Klimatkalkyl, en konceptstudie
Elsa Stark
Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Klimatkalkyl- en konceptstudie
Elsa Stark
i
Förord
Programmet samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet är en tvåårig utbildning som avslutas med en verksamhetsförlagd utbildning samt ett kortare examensarbete under sista året. Från vecka 4 till och med vecka 13 genomfördes den verksamhetsförlagda utbildningen på AFRY. Halva tiden på avdelningen för Infrastruktur och klimat och andra halvan på Geoteknik.
Under tiden på infrastruktur och klimat fick jag arbeta lite med klimatfrågan och använda mig av Trafikverkets klimatkalkylmodell. Därför var det inte svårt att tacka ja när frågan kring
examensarbete dök upp. Examensarbetet innefattar en konceptstudie samt förslag på framtida framtagande av ett verktyg som kan hjälpa de som arbetar med klimat att spara tid och ta fram siffror på sparat koldioxidutsläpp.
Jag vill tacka Karl Wikberg, Miljöingenjör och klimatspecialist och Johan Westling, uppdragsingenjör samt Jeanette Lindbäck, gruppchef klimat och infrastrukturplanering för den hjälp och stöttning jag fått samt att jag fått skriva mitt examensarbete på AFRY.
Elsa Stark Luleå, juni 2020
ii
Sammanfattning
Klimatkalkylmodellen används i infrastrukturprojekt för både väg- och järnväg och tillhandahålls av Trafikverket. Verktyget är online baserat och uppdateras en gång per år. Hur vida en klimatkalkyl ska genomföras eller inte i projekten förhandlas fram i avtalen som skrivs mellan Trafikverket och AFRY.
Klimatkalkylen resulterar i en sammanställning av samtliga typåtgärder och byggdelar som används och deras utsläpp beräknat i koldioxidekvivalenter. Utöver detta summeras även den totala
användningen av bland annat asfalt med bitumen och diesel. Den totala sammanställningen presenteras i både koldioxidekvivalenter och energiförbrukning som presenteras i gigajoule.
Med hjälp av denna sammanställning önskas ett verktyg tas fram för att underlätta uträkningar i klimatprojekt för att minska klimatutsläppen. Verktyget ska underlätta för konsulterna i sitt arbete att ta fram exempelåtgärder för att minska utsläppen ifrån projektet.
Rapporten tar upp den konceptstudie som gjorts och tar fram exempel på hur framtagandet hur ett sådant verktyg kan se ut och rekommenderar AFRY att fortsätta med arbetet att ta fram detta.
iii Innehållsförteckning
Inledning ...1
Bakgrund ...2
Syfte ...4
Mål ...4
Avgränsningar ...4
Metod ...5
Genomförande ...5
Resultat ... 11
Diskussion ... 15
Slutsats ... 15
Referenser ... 17
Bilagor ... 18
1
Inledning
Arbetet som presenteras är ett examensarbete som skrivs på AFRY i Luleå och omfattar 7,5 högskolepoäng på Samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Det var även här som den verksamhetsförlagda utbildningen genomfördes under vårterminen under 10 veckor.
Arbetet kommer även denna gång genomföras under 10 veckor men med 20 arbetstimmar per vecka och kommer resultera i en färdig rapport.
Projektet innefattar en konceptstudie gällande Trafikverkets verktyg Klimatkalkyl som senare kommer kunna användas i framtagandet av en kalkylator som AFRY ska kunna använda sig av i framtida projekt. Kalkylatorn ska använda sig av de rapporten som klimatkalkylen resulterar i när den är färdig för att sedan kunna lyfta fram vilka parametrar som kan komma att spela stor roll i projektet och vilka små förändringar som kan genomföras för att minska klimatutsläppen i projekten.
2
Bakgrund
Klimatkalkylen introducerades under 2013 i samband med att Trafikverkets arbete med förslag inför den nationella transportplanen samma år. När Klimatkalkylverktyget släpptes första gången och fram till version 3.0 (2015) var verktyget baserat i Excel. Verktyget har sedan start alltid haft samma syfte att på ett så effektivt och konsekvent sätt få fram vad infrastrukturen har för klimatpåverkan och energianvändning samt att detta ständigt ska förbättras och följas upp. Viktigt är också att det på ett enkelt sätt ska kunna redovisas resultat av de åtgärder som genomförts (Trafikverket, 2015).
Att Trafikverket väljer att implementera ett verktyg för att beräkna infrastrukturens klimatpåverkan genomförs går helt i linje med den nya klimatlag som trädde i laga kraft den 1 januari 2018.
Klimatmålet innefattar information kring hur Sveriges framtida regeringar ska arbeta med klimat bland annat genom att var fjärde år skapa en handlingsplan för att redovisa hur de satta klimatmålen ska uppnås. Även en klimatredovisning ska presenteras i stadsbudgeten. Klimatmålen innefattar bland annat att vid år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, målet är att senare även kunna ha negativa utsläpp (Naturskyddsföreningen, u.d).
