka de kommande åren.
Efter att ha minskat varje år mellan 2009-2014 ökar nu åldersgrupperna 16-18 år kraftigt, en ökning som består fram till år 2022. Bland barn i grundskoleålder 6-15 år sker till en början en liten nedgång, innan antalet vänder uppåt något. Antalet invånare som är 65 år eller äldre väntas öka med ca 6 % fram till 2029, vilket är en mindre procentuell ökning än befolkningen som helhet. Följaktligen kommer denna åldersklass att utgöra en minskande andel av totalbefolkningen. Andelen äldre på Lidingö är
omkring 20 procent vilket är klart högre än snittet i Stockholms län, där andelen är cirka 16 procent.
Befolkningsprognosen används bland annat som underlag för skatteprognos och för att bedöma volymförändringar inom utbildningsnämndens och omsorgs- och
socialnämndens verksamheter. Volymförändringen 2021 beräknas uppgå till 57 mnkr jämfört med 2020 års prognos och ytterligare 19 mnkr 2022 och 29 mnkr 2023.
5 Målstyrning
1. Starka verksamheter med valfrihet och goda villkor för Lidingöborna
För att uppnå målet att Lidingös elever utvecklas maximalt och har tillgång till Sveriges bästa utbildningsverksamheter vill kommunstyrelsen främst följa indikatorer kopplade till betyg och trygghet. Införandet av ett flertal digitala verktyg i grundskolan ska möjliggöra för alla elever att visa sina färdigheter. Trygghetsprogrammet och
handlingsplanen för särskilt begåvade elever ska ge alla elever möjlighet att bli bemötta och utmanade utifrån sina individuella behov. En öppen stödtid där elever på gymnasiet kan få hjälp med skolarbetet och där alla lärare på skolan finns tillgängliga anordnas varje vecka. En god undervisning i förskolan främjar ökade skolresultat i grundskolan som i sin tur ger varje individ en större valmöjlighet och förutsättning att välja sin väg i livet och komma in på valt gymnasieprogram.
Lidingöborna ska fortsatt få omsorg och service med god kvalitet utifrån aktuella behov och egna val. Kvalitetsarbetet drivs systematiskt inom alla verksamheter. Som underlag för verksamhetsutveckling används brukarundersökningar och jämförelser med andra kommuner. Lidingö tillämpar lag om valfrihetssystem (LOV) vid upphandling av hemtjänst, vård- och omsorgsboende, familjerådgivning, daglig verksamhet samt ledsagning, avlösarservice och personlig assistans enligt LSS. Från 2020 har valfrihet även införts inom bostad med särskild service för vuxna och inom boendestöd.
Förvaltningen utreder också möjligheterna att införa valfrihet inom dagverksamhet för äldre samt korttidsboende/växelvård. De indikatorer som är kopplade till ekonomiskt bistånd och förvärvsarbete kommer att påverkas av den osäkerhet som finns kring den samhällsekonomiska utvecklingen. I relation till stadens jämförelsekommuner ligger Lidingös andel av förvärvsarbetande nyanlända på ungefärlig nivå som snittet, med undantag för Solna som har betydligt bättre värde.
2. Hållbar ekonomi och effektiv styrning
En viktig del i en effektiv styrning är en god följsamhet mot budget. Budget- och uppföljningsprocessen ska fortsätta att förbättras med bland annat en förstärkning av den centrala analysfunktionen. Hållbara investeringsvolymer är definierat som att årligt löpande investeringar ska finansieras med årets resultat och årets avskrivningar. För budgetår 2021 är investeringstaket beräknat till 180 mnkr per år, i det ingår inte större specifika projekt. Principerna för investeringar beskrivs mer utförligt på s. 19
Ett centralt mått för effektivt resursutnyttjande är nettokostnadsavvikelse, som visar hur staden ligger till utifrån förväntad kostnad. I målstyrningen redovisas jämförelser med stadens fem referenskommuner, där 100 representerar dessa kommuners genomsnitt inom respektive område. Värden över 100 betyder högre kostnadsläge för Lidingö än jämförelsekommunernas snitt och under ett lägre kostnadsläge. Kommunstyrelsen ser att det är viktigt att fortsätta analysera orsakerna till skillnaden i nettokostnadsavvikelse och vad det betyder i kvalitet i relation till jämförelsekommunerna.
Kommunstyrelsen gör i denna budget en satsning på ökad kvalitet i verksamheterna.
Staden arbetar sedan ett par år tillbaka med en modell för långsiktig finansiell analys.
Modellen visar hur mycket resurser som kan läggas på verksamheterna och hur stort effektiviseringstrycket blir för att säkerställa en hållbar ekonomisk utveckling.
