Klimatkalkyl för landskapsprojektering Verktyg och riktlinjer för material- och vegetationsval för en koldioxidsnål utformning

Klimatkalkyl för landskapsprojektering

Verktyg och riktlinjer för material- och vegetationsval

för en koldioxidsnål utformning

Amanda Sällberg

Civilingenjör, Arkitektur

2020

Luleå tekniska universitet

I

Titel: Klimatkalkyl för landskapsprojektering

- Verktyg och riktlinjer för material- och vegetationsval för en koldioxidsnål utformning

Författare: Amanda Sällberg

Omfattning: Examensarbete, 30 hp (Master Thesis)

Program: Civilingenjör Arkitektur, Husbyggnad, 300 hp, Luleå Tekniska Universitet

Handledare: Josefina Nordmark, Luleå Tekniska Universitet, Nordmark&Nordmark Arkitekter Extern handledare: Johanna Spjuth, AFRY Landskap och plan, Malmö

Examinator: Sofia Lidelöw, Luleå Tekniska Universitet

II

Förord

Detta examensarbete är den avslutande delen av programmet Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har skrivits under perioden april till november 2020. Projektet har gjorts i samarbete med AFRY Landskap och plan i Malmö. Jag vill tacka AFRY Landskap och plan i Malmö för ert förtroende och välkomnande atmosfär. Extra tack till handledare Johanna Spjuth samt Lisa Östman och Emma Ekdahl för er kunskap, entusiasm och utmärkta handledning under projektet.

Ett stort tack riktar jag till Josefina Nordmark från Nordmark&Nordmark Arkitekter och Ltu för handledning och goda råd under hela processen. Att få bolla stort som smått med dig har varit guld värt.

Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till vänner och familj för ert stöd genom projektet. Utan er som peppat och stöttat mig hade detta arbete inte kommit dit det är idag.

III

Sammanfattning

Bygg- och anläggningsbranschen står idag för 19 % av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Åtgärder behöver vidtas - klimatkalkylering och kartläggning av utsläpp från bygg- och anläggningsprojekt har visat sig vara ett eftersträvansvärt angreppssätt. Dock finns brister i de verktyg som finns tillgängliga idag eftersom de inte innehåller alla material, vegetationsvariationer och anpassningar som landskapsbranschen projekterar. Det pekar på ett behov av klimatkalkyleringsverktyg för landskaps-arkitektur som saknas i tidigare forskning. Det finns inte heller någon utbredd dokumenterad kunskap rörande utsläpp från vegetation och utrustning som är vanliga inom landskapsprojekt. Klimatdata för systemlösningar för landskap saknas vilket gör det svårt att förutspå hur klimatpåverkan från landskapsprojekt kan uppnås utan att total klimatkalkylering görs.

Syftet med studien var att bidra med ökad kunskap om hur material- och vegetationsval vid projektering av landskap kan påverka växthusgasutsläpp orsakat av landskapsarkitektur i ett livscykelperspektiv. Mål med arbetet var att undersöka hur utsläpp/upptag i landskapsprojekt vid material- och vegetationsval skiljer sig, vilka val som kan göras för ett så lågt totalt koldioxidavtryck som möjligt för ett projekt samt fördelar med att se utsläpp/upptag i systemlösning/m², utan att tumma på estetiken. Arbetet har omfattat en litteraturstudie som utförts parallellt med klimatkalkylering av tre referensprojekt; en förskolegård, ett gaturum och en stadsdelspark, i verktyget CO2 Kalkyl av AFRY. Därefter gjordes typologi-kalkyleringen med systemlösningar, CO2e-kalkylering för landskapsmaterial och -vegetation inkluderat

överbyggnader per kvadratmeter, som applicerades på en exempelplan med sju områdesspecifika val. Två av områdena illustrerades för att demonstrera gestaltningsvariationer. Slutligen framtogs 22 riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval.

Litteraturgenomgången visade att utsläppsminskningar och negativa utsläpp är nödvändiga för att nå klimatmålen. Negativa uppsläpp kan uppnås genom en förstärkning av naturligt kollagrande processer samt lagring av biogen koldioxid. Då kolsänkor i landskapsprojekt kan planeras med vegetation och biokol är landskapsarkitekter i direkt relation till att motverka global temperaturhöjning. Utöver kvaliteter från vegetation bör material med lång hållbarhet och lägre utsläpp väljas framför låga kostnader. Växthusgasutsläpp kan minskas genom val av skötselmetoder samt planering för flexibilitet och minskad materialanvändning. Dagens styrmedel för att nå klimatmål och avtal kan anses bristfälliga. Tekniska möjligheter som en omställning kräver är kända men hinder finns för val av innovativa material i projektstruktur, låga ekonomiska incitament, okunskap och bristande erfarenhetsåterföring. Resultat i studien visade vid test av CO2 Kalkyl, AFRY, att totalt växthusgasutsläpp/upptag från en stadsdelspark var (-)62,3 kg CO2e/m², en förskolegård (-)11,4 kg CO2e/m² samt ett gaturum 22,5 kg

CO2e/m². Därmed kan anläggningsprojekt som planeras med en stor andel vegetationsyta totalt generera

ett nettonollutsläpp eller ett upptag. Antal träd och landskapsplantor står även i direkt relation till totalt kalkyleringsresultat med högt upptag, räknat i koldioxidekvivalenter. Typologikalkyleringen visade att de mest koldioxidsnåla materialvalen för typologierna gång- och sittyta var träflis, stenmjöl, asfalt och svensk råkilad gatsten inkluderat överbyggnader/m². För vegetationsytor var träd (fullvuxet 10–15m) i busk- eller gräsyta mest upptagande och råkilad svensk gatsten mest koldioxidsnålt för körytor. Genom att se systemlösningar per kvadratmeter kan material och vegetation appliceras på en planritning och visa utsläppsmängd för planen utan utförlig klimatkalkylering. Typologierna och riktlinjerna presenterar utsläpp/upptag inkluderat överbyggnader och argument för koldioxidsnåla material- och vegetationsval som kan värderas utan stor förkunskap. Studien visade även att det är av vikt om material och vegetation värderas var för sig eller i systemlösning för en rättvis bedömning av utsläppsdata.

IV

Abstract

Today, the Swedish field of building and construction generates 19 % of total greenhouse gas emissions within the Swedish borders. Therefore, the use of a climate calculator may be a way of mapping the greenhouse gas emissions caused by landscape projects. However, any publicly available climate calculating tool does not present the desired combination of materials, vegetation and landscape specific adjustments. Thus, there is a need of climate calculation tools for landscape architecture that are not present in previous research. Also, there is no widespread documented knowledge regarding emissions from vegetation and equipment, which are important parts of landscape design. Additionally, no climate data for system solutions concerning landscapes was found. Which makes the work for climate positive projects without a total climate calculation hard.

The purpose of the study was to increase the knowledge of affections of greenhouse gas emissions caused by choices of material and vegetation in landscape architecture by a life cycle perspective. The aim was to investigate how emissions/uptake in landscape projects may differ depending on material and vegetation choices, how the choices may obtain as low total carbon footprint as possible for a project and the benefits of observing emissions/uptake of system solutions á m², without missing the aesthetic perspective. The work included a literature study along the climate calculation of three reference projects; a preschool yard, a street space and a district park, in the tool CO2 Kalkyl, AFRY, and a typology climate calculation presenting system solutions of landscape materials and vegetation included its superstructure, á square meter. Then, landscape material and vegetation choices were categorized by seven different areas and applied on an example plan. Two of the areas were illustrated to show design varieties. Lastly, the study resulted in 22 guidelines summarizing material choices with low CO2 cost.

The literature review indicated a decrease of greenhouse gas emissions as well as negative emissions, e.g. carbon bearing processes and biogenic carbon dioxide, as crucial. Landscape architects are in direct relation to potentially countervail global temperature rises, as carbon sinks can be made by vegetation and biochar. In addition to qualities of vegetation, it is central to choose materials with high constructional value and materials generating low emissions rather than economic advantages. Emissions caused by landscape projects also depend on the maintenance and design for reduced material use. Instruments for achieving climate goals can be considered deficient and technical innovations for a change are already known, but there are notable barriers, e.g. the industry’s structural project management, low economic incentive and lack of experience feedback.