I målet ingår även delar som berör transportsektorn och på Trafikverkets hemsida går att läsa följande: ” Som etappmål på vägen dit ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg som ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter, minska med 70 procent senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010” (Trafikverket, 2018). Det sätter krav på Trafikverket och det är viktigt att veta hur stor påverkan samtliga projekt har. I Figur 1 Infrastrukturens påverkan fram till 2045 ses hur Trafikverket planerar att minska sina mål för infrastrukturen och dess påverkan på klimatet. Målet är uppdelat i olika etapper vilket ställer olika högra krav på de som arbetar i de projekt Trafikverket har hand om, vilket illustreras i figuren nedan.
Figur 1 Infrastrukturens påverkan fram till 2045
3 I år (2020) lanseras version 7.0 och verktyget är numera onlinebaserat mot för tidigare Excelfil.
Projekt som är större än 50 miljoner kronor har Trafikverket nu krav på att en klimatkalkyl ska upprättas. Klimatkalkylen upprättas inte bara en gång under ett projekt utan det görs en ny i varje fas. De olika faserna ser olika ut och beskriver de olika delarna av projektet som ska genomföras.
Som Sveriges största upphandlare inom infrastrukturprojekt ligger ett stort ansvar hos Trafikverket.
De i sin tur måste sätta krav på konsulter, entreprenörer och leverantörer för att minimera miljöpåverkan i alla skeden. Olika krav gäller i olika projekt och det är ofta billigare att bygga på klimatsmarta projekt. Små projekt, alltså de projekt som är projekterade att ligga under 50 miljoner kronor ställs inga krav på att genomföra en klimatkalkyl, utan har mer direkta krav på material och bränsleåtgärder för att minska sin klimatpåverkan. Större projekt har krav att genomföra
klimatkalkylen under flera tillfällen under projektet där resultatet ofta redovisas i ett PM.
(Trafikverket, 2020)
50 miljonersgränsen beror på den regionala och nationella planen som satte samma gräns för namngivna projekt. Gränsen har senare ökat till 100 miljoner, men då Trafikverket anser att en investering på 50 miljoner fortfarande är mycket pengar har de valt att behålla den tidigare gränsen då klimatpåverkan även brukar följa storleken på projekt. Kort sagt kan man säga att stora projekt alltså ska räkna på sin klimatpåverkan och sedan själva komma på sätt att minska den. (Trafikverket 2020)
Det finns riktlinjer för hur arbetet med klimatkalkylen ska följas, detta går att läsa i finns att läsa i riktlinjen TDOK 2015:0007 ”Klimatkalkyl för infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv” skriven av Trafikverket 2018.
Idag arbetar många med klimatkalkylverktyget då klimat är en naturlig del av Trafikverkets upphandlingar. Många av de kalkyler som upprättas håller god kvalité som ger rättvisa bilder av klimatpåverkan i respektive projekt, detta menar John Norberg som arbetar som utredare på
Trafikverket. I och med att denna goda kunskap är utbredd är det om än viktigare att kunna sticka ut som konsult. Med denna kalkylator kommer tid kunna sparas in och där igenom även prissättning på projekt kommer kunna gå ner.
Denna rapport kommer ta fram ett grundkoncept för att få fram ett verktyg till AFRY som kan användas för att ta fram mindre parametrar som kan spela roll i projekten längre fram. Verktyget kommer kunna göra det enklare för de som arbetar med klimat att visa med siffror vilken skillnad små åtgärder kan göra. Det är här viktigt att ta fram ett koncept som ska fungera trots de
uppdateringar som kontinuerligt sker med Trafikverkets verktyg.
4 Genom rapporten kommer intervjuer med handledare och utredare från Trafikverket redovisas samt förslag på hur detta verktyg kan komma att byggas upp för att få ut de detaljer som är önskvärt.
Syfte
Syftet med examensarbetet är att skapa en koncetpstudie för framtagandet av ett verktyg som kan användas i framtida arbeten med klimatkalkylmodellen.
Mål
Examensarbetet innefattar en konceptstudie samt ett framtagande av koncept för en framtida kalkylator. Målen är indelade i tre delar som presenteras nedan.
1. Ge en djupare inblick i klimatkalkylmodellen
2. Skapa ett arbetsverktyg i Excel på basnivå
3. Beskriva vad som kan vidareutvecklas i det framtaga verktyget
Avgränsningar
För att inte arbetet ska bli för stort har fokus legat på att skapa en konceptstudie gällande hur ett verktyg som kan appliceras tillsammans med en färdig klimatkalkyl, samt hur detta kunnat hjälpa vid utvärdering av vilka åtgärder som kan genomföras för att minska klimatpåverkan i större projekt.