Långsiktiga beräkningar är nödvändiga som ett strategiskt underlag för diskussioner rörande prioriteringar, ambitioner och konsekvenser vid demografiska förändringar. Det gäller också strategier för finansiering av stadens investeringar. Kommunstyrelsen ser det som ett av sina viktigaste uppdrag att ta ansvar för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.
För att klara en god kompetensförsörjning och vara en attraktiv arbetsgivare är hållbart medarbetarengagemang (HME) ett relevant mått att följa. I den senaste mätningen förbättrades utfallet tydligt. Genom satsningar på medarbetarskap, ledarskap, kompetensutveckling och utveckling av interna karriärvägar ska den höga nivån bibehållas. Vad gäller sjukfrånvaro är det viktigt att alltid stödja och minska
kostnaderna ur ett individ- och kostnadsperspektiv. Den senaste mätningen påverkades starkt av den höga sjukfrånvaron föranledd av covid-19. Ambitionen under
planperioden är att komma tillbaka till samma nivå som innan pandemin.
3. Ett lyssnande ledarskap som möter Lidingöbornas behov
Helhetsbetyget för Lidingö som en plats att leva i var bland landets högsta i senaste Medborgarundersökningen 2019 och ska bibehållas på motsvarande nivå i nya
mätningen 2021. En viktig indikator att arbeta med för att säkerställa att Lidingöborna trivs med att leva och bo i staden är graden av inflytande och insyn över kommunens beslut. Aktiviteter för att succesivt höja målnivån handlar bland annat om att utveckla stadens webbplats och sociala medier samt arbeta med medborgardialog av olika slag för ökad insyn och delaktighet.
Lidingö ska ha en bra infrastruktur för alla trafikslag. En trafikpolicy som ligger till grund för översyn av hastighetsplan, parkeringsplan och trafikplan har tagits
fram. Insatserna inriktas på förbättring av trafiksäkerheten och framkomligheten, bland annat genom upprustning av gator, vägar samt gång- och cykelvägar. Pilotförsöket med boendeparkeringssystem förlängs temporärt för att arbeta vidare med att ta fram ett förslag till permanent system.
Trygghet på ön är en viktig fråga. Genom förstärkt trygghetsfrämjande kommunikation och fler insatser för att stärka det civila samhällets förmågor ska tryggheten höjas i staden. Polisens trygghetsmätning för 2020 visar att Lidingö har störst andel personer som svarar att de känner sig mycket trygga där de bor i jämförelse med polisregion Stockholm som helhet. Under 2021 kommer Lidingöbornas trygghet mätas i SCB:s nya medborgarundersökning.
Stadens nära samarbete med Lidingös företagare har medfört att Lidingö tagit ett stort kliv uppåt i rankingen, från plats 55 till 15 bland landets kommuner, baserat på hur företagare upplever kommunens service. Grunden för välfärden är ett gott
företagsklimat. Det är viktigt att fortsätta samarbetet med Lidingös företagare för att åstadkomma ytterligare förbättringar.
Vad gäller utbudet av kultur- och fritidsmöjligheter finns det goda möjligheter att höja målnivåerna 2021 och de två planåren därefter. För att erbjuda verksamheter med hög kvalitet analyseras kundernas nöjdhet löpande. Kulturavdelningen har regelbunden kontakt med Lidingös olika kulturaktörer och idrottsavdelningen möter
idrottsföreningar, som under pandemin har gett staden goda betyg.
6 Stadens ekonomi
6.1 Resultatbudget
Stadens resultatbudget för 2021 innebär ett positivt resultat på 34,8 mnkr.
Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 17,99 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i
resultatbudgeten beräknade utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos justerat med utfallet första halvåret 2020.
Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 1,9 procent 2020 och 1,5 procent 2021.
Stadens netto av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2021 beräknas öka med 1,0 procent i jämförelse med prognos 2020.
Finansnettot har beräknats till 16,0 mnkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mnkr och räntekostnader på pensionsavsättningen med 1,2 mnkr samt räntekostnader för lån med 0,8 mnkr.