The results of total greenhouse gas emissions/uptake from a district park was (-)62,3 kg CO2e/m², a

preschool yard (-)11,4 kg CO2e/m² and a street space 22,5 kg CO2e/m² calculated in AFRY’s CO2

Kalkyl. Thus, the sites planned with a large proportion of vegetation area may reach a zero-emission project or a total uptake. An uptake for a project do also correlate with the quantity of trees, measured in CO2eq. Including its superstructure, the most CO2 saving materials for the typologies seat- and

V

Innehållsförteckning

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Avgränsningar ... 3

2 Litteraturgenomgång ... 4

2.1 Hållbarhet ... 4

2.1.1 Klimatmål och avtal ... 4

2.1.2 Växthusgasutsläpp från bygg- och anläggningsbranschen ... 5

2.1.3 Styrmedel ... 6

2.1.4 Livscykelanalys ... 6

2.1.5 Metoder för minskat utsläpp från landskapsanläggningar ... 7

2.1.6 Hinder för val som gynnar låg klimatpåverkan ... 8

2.2 Klimatkalkyleringsverktyg inom bygg- och anläggningsbranschen ... 10

2.2.1 Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM ... 10 2.2.2 Trafikverkets Klimatkalkyl... 10 2.2.3 Grönytefaktor, GYF ... 10 2.2.4 BREEAM-SE ... 10 2.2.5 Citylab ... 11 2.2.6 Miljöbyggnad ... 11

2.2.7 Pathfinder/Climate Positive Design ... 11

2.2.8 Verktyg under utveckling ... 11

2.3 Hållbar utformning av utemiljö ... 12

2.3.1 God bebyggd miljö, hållbar stadsutveckling och materialval ... 12

2.3.2 Utformning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster ... 13

2.3.3 Hälsa i gemensam utemiljö ... 14

VI

2.4 Vanligt förekommande material inom landskapsarkitektur ... 15

2.4.1 Asfalt ... 15

2.4.2 Betong ... 15

2.4.3 Trä ... 17

2.4.4 Sten ... 18

2.4.5 Marktegel ... 19

2.4.6 Plast och gummi ... 20

2.4.7 Metaller ... 21

2.4.8 Glas ... 21

2.4.9 Grus, bergkross, sand och jord ... 21

2.4.10 Vegetation ... 22

2.5 Nya material och innovationer för minskat utsläpp från sektorn ... 26

2.6 Utrustning i landskapsmiljö ... 27

3 Metod ... 28

3.1 Litteraturstudie ... 29

3.2 Test av CO2 Kalkyl ... 30

3.2.1 Referensprojekt I – Förskolegården ... 30

3.2.2 Referensprojekt II – Gaturummet ... 31

3.2.3 Referensprojekt III – Stadsdelsparken ... 31

3.3 Typologier ... 32

3.3.1 Typologikalkyl ... 32

3.3.2 Typologier applicerat på exempelplan ... 33

3.4 Riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval ... 34

3.5 Metodkritik ... 35

4 Resultat ... 37

4.1 Test av CO2 Kalkyl ... 37

4.2 Typologier ... 38

4.2.1 Typologikalkyl ... 38

4.2.2 Typologier applicerat på exempelplan ... 39

VII

5 Analys ... 42

5.1 Test av CO2 Kalkyl ... 42

5.2 Typologikalkyl ... 44

5.3 Typologier applicerat på exempelplan ... 45

5.4 Koldioxidsnåla material- och vegetationsval ... 46

5.4.1 Riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval... 47

5.4.2 Material- och vegetationsval ... 48

6 Slutsatser & Diskussion ... 52

6.1 Slutsatser ... 52

6.1.1 Frågeställning I ... 52

6.1.2 Frågeställning II ... 53

6.1.3 Frågeställning III ... 54

6.2 Diskussion ... 55

6.3 Förslag till vidare studier ... 58

VIII

Terminologi

Armerat gräs Gräsarmering är ett genomsläppligt armeringsnät i t.ex. plast eller betong som förstärker gräsytor och utan att förhindra dagvatten att rinna undan Byggd miljö Avser den miljö som planerats, gestaltats och fysiskt utformats av

människan

CO2e, Koldioxidekvivalent Den gasmängd som motsvarar likvärdig klimatpåverkan som koldioxid.

(Klimatordlista, 2020)

Ekologiskt fotavtryck Uttryck för den area och mängd resurser som en människa eller ett land förbrukar (SGBC, 2019)

Ekosystemtjänster Produkter och tjänster som naturens ekosystem bidrar med till människans välbefinnande (SGBC, 2019)

Geotextil Textil som är vattengenomsläpplig och ogräsmotstående. Används vid vägar och andra anläggningar samt till skyddstäckning.

Grönyta Yta avsedd för växtlighet

Hårdgjord yta Yta belagd med t.ex. asfalt, betongplattor, sten eller hårt packat grus EPD, Environmental En miljödeklaration som kvantitativt beskriver en produkts

Product Declaration miljöpåverkan under livscykeln

LCA, Livscykelanalys En metod för beräkning av miljöpåverkan under hela livscykeln för en produkt. Ses oftast från ”vaggan till graven”.

Landskapsplanta/-växt Växtkvalitet hos plantskola, vid färdig tillväxt kan landskapsplantor/-växter bli allt från buskar upp till 20 meter höga träd beroende på art Markgaller Skydd för träd i miljö med slitagekrav. Det skyddar gatuträdens rötter.

Perenn Flerårig växt

Resiliens Ett mått på hastighet för återhämtning (SGBC, 2019) Terrass Lagret under överbyggnaden (Skogskunskap, 2016).

Territoriella utsläpp Territoriella utsläpp är utsläpp inom Sveriges gränser. Beräknas baserat på statistiska data om aktiviteter som utförts inom landet.

(Naturvårdsverket & Boverket, 2019)

Typologi Typlära, klassificering.

Undergrund Orörd del av marken, det understa jordlagret. (Skogskunskap, 2016) Ytmaterial Definieras i examensarbetet som det översta synliga skiktet i en

markbeläggning eller vegetationsyta. Ex. asfalt, betong, gräs, träd. Överbyggnad Lagret över terrassen. Består ofta av förstärknings-, bär- och slitlager.

I

1 Inledning

1.1 Bakgrund

De senaste åren har klimatfrågan varit ständigt närvarande. Det är högst aktuellt att vidta åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och detta examensarbete ämnar vara del av vägen framåt.

Enligt Parisavtalet som upprättades 2015 ska den globala uppvärmningen hållas långt under två grader och ansträngningar ska göras för att hålla ökningen under 1,5 grader (Regeringens proposition 2016/17:16, 2016). Men ändå har utsläpp av växthusgaser genererade av oss människor fortsatt att stiga under de senaste tre decennierna, trots forskning och upplysning (IPCC, 2018). Vidare skriver IPCC att sociala- och teknologiska innovationer behövs för att klara av att begränsa uppvärmningen samt anpassningsalternativ som inkluderar grön infrastruktur, hållbart vatten, städernas ekosystemtjänster, stadsodlingar, hållbara miljötjänster och anpassning av markanvändning (2018). IPCC menar att en motståndskraft mot följderna av en 1,5 gradig temperaturökning stärks genom grön infrastruktur; träd, parker, hållbar vattenhantering, gröna fasader och tak (IPCC, 2018).

Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska enligt Sveriges klimatmål vara noll senast år 2045 (Regeringskansliet, 2017). Vidare skriver Regeringskansliet att Sverige innan 2045 ska uppnå negativa utsläpp vilket innebär att utsläppsmängden ska vara så låg att naturen kan binda mer växthusgaser än vad som släpps ut (2017). Omställningen behöver alltså ske på mindre än 25 år. Utsläpp från verksamheter inom svenskt territorium ska vara 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990 (Regeringskansliet, 2017). För att nå nettonollutsläpp behövs en omställning och där har aktörer inom bygg- och fastighetssektorn stora möjligheter att ur ett livscykelperspektiv påverka klimatutsläppen. Det kan göras genom att vidta åtgärder inom kategorierna material, transport, energi och uppvärmning, avfall samt byggbehov (Naturvårdsverket, 2019).

Den gasmängd som motsvarar likvärdig klimatpåverkan som koldioxid kallas för en koldioxidekvivalent, CO2e, vilket är ett mått som möjliggör jämförelse av olika gasers bidrag till den

globala uppvärmningen (Klimatordlista, 2020). Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för 19 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser, 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, med ett totalt utsläpp av växthusgaser inklusive importvarors utsläpp utomlands på 18 miljoner ton (Boverket, 2020). Ur ett konsumentperspektiv stod varje svensk för i genomsnitt 10 ton utsläpp under år 2016, vilket är mycket högre än det globala genomsnittet (Naturvårdsverket, 2019 a).

Inom landskapsarkitekturen finns möjligheter att göra koldioxidsnåla materialval, sträva efter minskade transporter och en grön avfallshantering. Energianvändningen kan minskas genom att planera anläggningar med mindre maskindrivet skötselbehov. Naturvårdsverket menar att en minskad materialanvändning, mer klimatsmart materialproduktion, mer hållbara alternativa material, minskade och mer miljövänliga transporter samt en design med ökad flexibilitet för ombyggnation och materialåtervinning är vägen mot att nå nettonollutsläpp (2019). Stadsplanering är av vikt för att nå klimatpositiva resultat samt livsstilsförändringar som påverkar efterfrågan gällande mark, energi och materiella resurser samt fossilbränslebaserad materialförbrukning (IPCC, 2018).