Senare i projektet vid vidare djupdykning i de olika funktionerna i Excel har några av dem prioriterats bort, likaså vissa av de önskemål som lades fram i början av projektet. Detta för att avgränsa arbetet då uppbyggnaden av kalkylatorn hade tagit för lång tid.
5
Metod
Grunden till uppstarten av arbetet baserades endast på en frågeställning. Frågeställningen kommer ifrån den handledare tillsammans med kollegor som arbetar med att ta fram klimatkalkyler i olika projekt. För att få in rätt information intervjuades handlaren på AFRY tillsammans med en kollega som arbetar tillsammans med klimatfrågor och därigenom också tar fram många klimatkalkyler.
Därefter fattades ett beslut att endast genomföra en konceptstudie samt ta fram ett förslag på hur ett eventuellt framtida verktyg hade kunnat se ut för att tillgodose de behov som fanns.
Genomförande
-Intervju med Handledare
I uppstarten av examensarbetet genomfördes en uppstartsintervju med de två personer ifrån AFRY som kommit på projektförslaget till examensarbetet. Under mötet staplades önskemål upp kring vad det verktyg som kommer tas fram ska innehålla. Här fick tankar gå högt och lågt med syftet att endast att få igång idéer kring hur arbetet hade kunnat komma att se ut och vad det kunnat resultera i. Under detta möte fastställdes även vem som hade kunnat agera handledare under arbetets gång.
Några veckor senare genomfördes ännu en intervju för att få grepp av vad kalkylatorn önskas innehålla och stämma av det projektdirektiv som skickats in. Frågorna återfinns i Bilaga 1, och intervjun genomfördes med handledare på AFRY som arbetat med att göra klimatkalkyler under en längre period. Intervjun berörde diverse ämnen som behövs i framtagandet av verktyget för att göra det så enkelt, men konkurrenskraftigt, som möjligt. Frågorna hade varierad karaktär och försökte lyfta fram utmaningar med att ta fram denna typen av verktyg men också vad den hade kunnat hjälpa till med. Det var även viktigt att få fram de delar som kanske inte används så ofta i den befintliga klimatkalkylen eller som kanske saknas, se Bilaga 1. Intervjufrågorna valdes ut för att fylla de luckor som existerade vid den tiden som intervjuerna genomfördes.
Intervjuerna användes som metod för att samla in information gällande önskemål, framtida visioner och till framtida avstämningar av arbetet. Önskemålen kunde sorteras ut och tre av de mål som sattes upp kunde användas senare i arbetet.
-Intervju med Trafikverket
För att besvara frågorna gällande Klimatkalkylverktyget kontaktades Trafikverket genom deras frågeformulär på hemsidan. Frågorna besvarades sedan av John Norberg som arbetar som utredare på Trafikverket i Solna och som hjälper till i lanseringen av den nya versionen av klimatkalkylen som släpps i juni 2020. Detta genomfördes även för att kunna få en ide om hur den befintliga
6 klimatkalkylen kan komma att utvecklas i framtiden samt hur Trafikverket ser på kvalitén på de kalkyler som görs i de olika projekt som är igång och ifall dessa följs upp. Frågor återfinns i Bilaga 2.
Frågor gällande andra länders arbete med klimatfrågor ställdes till John för en avstämning av andra länders uppfattning av klimatfrågan samt i vilket stadie de arbetar med dem. Mer information kring hur andra länder arbetar med klimatfrågan finns i kapitlet nedan, dessa frågor finns att läsa i Bilaga . Intervjun användes som en metod för informationsinsamling och avstämning av information som intagits på annat vis.
-Finns det liknande arbetsmetoder i andra länder?
Klimatkalkylen är en viktig del i infrastrukturprojekt och finns med som en naturlig del i många av de upphandlingar som görs i Sverige. Om liknande metoder finns i andra länder där klimatfrågan är en viktig del kan det finnas en lösning på hur en kalkylator eller hjälpverktyg hade kunnat se ut. Tanken att det ska finnas ett liknande verktyg i exempelvis de närliggande grannländerna är inte helt utesluten och att få in information utifrån andras tankar och idéer är välkommet.
Norska motsvarigheten till Trafikverket, Statens vegvesen, danska Vejdirektoratet och finska Väylävirasto respektive hemsida har granskats för att hitta information kring hur grannländerna arbetar med klimat i infrastrukturprojekt. Utöver en manuell sökning på de olika ländernas hemsidor skickades även en fråga till John på Trafikverket. I det mail som skickades tillbaka visade det sig att både Norge och Finland använder sig av egna system, men också att Nederländerna använder sig av ett verktyg för att räkna på klimatpåverkan i sina projekt enligt J. Norberg (personlig kommunikation, 15 maj 2020).
