Klimatkrav och Klimatkalkyl

Klimatkrav och Klimatkalkyl

Webbinarium den 9 juni 2020

1

Klimatkrav på infrastruktur

Håkan Johansson

Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

2

• Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045.

• Sverige ska vara det första fossilfria välfärds- landet i världen.

• Klimatpåverkan från infrastrukturen

(byggande, drift och underhåll) är betydande.

Den står för ca 10 procent av väg- och järn- vägens klimatpåverkan.

• Trafikverket har som upphandlare av infra- strukturhållning och materiel till järnvägen möjlighet att påverka utsläppen .

Varför klimatkrav?

• Väg- och järnvägsinfrastrukturen ca 2,5 miljoner ton

• Statlig infrastruktur

ca 1,2 miljoner ton (väg 0,8 och järnväg 0,4)

• Statliga infrastrukturen

‒ Nyinvestering ca 0,5 miljoner ton

‒ Reinvestering ca 0,5 miljoner ton

‒ Basunderhåll väg ca 0,1 miljoner ton

‒ Beläggningskontrakt ca 0,1 miljoner ton

Infrastrukturens utsläpp

växthusgaser ur ett livscykelperspektiv

• Betong och cement

• Drivmedel

• Stål – armering och konstruktion

• Asfalt

Investeringsprojektens klimatpåverkan

Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan 2018-2029

Betong/Cement 43%

Drivmedel 25%

Armeringsstål 11%

Konstruktionsstål 10%

Asfalt 4%

Sprängämne 4%

Övrigt (mark, kalk, övrig metall, el och plast)

3%

• Drivmedel

• Salt

• Beläggning

• Räcken

Klimatkalkyl baskontrakt väg

Fordon för åtgärder

56%

TMA (fordon) 5%

Inspektion (fordon)

2%

Salt 18%

Beläggning 7%

Underhållsgrus 3%

Stål (räcken och plogskär) 7%

Plast (brunnar och trummor) 2%

Klimatpåverkan från baskontrakt väg

Mål på väg mot klimatneutralitet

Bonus för

klimatneutralitet från 2030

Klimatneutralt senast 2045!

2030 även

fossilfritt!

• Utgångspunkt – mål enligt klimatlagen att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045

• Trafikverket satte upp ett långsiktigt mål för 2045 och delmål för 2020, 2025 och 2030

• Konsekvensanalys tillsammans med branschen som visar att delmålen kan nås till ingen eller liten extra kostnad

• Implementering av Klimatkalkyl från 2015

• Målen implementerade i upphandlingskrav från 2016

• Färdplan för en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045

Från mål till handling

Investeringsprojekt ≥50 Mkr

• Krav på reduktion av klimatpåverkan utifrån definierat utgångsläge med Klimatkalkyl.

• Bonus för större reduktioner.

• Krav på klimatdeklaration och EPD.

Investeringsprojekt <50 Mkr

och reinvestering oavsett storlek

• Krav på högsta klimatbelastning för armeringsstål, cement och betong, krav i storstadsområden

på förnybart drivmedel utöver reduktionsplikt.

• Krav på EPD (även för konstruktionsstål)

Vilka klimatkrav ställs?

Underhåll – baskontrakt väg och järnväg

• Samma krav som mindre investeringsprojekt

• Bonus för förnybart utöver reduktionsplikt utanför storstadsregion

Underhåll – beläggningskontrakt

• Bonus för beläggning med lägre målnivå

Inköp av järnvägsmateriel

• Krav på högsta klimatbelastning för sliper med bonus för lägre klimatbelastning. Krav på EPD

• …….

Generellt tillämpas vite om klimatkrav inte nås

Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav för investeringsprojekt ≥50 mkr

Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag

i planläggningen, Klimatkalkyl

Reduktionskrav på utförandeentreprenad,

Klimatkalkyl Reduktionskrav på

konsult eller totalentreprenad,

Klimatkalkyl

Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav.