Bokslut Prognos Budget Plan Plan
RESULTATRÄKNING 2019 2020 2021 2022 2023
Verksamhetens intäkter 558,7 570,8 585,1 599,7 614,7
Jämförelsestörande intäkter 1,2
Verksamhetens kostnader -3 098,0 -3 057,3 -3 202,0 -3 255,0 -3 334,1
Avskrivningar -145,4 -164,9 -166,5 -168,2 -169,9
Verksamhetens nettokostnader -2 683,5 -2 651,4 -2 783,5 -2 823,5 -2 889,3
Skatteintäkter 3 005,2 3 030,2 3 075,3 3 167,9 3 265,5
Generella statsbidrag och utjämning 1) -305,2 -245,9 -272,9 -278,9 -327,5
Skatteförändring 0,0 0,0 0,0
Verksamhetens resultat 16,5 132,9 18,8 65,4 48,7
Utdelning från av staden ägda bolag - - - - -
Finansnetto 17,9 68,1 16,0 13,8 10,9
Återföring orealiserade vinster -117,8
Orealiserade vinster/förluster placeringar 107,7 -12,1
Extraordinära poster 1 563,9
Årets resultat 1 706,0 71,1 34,8 79,2 59,6
Resultat efter balanskravsjusteringar 33,2 201,1 34,8 79,2 59,6
6.2 Driftbudget
I stadens driftbudget framgår de anslag av kommunalskattemedel som nämnderna tilldelas. Nettokostnaden uppgår till 2 783,5 mnkr och ökar med 132 mnkr, eller 5,0 procent jämfört med prognosen för 2020. Personalomkostnadspålägg och internräntan för 2021 är oförändrad. Centrala kostnader har budgeterats till 87,4 mnkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 10 mnkr.
Kommunsektorn var redan innan utbrottet av Covid-19 på väg in i en ansträngd situation med växande demografiska behov och sjunkande skatteintäkter. För att möta utmaningarna har kommunstyrelsen under mandatperioden arbetat fokuserat med effektivitet inom alla delar av kommunen. Det har gett resultat i form av en kontrollerad kostnadsutveckling och en god budgetföljsamhet.
Med den kommunala beskattningsrätten följer ett stort ansvar och den måste användas återhållsamt. Lidingö ska inte ta ut mer i skatt än vad som är nödvändigt för att effektivt och med hög kvalitet leverera det kommunala uppdraget till Lidingöborna.
Kommunstyrelsens ambition är att skattesatsen ska vara oförändrad under resten av mandatperioden.
Sverige och resten av omvärlden är i och med Coronakrisen på väg in i en
lågkonjunktur och utvecklingen av skatteintäkterna försämras från och med i år. Staten kompenserar sektorn väl för innevarande år. Det sker även satsningar för 2021 i form av en höjning av de generella statsbidragen samt en permanent förstärkning av
äldreomsorgen vars verksamhet påverkats mycket under utbrottet av Covid-19.
Kommunstyrelsen gör i denna budget satsningar på ökad kvalitet. Från och med 2022 så justeras stadens styrmodell. Utgångspunkten för efterföljande period är att alla
förvaltningar förväntas öka effektiviteten med 1 %. Detta för att långsiktigt kunna möta förväntade åtaganden och demografiska förändringar. Taxor och avgifter ska årligen räknas upp enligt prisindex för kommunal verksamhet.
Bokslut Prognos Budget Plan Plan
2019 2020 2021 2022 2023
Inkomstutjämning -655,6 -701,4 -728,5 -726,7 -718,8
Införandebidrag 0,0 5,9 0,0 0,0 0,0
Kostnadsutjämning 233,9 226,2 224,4 237,6 217,7
Kommunal fastighetsavgift 76,7 79,7 81,7 81,7 81,7
Regleringspost 33,6 49,3 143,3 122,5 86,1
LSS-utjämning -2,9 -8,4 -13,7 -13,9 -14,0
Generella statsbidrag, övrigt 9,0 102,7 19,8 19,8 19,8
Summa -305,4 -246,1 -272,9 -278,9 -327,5
Generell uppräkning
I årets budget ges en generell uppräkning till samtliga verksamheter på 2%.
Äldreomsorgen tilldelas 3,3%. Äldreomsorgens uppräkning motsvaras av statens riktade statsbidrag till verksamheten på 19,8 mnkr, därtill kommer även riktade satsningar som framgår nedan. I SKR:s senaste prognos av prisindex för kommunal verksamhet
bedöms att priser och löner ökar med 1,7%. Det innebär att samtliga verksamheter kompenseras fullt ut för priser- och löneökningar samt med ett ytterligare tillskott om 0,3%, och äldreomsorgens verksamhet med ytterligare 1,6%. Totala satsningen uppgår till 60 mnkr.
För planåren bedömer SKR att prisindex för kommunal verksamhet ökar med 2,0%
respektive 2,4%. Den generella nettouppräkningen uppgår därmed till 1,0% för 2022 och till 1,4% för 2023.
Interndebiteringar
Interndebiteringarna från stadsledningskontoret höjs med den generella uppräkningen, 2% för 2021. Internhyran höjs till nämnderna för 2021 med 2,9%.
Kompensation för volymer
Prognosen för innevarande år visar på stora volymöverskott. Inom omsorgs- och socialnämndens verksamhet beror det främst på tillfälligt minskad efterfrågan kopplat till covid-19. Jämfört med prognosen uppgår kompensationen i budget 2021 för ökade volymer till 57 mnkr. Jämfört med årets budget är det en justering med -21 mnkr. För planåren kompenseras verksamheterna för ökade volymer med 19 mnkr respektive 29 mnkr.