Det som skiljer dessa system från den svenska klimatkalkylen är de schabloner som används för att få fram resultatet. I det svenska verktyget används schabloner som gör att den kan användas i ett tidigare skede när det fortfarande är osäkert hur byggprocessen kommer gå till. Detta gjorde att de övriga ländernas lösningar inte kommer användas och jämföras med Trafikverkets klimatkalkylmodell och kommer inte heller behandlas i rapportens senare delar.
-Hur är klimatkalkylen uppbyggd?
Under alla typåtgärder och byggdelar finns det information kring hur dessa är uppbyggda samt vart de brukar finnas representerade ute i verkligheten. Information kring vart den data som används hämtas ifrån samt summeringar av uträkningar gällande klimat och energi hittas även den under informationen för respektive byggdel. Även uträkningarna för att räkna ut vad byggdelen eller typåtgärden har för utsläpp finns att se och de värden som används i dessa.
7 Värt att notera är att de olika värdena har olika årtal efteråt. Årtalet står för varje byggdels livstid och varierar beroende på material. I varje typåtgärd finns olika byggdelar vilket resulterar i olika årtal per byggdel, vilket gör det svårt att kunna räkna ut livstiden för en hel konstruktion. Detta hade vart en parameter som hade varit intressant att undersöka för att vid senare tillfälle integrera i kalkylatorn, men då detta inte anses var en högt prioriterad del i arbetet kommer detta inte finnas med i den första versionen av det nya verktyget.
För att kunna få fram det som är mest intressant ses alla delar i kalkylen över för att kunna ta fram de värden som är genomgående i de flesta byggdelar och typåtgärder. Här väljs några av de viktigaste ut för att se vad det är som kan medföra största skillnaden för de totala utsläppen. För att inte missa de viktigaste delarna som Trafikverket kommer vara mest intresserade av kommer samtliga byggposter behöva gås igenom.
-Uppbyggnad av kalkylatorn
Utkastet för kalkylatorn önskas kunna läsa in den färdiga klimatkalkylen som kan hämtas från
Trafikverkets egen modell på det första bladet i Excel. På andra bladet var grundtanken att Excel själv ska kunna plocka ut exempelvis diesel från de typåtgärder och byggdelar som innehåller detta för att kunna summera totala mängden i en tabell. Tabellen hade kunnat innehålla användningen av armering, cement, platsgjuten betong och beläggning. I senare versioner hade tabellen kunnat uppdaterats med andra element som kan vara intressanta för respektive projekt.
På samma blad finns lämpligen en tabell med omvandlingssiffror. Tabellen kan förslagsvis innehålla data för att göra omvandlingar och se hur mycket koldioxidekvivalenten kan minskas om exempelvis dieseln byts ut mot miljödiesel. Dessa omvandlingar kan hämtas från olika webbplatser och kan då uppdateras i takt med att siffrorna förändras. Dieselpriserna kan då hämtas från en trovärdig källa.
Uppbyggnaden av denna form av kalkylator kräver en stor arbetsinsats och tidsinvestering. Mycket beror på att alla de funktioner som finns i Excel kan kombineras på flera olika sätt för att få fram det resultat som efterfrågas. Funktioner som ”vlookup”, ”if” och ”sum” hade varit intressanta i detta fall.
Även den nya funktionen ”xlookup” som endast finns i den senaste versionen av Excel hade kunnat vara användbar. Det dessa funktioner gör är att de antingen kan söka rätt på ett värde som finns i den tabell du väljer att markera, skapa förhållanden mellan olika värden eller summera värden i markerade celler.
Men för att kunna få till de funktioner som önskas finnas i det nya verktyget behöver nya kunskaper läras in, vilket har gjorts via digitala källor. Det finns många onlinekurser i hur de olika funktionerna i Excel hade fungerar och hur de kan sättas ihop. I detta fall hade flera kommandon behövt
8 kombineras med varandra. Det viktigaste att ha kvar i åtanke när kalkylatorn byggs är dock att den ska vara enkel att förstå för alla som ska använda den samt att den är enkel att göra om för att den ska fortsätta vara aktuell efter att den årliga uppdateringen har kommit. En annan funktion som hade varit önskvärd är att kunna kombinera flera klimatkalkyler samtidigt i kalkylatorn om det skulle behövas.
-Excel och dess funktioner
Genom att skapa en koppling mellan en specifik mapp på datorn som Excel hämtar in information ifrån för att göra beräkningarna som önskas, behöver inte den framtida användaren skapa nya kopplingar mellan filen och den nya kalkylen. Skulle denna lösning inte fungera finns det andra funktioner som gör det enkelt att flytta över det arbetsblad från den färdigställda klimatkalkylen till verktyget för att den ska kunna användas. Även dessa är enkla att använda och kräver endast ett fåtal klick med datormusen.