2

1.2 Syfte och frågeställningar

I detta avsnitt beskrivs syfte, mål och avslutningsvis ges en beskrivning av studiens forskningsupplägg. Syftet med studien var att bidra med ökad kunskap om hur material- och vegetationsval vid

projektering av landskap kan påverka växthusgasutsläpp orsakat av landskapsarkitektur i ett livscykelperspektiv.

Frågeställningar:

1. Hur kan material och vegetation väljas så att ett landskapsarkitektoniskt projekt genererar ett så lågt totalt koldioxidavtryck som möjligt utan att tumma på estetiken?

2. Hur skiljer sig utsläpp/upptag mellan olika material och vegetation som används inom landskapsprojekt, räknat i koldioxidekvivalenter?

3. Vilka potentiella fördelar finns det att undersöka utsläpp/upptag från en kvadratmeter anlagd yta, d.v.s. ytmaterial eller vegetation inkl. överbyggnader, jämfört mot att se till ett material i taget?

Studien bygger på en litteraturstudie som omfattar hållbar utveckling, hållbar stadsutveckling och landskapsarkitekturens inverkan, klimatmål och avtal, livscykelanalys, styrmedel och hinder, klimatkalkyleringsverktyg inom bygg- och anläggningsbranschen, hållbar utformning av utemiljöer, vanligt förekommande material inom landskapsarkitektur, nya material samt utrustning i landskap. Vidare så utfördes ett test av AFRY:s verktyg CO2 Kalkyl där tre referensprojekt klimatkalkylerades; en förskolegård, ett gaturum och en stadsdelspark. Parallellt med testningen utformades även typologi-metodiken där klimatkalkylering gjordes för ingående material inom typologierna gång-, sitt-, vegetations- och köryta i systemlösning inkluderat överbyggnader per kvadratmeter anlagd yta. Typologikalkyleringen bidrog därmed med CO2e-kalkylering för generella typexempel för ofta

3

1.3 Avgränsningar

Konsulter inom Landskap och plan på AFRY i Malmö, tillsammans med flera företag inom Landscape Architects Declare, ser ett behov av att undersöka hur klimatsmarta landskap kan projekteras med hjälp av klimatkalkylering. AFRY har under 2020 sammanställt kalkyleringsverktyget CO2 Kalkyl för beräkning av växthusgasutsläpp från material, vegetation och produkter som används inom svenska landskapsprojekt. Som en vidarebyggnad på klimatkalkylering efterfrågar branschen även konkreta applicerbara exempel på hur koldioxidsnåla material- och vegetationsval kan göras utan att tumma på gestaltningen av vår närmiljö. Detta valdes därmed att vara kontexten som exjobbet utfördes i.

Material redovisade nedan i avsnittet Teori 2.4 är material och vegetation som oftast används i dagens landskapsprojekt. Några exempel ges även på material som är nylanserade eller kommande på marknaden. Detta innebär att examensarbetet inte täcker in alla material eller komponenter som finns inom landskapsbranschen. Eftersom en stor bredd och variation av material kommenteras i teoriavsnittet är materialen främst ytligt undersökta.

Alla delar av livscykeln har inte räknats in i detta projekt på grund av tillgängliga data samt för att begränsa storleken på arbetet. LCA har beaktats genom hela projektet med följande delar: materialutvinning, transport, tillverkning och anläggning av landskapet. Utsläpp från skötsel är ett komplext avsnitt som endast behandlas väldigt ytligt i teorin och skötsel har räknats in för de tre referensprojekten men inte för typologierna. Utsläpp genererade efter anläggningens sluttid såsom återvinning eller deponi har inte räknats med. I de fall data saknats i publika klimatkalkyler och i tillgänglig forskning har data till AFRY:s verktyg CO2 Kalkyl hämtats från till exempel tillverkare av material och utrustning.

4

2 Litteraturgenomgång

I följande avsnitt presenteras den teoretiska referensram som examensarbetet bygger på. Inledningsvis presenteras begreppet hållbarhet samt mål och hinder för att uppnå ett minskat växthusgasutsläpp från bygg- och anläggningssektorn i Sverige. Därefter kartläggs klimatkalkyleringsverktyg som på något vis kan röra landskapsarkitektur och idag finns på marknaden samt några verktyg som är under utveckling. Sedan beskrivs vad en hållbar utemiljö kan vara. Slutligen kommenteras vanligt förekommande material inom landskap, nya material och innovationer för minskat utsläpp samt utrustning i park- och gatumiljö.

2.1 Hållbarhet

”För att klimatförändringarna ska kunna begränsas, krävs kollektivt agerande i global skala. De flesta växthusgaser är långlivade och oavsett var utsläppen sker så ackumuleras dessa över tid och blandas i atmosfären till en i stort sett likartad halt över hela jorden”. (Naturvårdsverket, 2019 a)

2.1.1 Klimatmål och avtal

För att kunna nå generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och Parisavtalets mål behöver de globala utsläppen 2050 vara lägre än 1 ton per person. Idag står varje svensk för i genomsnitt 10 ton utsläpp per år, sett ur ett konsumentperspektiv under 2016. Svenskars utsläppsmängd är högt mot det globala genomsnittet. (Naturvårdsverket, 2019 a).

Parisavtalet

Parisavtalet trädde i kraft under 2016 och kärnan i avtalet var att hålla den globala uppvärmningen under två grader, helst 1,5 grader, genom att minska utsläpp av växthusgaser samt att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer och därmed stödja de som drabbas av klimatförändringens effekter (Naturvårdsverket, 2020b). I takt med ökad levnadsstandard och urbanisering ökar behovet av fler bostäder och utökad infrastruktur - för att kunna leva upp till Parisavtalet behöver åtgärder vidtas, bygg- och anläggningssektorn kan inte göra anspråk på en så stor del av kvarvarande utsläppsutrymme (Naturvårdsverket & Boverket, 2019).

Nettonollutsläpp 2045

När de mänskliga utsläppen av växthusgaser kan balanseras upp av mänskliga negativa utsläpp uppnås nettonollutsläpp. I Sverige tillämpas definitionerna av nettonollutsläppsmålen enligt att (1) senast 2045 ska Sveriges territoriella utsläpp minska med minst 85 procent och (2) resterande 15 procent får maximalt täckas av ”kompletterande åtgärder”. Kompletterande åtgärder kan idag definieras som exempelvis skog och marks förstärkta nettoupptag (LULUCF), negativa utsläppstekniker via lagring och avskiljning av biogen koldioxid (bio-CCS) och att utsläppsminskning i andra länder verifieras, se avsnitt 2.1.5. (Naturvårdsverket & Boverket, 2019)

Agenda 2030

Agenda 2030 innebär att alla medlemsländer i FN har ingått avtal att arbeta mot för att uppnå en social, ekonomisk och miljömässigt hållbar värld genom att sträva mot 17 globala mål och 169 delmål. Genom att uppnå miljömålen i Sverige uppnås den svenska ekologiska dimensionen av Agenda 2030. Regeringen har tillsatt en delegation som arbetar med att Sverige ska nå dessa mål. (Sveriges Miljömål, 2020). De mål som är kopplade till klimatpåverkan från och planering av landskapsprojekt är främst mål 11-13 och 15; Hållbara städer och samhällen, Hållbar konsumtion och produktion, Bekämpa klimatförändringarna samt Ekosystem och biologisk mångfald

Sveriges miljömål

5 luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Fossilfritt Sverige – Färdplan: Bygg och Anläggningssektorn

Företag inom bygg- och anläggningssektorn har, inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, samlats kring en gemensam färdplan för att nå en konkurrenskraftig och klimatneutral sektor med nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Över 60 samhällsaktörer har samlats bakom färdplanen för att tillsammans vara del av resan mot netto-noll. För att nå nettonollutsläpp tills år 2045 finns ett antal delmål. Såsom att aktörer inom bygg- och anläggning under 2020 tills 2022 ska ha kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål för netto-noll, samt tills år 2030 ha 50 % minskade utsläpp jämfört med år 2015. För att nå målen behöver exempelvis alla intressenter inom bygg- och anläggningssektorn samverka, minska sin användning av stål och cement och minimera avfall genom att exempelvis återanvända och återvinna. (Fossilfritt Sverige, 2020). Färdplanen med initiativ av Fossilfritt Sverige visar på ett stort klimatengagemang och sektorns klimatmål kan anses mer ambitiösa än riksdagens (Naturvårdsverket & Boverket, 2019).

