1
Vårda väl
Riksantikvarieämbetet juni 2018
De vanligast förekommande skadedjuren är skade
insekter och gnagare. Vanliga sätt för skadedjur att ta sig in på museer och arkiv är i samband med leveranser, in och utlån av föremål eller att de helt enkelt flyger eller promenerar in genom en öppen dörr eller ett fönster.
Det finns även anledning att kontrollera före
komst av övriga djur, då de kan utgöra föda för skadedjur och skräpar ner.
Byggnaden
En välbyggd och tät byggnad ger ett bra skydd mot skadedjur. Det yttre skyddet består av byggnadens konstruktion med tak, takrännor, källare, vind, väggar och golv. Därefter följer ett invändigt skydd med slussar och inredning, till exempel dörrar, skåp, hyllor och lådor samt montrar för utställ
ning. Skadedjur kan ta sig in i en byggnad genom brister i konstruktionen eller via genomföringar i huset, såsom ledningar, friskluftsventiler, skorste
nar, krypgrunder, rör och avlopp. Tänk på att täta eventuella håligheter och springor och var särskilt noggrann runt ledningar, kanaler, rör och avlopp.
Förse alla avloppsbrunnar och friskluftsventiler med metallnät. Se till att dörrar och fönster hålls stängda. Undvik att öppna fönster på våren, för
sommaren och sommaren för att undvika att skade
djur tar sig in i byggnaden. Fönster som öppnas förses med nätramar, ”myggfönster”, med minsta möjliga maskstorlek för att undvika att även mindre skalbaggar än museiänger kan ta sig in i byggnaden.
Etablera rutiner för utvändigt underhåll på bygg
nader för att undvika läckage, håligheter och ska
dor. Rensa växtlighet, löv och fågelbon från ytter väggar, hängrännor och tak. Stapla inte ved invid ytterväggar. Se till att dräneringen kring byggna
den fungerar bra. Placera inga papperskorgar nära byggnaden, se till att papperskorgar har lock och att de töms med regelbundna mellanrum. Tänk på att fasadbelysning drar till sig insekter på natten.
Samordnad skadedjurskontroll, IPM:
Att hindra skadedjur
Att hindra skadedjur från att ta sig in och försvåra för dem som redan har etablerat sig är ett viktigt steg i arbetet med att skydda föremål i samlingar från skadedjur. Detta Vårda väl-blad ingår i en serie om samordnad skadedjurskontroll och vänder sig till alla som förvaltar samlingar och särskilt till dig som är IPM-koordinator.
Initiera
Hindra
Upptäcka
Åtgärda Behandla
Utvärdera &
dokumentera
IPM = Integrated Pest Management
2
Vid nybyggnation kan man bygga på ett sätt som försvårar för skadedjur att etablera sig i huset.
Gör en riskbedömning av valda byggnadssätt och material som ska användas. Det spekuleras bland annat i att det kan finnas en risk att den långsprö
tade silverfisken sprids med byggnadsmaterial, då de förekommer i nybyggda eller nyrenoverade byggnader.
Bygg slussar i form av dörrar som stängs bakom dig innan nästa dörr öppnas. Bygg bort ”döda”
områden som man inte kommer åt, har svårt att städa eller sällan vistas i. Underlätta för inspektion och städning av utrymmen mellan innerväggar, innertak och innergolv. Hålrum fylls ofta snabbt med damm och kan sedan utgöra mat eller boplats för skadedjur. Alla utrymmen ska lätt kunna ses över och städas. Förvara därför aldrig något direkt på golvet.
Tänk också på att välja material som inte
attraherar skadedjur. Undvik därför till exempel ull.
Montrar ska både vara täta och lätta att inspektera.
Ljusa färger på golv och väggar gör att man lättare ser spår av skadedjur vid städning eller inspektion.
Städning
Bra rutiner för städning är ett av de viktigaste verktygen för att undvika ett skadedjursangrepp.