För att kunna nå det önskemål som sattes upp för att få det utseende samt funktionerna som önskats behöver den data som finns i kalkylbladet behandlas och sökas rätt på ett enkelt sätt, vilket kan göras på många olika sätt. Många av de funktioner som finns inlagt i Excel fungerar för att leta upp
information som är formade som en vanlig tabell. När klimatkalkylen är färdig resulterar den i en Excelfil som innehåller rader med mycket innehåll. Raderna är minimerade och kan vecklas ut med ett plus i kanten, se Figur 2 Uttagen rapport.
Figur 2 Uttagen rapport
När respektive källa viks ut får användaren mer information kring respektive post. Här finns information kring vad som varje byggdel och typåtgärd har för bakomliggande information som påverkat dennas koldioxidekvivalentsutsläpp. Exempel på detta kan ses i Figur 3 Berg Fall B fyll, där
9 fliken för posten är utvecklad. Här står alltså all information som kan tänkas behövas för att kunna skapa en kalkylator för att räkna ut dieselanvändningen. Det kan vara en variant på hur data gällande de poster som önskas redovisas samlas in. Att samla in data på det här sättet är något omständligt och det kan bli svårt att skriva en formel som kommer fungera för alla kalkyler man väljer att läsa in i Excelfilen. Det kan också bli ett krångligt sätt att använda om Trafikverket gör om de rapporter som går att hämta ut när klimatkalkylen är klar.
Figur 3 Berg Fall B fyll
-Att skiva in all information manuellt
För att få alla funktioner att fungera behöver mycket information skrivas in manuellt i Excel.
Informationen är den som finns i klimatkalkylen för att ta fram olika byggdelar och typåtgärders påverkan på klimatet. Dessa funktioner och ekvationer är långa och krångliga samt kräver ekvationsomvandlig för samtliga värden för att få fram just de värden som eftersöks. Detta är en uppgift som är tidskrävande, både när det kommer till att skriva in ekvationerna på rätt sätt men också att föra in dem som Excel förstår och kan använda för att göra sina beräkningar.
Detta kommer kunna användas för att bygga upp det framtida verktyget och kan anpassas efter nya uppdateringar i Trafikverkets egen modell. Att söka efter de variabler som ändrats kommer dock bli svåra att söka efter i samband med de nya uppdateringarna som sker. Varje juni uppdateras
modellen från Trafikverket där viss ingående data kan förändras i beräkningarna. Beroende på hur dessa läggs in i Excel kommer det vara olika svårt att ändra detta i efterhand. Detta kan dock vara den varianten som är enklast att ändra i efterhand beroende på hur det skrivs in i modellen.
10 Tidigare utkast av kalkylatorn som undersöks i detta arbete har bland annat inneburit metoden ovan.
Denna metod kan innebära risker då det är svårt att skriva in ekvationerna på rätt sätt och det är enkelt att missa något. De kan också vara ganska svåra att följa och det är olika enheter som görs om under arbetets gång. Se Figur 4 Formler Brunn för exempel för hur beräkningen går till och hur en formel kan vara uppbyggd för en byggdel. Bilden visar hur det ser ut när användaren är inne i den öppna versionen, vilket är en version som är tillgänglig för alla.
Figur 4 Formler Brunn
Uträkningarna för de typåtgärder som finns i klimatkalkylen är betydligt längre då varje byggdel i typåtgärden räknas med för att räkna ut den totala klimatpåverkan respektive del har.
Det hade antagligen gått att lägga in de olika typåtgärderna som finns i ett eget blad och sedan skriva in vilka byggdelar som tillhör vilken typåtgärd för att göra det enkelt. Skulle vissa värden ändras i byggdelarna så kan de enkelt bara ändras i byggdelen själv istället för på två olika ställen. Detta hade även det dock tagit mycket tid att skriva in manuellt då alla typåtgärder hade behövt att gås igenom efter att samtliga byggdelar skrivits in och omvandlingar gjorts.
11
Resultat
För att få in den informationen som önskas från den färdiga klimatkalkylen kan göras på många olika sätt. Den föreslagna metoden bygger på att Excelfilen kopplas ihop med en mapp som användaren själv väljer på sin egen dator. All information som finns sparad i klimatkalkylen behöver inte finnas med för att få fram de önskade resultaten och kan därför plockas bort i själva importen. Det finns flera olika sätt att hämta data från den rapport som klimatkalkylen genererar. Nedan listas två olika tillvägagångssätt.
Tillvägagångssätt 1:
Men för att importera den data som önskas behöver den första kopplingen till Excel göras. För att kunna genomföra detta öppnas kalkylatorn. I fliken för ”Data” väljs alternativet för att ”Hämta data”,
”Från fil” och till sist ”Från mapp”. Här är det viktigt att den mapp som väljs endast innehåller de filer som ska behandlas i kalkylatorn. Ska de inte behandlas samtidigt, behöver övriga kalkyler flyttas.