Riktade satsningar
Mot bakgrund av osäkra prognoser och antaganden framgent samt att de generella statsbidragen till sektorn är tillfälliga utgörs merparten av kommunstyrelsens riktade satsningar av ettåriga medel. Totalt uppgår beloppet till 19 mnkr. Den största satsningen sker på äldreomsorgens verksamhet. Beloppet till äldreomsorgen uppgår till 8,7 mnkr.
Prognos Budget Plan Plan
DRIFTREDOVISNING, mnkr 2020 2021 2022 2023
Kommunstyrelsen 113,3 96,8 98,7 99,1
- varav den centrala politiska organisationen 17,2 17,6 17,8 18,1
- varav stadsledningskontoret 59,1 65,8 67,4 67,4
- varav miljö- och stadsbyggnadskontoret 37,0 13,4 13,5 13,7
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 1,4 26,3 26,6 26,9
Utbildningsnämnden 1 335,9 1 373,3 1 391,2 1 421,1
- varav skolpengsram 1 185,4 1 215,7 1 237,4 1 265,2
- varav anslag 155,3 157,6 153,8 155,9
- varav egen regi -4,8 0,0 0,0 0,0
Omsorgs- och socialnämnden 954,5 1 034,9 1 048,2 1 084,8
Teknik- och fastighetsnämnden 101,6 96,7 97,7 99,2
- varav gata, park och småbåtshamnar 105,9 106,4 107,4 108,9
- varav fastighet -4,3 -9,7 -9,7 -9,7
- varav vatten, avlopp, avfall 0,0 0,0 0,0 0,0
- varav idrott och fritid 0,0 0,0 0,0 0,0
Kultur- och fritidsnämnden 90,0 94,9 95,9 97,2
Övrigt* 92,6 97,4 102,0 97,7
Summa 2 689,3 2 820,3 2 860,3 2 926,1
Avgår internränta -38,1 -36,8 -36,8 -36,8
Verksamhetens nettokostnader 2 651,2 2 783,5 2 823,5 2 889,3
6.3 Investering och låneskuld
Stadens investeringsplan innebär för 2021 att investeringar för totalt 501,1 mnkr planeras. Investeringsplanen består av tre delar. Den första delen är de löpande investeringsvolymerna som enligt det finansiella målet ska finansieras med årets avskrivningar och årets resultat. Det löpande investeringsbehovet uppgår till 179 mnkr år 2021 och består av:
• Fastighetsinvesteringar som ligger i nivå med eller lägre än de årliga avskrivningarna.
• Investeringar för gata och park samt vatten och avlopp som ligger i nivå med snittet av de senaste 3 årens investeringsutgifter.
• En mindre post bestående av övriga nämnders löpande investeringsbehov.
Den andra delen består av större investeringsprojekt. För planperioden är det främst byggnationen av den nya bron (Lilla Lidingöbron) men även ett antal projekt inom området gata och park och idrottsområdet.
Den tredje delen är investeringsreserven som föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande. För 2021 uppgår den till 80 mnkr.
Det är omfattande investeringar även åren framöver. 2022 beräknas 578,3 mnkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och för 2023 avsätts 437,3 mnkr.
Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering.
Stadens låneskuld har legat relativt stabil mellan åren 2010-2014, för att sedan öka från 2015 och ett antal år framåt. Som högst var den 790 mnkr men bestod helt av upplåning från det egna bolaget, dåvarande Lidingöhem som genomgick en omstrukturering för att därefter likvideras. Under 2019 när processen var genomförd upplöstes skulden och året kunde avslutas helt utan lån. Även 2020 beräknas enligt nuvarande prognos kunna slutföras utan extern upplåning.
Föreslagen investeringsbudget, prognostiserat kassaflöde för befintliga
investeringsprojekt och budgeterat resultat leder till ett beräknat behov av extern finansiering på cirka 100 mnkr år 2021. Enligt den långsiktiga planen kommer lånebehovet framöver att stiga ytterligare.