Klimatdeklaration och EPD

Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion

Krav i upphandlingar av investeringsprojekt

större än 50 miljoner kr upphandlingar 2018 och 2019

18 procent*

reduktion i medeltal

*Resultatet i slutet av projekt förväntas bli högre då bonus tillämpas för större reduktion

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Kl im atk ra v C O 2 e

Utgångsläge (ton CO ₂ e per år, bygg, reinvest, drift, underhåll)

Krav på mindre investeringsprojekt och på underhåll <50 mkr och underhåll

Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion

Material- och drivmedelskrav på

entreprenad Krav på konsult

att ta fram åtgärdsförslag projekteringen

Kontroll av uppfyllandekrav av

material- och drivmedles- krav EPD och drivmedels-

redovisning

Krav på material och drivmedel

i mindre investeringsåtgärder (<50 mkr) och i underhållsentreprenader

Produkt/material Entreprenad avslutas 2020-2024 Entreprenad avslutas 2025-2029

Armeringsstål ≤ 0,72 kg CO ₂ e/kg stål ≤ 0,52 kg CO ₂ e/kg stål Konstruktionsstål Miljövarudeklaration typ III (EPD)

för utvalda produkter

Miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål

Cement

Betong

≤ 0,70 kg CO ₂ e/kg cement

0,13 kg CO ₂ e/kg betong*

Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betong eller cement

≤ 0,62 kg CO ₂ e/kg

0,11 kg CO ₂ e/kg betong**

Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betong eller cement

Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i

Storstadsregionerna

Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och

arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller

hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas

av reduktionsplikt

I Sverige finns det tre storstadsområden:

Stockholm, Göteborg och Malmö

Grupperingen av kommuner tillhörande respektive storstadsområde bygger på statistik för arbets- pendling och flyttning mellan centralkommun och kranskommuner samt hänsyn till befintlig

planeringssamverkan.

Indelningen reviderades senast 2005 .

Karta över

storstadsområden

Metropolitan areas

• Bonus för användning av el från förnybara energikällor eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt i arbetsmaskiner och fordon i entreprenaden

• 1–2 kr per liter ersatt dieselekvivalent utöver reduktionsplikt

• Tak på bonus motsvarande 0,2–0,5 procent av kontraktsvärdet

Bonus-modell för

övriga delar av landet

i basunderhåll väg och järnväg

Mest sannolikt för tunga fordon och arbetsmaskiner

HVO100, RME/B100

Andra alternativ för tunga fordon och arbetsmaskiner

Biogas, ED95, El

Lätta fordon (personbil och lätt lastbil)

E85, biogas, HVO100, El, vätgas

Förnybara drivmedel

utöver reduktionsplikt

Bonus i beläggningskontrakt

ABT AG ABS

Entreprenören rapporterar per typ av asfalt i Trafikverkets modell

EKA

K o ld io x id u ts lä p p , CO

”100 värde”

per typ av asfalt

Basnivå 2015

”Målnivå”

Bonus

Nivå från vilken bonus

räknas

= basnivå minus 15%

Nivå för max bonus

= basnivå minus 25%

ABT AG ABS

Bonus är satt till

1,14 SEK

per kg

CO ₂ ekv

• Beläggningskrav och bonus i mindre investeringsprojekt

• Krav på EPD i beläggningskontrakt

• Klimatkrav och bonus i kommande upphandling av räl

• Bonus och ökade krav för digital redovisning av drivmedelsförbrukning i basunderhåll väg

• Krav på klimatdeklaration för basunderhåll väg

• Utvärdering av gemensamma miljökrav

i entreprenader tillsammans med storstäderna

• Pilot artrik energiutvinning

Vad händer framöver?