Architects Declare

Rörelsen Architects Declare har sedan maj 2019, med start i Storbritannien, samlat arkitektbranschen kring klimatfrågor. Idag är fem världsdelar och 20 länder med i arbetet. Sveriges version av uppropet har idag nära 300 kontors påskrifter och tillsammans verkar de under elva punkter och ett stort engagemang i riktningen mot en hållbar utveckling. Dessa mål inkluderar exempelvis: ”öka medvetenheten hos våra kunder och leverantörer om det akuta behovet av åtgärder för att hejda krisen för klimatet och den biologiska mångfalden” och ”inkludera livscykelkostnad, hel livscykelmodellering och utvärdering av beläggning, som en del av vårt arbetsområde, för att minska både avtryck och operationell resursanvändning” (Sveriges Arkitekter, 2020). L’Architects Declare är Architects Declare- nätverket för landskapsarkitekter i Sverige.

2.1.2 Växthusgasutsläpp från bygg- och anläggningsbranschen

Årligen står bygg- och anläggningsbranschen för nära 10 miljarder ton växthusgasutsläpp vilket motsvarar ca 20 procent av världens utsläpp (Naturvårdsverket & Boverket, 2019). Totalt sett kommer klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn främst från tillverkning av byggnadsmaterial och energianvändning i byggnader (Fossilfritt Sverige, 2020). Vid tillverkningen av byggnadsmaterial genereras växthusgaser främst under produktsskedet av råvaruförsörjning, användning av maskiner och vid transporter (Boverket, 2018). Så mycket som cirka tre fjärdedelar av Sveriges koldioxidutsläpp genereras idag av byggnaders och transporters värdekedjor samt produktion av cement, stål och olika energibärare (Zetterberg, 2020). För att minska utsläppen och en omställning ska vara möjlig behöver flertalet aktörer samverka längs med värdekedjan, från produktion till slutanvändare, och därmed påverkas även det mänskliga beteendet (Zetterberg, 2020).

6

2.1.3 Styrmedel

De tekniska möjligheter som krävs för en omställning är redan känd, det som behövs är nya typer av styrmedel och styrsystem (Zetterberg, 2020).

Ekonomiska klimatpolitiska styrmedel som appliceras direkt vid utsläppskällan och samtidigt sätter ett pris på växthusgasutsläpp är koldioxidskatt och EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, vilka idag leder till att byggherren får betala en stor del av byggskedets klimatutsläpp. De aktiviteter som sker i byggskedet påverkar i sin tur både produkt- och byggproduktionsskedet samt användnings- och slutskedet och därmed kan dessa styrmedel påverka i flera faser av byggnationens livscykel. Klimatutsläppen under byggproduktionsskedet genereras främst av transporter till och från byggnationen samt utsläpp från själva arbetsplatsen inklusive arbetsbodar och dylikt. Därmed träffas även denna fas av energiskatter. Under produktsskedet är styrmedlen koldioxidskatt, processutsläpp och det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter och Boverket menar att energiskatten indirekt påverkar koldioxidutsläppen genom förhöjda varupriser. Under användningsskedet skiljer sig anläggning från husbyggnationer då dessa inte (vanligtvis) uppvärms. Dock har anläggning och byggnader gemensamt att det finns ett behov av underhåll och att det orsakas utsläpp från belysning. (Boverket, 2018).

För bygg- och rivningsavfall gäller deponiskatt vilket syftar till att göra avfallsdeponi dyrare och därmed påverka aktörer att planera för minskat byggavfall, vilket i sin tur kan leda till minskat klimatutsläpp (Boverket, 2018). Att planera med hållbara material som inte behöver bytas ut så ofta kan alltså leda till mindre deponi. Det är av vikt då det varje år genereras nio miljoner ton icke-farligt avfall från bygg- och anläggningssektorn, vilket motsvarar så mycket som en tredjedel av allt avfall i Sverige (Miliute-Plepiene, Almasi, & Hwargård, 2020). Om materialanvändning och montage förbereds så att de kan plockas ned igen då platsen ska användas till något annat kan material som fortfarande är brukliga återbrukas. Återanvänt material minskar mängden avfall och en minskad tillverkning av nya produkter vilket i sin tur leder till en koldioxidbesparing (Miliute-Plepiene, Almasi, & Hwargård, 2020). Förutsatt att transporterna inte blir många och långa kan då klimatavtrycket från byggmaterial minskas.

Mistra Carbon Exit (MCE) menar att det krävs andra styrmedel för att nå nollutsläpp 2045 i Sverige, trots att utsläppshandel och utsläppsrätter betraktas som en klimatpolitisk hörnsten inom EU idag (Zetterberg, o.a., 2018). Naturvårdsverket & boverket skriver att för att sektorn ska nå netto-noll utsläpp på sikt krävs ytterligare åtgärder och styrmedel inom uppvärmningssektorn och materialproduktionen (2019). Vidare hävdar MCE även att EU:s utsläppshandel behöver kompletteras med andra styrmedel såsom investeringsstöd, upphandlingskrav och standarder samt att dagens system leder till att ambitiösa länders minskning i utsläpp ger plats för andra länders ökning i utsläpp (Zetterberg, o.a., 2018).

2.1.4 Livscykelanalys

En livscykelanalys (LCA) definieras som en metod för beräkning av miljöpåverkan under hela livscykeln för en produkt. Det vill säga från dess att naturresurser utvinns tills produktens slutfas nås och den ska deponeras, återvinnas eller återanvändas. Därmed spelar livslängden för material roll. LCA ämnar även att kartlägga vilket skede miljöpåverkan är som störst och därmed leda till förbättring så att projektering och byggnation görs med en lägre klimatpåverkan. (Boverket, 2020b).

7 Figur 1: Livscykelmodell med ingående moduler, hämtad från (Boverket, 2020b)

De avvikelser som görs från att se ur ett livscykelperspektiv ska enligt Boverket göras medvetet då det kan ge konsekvenser och suboptimering (Boverket, 2018). Ur ett livscykelperspektiv bör all miljöpåverkan som byggnationen orsakar räkas in, även gifter.

2.1.5 Metoder för minskat utsläpp från landskapsanläggningar

Landskapet består av utemiljöer. Närmiljön med små grönområden, villakvarter, kulturkvarter, rekreationsområden, natur- och kulturmiljöer – det landskap som människor rör sig i och använder till vardags. Vardagsgrönskan som vi promenerar i är viktig och människors hälsa kan främjas genom att de vistas i grönområden. (Boverket, 2007).

8 i takt med att byggtakten antas minska kommande år, samtidigt som koldioxidupptaget i betong genom karbonatisering beräknas vara relativt stabil om beräkningar görs för hela byggnadsstocken (2019). Andra metoder för att uppnå negativa utsläpp är under utveckling. För att motverka den tvågradiga globala temperaturökningen hävdar även Gutkneckt et al. att det krävs att både koldioxidutsläppen minskas och samlas in. Företaget Climeworks har utvecklat en fabrik i Schweiz som samlar koldioxid från luften, kemiskt omvandlar den till koncentrerad koldioxidgas som sedan pumpas in i sedimentära lagringsbassänger. Detta kallas Direct Air Capture (DAC). För att hitta säkrare sätt att lagra koldioxid utan risk för spridning tillbaka till atmosfären har EU finansierat projektet CarbFix2. I projektet har Climeworks och Reykjavik Energy tillsammans utvecklat en metod för insamling av koldioxid från luft som sedan permanent kan lagras i den svarta bergarten basalt. I fabriken i Hellisheidi på Island har den nya kombinationen av DAC och permanent geologisk lagring testats framgångsrikt. Forskarna i utvecklingsgruppen hävdar att detta nu bör göras i en större skala för att vi ska nå klimatmålen. (Gutknecht, Osk Snaebjörnsdottir, Sigfusson, Sif Aradottir, & Charles, 2018).

CMG Landscape Architecture var 2018 värd för ett evenemang med titeln ”Climate Positive City Design” där över hundra akademiker, innovatörer och designers förde en paneldiskussion om hur plan- och landskapsarkitektur kan motverka en global temperaturhöjning med 1,5 grader. Plan- och landskapsarkitekter verkar enligt Conrad inom designyrken som kan planlägga kolsänkor (grönytor, träd och buskar som binder koldioxid) vilket krävs för att växthusgaskoncentrationen i atmosfären ska minskas (Conrad, 2018). Design av vår närmiljö kan på så vis spela roll i strävan mot nettonollutsläppsmålet samt binda delar av den koldioxid som nu finns i överflöd i atmosfären. De tekniker som nämnts ovan; LULUCF, bio CCS, biokol och DAC kan komplettera de naturligt koldioxidbindande processer som sker genom växter och träd. För att jämföra upptaget skriver Carbon Engineering att DAC-fabriker kan samla en miljon ton koldioxid per år vilket enligt dem motsvarar utsläpp från 250 000 personbilar eller den mängd koldioxid som 40 miljoner träd kan binda under ett år (Carbon Engineering Ltd, 2020).