*Budget 2020 är inklusive överföringsbudget
*Budget 2020 är inklusive överföringsbudget Löpande investeringsvolymer, mnkr
Prognos 2020
Budget*
2020
Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
Kommunstyrelsen 0,2 3,3 3,1 3,1 3,1
Utbildningsnämnden 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0
Omsorgs- och socialnämnden 4,2 9,4 3,0 2,5 2,5
Kultur- och fritidsnämnden 7,0 10,5 10,4 12,2 8,7
Teknik- och fastighetsnämnden 143,6 159,0 156,5 156,5 156,5
- Fastighet 65 80,0 80,0 80,0 80,0
- Gata/park 43,6 42,1 45,0 45,0 45,0
- VA/avlopp taxefinansierat 35,0 35,4 30,0 30,0 30,0
- Småbåtshamnar 0,0 1,5 1,5 1,5 1,5
Summa 161,0 188,2 179,0 180,3 176,8
Specifika investeringsprojekt, mnkr
Prognos 2020
Budget*
2020
Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
Kommunstyrelsen 222,6 462,7 160,0 135,0 65,5
- Lilla Lidingöbron 220,6 192,8 160,0 135,0 65,5
- Simhallen 2,0 269,9 - - -
Kultur- och fritidsnämnden 5,0 5,0 34,1 5,0 0,0
- Idrottsinvesteringar 5,0 5,0 34,1 5,0 -
Teknik- och fastighetsnämnden 136,8 187,1 48,0 42,0 34,0
- Fastighet 113,0 152,6 - - -
- Gata/park 17,8 18,3 31,0 32,0 21,0
- VA/avlopp taxefinansierat 6,0 16,2 17,0 10,0 13,0
Summa 364,4 654,8 242,1 182,0 99,5
Kommunstyrelsens investeringsreserv, mnkr
Budget 2020
Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
Skolor och förskolor 110,0 0,0 60,0 65,0
Gruppboende nybyggnation 0,0 0,0 0,0 0,0
VA taxefinansierat 25,0 10,0 16,0 26,0
Gata och park 10,0 0,0 0,0 0,0
Generell investeringsreserv 65,0 70,0 70,0 70,0
Summa 210,0 80,0 146,0 161,0
6.4 Exploateringsprojekt
Utgifter för exploateringsprojekt redovisas som omsättningstillgångar i balansräkningen till de matchas mot intäkter från försäljning av mark och redovisas i resultaträkningen.
Stadsbyggnadsprojekten beräknas kosta cirka 10 miljoner kronor per år att driva de närmaste åren. I detta ingår den tid som stadens tjänstepersoner lägger ner på projekten samt eventuella konsultkostnader för utredningar som behövs för projektens framdrift.
* Övrigt avser projekten Brädgården, Rudboda och Käppala.
6.5 Resultatutjämningsfond och överföringsbudget
Resultatutjämningsfond och överföringsbudget Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2020 till 2021 via
resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2020 till 2021 via överföringsbudget.
Exploateringsprojekt, mnkr
Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
Centrum 5,0 5,0 0,0
Högsätra 3,0 3,0 3,0
Övrigt* 3,2 1,0 1,0
Summa 11,2 9,0 4,0
Upparbetade kostnader t.o.m. 2020 3,9 8,7 0,8 13,4
6.6 Fem år i sammandrag, mnkr
2020 2019 2018 2017 2016
Verksamhetens intäkter 570,8 558,7 567,9 590,5 629,9
Jämförelsestörande intäkter 1,2 10,0 6,1
Verksamhetens kostnader -3 057,3 -3 098,0 -3 057,2 -2 988,9 -2 919,3
Jämförelsestörande kostnader
Avskrivningar -164,9 -145,4 -128,4 -117,2 -110,2
Verksamhetens nettokostnader -2 651,4 -2 683,5 -2 617,7 -2 505,6 -2 393,5
Skatteintäkter 3 030,2 3 005,2 2 947,3 2 898,5 2 756,0
Generella statsbidrag/utjämning netto -245,9 -305,2 -317,2 -289,4 -242,9
Verksamhetens resultat 132,9 16,5 12,4 103,5 119,6
Utdelning från av staden ägda bolag - - - 0,1 0,2
Finansnetto -61,8 125,6 21,7 42,3 13,0
Extraordinära poster - 1 563,9 - - -
Årets resultat 71,1 1706,0 34,1 145,9 132,8
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 201,1 33,2 34,1 135,9 126,7
Verksamhetens nettokostnader, årlig förändring (%) -1,2% 2,5% 4,5% 4,7% 0,7%
Skatteintäkter minus generella statsbidrag och utjämning,
årlig förändring (%) 3,1% 2,7% 0,8% 3,8% 4,6%
Andel av nettokostnader (%) 1 89% 94% 95% 92% 91%
Investeringsutgifter 525,4 363,1 355,6 260,6 267,4
Kassalikviditet (%) 2 420,6 406,5 245,0 236,0 236,0
Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 821,5 822,6 846,7 863,5 905,0
Låneskuld 0,0 0,0 790,0 475,0 525,0
Eget kapital 4 560,3 4 452,4 2 608,9 2 574,8 2 433,7
Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) (%) 88,0 87,0 64,0 70,0 68,0
Utdebitering, Lidingö stad 17:99 18:29 18:49 18:64 18:64
2 Kortfristiga fordringar – lager/kortfristiga skulder.
1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning.