Transformationskarta klimatkrav för 2020

beslutad av Trafikverket 25 februari 2020

19

2019 2020 Långsiktigt mål

Klimatneutral infrastruktur senast 2045 Mål 2020 Mål 2025

2021

Inv es teringa r U nderhåll

Systemstöd och affärsmodeller Kommunikation

-15%

Verifiering av ställda krav 2020-

Mått i PULS

-30%

Pilot upphandlingskrav beläggningsunderhåll

Bonusmodell baskontrakt väg

Digital redovisning drivmedel, BEAst

Infotillfällen, web, arbetsrum Resultatkonferens 2020

Uppföljningssystem

Riktlinje klimatkrav

Upphandlingsmallar

Geokalkyl

Delaktighet bransch Årlig uppföljning av

ställda krav

Branschforum Reviderade

upphandlings- krav för projekt

≥50 miljoner inkl krav 2030-

FUD

Kllimatkalkyl EPD EKA Upphandlingkrav

beläggningsunderhåll Upphandlingskrav

reinvestering

Mål 2030

-50%

Webbapplikation mottagning verifiering EPD och drivmedel Underlag till

upphandlingskrav räl

Fossilfritt

Upphandlings-krav räl

Beläggningskrav

<50 miljoner

Krav prefabricerad betong

<50 miljoner

Krav på BEAst och

klimatdeklaration baskontrakt väg

Pilot artrik energi- produktion

Klimatkrav baskontrakt väg baserat på klimatkalkyl Krav på EPD i

beläggningsunderhåll

Upphandling av ballastfritt spår till Västlänken

Utvärdering material och drivmedelskrav

Innovationsupphandlingar Riktlinje elproduktion Pilot ”räkna

baklänges”

Stöd till kommuner och regioner

Revidering av material och drivmedelskrav

Utvärdering regelverk

M at eriel

Krav på beläggning i mindre investeringsprojekt

Varje kg CO2e/ton asfalt utöver 2030 kravet föreslås också ges bonus om det klaras i förtid

Tyréns förslag

Mer information

Klimatkrav:

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/klimatkrav/

Klimatkalkyl:

https://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verktyg/Prognos--och-analysverktyg/Klimatkalkyl/

21

TACK!

22

Håkan Johansson

Nationell samordnare klimatfrågor

hakan.johansson@trafikverket.se

Klimatkalkyl

Susanna Toller

Susanna.Toller@trafikverket.se

23

• Livscykelperspektiv, fokus på transportinfrastrukturen (inte trafiken)

• En modell för alla projekt: Effektivt, konsekvent och systematiskt

• Enkel - bygger på underlagen för kostnadskalkyler

• Går att tillämpa i olika skeden av planläggningen, tack vare schabloner som succesivt byts ut till projektspecifik information för bättre precision

• Klimatkalkylmodellen används för beslutsunderlag, förbättringsarbete, rapportering/uppföljning och klimatkravsställande

• Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett - version 7.0 driftsattes i juni 2019

Sedan 2015 beräknas klimatbelastningen för alla stora

investeringsobjekt med hjälp av Klimatkalkylmodellen

Beräkningarna i Klimatkalkyl

Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån

• Vilka resurser som används

• Emissionsfaktorer (LCA-data) som beskriver energianvändning

och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning

av resurserna

• Modellen uppbyggd av Typåtgärder, Byggdelar, Resurser och LCA-data

• Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig - defaultvärden byts ut till projektspecifik information

Klimatkalkyl - från tidig planering till färdigt objekt

Emissions- faktorer för material- och energi-

resurser Material och

energi- resurser Byggdelar

Typåtgärder

Projektspecifik indata

Resultat för projektet

Klimatkrav för investeringsåtgärder ≥ 50 MSEK

Åtgärdsvalsstudie Byggproduktion

Reduktionskrav på utförandeentreprenad, Klimatkalkyl

Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav.

Klimatdeklaration och EPD

Reduktionskrav på konsult eller

totalentreprenad, Klimatkalkyl

Projektering Planläggning

Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i

planläggningen, Klimatkalkyl

• Krav ställs på reduktion av utsläpp jämfört med ett utgångsläge, beräknat i Klimatkalkyl

• För beräkning av utgångsläget används schabloner för resursanvändning samt generiska

LCA-data. I den slutliga deklarationen används projektspecifika mängder, samt för vissa

material även produkt - och leverantörsspecifika LCA -data (EPD)

• En EPD är ett registrerad och verifierat dokument för kommunikation av en produkts miljöprestanda över dess livscykel.

• Beskriver en produkts miljöprestanda från åtminstone ”vagga till grind”

• Finns europeisk standard som beskriver hur beräkningarna ska göras och vilka systemgränser som ska användas i EPD för byggprodukter (EN15804)

EPD = miljövarudeklaration

EPDer används som verifikat

• EPDer används som verifikat om generiska LCA-data i Klimatkalkylmodellen byts mot specifika LCA-data

• EPDer krävs också för några utvalda material, i vissa fall kombinerat med gränsvärde

• Rättvist, förutsägbart och praktiskt genomförbart

29

Trafikverkets krav på EPDer

• För att en EPD ska kunna användas som verifikat i Trafikverket måste den vara:

‒ Enligt EN15804

‒ Tredjepartgranskad och publicerad hos en programoperatör

‒ Giltig/representativ (tidsmässigt, geografiskt och tekniskt)

‒ Mottagen och godkänd av Trafikverkets material- och kemikaliegranskningsfunktion

• Undantag från ovanstående krav (förknippat med vissa villkor, bland annat ifylld mall)

‒ Verifikat som till mer än 90 % baseras på en godkänd EPD

‒ Verifikat som tagits fram i ett tredjepartgranskat EPD-verktyg

30

Att använda Klimatkalkyl

• Klimatkalkyl är tillgänglig med eller utan inloggning:

• Fullständig modell med möjligheter till nedsparning av upprättade kalkyler i Trafikverkets system kräver användarkonto och behörighet

• Öppen men begränsad version, tillgänglig på http://webapp.trafikverket.se/klimatkalkyl/

• Kalkyler kan sparas till fil oavsett inloggning eller öppen version

• Klimatkalkyler för samma objekt eller åtgärd läggs i en kalkylmapp för att underlätta uppdateringar och jämförelser

• Rapporter kan skapas i excel eller pdf

• Översyn av LCA-data utifrån EPDer

‒ Revidering av emissionsfaktorer: 37 uppdaterade, 11 nya

• Nya och uppdaterade schabloner för resursanvändning

‒ Uppdatering av 41 byggdelar, 18 nya

‒ Uppdatering av 27 typåtgärder, 5 nya

• Transport av material från fabrik till byggarbetsplats inkluderas

• Grafiska förbättringar

Nyheter i Klimatkalkyl version 7.0

• Alla material har nu per default en transport till byggarbetsplatsen (modul A4).

• Utsläppsberäkningarna baseras på transporttyp, avstånd, bränsle (emissionsfaktor), bränsleförbrukning och fyllnadsgrad.

• Avstånd, bränsle och i viss mån transporttyp kan justeras av användaren.

• De viktigaste materialtransporterna kan justeras redan i guiden och längst ner i öppen kalkyl. Alla materialtransporter kan justeras i den byggdel där de ingår

• Alla underlag för beräkningarna redovisas transparent under fliken

”modell”

Materialtransporter i Klimatkalkyl

Antaganden och resultat för transporter i olika byggdelar

redovisas i modellfliken:

Möjlighet att ändra transporter i

öppnad kalkyl:

Frågor framöver

39

• Mottagande av EPDer

(mottagandekontroll, tydlig

information, samordning med andra aktörer etc.)

• Fortsatt utveckling/förbättring av Klimatkalkylmodellens

användbarhet och innehåll

• Möjlighet till digitala dataflöden

Tack för visat intresse!

40

• Information om Trafikverkets klimatkalkylmodell finns på webben:

• www.trafikverket.se/klimatkalkyl

• Frågor?

EPD – vad är det?

Sebastian Welling, EPD International Klimatkrav och Klimatkalkyl

2020-06-09

to help and support organizations to communicate

the environmental performance of their products (goods and services) in a credible and

understandable way.

”

The International EPD ^® System – Vårt mål

Ett internationellt nätverk

EPD:er finns inom många olika produktområden

935 Construction Products

138 Food & Beverage Textile, footwear & 80

apparel

60

57 27

Vehicles &

transport equipment

24

Machinery

&

equipment

23

Electricity, steam &

fuels

21

Chemical products

15

Infrastructure

& buildings

14

Services

22

Metal, mineral

& glass products

Efterfrågan och tillämpningar

Tre typer av miljökommunikation

Type I Ecolabels

Type II

Self-declared claims

Type III

Environmental product declaration

ISO 14024 ISO 14021 ISO 14025

● Möjligt baserad på livscykeltänket

● Pekar på det bästa alternativet i en produktkategori

● Tröskelkriterier

● Tredjepartsgranskad

● Flera kriterier

● Upprättad av tillverkaren

● Vanligtvis baserat på enskilda miljökriterier

● Ingen verifiering

● Inga tröskelkriterier

● Exempel: "återvunnet innehåll, biologiskt nedbrytbart”