Valet att läsa in filer från en mapp istället för att läsa in dem ifrån en varsin fil är då det är enkelt att dra in nya filer i mappen och ta bort de filer som inte längre behöver vara med samt att sökvägen för att hitta filerna inte behöver ändras.
När detta steg är gjort tas den data bort som inte är nödvändig för att genomföra det som ska tas fram i detta fall. För att göra detta används Power Query Editor- verktyget som finns inbyggt i Excel från början, se Figur 5 Power Query Editor verktyget. I verktyget tas överflödig information bort från tabellen och endast de binära siffrorna finns kvar. För att få ut rätt information från de binära filerna behöver Excel veta vad det ska leta efter. För att generera information skapas en ny kolumn som används för att få ta fram den faktiska informationen som finns i filen och inte bara ettor och nollor.
12
Figur 5 Power Query Editor verktyget
När informationen som finns i filen visas kan den data som inte behövs sorteras bort. När detta är gjort sparas filen ner och placeras ut på ett eget blad. Skulle någon av siffrorna eller informationen i cellerna se konstiga ut går det att gå tillbaka och specificera vad det är för typ av information som finns i dessa rader. Även detta görs i Power Query Editor verktyget.
Tillvägagångssätt 2:
Om detta inte skulle fungera optimalt går det även att kopiera kalkylblad direkt ifrån den färdiga klimatkalkylens rapport med samtliga poster för att göra det enklare för den som ska använda sig av kalkylatorn. Det görs genom att högerklicka i den färdiga kalkylens rapport på rätt flik, välj ”Flytta eller kopiera kalkylblad”. Här kan utplacering av det nya bladet ske och det är viktigt att komma ihåg att bocka i rutan för att skapa en kopia. Görs förflyttningen på detta sätt behåller kalkylen samma utseende som den har i sin rapportform.
Tanken med kalkylatorn är att den som ska använda den ska behöva göra så lite som möjligt men få ut så mycket information som möjligt. Alltså behöver byggposter summeras på ett smart och effektivt sätt som fungerar oavsett hur stor eller liten kalkylen är.
För att kunna prioritera vilka delar av kalkylen som var viktigare att ta med än andra så ombads handledarna rangordna sina önskemål efter en prioriteringslista. Prioriteringarna är viktiga för att arbetet ska spegla det som företaget, och framför allt de som ska använda kalkylatorn, vill att den ska innehålla. För att rätt saker skulle finnas med i kalkylatorn ombads två av de som använder sig av klimatkalkylverktyget att prioritera sina önskemål. En av dessa rangordnade önskemålen enligt nedan:
13
1. Kalkylatorn måste vara enkel och lätt att förstå
2. Lätt att bygga om vid nya förändringar i Klimatkalkylverktyget 3. Fånga upp problemområden
4. Summera de olika byggposterna
5. Summera de olika byggposterna trots justeringar gjorts manuellt 6. Ta fram vilka poster som är mest energikrävande
7. Få fram vart Co2 kan sparas in, trots små poster
8. Får inte ”döda allt intressant” men inte heller ta med för mycket information
Den andra rangordnade enligt nedan:
1. Kalkylatorn måste vara enkel och lätt att förstå
2. Summera de olika byggposterna
3. Summera de olika byggposterna trots justeringar gjorts manuellt
4. Fånga upp problemområden
5. Få fram vart Co2 kan sparas in, trots små poster
6. Ta fram vilka poster som är mest energikrävande
7. Lätt att bygga om vid nya förändringar i Klimatkalkylverktyget
8. Får inte ”döda allt intressant” men inte heller ta med för mycket information
Som det kan ses i stycket ovan prioriterades samma önskemål högst och samma önskemål längst ned. För att smalna av arbetet valdes tre av dessa mål ut. Utöver det mål som prioriterats högst av båda valdes även bådas andraval. Så alltså, under arbetets gång prioriterades önskemålen över att kalkylatorn ska vara enkel att förstå samt att den måste vara enkel att förstå även fast användaren inte har tidigare erfarenheter av Excel eller kan mycket om det sen tidigare. Kalkylatorn ska även kunna summera upp olika byggposter samt att den ska vara enkel att göra om när uppdateringar sker i Trafikverkets egen modell. Prioriterade uppsamlingsposter för första versionen är betong, diesel och cement. Även här finns det olika tillvägagångssätt att använda sig av för att nå det resultat som önskas.
För att kunna summera de olika byggpostrena finns det olika tillvägagångssätt. Den som kommer rekommenderas i denna studien är en funktion som heter Vlookup, vilket står för Vertical lookup.