7 Kommunstyrelsen och miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Uppdrag
Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för stadens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av stadens ekonomi och verksamheter. Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd.
Stadsledningskontoret verkar, som stabskontor till kommunstyrelsen, för att leda, stödja, utveckla och följa upp stadens samtliga verksamheter till en bättre uppfyllelse av
stadens inriktningsmål.
Stadsledningskontoret svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Inom stadsledningskontoret finns stadens centrala administration och kontoret leder den övergripande inriktningen av stadens administrativa stödprocesser. Stadsledningskontoret styr också strategiska utvecklingsprojekt som omfattar flera förvaltningar.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret arbetar dels på uppdrag av kommunstyrelsen med stadsbyggnadsfrågor såsom stadsutvecklingsprojekt, uppdrag/antagande av detaljplaner, exploaterings- och markägandefrågor och stadens miljöstrategiska arbete. Vidare
arbetar miljö- och stadsbyggnadskontoret på uppdrag av miljö- och stadsbyggnadsnämnden med myndighetsfrågor inom bygglov och tillsyn,
bostadsanpassningsbidrag, förberedande fastighetsbildningsfrågor samt tillsyn och rådgivning inom miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelslagstiftningen och serveringstillstånd.
Politisk viljeriktning
Kommunstyrelsen föreslår fortsatt fokus på kärnverksamheten under 2021. Staden har tidigare kunnat visa upp resultatmässiga överskott, vilket möjliggör att staden har goda förutsättningar att upprätthålla god kvalitet i verksamheten nu när konjunkturen har vänt.
Prognoserna framåt är mycket osäkra. Till följd av Coronakrisen så ökar arbetslösheten.
Det medför att skatteintäkterna påverkas negativt och förutsättningarna för staden att planera blir svåra. För att motverka det krävs ett strikt fokus på att upprätthålla arbetslinjen. Lidingö stad måste fortsatt arbeta strukturerat för att stötta arbetslösa att snabbt hitta ett nytt arbete.
Staden behöver fortsätta att vidareutveckla de möjligheter som digitaliseringen innebär i såväl interna processer som gentemot Lidingöborna så att de i större utsträckning kan utföra sina kommunala ärenden digitalt. I svallvågorna av Coronakrisen nyttjar Lidingö stad sina digitala verktyg i allt större utsträckning. Kommunstyrelsen tror att det även framöver finns effektiviseringsmöjligheter bland annat tack vare digitaliseringen.
Tryggheten är en angelägen fråga för Lidingöborna. Även om Lidingö är tryggare än de flesta kommuner, så ökar den upplevda otryggheten. Många ideella krafter engagerar
sig i att öka tryggheten på ön, till exempel genom grannsamverkan och nattvandrarna.
För staden är åtgärder för att göra Lidingö tryggare ständigt aktuellt och till exempel har det tagits initiativ till att ansöka om tillstånd att sätta upptrygghetskameror under 2020.
Förhoppningsvis godkänner Datainspektionen ansökan under 2021.
Kommunstyrelsen fortsätter sitt samarbete med polisen och trycker på för att öka den polisiära närvaron på ön. Staden har också väktare för att ytterligare öka tryggheten. En utemiljö där klotter och skadegörelse snabbt tas om hand, växtlighet hålls efter och ett offentligt rum som bidrar till en stolthet över kommunen är också viktiga delar i det trygghetsskapande arbetet.
Medarbetarundersökningen hösten 2019 visade att Lidingö stads medarbetare generellt trivs mycket bra på sin arbetsplats. Att rekrytera och att behålla personal har blivit en alltmer krävande och viktigare uppgift för Lidingö stad. Arbetsmarknaden har
förändrats och anställda är betydligt mer rörliga idag. Att utveckla medarbetarnas kompetens är en viktig del av erbjudandet om goda anställningsvillkor.
Allokeringen av resurser ska alltid ha fokus på att göra så stor nytta som möjligt för Lidingöborna. Staden äger en betydande mängd fastigheter. Ett projekt med avsikten att öka effektiviteten i förvaltningen och förbättra styrningen av fastighetsportföljen pågår.
Lidingö stad bör få rimlig avkastning på sina kommersiella fastigheter.
Utvecklingen av Brädgården, Högsätra och Rudboda torg fortskrider under 2021. Den vikande konjunkturen samt trender med att allt mer handel sker på internet kommer få påverkan på utvecklingen av Lidingö centrum. Staden för en nära dialog med
fastighetsägaren för att Lidingö centrums värden ska tas tillvara. Under 2021 kommer dessutom arbetet med Käppala påbörjas. Småskalighet och en försiktig exploatering ska prägla utvecklingen av Lidingö.