● Baserad på livscykelanalys

● Analogi: Näringsfakta

● Tredjepartsgranskad

● Registrerat varumärke

● Deklaration av

miljöprestanda; en EPD innebär inte någon miljömässig fördel

Källa: CIRAIG, 2013 - Examples were modified

Too many numbers

Numbers impossible to

understand

You can get any result you want with LCA Doesn’t

cover everything

Too many initiatives – not

comparable

Harmonisering av beräkningsregler för LCA

Complimentary (c)-PCR Product Category Rules

EN 15804/ ISO 21930 General Programme Instructions

ISO 14025

ISO 14040/ ISO 14044

ISO 9001 / ISO 14001

EN15804:2012+A2:2019

CEN Standard är grunden för alla byggprodukt PCR: er i EU för harmonisering

PCR Construction Products PCR 2019:14 v1

Implementering av EN15804:2012+A2:2019 (+ ISO21930) inom The International EPD ^® System

Skillnader A1 > A2:

 Modul C och D obligatoriskt (i de flesta fall)

 EPD-rapporteringsformat

– Ny uppsättning av miljöindikatorer, inklusive 4x GWP-indikatorer

– Ytterligare miljöinformation

 LCIA uppdaterad (kopplad till PEF-utveckling)

 Ytterligare krav på projektrapport – Bedömning av datakvalitet

– Ytterligare indikatorer, inklusive toxicitet,

ska beräknas men inte inkluderas i EPD

Complimentary (c)-PCR Product Category Rules

EN 15804/ ISO 21930 General Programme

Instructions ISO 14025 ISO 14040/ ISO 14044

ISO 9001 / ISO 14001

+ c-PCR Alla EPD enligt c-PCR

Inkl. funktionell enhet (cradle-to-grave + modul D)

PCR 2019:14 Ingen c- PCR?

EPD deklarerad enhet Alla scopes utom cradle-to-grave och modul D

Den funktionella enheten representerar den kvantifierade prestanda för ett produktsystem för användning som referensenhet för LCA-studien. En funktionell enhet består av en funktion, en kvantitet, en varaktighet och en kvalitet.

Den deklarerade enheten används istället för en funktionell enhet när produktens exakta funktion på byggnadsnivå inte anges eller är känd, eller när LCA inte täcker en full livscykel.

Hierarki av standarder och andra dokument

LCA och övrig data

Lägg in i

EPD-format Granskning Registrering publicering

Framtagning av en EPD

Förverifierade LCA-verktyg – lösningen för förenklade datainsamling och LCA-beräkning

För branschorganisationer som vill förenkla utvecklingsprocess av EPD:er för sina medlemmar.

 Enskilda företag använder EPD-process certifiering Förverifierad LCA-verktyg

 Kopplat till referens PCR – Välj från PCR-biblioteket.

 Levererar korrekt LCA-utgångsdata:

– Inmatade primärdata behöver extern verifiering;

– Generiska data är förverifierade.

 LCA-beräkningar baseras på förverifierade modeller.

 LCA-resultatet är inte i EPD-format, men kan vara ett alternativ.

 PCR:s ytterligare (kvalitativa) krav ingår inte i ett förverifierat EPD-verktyg.

Om data matades in korrekt!

Oberoende verifiering av slutliga EPD: er obligatoriska

före registrering

Org. X

.pdf .xml

EPD Intl. AB

International EPD System cloud

LCA verktyg

LCA verktyg:

• Generiska data granskade

• EPD granskning behövs

EPD verktyg

EPD verktyg:

• Process verifierad

• All data verifierad

• För närvarande en lösning för en organisation

• Alternativ: LCA

programvara/modelleverantör och modellen verifierad

Org. X

LCA konsult

SimaPro, GABi

Construction Product Directive CE-marking,/DoP, PEF EN15804:2012+A2:2019

Global Agreements EPD in BIM – ISO22057

Industry Agreements InData – ILCD + EPD (+)

B2B Agreements

Automatisering och digitalisering av EPD processen

…

Överföring av information från pdf- till xml-filformat

Overview of a dataset

https://data.environdec.com/

International EPD ^® System – Data hub

EPD – det är det!

Tack för intresset!

Utbildningspaket för

konsulter och entreprenörer

Maria Larsson

Klimatspecialist Investering maria.larsson@trafikverket.se

57

58

Klimatkrav?

PM Reducerad klimatpåverkan?

Klimatåtgärder?

Klimatkalkyl?

EPD?

Utgångsläge?