Att klimatkalkylera kan användas av anläggningsbranschen för att identifiera vart de stora utsläppen sker och då peka på vart behovet av andra lösningar och alternativa metoder finns för ett minskat växthusgasutsläpp. Koldioxidbesparingar kan göras genom förändring i tillverkningsmetoder, användning av alternativa material, anläggningsmetoder och mängder. Vad som ska prioriteras kan utläsas genom att använda sig av koldioxidkalkyleringsverktyg. (SGBC, 2020) Det är angeläget att använda sig av planeringsredskap som beaktar de värden som bör bevaras, planeringsredskap för bevarande av andra värden finns som inte endast prioriterar växthusgasminskning (Delshammar & Falck, 2014). Som nämnt i avsnitt 1.1 finns idag flertalet planeringsverktyg och klimatkalkyler som beaktar värden som bör bevaras, men de inkluderar inte allt som efterfrågas inom landskapsbranschen. Se avsnitt 2.2 för en mer detaljerad redogörelse av ett urval av tillgängliga verktyg. Vid en livscykelanalys för ett bygg- och anläggningsprojekt är det av vikt att se att det blir olika resultat beroende på vart byggnationen sker, främst på grund av transporter och om det finns tillgång till material som producerats lokalt (Boverket, 2018).

2.1.6 Hinder för val som gynnar låg klimatpåverkan

”Risken att frångå konventionella och väl beprövade lösningar, kan innebära att dagens lösningar och produktionsmetoder konserveras, medan innovationen hämmas” (Fosilfritt Sverige, 2018)

9 behöver organisatoriskt arbete göras genom exempelvis avtal och ledningssystem (Fosilfritt Sverige, 2018). Enligt Boverket hindras även beslutsfattares ställningstagande kring innovativa byggnadsmaterial av att det finns mindre information om det nya materialet än det etablerade (Boverket, 2018). Det innebär att nya och mer klimatsmarta material sannolikt väljs bort. För att nya material och innovativa lösningar ska väljas ställs krav på kommunikation, erfarenhetsåterföring samt att en investering i frågan görs. Boverket skriver att det exempelvis finns betongsorter med lägre klimatpåverkan men att efterfrågan är låg, vilket kan bero på bristande kunskap och ett högre pris (Boverket, 2018).

Boverket bedömer att det idag finns en informationsobalans som försvårar byggherrens beställande av mindre klimatpåverkande byggnader och byggnadsmaterial vilket leder till att resurser används samhällsekonomiskt ineffektivt (Boverket, 2018). Kunskapsbrist hos byggherrar, entreprenörer, konsulter och fastighetsägare kan alltså leda till att material med negativ miljöpåverkan används oftare än de med lägre klimatavtryck. Vidare skriver Boverket att trots att efterfrågan ökar finns det en kunskapsbrist rörande livscykelanalyser vilket förklarar varför byggherrar sällan efterfrågar livscykelinformation (Boverket, 2018). Vidare skriver Boverket att det historiskt sett inte funnits en affärsnytta att bygga resurssnålt och menar att det inte varit och ännu inte blivit ett försäljningsargument att redovisa en byggnads koldioxidavtryck (Boverket, 2018). Skanska Sveriges vd Gunnar Hagman hävdar dock att han uppfattar att en förändring är på gång, där klimat blir mer och mer en affärsstrategisk fråga och att samhällets klimatomställning kommer påverka affärerna mer kommande fem år (Skanska, 2018).

Boverket ser dock att ekonomiska incitament för byggherren att beställa projekt med låg klimatpåverkan är svaga vilket leder till att byggentreprenörer och projektörer inte primärt föreslår byggmetoder och byggnadsmaterial som ger låga klimatavtryck (Boverket, 2018). Därmed påverkas beslutsfattande kring resurssnåla materialval och de billigare materialen väljs framför de mer koldioxidsnåla. Hagman menar att det är viktigt att tänka resurseffektivt, utforma nya affärsmodeller och samverka genom hela värdekedjan (Skanska, 2018). Naturvårdsverket och Boverket menar att en av de främsta utmaningarna på kort sikt är att minska användandet av tunga transporter och arbetsmaskiner om vi ska nå en fossilfri transportsektor 2030 (2019). I addition till att se över transportval måste byggskedet och användningsskedet bli klimatneutrala till 2045 för att nå klimatmålen (Fosilfritt Sverige, 2018).

10

2.2 Klimatkalkyleringsverktyg inom bygg- och anläggningsbranschen

2.2.1 Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM

Verktyget används för att beräkna klimatpåverkan från byggnader och är baserat på LCA-metodik. Mängdberäkning av material som används i en byggnad läggs in i BM som har en färdig databas med klimatdata för vanligt förekommande material i byggnadsprojekt i Sverige. Utdata från BM ger då klimatpåverkan från materialproduktion, transport och byggproduktion. Verktyget kan exempelvis användas för att klimatberäkna stomme och grund för att på så vis klara Miljöbyggnad 3.0. Det går att manuellt byta ut den medelvärdesdata som finns i BM mot företagsspecifika data som finns i EPD:er enligt EN15804. (IVL, 2020). Data från verktyget BM är alltså utformat för byggprojekt men kan appliceras på landskapsprojekt gällande de material som används i både bygg- och anläggningsprojekt. Exempel på sådana material kan vara betong, stål och trä.

2.2.2 Trafikverkets Klimatkalkyl

Klimatkalkyl är trafikverkets modell för beräkning av energianvändning och klimatbelastning från transportinfrastrukturen under dess livscykel. I verktyget kan kalkyler göras baserat på typåtgärder samt mängdberäkningar för material- och energiresurser till specifika projekt. Med hjälp av projektspecifika indata tillsammans med emissionsfaktorer och resursschabloner som finns i Klimatkalkylen, kan emissioner av koldioxidekvivalenter och energianvändning beräknas för ett projekt. Klimatbelastning och energianvändning från byggande, drift och underhåll för transportinfrastruktur kan därmed beräknas i Klimatkalkyl. Kalkylen räknar med utsläpp från råvaruutvinning, förädling, transporter, byggande, drift och underhåll men den framtida trafikens utsläpp och avveckling är ej medräknat i väg- och järnvägslivscykeln. (Trafikverket, 2020). Trafikverkets Klimatkalkyl är därmed främst ämnad att användas för transportinfrastrukturprojekt men de material som används vid dessa projekt kan även återfinnas i landskapsprojekt. Exempel på sådana material kan vara asfalt, bärlager av bergkross, stenmjöl och stålräcken.

2.2.3 Grönytefaktor, GYF

För att säkerställa att en viss andel grön- och blåstrukturer planeras in i bebyggd miljö kan grönytefaktor användas. Faktorn används som ett planeringsredskap samt vid viss certifiering, och strävar efter att integrera ekosystemtjänster i fysisk planering. GYF är kvoten mellan ekoeffektiv yta och hela tomtens yta där ekoeffektiv yta definieras som yta täckt av vegetation och vatten. I olika städer och kommuner har GYF omformulerats och de olika tolkningarna av redskapet gör det svårt att jämföra projekt i olika städer. (Delshammar & Falck, 2014). GYF saknar därmed aspekten av att minska och beräkna växthusgasutsläpp men ser till att grön- och blåstrukturer prioriteras.

2.2.4 BREEAM-SE

11 byggnadsmaterial och leveranskedjor. Målet är alltså bland annat att se till att miljön är i fokus genom hela kedjan av planering, projektering, byggande samt drift av byggnader och bebyggd miljö. Certifieringen vill uppmuntra och belöna goda resultat och ge byggnader med låg miljöpåverkan ett erkännande på marknaden. Områden som BREEAM-SE Nybyggnad 2017 bedömer är Ledning och styrning, Hälsa och välmående, Energi, Transport, Vatten, Material, Avfall, Markanvändning och ekologi, Föroreningar och Innovation. Området Markanvändning och ekologi behandlar projektets tomt utifrån ekologiska värden och biologisk mångfald. (SGBC, 2018). BREEAM-SE behandlar därmed inte växthusgasutsläpp för markanvändning och ekologi samt materialanvändning, vilka är de områden som kan anses vara i direkt koppling till landskapsprojekt. Systemet bedömer och strävar snarare efter att främja andra aspekter av hållbarhet såsom biologisk mångfald.