Lidingö stad ska ta ansvar för sin miljöpåverkan. Staden ska underlätta för medborgarna att göra kloka miljöval utan att styra enskilda medborgares livsval för att bidra till ett hållbart samhälle. Ett nytt miljöprogram kommer antas under hösten 2020 och under 2021 ska implementeringen av miljöprogrammet påbörjas.
Stadens fokuserade arbete tillsammans med Lidingö näringsliv och Lidingös företagare har givit resultat. Lidingös företagsklimat har förbättrats mycket de senaste åren och i Svenskt Näringslivs senaste ranking nådde Lidingö plats 15. Under 2021 ska samarbetet med näringslivet fortsätta utvecklas med målet att Lidingö placerar sig på topp 10 2021.
Ekonomiska ramar
Bokslut Budget Prognos Ram Plan Plan
Ekonomiska ramar, mnkr 2019 2020 2020 2021 2022 2023
Den centrala politiska organisationen 18,0 17,3 17,2 17,6 17,8 18,1
Stadsledningskontoret 40,7 42,2 38,3 44,5 46,0 45,6
Räddningstjänsten 20,5 20,8 20,8 21,2 21,4 21,7
Uppräkning 1,6 0,8 1,2
Tillskott permanent 1,5
Tillskott val 1,0 -1,0
Bokslut Budget Prognos Ram Plan Plan
Ekonomiska ramar, mnkr 2019 2020 2020 2021 2022 2023
Miljö- och stadsbyggnadskontoret 35,2 37,5 35,7 13,4 13,5 13,7
Uppräkning 0,3 0,1 0,2
Bokslut Budget Prognos Ram Plan Plan
Ekonomiska ramar, mnkr 2019 2020 2020 2021 2022 2023
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 1,1 1,4 1,4 26,3 26,6 26,9
Uppräkning 0,5 0,3 0,4
8 Utbildningsnämnden
Uppdrag
Utbildningsnämnden ansvarar för all skol- och förskoleverksamhet i staden. Nämndens ansvarsområden är förskola, grundskola och gymnasieskola. Vidare ansvarar nämnden för vuxenutbildning, barn- och ungdomshälsa, grundsärskola samt fritidsverksamhet.
Politisk viljeriktning
Utbildningsnämndens uppdrag är att ge Lidingös unga barn och elever en god
utbildning och bra start i livet. Målet för utbildningsnämnden är höga meritvärden och betygspoäng, att samtliga elever klarar godkända betyg samt att förskolorna och skolorna erbjuder en trygg miljö för våra barn både i och utanför klassrummen.
Höga förväntningar är ledord och med det följer höga krav på att alla elever ska mötas av undervisning av hög kvalitet, baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet att behålla och attrahera skickliga rektorer och
pedagoger. Det systematiska kvalitetsarbetet är av avgörande betydelse för att förbättra skolresultaten ytterligare. Genom ett strukturerat utvecklingsarbete ska Lidingös barn och unga ges de bästa förutsättningarna att själva forma sina liv.
Att vara trygg är en grundläggande förutsättning för att kunna ta till sig ny kunskap.
Under hösten 2020 antogs ett gemensamt trygghetsprogram för stadens
utbildningsverksamheter som kommer att implementeras under hösten och 2021. Under hösten antogs också ett handlingsprogram för särskilt begåvade elever för att de ska kunna bli bemötta och utmanade utifrån sina individuella behov.
En bra och trygg förskola främjar goda skolresultat i grundskolan, som i sin tur ger varje elev större valmöjlighet och bättre förutsättningar att välja sin väg i livet. Under 2021 kommer förskolorna arbeta vidare med att öka tryggheten och att öka antalet förskollärare genom vidareutbildning samt rekrytering. Utbildade förskollärare höjer kvalitén i den pedagogiska verksamheten vilket behövs för att nå de krav som ställs i nationella styrdokument. Dessutom kommer en socioekonomisk peng att införas för att öka likvärdigheten bland Lidingös förskolor.
Det behövs fler förskoleplatser framöver och arbetet med att tillskapa nya
förskolelokaler fortsätter i Islinge, Högsätra och Dalénum. Kommunstyrelsen ser gärna att fler fristående aktörer, både förskolor och familjedaghem, etablerar sig på Lidingö.
Lidingös elever uppvisar goda kunskapsresultat och betygen för läsåret 2019/2020 har förbättrats jämfört med förra året då Lidingös elever hade näst högst betyg i hela Sverige. Både elever och personal har påverkats av pandemin. För att stötta elever som halkat efter och ge alla elever möjlighet att nå sin potential kommer en särskild satsning på skolornas lokala elevhälsa samt läxhjälp att ske i och med denna budget. Skolorna kommer även att satsa mer på rörelse och på att öka tryggheten. Dessutom kommer en särskild satsning på tilläggsbelopp ske under 2021.