59

Klimatkrav?

PM Reducerad klimatpåverkan?

Klimatåtgärder?

Klimatkalkyl?

EPD?

Utgångsläge?

Hur gör man, vad ska det användas

till och vem ska göra vad?

Pr ojekt ledare Miljöspecialist T eknikspecialist Kon sult E ntrepre nör

Klimatutbildningar

Introduktion

Projektledare Miljöspecialister Teknikspecialister

Klimatkrav PM Reducerad klimatpåverkan

Klimatkalkyl Uppföljning av

klimatmått

Energi och klimat i projekt www.trafikverket.se

61

• Introduktion till Trafikverkets klimatarbete (ca 21 min)

• Klimatkrav och åtgärder (ca 18 min)

• Procentuellt klimatkrav – så här tar du fram ett förslag (ca 18 min)

• PM Reducerad klimatpåverkan (ca 18 min)

• Klimatkalkyl (ca 35 min)

Introduktion

62

• Roller och arbetsuppgifter

• Infrastrukturens påverkan

• Minskad klimatpåverkan

• Verktyg och styrmedel

Klimatkrav och åtgärder

63

• Krav i investeringsprojekt mindre än 50 miljoner kronor samt i projekt utan

klimatkalkyl från planläggningsskede

• Krav i investeringsprojekt större än 50 miljoner kronor

• Rättesnören för minskad klimatpåverkan

• Exempel på åtgärder

Procentuellt

klimatkrav – så här

tar du fram ett förslag

64

PM Reducerad klimatpåverkan

65

• PM-mallar

• PM som beslutsunderlag

• Innehåll i PM

• Gör ett bra PM

Klimatkalkyl

• Klimatkalkylmodellen

• Egen granskning

66

Inte ett

enmansjobb

67

Planläggning FU Entreprenad Produktion

Val av sträckning Konstruktion

Materialval

Teknik Mass-

hantering Logistik Energislag Anpassningar i plan,

profil, längd, storlek, typåtgärd…

Spara naturmiljöer

Beställare Utförare

Projektledaren Driva på och fatta beslut, dokumentera och rapportera

Samordnande miljöspecialist Texter till

upphandling, löpande stöd,

mottagningskontroll Teknikspecialist Granska och bedömda åtgärdsförslag

Konsulter

Framtagande av PM, klimatkalkyler, åtgärdsförslag och förslag på

klimatkrav

Entreprenörer Minskad

klimatpåverkan enligt avtal, samt framtagande av PM och

klimatdeklaration

Tack!

Klimatkrav på infrastruktur

Informationstillfällen för kommuner och regioner

72

Camilla Kahn Sebastian Arneland

Camilla.kahn@trafikverket.se Sebastian.arneland@trafikverket.se

Regeringsuppdrag

• Regeringsuppdrag för information och kunskapshöjande insatser inom klimat

• Målet med delprojektet: Att fler kommuner och regioner ska ställa klimatkrav i upphandlingar genom kunskapshöjande åtgärder

• Tre tillfällen

• Övergripande arbete

• Fördjupning i klimatkrav

• Klimatkalkyl

73

Inför informationstillfällena

74

• Intervjua olika kommuner och regioner om arbete med klimatkrav och svårigheter

• Möte med upphandlingsmyndigheten

Beprövade, likartade och rimliga krav

Intresse för klimatkalkylmodellen

Informationstillfälle 1

75

• Varför ställer Trafikverket klimatkrav

• Trafikverkets klimatmål

• Hur arbetar Trafikverket med att ställa klimatkrav i upphandlingar

Informationstillfälle 2

76

• Materialkrav och drivmedelskrav

• Bonus och vite

• Uppföljning av kraven och EPD

Informationstillfälle 3

77

• Användningsområden klimatkalkyl

• Demonstration av verktyget

Erfarenheter

78

• Stort intresse att ställa klimatkrav

• Utbyte kommuner i mellan

• Svårigheter med uppföljning

Mer information och fortsättning

79

• Inspelade versioner finns på trafikverket.se

• Frågor kan skickas till klimatkalkyl@trafikverket.se

• Förslag på ytterligare information tas gärna emot

Tack!