Funktionen innebär att Excel söker rätt på ett värde i en tabell som användaren väljer själv. Värdet ska ligga i den mest vänstra kolumnen för att Excel ska hitta rätt cell. När Excel letat rätt på den eller de celler som innehåller rätt information följer nästa villkor som är att nu leta efter ett värde som ligger på samma rad. Vilket värde Excel ska välja bestäms efter ett villkor som säger i vilken kolumn på samma rad som informationen finns. Denna funktion går även att kombinera med andra
funktioner för att exempelvis summera den information som hämtas med hjälp av Vlookup. (Office, 2020)
14 Det går även att sätta olika villkor för att komplettera med den information som krävs. Är posterna för små kanske de inte spelar så stor roll för projektet, vilket då går att berätta för Excel att dessa värden inte ska räknas med. För det här syftet är det dock viktigt att samtliga poster räknas med för att resultatet ska bli så korrekt som möjligt.
Vidare bör även alla byggposter och typåtgärder summeras och ekvationer skrivas ut i ett eget blad.
Likaså bör de emissionsfaktorer som kalkylen är uppbyggd på finnas på ett eget ark.
När detta är gjort bör även de värden som önskas tas fram summeras i tabeller. Tabellen kan lämpligen ligga på samma ark som den importerade klimatkalkylen alternativt på första eller sista sidan för att det kan bli enkelt att hitta de värdena. Förslag på hur en summering kan se ut ses i Figur 6 Förslag på utseende. Där syns två tabeller vid sidan av den importerade klimatkalkylen.
Figur 6 Förslag på utseende
I översta tabellen syns en summering av två byggposter, Berg fall A och Berg fall B. Under detta syns en summering över dieseln som används för Berg fall A och i tabellen under ses exempel på hur det hade kunnat se ut om dieseln bytts ut mot miljödiesel. Värt att poängtera är siffrorna för
minskningen inte stämmer överens med verkligheten då faktorn som utsläppen multiplicerats med inte är korrekt. Tanken med denna tabell är att den ska samla in information från en extern källa.
Tabellen hämtar då information en utvald källa som läser in information varje gång som Excel uppdateras.
Föreslagen uppbyggnad presenterades inför hela avdelningen för feedback och återkoppling.
15
Diskussion
De mål som sattes upp i början av arbetet har arbetats aktivt mot och resultatet speglar av delar av de förväntningar som sattes upp. Verktyget finns inte i praktiken idag och resultatet har blivit en konceptstudie. Att skriva in alla formler för samtliga byggdelar och typåtgärder kräver mycket resurser som inte har funnits under detta arbetets gång. Värdena bör även kopplas ihop separat till de emissionsfaktorer som den befintliga klimatkalkylmodellen är uppbyggd av.
Att bygga upp denna kalkylatorn hade varit till stor fördel för AFRY då det sparar in arbetstid till de konsulter som arbetar med klimatkalkyl-modellen i infrastrukturprojekt. Värt att väga in är dock den arbetstid det tar att bygga upp ett sådant verktyg samt underhållning av samt att uppdatera det varje år. Att arbeta som konsult handlar mycket om att fylla upp sina timmar med debiterbar tid som möjligt och att arbeta i projekt.
Fördelarna med att ta fram ett verktyg som detta är att det hade kunnat användas i flera år framöver och att verktyget kan delas ut internt till de som behöver det på AFRY. Verktyget tros fungera så länge Trafikverkets modell resulterar i en liknande rapport som görs idag. Genom frågorna till Trafikverket försöktes information gällande verktygets utveckling fås fram, men mer ingående frågor gällande presentation av resultat hade kunnat göra att framtagandet av verktyget hade varit enklare.
Det gäller dock att den personen som arbetar med att ta fram kalkylatorn har en bra förståelse för Excel och känner till de formler som krävs eller hur man hittar dessa. Genom arbetets gång har visa metoder lyfts fram för att underlätta framtagandet av detta verktyg. Metoderna har valts då de är enkla att förstå och går att applicera på fler av de viktiga posterna om det önskas fås fram fler värden.
Slutsats
Genom intervjuer med handledarna på AFRY och responsen av övriga medarbetare visar på att detta verktyg hade varit till stor hjälp i konsultens arbete med att minska de klimatpåverkande utsläpp som sker i infrastrukturprojekten idag. Men för att återkoppla arbetet mot målen har inte samtliga mål uppnåtts.
Gällande det första målet, att arbetet ska ge en djupare inblick i klimatkalkylmodellen, har målet uppnåtts och en djupare förståelse både för klimatkalkylens uppbyggnad men också användning i praktiken. För att skapa arbetsverktyget är detta en bra grund att stå på, men har inte funnits resurser till. Detta gör att det andra målet inte är uppnått i arbetet. Det som dock genomförts är en bra början på hur det kunnat se ut i verkligheten och hur det kan utvecklas i framtiden. Utvecklingen
16 som tagits fram i arbetet stämmer överens med det sista målet, men då det inte finns ett färdigt verktyg har inte målet uppnåtts till fullo.