Damm, skräp, matrester och annan bråte som inte städas undan utgör annars en grogrund för skade
djur. Några viktiga punkter att tänka på:
• Se över vilken städutrustning som används och hur den rengörs.
• För att städa upp damm, döda skadedjur eller spår av dem används med fördel en dammsugare utrustad med ett HEPAfilter.
• Dammsugarpåsar kan frysas med jämna mellan
rum för att oskadliggöra levande skadedjur som kan följa med vid dammsugning. Dammsugarpå
sarna bör även bytas med jämna mellanrum enligt rutin.
• För att undvika spridning av skadedjur bör dammsugare aldrig förvaras i ett rum där föremål förvaras.
• För att undvika att skadedjur kryper in i sop
kvastar och borstar bör de förvaras hängande.
All städpersonal, intern och extern, bör få utbild
ning och information om organisationens rutiner för städning och IPM. I det fall en privat firma utför städningen bör detta tydligt framgå i överens
kommet avtal.
Skadedjur kan ta sig in och ut mellan tröskel och dörr om den är otät. En borstlist placerad i nederkant av dörren kan motverka detta.
Foto: Riksantikvarieämbetet.
Riskzoner
De utrymmen en organisation har till sitt för
fogande, kan indelas i olika riskzoner, beroende på hur risken för skadedjur ser ut. Organisationen tar beslut om vilka regler och rutiner som ska efterföl
jas inom varje zon.
Ett system med färger kan användas och anpassas efter organisationens behov:
• Röd zon innebär en väldigt hög risk, till exempel högriskmaterial i magasin.
• Orange zon innebär en hög risk, till exempel högriskmaterial i utställningar.
• Gul zon innebär en låg risk, till exempel förva
ring av lågriskmaterial.
• Grön zon kan innebära ingen risk alls eller väl
digt låg risk, till exempel kontor och korridorer.
• Svart zon innebär att skadedjur kan förekomma, till exempel rum för karantän.
Se till att markera alla zoner på planskisser och att alla lokaler skyltas upp, för att förtydliga i vilken zon man befinner sig och vad som gäller.
För att detta ska fungera är det viktigt att enga
gera all personal och se till att alla får kunskap
Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet.
Artikeln är licensierad med CC BY där inget annat anges.
www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/
RIksantikvarieämbetet Box 1114, 621 22 Visby Tel: 08-5191 80 00 E-post: vardaval@raa.se www.raa.se
Publicerat juni 2018
om och följer de rutiner och regler som sätts upp.
Detta gäller även tillfälliga anställda, konsulter och hantverkare. Genomför årliga uppföljningar för att ständigt förbättra och anpassa rutiner och regler till hur allt fungerar rent praktiskt.
Litteratur och länkar
Bevarande av kulturarv – Samordnad skadedjurskon- troll för skydd av kulturarvet (SSEN 16790:2016).
2016. Stockholm, Swedish Standards Institute (SIS).
Building Envelope Tip Sheet. Integrated Pest Management Working Group (IPMWG).
https://museumpests.net/wpcontent/ uploads/
2014/03/buildingenvelope.pdf (20180523).
Checklista för inventering av byggnad samt omgivningar.
Riksantikvarieämbetet. 2018. Samordnad skadedjurs- kontroll, IPM: Vad innebär samordnad skadedjurs- kontroll? Vårda välblad. www.raa.se/vardaval (20180523). För tips på mer litteratur och länkar.
Szpryngiel, S. 2018. Långsprötad silverfisk i museer, bibliotek och arkiv i Sverige. FoUrapport, Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/
raa/samla/html/12125.
Övriga Vårda välblad i serien om samordnad skadedjurskontroll (IPM) samt Vårda välblad i serien om ohälsosamma ämnen i samlingar:
www.raa.se/vardaval (20180523).
Ekurs om ohälsosamma ämnen i samlingar:
https://www.raa.se/2017/12/gaenekursom
ohalsosammaamnenisamlingar/ (20180523).
Tänkt på att det kan finnas rester av gamla bekämpningsmedel kvar i damm och på föremål. Använd personlig skyddsutrustning.