80

Genomföra åtgärder – planering och projektering

Anläggningsforum  samsyn i branschen

Vägledningen

• Besparingspotentialer (CO ₂ e), kostnadseffekter, förutsättningar/begränsningar i regler

• Baserat på åtgärdsexempel från utförda projekt

www.trafikverket.se sök på ”klimatförbättringar”

TRV publ 2020:095, finns även som SBUF-rapport

2.1. Samverkan i leverantörskedjan

2.2. Beaktande av bygg- och trafikemissioner i linjeval för väg 2.3. Beaktande av anläggnings-/byggdelar i linjeval för järnväg 2.4. Användning av Geokalkyl i linjeval

2.5. Alternativ konstruktion - träbro 2.6. Alternativ konstruktion - kolfiberbro

2.7. Optimering av logistik för masshantering

2.8. Återanvändning av jordmassor som fyllnadsmaterial 2.9. Stabilisering/solidifiering av muddermassor

2.10. Dimensionering och val av bindemedel för K/C-pelare 2.11. Betongpålar med högre lasttagning

2.12. Injekteringsbruk med högre vct

2.13. Användning av geonät för minskad överbyggnadstjocklek 2.14. Ersättning av bankpålning med lättfyllnadsbank

2.15. Minimering av andel cementklinker i betong 2.16. Ersättning av nätel med solceller

2.17. Ersättning av konventionella armaturer med LED

2.18. Användning av adaptiv styrning av vägbelysning

1. Samverkan i leverantörskedjan

Här kommer några exempel:

Råd och vägledning

• Säkerställ förmåga att samarbeta och kommunicera, fokusera på långsiktiga relationer

• Skapa medvetenhet och ömsesidigt

beroende mellan parterna med processer och tydliga incitament

• Säkerställ återkoppling och dialog mellan parterna, så tidigt som möjligt

• Starkt ledarskap som legitimerar samarbete

Viktigt att tänka på

• Uppmaningar som ”ifrågasätt de vanliga lösningarna”, ”arbeta på ett nytt sätt” kan uppfattas som jobbiga och skapa osäkerhet kring vilka risker som är förknippade med nya material och metoder

• Trafikverket uppmanar till samverkan och att utmana dem i att utveckla nya arbetssätt och metoder

• Bygg- och anläggningssektorn har gemensamt skrivit under på att samverka för att klara

klimatneutralitet till 2045

2. Beaktande av bygg- och trafikemissioner i linjeval för väg

• Beakta utsläpp från trafikering i linjeval

• Linjeval endast baserade på utsläpp i anläggningsskede riskerar leda till betydligt större utsläpp under projektets livslängd

• Väglängd ofta mer betydande än lutning

4. Användning av Geokalkyl i linjeval

• Analysera olika alternativ för att tidigt se kostnader och klimatpåverkan i olika sektioner, val av förstärkning, masshantering etc.

• Ger bättre underlag för kommande steg i planeringen

www.trafikverket.se

Sök på ”Geokalkyl”

5. Alternativ konstruktion - träbro

• Träbroar är speciellt lämpliga för GC-broar

• Kan har kortare livslängd än betongbro

• Byggtid kan kortas genom

möjligheten att bygga bron och

lyfta på plats

11. Betongpålar med högre lasttagning

• Ca 50 % färre pålar

• Ifrågasätt standardlösningar, sök innovativa lösningar

• Materialkostnadsvinsten inte störst utan arbetstiden

som förkortades med 500 dagar

14. Ersättning av bankpålning med lättfyllnadsbank

• Bank med cellplast kan minska behov och transporter av krossmaterial, minskar behovet av pålar, bidrar till att mindre yta mark behöver tas i anspråk

• Leverantören ska ha EPD

• Andra lättfyllnadsmaterial som lättklinker och skumglas möjligen än mer

klimatsmarta alternativ

16. Ersättning av nätel med solceller

• Beakta hela livscykeln där även produktion av solceller ska ingå och jämför med de energislag solcellerna ska ersätta

• Ca 1 000 kWh per installerad kWp och år

Ökande verkningsgrad

• Behov av extra yta (vägplan)

• Nyttja t ex bullerskyddsskärmar

Åsa Lindgren, Trafikverket asa.lindgren@trafikverket.se

010-123 73 65

• Vad ska ingå i nästa upplaga av vägledning?

• Vem vill bidra med exempel?

Hör gärna av er!

Tack!