2.2.5 Citylab

Sweden Green Building Council (SGBC) står bakom systemet Citylab. Citylab består av fyra komponenter; Guide, Certifiering, Utbildning och Nätverk som ska hjälpa projekt att arbeta med hållbar stadsutveckling. SGBC utvecklade ett svenskt system då de ansåg att de internationella systemen som exempelvis BREEAM inte var tillräckligt anpassade till svenska behov och våra lokala förutsättningar. Citylabs fokusområden är Funktioner, Bebyggelsestruktur, Platser, Lärmiljöer, Kulturmiljöer, Lokal försörjning, Transporter, Informations- och kommunikationsteknik, Luft, Ljud, Ljus, Grön- och blåstruktur, Klimatanpassning, Materialflöden, Produkter, Vatten och Energi. De skriver att det är viktigt att minimera negativ klimatpåverkan som sker genom växthusgasutsläpp, att det är viktigt att minska belastningen på ekosystem, främja den biologiska mångfalden och generera ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt. Att det är viktigt att välja förnybara energislag och material i första hand för att resurshushålla användning av energi, material och vatten. De rekommenderar att använda certifieringssystem som har krav på LCA-analyser. (SGBC, 2019). Dock nämns inte vilka certifieringssystem som i så fall kan appliceras på landskapsarkitektur.

2.2.6 Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är en certifieringsmetod som är tänkt att främja mer klimatsmarta byggnader. SGBC står bakom Miljöbyggnad som mäter sexton olika kategorier såsom energianvändning, luftkvalitet, dagsljusinsläpp, fuktsäkerhet och legionella. Certifieringen finns i tre nivåer: brons, silver och guld och granskas av tredje part. (SGBC, 2020b) Fokus för Miljöbyggnad ligger alltså på att främja klimatsmarta byggnader och inte landskapsprojekt. Till exempel räknas inte koldioxidupptag från vegetation in i bedömningen. Det är endast stommen och grundens klimatpåverkan som bedöms i gram CO2e per

Atemp vilket baseras på materialens miljövarudeklarationer, EPD:er (SGBC, 2017). Miljöbyggnad kan därmed inte appliceras på landskapsprojekt då de vanligtvis inte innehåller någon stomme eller grund som kan räknas på. För att kunna applicera Miljöbyggnad på landskap saknas dessutom kriterier för material och vegetation och växthusgasutsläpp/upptag för dessa.

2.2.7 Pathfinder/Climate Positive Design

Pamela Conrad, CMG Landscape Architecture, har utvecklat Pathfinder/Climate Positive Design vilket är en klimatkalkylator för landskapsarkitektur med utgångspunkt USA. Verktyget är under utveckling och har utvecklats samt bytt namn under tiden detta projekt genomförts. Climate Positive Design samlar in sin data från bland annat EPA, United States Environmental Protection Agency, som har en koldioxidekvivalentuträknare online samt från rapporten Carbon Dioxide Reduction Trough Urban Forestry vid United States Department of Agriculture som skrevs 1999 (Climate Positive Design, 2020). Det är idag ett verktyg vars siffror kan skilja sig mot svenska förhållanden då de är anpassade efter amerikanska förhållanden för materialutvinning, produktion och klimat (Spjuth, 2020). Verktyget saknar även siffror för produkter såsom bänkar och dyligt.

2.2.8 Verktyg under utveckling

12 arbetar med ett verktyg som heter BIMitigation. Detta verktyg används som ett plug-in till CAD-programmet Revit, och på så vis kan ritningarna ”stämplas” med koldioxidekvivalenter och digitalt visa vilka ytor som genererar mer eller mindre koldioxidutsläpp, enligt Fredrik Toller som leder arbetet på SWECO. Pia Glaumann från Glaumann Arkitekter medverkade även vid seminariet och visade det arbete som de hittills gjort i arbetet mot en klimatkalkyl i excelformat. (LArchitects Declare Sverige, 2020).

AFRY i Malmö arbetar med verktyget CO2 Kalkyl vilken är en excelbaserad kalkyl som möjliggör beräkning av kg CO2e för material och utrustning sorterat under AMA-koder. Värden för utsläpp och

upptag är hämtade från i första hand kalkylverktyg såsom BM 1.0, Pathfinder och Trafikverkets Klimatkalkyl 6.0 och 7.0. Kompletterande klimatdata är hämtat från forskning såsom Bolin, 2015; Lilly et al, 2015; Ingram et al, 2019; Zan et al, 2001; Möller Nielsen, 2009 och hemsidor såsom iTree som tagits fram av US Forest Service. I de fall data saknas i klimatkalkyler och i tillgänglig forskning har data hämtats från tillverkare av material och utrustning. Där klimatdata för färdiga produkter eller systemlösningar saknas, exempelvis för utemöbler, gungor och soptunnor, har en sammanvägning av utsläpp från de ingående materialen gjorts. AFRY:s tanke med verktyget CO2 Kalkyl är att ge en indikation på vilka utsläpp en anläggning kommer ge upphov till och vilka val som kan minska utsläppen. (Spjuth, 2020)

2.3 Hållbar utformning av utemiljö

Hållbarhet i detta avsnitt behandlas främst utifrån den ekologiska aspekten av hållbar utveckling som ofta annars beskrivs som kombinationen av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet kommenteras kort utifrån sinnliga upplevelser och människors behov av grönstruktur för ökat välmående. Utformning syftar till materialval och design vid planering av utemiljöer.

2.3.1 God bebyggd miljö, hållbar stadsutveckling och materialval

Vad är en god bebyggd miljö och hållbar stadsutveckling? Regeringen har fastställt tio områden som de anser viktiga för att nå miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö. Exempel på dessa områden är punkt 2) Hållbar samhällsplanering, 5) Natur- och grönområden, 7) God vardagsmiljö, 9) Hushållning med energi och naturresurser samt 10) Hållbar avfallshantering (Naturvårdsverket, 2019 a). Boverket uttrycker att den bebyggda miljön ska stödja människors behov av trevnad och skönhetsupplevelser samtidigt som användning av naturresurserna energi, mark och vatten ska ske på ett resursbesparande, effektivt och miljöanpassat sätt (Boverket, 2019).

Naturvårdsverket skriver att utemiljöer är en självklar resurs för hållbar stadsutveckling då de bidrar med viktiga funktioner såsom att stärka människors hälsa, välbefinnande, sänka bullernivåer, utjämna temperaturer och hantera vattenflöden samtidigt som de bidrar till den biologiska mångfalden där olika arter kan leva (Naturvårdsverket, 2017). Boverket skriver att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar och natur- och grönområden samt att grönstråk ska ha god kvalitet och vara tillgängliga i närhet till bebyggelsen (Boverket, 2019). Dock består den globala stilen för grönområden, gatuplanteringar och privata trädgårdar av främst stora kortklippta gräsmattor med inslag av dekorativa buskar, träd och rabatter med blomster (Ignatieva, 2018).

13 material på liknande vis som vegetation, med dess varierande livslängd, kan estetiska kvalitéer uppnås om inte hela områden behöver bytas ut samtidigt (Johansson, 2007). Johansson et al. menar att gräsytor är billigare att underhålla än grusytor samt resonerar kring en möjlig minskad miljöpåverkan om färre grusytor i parker anläggs (2011).

2.3.2 Utformning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster

”Den gestaltande kompetensen är central. Genom att tidigt stärka och ge utrymme för utövare inom arkitektur, form och design skapas större möjligheter för att utveckla områdets kraft, som enskilda kunskapsfält och som delar i den helhet som perspektivet gestaltad livsmiljö utgör.” (SOU 2015:88, 2015).

Redan för 2 000 år sedan skrev Vitruvius i ”Tio böcker om arkitektur” att arkitekturen ska byggas med hänsyn till hållbarhet (firmitas), ändamålsenlighet (commoditas) och skönhet (venustas) (Burström, 2001). Idag skriver Boverket att en hållbar utformning av byggnader, anläggningar och infrastruktur ska planeras med hänsyn till samspelet mellan människors behov och minskad klimatpåverkan utan att tumma på estetik, hälsa, säkerhet och natur- och kulturmiljö (Boverket, 2019). I takt med att städerna förtätas ställs nya krav på landskapsarkitekturen. Då är det extra viktigt att trots mindre ytor som brukas av fler ger ökad skötsel och ökat slitage inte frestas av att byta ut vegetation mot gummi eller konstgräs, då det inte ger samma rekreativa förmåga (Naturvårdsverket, 2017).

”Att gestalta en hållbar livsmiljö handlar om att organisera komplexa och ibland motstridiga intressen till en helhet. I begränsningarna ryms dock ofta gestaltningens möjligheter.” (Regeringens proposition 2017/18:110, 2018).