Gällande verktyget som ska tas fram rekommenderas AFRY att avsätta tid för att tillgodose det behov som önskats internt för att underlätta arbetet för konsulterna.
17
Referenser
Naturskyddsföreningen (u.d) Sveriges klimatlag – så funkar den! Hämtad 2020-05-27 från https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatlagen-sa-funkar-den
Support Office (2020) Funktionen Letarad Hämtad 2020-06-03 från https://support.office.com/sv- se/article/letarad-funktionen-letarad-0bbc8083-26fe-4963-8ab8-93a18ad188a1
Trafikverket (2015) Rapport Klimatkalkyl version 3 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv. (Publikation 2015:066)Hämtad 2020-05-06 från
https://docplayer.se/39943676-Rapport-klimatkalkyl-version-3-0-berakning-av-infrastrukturens- klimatpaverkan-och-energianvandning-i-ett-livscykelperspektiv.html
Trafikverket (2018) Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv (TDOK 2015:0007) Hämtad 2020-05-06 från
http://trvdokument.trafikverket.se/fileHandler.ashx?typ=showdokument&id=58858565-e9ba-4f9e- 9c20-88a9aba239cf
Trafikverket (2018) Mål och inriktning för klimatarbetet Hämtad 2020-05-27 från https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och- klimat/Klimatmal-for-transportsektorn/
Trafikverket (2020, april 21) Trafikverkets klimatarbete och klimatmålen, från 21 april 2020 Trafikverket [Videofil] Hämtad från https://youtu.be/338D0A0UW78
Figurer:
Figur 1: Sveriges miljöpåverkan fram till 2045 Trafikverket (2020, april 21) Trafikverkets klimatarbete och klimatmålen, från 21 april 2020 Trafikverket [Videofil] Hämtad från
https://youtu.be/338D0A0UW78
Figur 2: Uttagen rapport Figur 3: Berg Fall B fyll
Figur 4 Power Query Editor verktyget
18
Bilagor
Bilaga 1, Frågor till Handledare AFRY
Följande frågor ställdes under intervjun med handledaren i kursen. Svaren på dessa återfinns i resultatdelen
1. Vet du ifall AFRY gör liknande kalkyler som andra konkurrenter?
2. Finns det något du tror ni hade kunnat göra annorlunda idag i framtagandet av kalkylerna?
3. Använder du alla funktioner i det befintliga verktyget?
4. Finns det något i det befintliga verktyget som du tycker saknas?
5. Har ni som använder verktyget fått information gällande den nya uppdateringen som sker nu i juni och vad den kommer innebära?
6. Vad tror du det nya verktyget kommer hjälpa AFRY med?
7. Hur hade kalkylatorn underlättat ditt arbete?
8. Vad är den största utmaningen med framtagandet av kalkylatorn som du ser idag?
Bilaga 2, Frågor till Trafikverket
Följande frågor ställdes under en mailkonversation med en av utredarna på Trafikverket som arbetar med Klimatkalkylverktyget. Svaren på dessa återfinns i resultatdelen
1. Utvecklingen av verktyget går framåt och uppdateras i alla fall en gång per år. Hur har tankarna kring utvecklingen skett?
2. Vad tror ni nästa steg är i utvecklingen?
3. Hur god är kunskapen hos dem som använder sig av verktyget? Och håller kalkylerna överlag god kvalité?
4. Följer ni upp kalkylernas utslag på något sätt? (stämma av material, stämma av mot kalkyler, byggplatsuppföljning)
5. Hur tror ni verktyget kommer kunna användas i framtiden och kommer det behöva kompletteras med någon funktion för att det ska kunna uppnå detta?
6. Lägger ni ut någonstans vad de nya versionerna av verktyget kommer innehålla innan de släpps?
7. Hur påverkar det nya verktyget befintliga kalkyler, kommer de fortfarande kunna användas efter uppdateringen?
8. Finns det info i klimatkalkylmodellen som ni anser hade vart bra att det kommer med i resultatet, ex material, mängd, arbetsmoment?
Vid ett senare tillfälle ställdes även frågorna:
1. Vi har haft Klimatkalkylverktyget sen 2013 och det uppdateras en gång per år och är idag en vanlig del i upphandlingar från Trafikverkets sida. Vet du om det finns någon motsvarighet till Klimatkalkyl-verktyget i andra länder eller är detta någonting som vi i Sverige är ensamma om att använda sig av?
2. Finns det andra verktyg i andra länder eller hur räknar de på sina klimatutsläpp ifrån infrastrukturprojekt? Fokus ligger mest på våra nordiska grannländer men har du någon aning om hur det ser ut i andra delar av världen så är det självklart välkommet också.