Målet är fortsatt att Hersby ska utvecklas till en av Sveriges bästa gymnasieskolor.
Under stora delar av 2020 har undervisningen helt eller delvis skett på distans. För att stötta eleverna anordnas varje vecka en öppen stödtid där elever på gymnasiet kan få hjälp med skolarbetet och där alla lärare på skolan finns tillgängliga. Det sker också ett värdegrundsarbete för att öka trygghet och trivsel på Hersby.
Lidingö stad ställer sig positiv till etablering av nya fristående gymnasieskolor på ön.
Det är bra att flera valmöjligheter för elever att välja gymnasium ges, både på och utanför ön. Under 2020 har Christinaskolan beviljats att starta gymnasieskola av Skolinspektionen och de planerar att öppna hösten 2021.
Under 2020 har en utredning pågått kring vuxenutbildningen på Lidingö.
Målsättningen är en vuxenutbildning där ett betydligt bredare utbud och högre kvalitetskrav ökar valfriheten för individen, samtidigt som kostnaden för kommunen minskar.
Ekonomiska ramar
Bokslut Budget Prognos Ram Plan Plan
Ekonomiska ramar, mnkr 2019 2020 2020 2021 2022 2023
Utbildningsnämnden 1 321,3 1 356,9 1 335,9 1 373,3 1 391,2 1 421,1
- varav skolpengsram 1 176,0 1 202,4 1 185,4 1 215,7 1 237,4 1 265,2
- varav anslag 154,7 155,3 155,3 157,6 153,8 155,9
- varav egen regi -9,4 -0,8 -4,8 0,0 0,0 0,0
Uppräkning 27,8 14,6 20,9
Volymer jmf med budget -17,4 8,6 9,0
Tillskott ettårigt 5,3 -5,3
9 Omsorgs- och socialnämnden
Uppdrag
Omsorgs- och socialnämndens uppdrag är att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Vidare ingår ansvar för mottagning och integration av nyanlända i nämndens uppdrag, samt ensamkommande barn.
Omsorgs- och socialnämndens ansvar omfattar både verksamhet som bedrivs i stadens egen regi och den som bedrivs på entreprenad samt i privat regi.
Politisk viljeriktning
En trygg och säker omsorg och ett bra stöd till behövande lidingöbor är ett av stadens viktigaste ansvarsområden och vilar främst på omsorgs- och socialnämnden.
Omsorgs- och socialnämndens prioriteringar under 2021 kommer ligga på att hantera den fortsatta Coronapandemin. Under 2020 har antalet som begärt omsorgsinsatser minskat kraftigt. Det gäller såväl begäran om hemtjänst som att få en plats på ett vård- och omsorgsboende. Därför förbereds det nu för att antalet som begär insatser kommer öka under 2021. En omsorgsskuld har upparbetats och när så är möjligt är det viktigt att Lidingös äldre erbjuds goda möjligheter för social samvaro för att minska risken för ensamhet, att utveckla demens eller få en sämre livskvalitet.
Lidingöborna ska känna sig trygga och självständiga i sitt dagliga liv oavsett ålder, förutsättningar och behov. Det säkerställs genom att erbjuda väl fungerande och kvalitativa tjänster. Det är i mötet mellan verksamheterna och den enskilde individen som kvaliteten i verksamheten skapas. Tjänsternas kvalitet säkerställs även genom ett löpande systematiskt kvalitetsarbete.
Till följd av Coronakrisen så befaras biståndsnivåerna öka under 2021. Det måste motverkas med ett strukturerat arbetsmarknadsfokus och ett nära samarbete med näringslivet på Lidingö för att få fler i sysselsättning. I skuggan av ökat bistånd så befaras också den sociala ohälsan öka. Även här behöver Lidingö stad bedriva ett aktivt arbete.
Valmöjligheter har genom Lagen om valfrihet (LOV) länge funnits på Lidingö inom hemtjänst, vård- och omsorgsboende och familjerådgivning och från 1 januari 2019 inom daglig verksamhet enligt LSS. Under 2019 beslutades dessutom om att införa LOV inom bostad med särskild service, personlig assistans, avlösning och ledsagning enligt LSS. Kommunstyrelsen välkomnar större valfrihet inom omsorgsområdet och ser fram emot att LOV nu även tillämpas inom LSS.
Under 2020 föreslogs en ny boendekedja för äldre. Arbetet går nu vidare under 2021 för att kunna börja tillämpas under planperioden. Kvalitet och valfrihet ska stå i centrum i arbetet och boendekedjan kommer ta särskild hänsyn till den äldre och dess
förutsättningar. Implementeringen kommer ske under lång tid för att säkerställa en