Vid planering av trädgårdar, städer och landskap är det viktigt att se till aspekten att anläggningen kommer att åldras och att livslängden för material är olika (Johansson D. , 2007). Genom konstnärlig kompetens kan det skapas en sammansatt gestaltning i de offentliga rummen som kopplar samman platsens historia, funktion och sociala kvaliteter (SOU 2015:88, 2015). Exempel på kvaliteter som kan skapas genom kontraster mellan material med olika livslängd finns i Malmö där gatsten kombinerats med infällda träslipers, träet åldras snabbt och stenen förändras väldigt lite (Johansson D. , 2007). Mark-beläggningskontraster kan även skapas genom varianter av samma typ av material såsom slät betong kombinerat med betong med frilagd ballast då ytan beter sig på olika vis vid slitage (Johansson D. , 2007). Johansson skriver att det vid måttligt slitage och ambitiöst underhåll kan fungera med glatta ytor såsom glänsande polerad sten, rostfria ytor och glasytor men att det i bruksmiljöer såsom skolgårdar och torg är viktigt att använda slittåliga material som inte förfaller utan åldras vackert och hållbart (Johansson D. , 2007).Upplevelsen av material är olika beroende på hur snabbt och på vilket avstånd materialet betraktas på och det är viktigt vid planering att beakta att de flesta material betraktas från flera håll och i olika hastigheter samtidigt (Johansson D. , 2007).

14 De utgör en viktig del av de urbana ekosystemtjänsterna. Genom nya systemlösningar och ett designtänkande kan urban vegetation möjliggöra en sammanknytning av stadens försörjningssystem med urbana ekosystemtjänster. Kombinationer såsom gröna tak och solceller på samma takyta, grönytor på värmeverk, växtlighet på bullerskydd, våtmarker som renar avlopps- och dagvatten och bromsar stora flöden samt attraktiv vegetation för lokal dagvattenhantering kan knyta samman urbana ekosystemtjänster med bebyggd miljö. (Naturvårdsverket, 2017)

2.3.3 Hälsa i gemensam utemiljö

”Arkitektur, form och design skapar stora värden för samhället som är både kort- och långsiktiga. På grund av att vår omgivande gestaltade miljö upplevs och värderas på olika sätt, betraktas värdet av det formgivna också som subjektivt och därmed omätbart. Ofta prioriteras därför till synes rationella och kortsiktigt ekonomiska aspekter. Utredningen vill peka på att dessa ”omätbara” värden över tid i allra högsta grad blir mätbara. För att ta ett byggprojekt som exempel kan resultatet av att välja kortsiktiga lösningar bli höga kostnader för drift och underhåll eller anpassningar i efterhand. I ett större samhällsekonomiskt perspektiv i form av segregation och ohälsa eller negativa effekter på miljö och naturvärden.” (SOU 2015:88, 2015).

I en hållbar utformning av den gemensamma utemiljön bör alla oavsett social status, bakgrund eller ålder känna sig inbjudna. Naturvårdsverket menar att offentliga rum spelar roll i våra sociala liv och utvecklingen av en demokratisk värdegrund samt ökar människors välmående genom estetiska och sinnliga upplevelser (2017). Vidare skriver de att mötesplatser och mångfunktionella ytor kan skapas genom fickparker, takträdgårdar och mobila vegetationslösningar och stadsodling vilka kan ge social integration samtidigt som de är bra för stadens miljö (Naturvårdsverket, 2017). Såväl mental som fysisk hälsa stärks av grönområden i staden och Naturvårdsverket skriver att utemiljöer för barn och unga särskilt bör prioriteras (2017). Under de senaste decennierna har barns möjlighet att röra sig på egen hand minskat drastiskt på grund av ökad biltrafik och osäkra cykel- och gångvägar vilket gör lekplatser skol- och förskolegårdar till extra viktiga utemiljöer för barnen (Boverket, 2019). 2017 var genomsnitts-ytan av en skolgård i Sverige knappt 45 kvadratmeter per barn och ytorna krymper snabbt vid förtätning - mellan 2014 - 2017 minskade friytan med 4 m²/barn (Boverket, 2019). En naturpräglad skolgård ökar motorisk utveckling, koncentrationsförmåga och hälsa mer än en gård i stadsmiljö (Boverket, 2007).

2.3.4 Skötsel av utemiljöer

Skötsel av utemiljöer är en stor källa för växthusgasutsläpp från utemiljöer idag (Johansson, o.a., 2011). Vid beräkning av utsläpp orsakade av skötsel spelar det roll om vart elproduktionen är från samt vilken motortyp fordonet har (Karlsson & Carlson, 2010). Trädgårdsverktyg kan drivas av förnybar el eller av handkraft för att minska energi- och föroreningsförbrukning (Hörnberg, 2012). Johansson et al. menar att det idag finns en brist på praktiska förebilder för miljöanpassad parkskötsel (2011). Vidare skriver författarna att eftersom skötsel av grönområden medför en negativ miljöbelastning bör landskapssektorn vara en förebild gällande arbetet mot miljöanpassad teknik och miljöskonande metoder (2011). Konkreta och uppdaterade siffror för skötsel kan vara svåra att finna i litteraturen men verktyget CO2 Kalkyl, AFRY, visar utsläpp från ett urval av skötseltekniker. Översiktlig skötsel av hårdgjorda ytor släpper ut ungefär sju gånger mer under 40 år än en detaljerad städning av hårdgjorda ytor. Ogräs-bekämpning utförs ungefär fyra gånger per år med flamning, borstning och hetvatten och utsläppet för vardera är under 1 kg CO2e/m². Flamning släpper ut 25 gånger mer under 40 år/m² än borstning och

användning av hetvatten. Eldriven skötsel kan antas ske en gång per år av perennytor och häckar och utsläppet är för denna skötsel under 1 kg CO2e/m². Under 40 år släpper skötsel av häckar ut cirka tre

gånger så mycket som perenner och skötsel av ängar släpper ut sju gånger mindre än gräsytor.Vattning av ett träd sker 13 gånger första året efter nyplantering, sju gånger per år under det andra och tredje året och släpper ut ungefär 1 kg CO2e/m² per gång.Sedan antas trädet bevattnas tre gånger per år kommande

15

2.4 Vanligt förekommande material inom landskapsarkitektur

Följande avsnitt i litteraturgenomgången behandlar vanligt förekommande material som används inom landskapsarkitektur. Materialen som redovisas är asfalt, betong, trä, sten, marktegel, plast och gummi, metaller, glas, grus, bergkross, sand och jord samt vegetation.

Det dominerande byggnadsmaterialet i svensk historia har var varit trä och gatubeläggningar i sten har anor sedan medeltiden. I Gamla Stan i Stockholm har flera lager vägbeläggning hittats vid utgrävningar - lager av fältsten varvat med träplank. Natursten användes som ett exklusivt material och huggen gatsten samt gjutjärn togs i allmänt bruk i Sverige på 1800-talet. Betongplattor blev populärt som markbeläggning på 1930-talet och under 1960-talet introducerades marktegel, träkubb och betongplattor med varierande ytstruktur. (Johansson D. , 2007).

Att återvinna byggnadsmaterial är ett sätt att använda material utan att nytillverkning krävs – ett sätt att nyttiggöra restprodukter. Återvinning kan delas in i kategorierna återbruk, materialåtervinning och energiutvinning. Exempel på återbruk är tegelsten som åter kan muras med i sin ursprungliga form, krossas och användas på grustennisbanor (en-tous-cas) eller blandas med lera vid gjutning av nytt tegel. (Burström, 2001).

2.4.1 Asfalt

Asfalt släpper ut ungefär 100 kg CO2e/m³ och har en livslängd på cirka 20 år (AFRY, 2020).

I regioner med mycket olja kan naturasfalt tränga fram ur marken vilket ledde till att asfalt så tidigt som till Babels torn användes som förstärkning. I Sverige började asfaltsbeläggning bestående av ballast och bindemedel av petroleum läggas under 1920-talet. Det finns idag olika typer av asfalt; dränerande asfalt, gjutasfalt och ytbehandlad asfalt vilka består av stenmaterial och bitumen. Eftersom att asfalt används på stora ytor såsom vägar, parkeringsplatser, gångvägar, vistelseytor, lekplatser och skolgårdar är asfalt den mest använda markbeläggningen idag. Asfalt är framtaget främst för att verka som ett slitstarkt och dränerande material med tekniska bullerkvaliteter snarare än estetiska. Asfalt är ett billigt material som ofta används i bostadsnära miljöer till gångvägar och lek- och spelytor. (Johansson D. , 2007).

Vid slitage av asfalt kan den varierande ballaststorleken ge en känsla av en levande yta. De största stenarna blir mer framträdande och kan på nära håll likna en kullerstensyta. Ballastens färg påverkar även ytans utseende då asfaltsytan slits och ballasten friläggs. Rödaktig och vit ballast såsom älvdalsporfyr och vitgnejs påverkar asfaltens annars svarta och nedsmutsade gråa karaktär. Gångvägar beläggs ofta med tunnare lager asfalt än vid vägbyggen vilket inte ger samma karaktär vid slitage som asfalt med grövre ballast. På grund av en hög användningsgrad av asfalt har dess status blivit låg och anses inte särskilt fin. Trots detta kan asfalt användas i historiska eller känsliga miljöer på grund av bra framkomlighet och lätt skötsel, men där ställs högre krav på utseende och åldrande. (Johansson D. , 2007).

Johansson tycker att ”lapptäcksliknande lagningar” som kan ses på landsortsvägar är vackra och hävdar att asfalt och betong borde ha ett bättre rykte. Att inte dessa material anses fina har snarare med skala och tidigare användning att göra än materialet i sig. Genom att anlägga stora parkeringsplatser, motorvägar och industriytor genereras ett ”ogästvänligt intryck” på grund av sammanhanget. På mindre ytor hävdar författaren att åldrande asfalts skönhet är underskattad och menar på att det finns få material som är fina i den stora skala som asfalt vanligtvis anläggs. (Johansson D. , 2007).

2.4.2 Betong

Betong släpper ut cirka 400 kg CO2e/m³ och har en livslängd på cirka 40 år (AFRY, 2020). Cement-

16 Betong är det näst vanligaste materialet som används i utemiljöernas markbeläggningar. Betong används till exempelvis trafikhinder, fundament, socklar, trappor, murar, kantstenar och utemöbler. Betong i utemiljöer har en stark beständighet men kan skadas av snöplogning, feldimensionering, fel i fogar och sättningar som gör så att plattorna ligger ojämnt och då kan skadas. I gatumiljö påverkas betongens estetiska uttryck av nedsmutsning, tuggummin, klotter samt saneringen av detta som sliter hårt på materialets ytskikt. (Johansson D. , 2007).

Idag finns betong att tillgå i flera färger, mönster och former. (Johansson D. , 2007). Enligt medarbetare på AFRY används dock färgad betong sällan då det är dyrt och färgen sedan dämpas mycket med tiden (Spjuth, 2020). Det som vanligast används enligt dem är mörk eller grå betong och vit används endast som stopplattor eller taktila stråk för synnedsatta.

Markstensbeläggning i betong används idag till såväl torg, tillgänglig innerstadsmiljö och andra ytor för dess låga underhållskrav och estetik. Mekaniskt slitage och väderpåverkan kan förändra beläggningens yta men normalt påverkas inte beläggningens funktionella egenskaper. Betongen kan förekomma i olika former, färger och mönster vilket kan öka orienterbarhet och estetik. Marksten kan användas som markör för exempelvis sänkt hastighet vilket kan bidra till en säkrare trafikmiljö. Markstensbeläggningar är även vanliga på industriytor med högt mekaniskt slitage på grund av betongens höga styvhet och hårda yta. Jämfört mot asfaltsbeläggning uppstår inte plastiska deformationer i betong vid högre temperaturer under sommaren och skadas därför inte likadant. Betong har en högre ljushetsgrad jämfört mot asfalt vilket kräver mindre belysning. Under de senaste 10 åren har prefabricerad markbeläggning av betong, såsom marksten och betongplattor, ökat med mer än 85 % i Sverige. (Svensk Markbetong, 2006). Portlandsklinker, den del av bindemedlet som tillverkas från kalksten, absorberar koldioxid som en del av sitt naturliga åldrande vilket kallas karbonatisering av betong. I internationell klimatrapportering till EU och FN brukar karbonatisering inte redovisas men de ingår i den svenska standarden vid LCA-beräkning. Hur stor karbonatisering och hur mycket CO2 som binds beror på typ av bindemedel i

betongen och hur stor betongyta som exponeras mot luft. Cirka 70 000 ton koldioxid tas upp årligen av befintliga betongbyggnader, vilket under byggnadens livstid motsvarar 6 procent av utsläppen som genererats vid kalkstenens kalcinering. Vid användning av krossad betong ökar exponeringen mot luft vilket leder till ett högre kolupptag. (Naturvårdsverket & Boverket, 2019).

Vid slitage av betongen blir ballasten vilket kan ge känsla av en grusyta. Ballasten syns oftare på betongsten än betongplattor då betongsten håller längre och därmed hinner slitas mer. Johansson hävdar även att betongplattor ofta byts ut på ett ogenomtänkt sätt vilket påverkar den estetiska upplevelsen genom att skapar oregelbundna ”slarvigare” trottoarer. (Johansson D. , 2007). Det finns ett stort urval av markstensbeläggning på den svenska marknaden med olika designkvaliteter och form. Låsstenar bör användas på tungt belastade ytor då dessa inte vrids i förhållande till varandra och säkerställer maximal kraftöverföring mellan stenarna (Svensk Markbetong, 2006). Se figur 2 nedan för exempel på mönster som bildas av varierande läggning av låssten.

17

2.4.3 Trä

Trä i form av tryckimpregnerad furu släpper ut ungefär 70 kg CO2e/m³ och har en livslängd på cirka 30

år medan sågad ceder från Nordamerika släpper ut cirka 300 CO2e/m³ och har en livslängd på 50 år.

Bark eller träflis upptar ungefär (-)20 kg CO2e/m³ och har en livslängd på cirka fem år. (AFRY, 2020)

Traditionellt har trä använts till staket, möbler, spaljéer, däck och bryggor. Furu används ofta för triviala konstruktioner och när beständighetskraven är högre kan lärk, ek och importerade träslag användas. Board är en träbaserad produkt som används till exempelvis möbler och lekredskap. Det organiska materialet trä bär med sig naturens formspråk och har därmed naturliga variationer i mönster, färg och doft. Beständigheten hos trä är inte lika lång som andra byggnadsmaterial eftersom rötskador kan uppstå vid kontakt med långvarig fukt. Trämaterialet skiftar beroende på väder och kan bli fuktigt, mjukt, sprött och hårt. Ytbehandling såsom värmebehandling, impregnering, olja och olika typer av målning skyddar slitage och angrepp mot det relativt mjuka materialet. (Johansson D. , 2007).

Träflis och barkflis är enligt medarbetare på AFRY i Malmö vanliga markmaterial för mindre gångar i naturmark eller som fallskyddsunderlag på lekplatser (Spjuth, 2020). Dock kan träflis på gångvägar göra framkomligheten för rullstolsbundna och gående svår då ytan är mjuk och träflisen är i varierande storlek (Laufenberg, 2004). Därmed kan träflis användas på små gångar som inte är huvudgångväg (Spjuth, 2020). Tester har gjorts för att skapa mer framkomliga gångstråk genom att kombinera träflis med bindemedel såsom resin (latex, silikon och polyuretan) (Laufenberg, 2004). Eftersom att trä bryts ned av organiska processer vid kontakt med fukt behöver stigar av träflis fyllas på med mer flis cirka en gång per år (Håkansson & Pihel, 2011). Vid svår terräng som skogsområden kan däckspänger användas för att inte påverka tillgängligheten, men träet bör anläggas vinkelrätt mot gångriktningen och ha en glipstorlek på cirka 0,5 centimeter (Mebus, Lindman, Näsström, & Wahldén, 2013).

I en studie utförd efter en tsunami i Japan sågs att träflis som markbeläggning ur ett livscykelperspektiv kan minska växthusgasutsläppet för en gångyta med 1,45 kg Co2e/m2/år jämfört mot asfalt och 1,61

Co2e/m2/år för konstgräs, förutsatt att den uttjänade träflisen sedan används som bränsle. Vidare skriver

forskarna att den största källan till utsläpp för utvinning av råmaterial för träflisytan var utsläpp från limmet då träflisytan var en hoplimmad variant (Kayo, o.a., 2015). För att minska klimatpåverkan från byggnader skriver Boverket att en ökad användning av biobaserade material såsom trä i byggnader är att föredra (2018) och trä lämpar sig bra i utemiljöer om det saknas ekonomiskt utrymme för dyrt underhåll eftersom trä lätt kan bytas ut (Johansson D. , 2007).

Så länge en byggnad står fortlöper koldioxidinlagring från atmosfären i trämaterialet, så kallad inlagring av biogent kol i byggnader. Detsamma bör därmed gälla för trämaterial som används i plan- och landskap. Dock saknas det idag accepterade metoder för hur en LCA kan räkna in biogena kolsänkor och det är problematiskt att beräkna kolsänkor för trämaterial som beräknas stå kortare tid än 100 år. Detta för att Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum i nuläget har föreslagit en beräkningsmodell som utgår från att kolsänkor ska stå mer än 100 år för att få räknas som negativa utsläpp, som därmed avlägsnar koldioxid från atmosfären. Boverket & Naturvårdsverket presenterar metoden PAS2050 som föreslår en linjär skala mellan 0 - 100 år för beräkning av detta. Den koldioxid som kan tas upp av trädet sker under trädets tillväxtfas och sedan lagras koldioxiden i trämaterialet som en del av byggnationen. (Naturvårdsverket & Boverket, 2019)

I dessa sammanhang utgör skogen en mycket viktig komponent, eftersom den för närvarande utgör en realistisk möjlighet att lagra kol vid jordens yta. (Morén, Grelle, & Lindroth, 2000)