Predikstolen i Kung Karls kyrka Norrhammar, David
Fornvännen 198-203
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_198
Ingår i: samla.raa.se
S M A R B E M E I) I) E I. A N D E N
Till sist (fig. 2) bifogas även en detalj av bonadens yttersta parti till höger, vilket varit invikt, n ä r bonaden tidigare fotograferats. Vid en år 1939 företages konservering vecklades detta ut. Som synes upptages halva b o n a - dens höjd av en man till häst. I förhållande till r y t t a r e n är hästen l i t e n ; den h a r svårt att få r u m innanför r a m e n , B y t t a r e n , för övrigt tecknad som de övriga m ä n n e n till häst, är tydligen medlem av den beridna skara som färdas mot k y r k a n .
Anne Marie F'ranzén
PREDIKSTOLEN I KUNG KARLS KYRKA
Kung Karls kyrka i Kungsör byggdes u n d e r åren 1691—1700. Byggherre var Karl XI, och r i t n i n g a r n a utfördes av Nic. Tessin d. y. är 1689. Kyrkan v a r ej avsedd lill sockenkyrka u t a n som gärdskapell vid Kungsörs kungs- gärd, d ä r konungen ofta vistades. F ä r d i g s t ä l l a n d e t av k y r k a n tog läng tid.
VM Karl XI :s död år 1697 återstod ä n n u viktiga arbeten att utföra. L a n d s - hövding Gustaf Cronhjelm skrev den 12 maj 1698 till Tessin och påpekade d e l t a : »Eljest p å m i n n e s och angående a l t a r t a v l a n , predikstolen, golvstcnen, stenen lill porten och själva portens förfärdigande.»1
Följande år, 1699, fick k y r k a n sin predikstol. Om d e n s a m m a l ä m n a s vik- liga u p p l y s n i n g a r i r ä k e n s k a p s h a n d l i n g a r för Kungsörs kyrka i Slottsarkivet.2
Där finnes ett blad med uppgifter om arbete och kostnader för a l t a r e och predikstol i Kungsörs k y r k a . Bladet är icke d a t e r a t eller underskrivet. Men av uppgifterna kan man sluta sig till att det är Nic. Tessin d.y., som gjort u p p s t ä l l n i n g e n . Där s t å r : »1699 dn 14 Dee. h a r förgyllare J e r e m i a s Bieger fått af mig resten för altaret nembl. 141 Dl Smt.» samt s a m m a dag för arbete på predikstolen 69 Dl Smt. T i l l s a m m a n s h a r således Bieger fått 210 Dl Smt den 14 dec. 1699 »af mig». Enligt p r o m e m o r i a nr 3 i s a m m a r ä k e n s k a p s h a n d l i n g a r h a r den 14 dec. 1699, alltså s a m m a dag, till Bieger u t b e t a l t s j u s t denna s u m m a för arbeten i Kongsöhrs kyrka av »Öfwer Intendenten Högwällb. H : r Tessin». Man bör alltså k u n n a räkna med att detta blads uppgifter är sam- m a n s t ä l l d a av Tessin.
Beträffande predikstolen skriver Tessin d ä r f ö l j a n d e : »Till Kongsörs Kyrkjas Predikstohl som till enn debi för h a r Uttal h ä r i Slottskyrkjan, menn sedermehra uppå h ö g s t s a h l : Konungens Nådigste befallning dijt blef t r a n s - porterat, och följjande arbete tillgiordt Ao 1701 dn 12 Martij M:r Burchard Prächt Billthuggarc för
löfwerk och förgyllning 120 Dl Smt Anno 1699 dn 14 Dec: förgyllare J e r e m i a s Bieger 69 » » Anno 1699 dn 17 Nov: Mester Simon Hamnan för
snickarearbetet till Predlkstohien 226 » » 21l/4öre.»
Osuald S i r e n : Tessinska kyrkobyggnader.
Slottsarkivet, Biikenskapcr för Kongsöhrs kyrka 1695, 1697, 1699 och 1702.
S M A B R E M E I) D E L A N D E N
Pig. I. Slottskgrkan i Stockholm, Utsnitt ur kopparstick i Suecia Antiqua.
Predikstolen synes l . h . på bilden. A s e d i o n of lhe copper engraving in
" S n e d a A n t i q u a ' , The Pulpil ls seen on lhe right.
Predikstolen i Kung Karls kyrka har således »lill en del förr lient» i Slottskyrkan i Stockholm. Det måste ha varit Karl XI :s slottskyrka, som förstördes genom branden 1697. Nu frågar man sig, h u r stor del och vilken del av predikstolen i Kung Karl detla kan vara. Man bör då lägga m ä r k e till att orden »lill en del» av Tessin skrivits med m i n d r e stil mellan r a d e r n a som elt tillägg. Del bör ha rört sig om ganska väsentliga delar av predik- stolen, eftersom Tessin fiirst glömde att göra i n s k r ä n k n i n g e n »till en del».
Tessins ritning till predikstolen i Slottskyrkan finns på N a t i o n a l m u s e u m . (Bild 2.) Predikstolen s k y m t a r också pa ett kopparstick av Aveelen i Suecia Antiqua, (Bild 1.) J ä m f ö r man dessa bilder med bilden av predikstolen i Kung Karls kyrka (bild 3) ser man likbeten pa sAvftl korgen som l j u d t a k e t i de bada k y r k o r n a . Det visar sig ocksä vid n ä r m a r e u n d e r s ö k n i n g av prcdik- stolskorgen i Kung Karls kyrka, alt den ej är etl enhetligt byggnadsverk, utan bestar av en u r s p r u n g l i g del och en tillbyggnad. Vid nu pågående r e s t a u r e r i n g av k y r k a n h a r Utrönts, alt pelarens saviil t r ä som grundfärg är olika mot korgens. Av en u p p m ä l n i n g s p l a n framgår också, alt korgens främre del är ett självständigt helt, som senare utbyggts med två sektioner och en
S M A I! II i; M i; II I) K L A N D E N
Fig. 2. Tessins ritning lill predikstol i S l o t t s k y r k a n ,
Stockholm. Tessin'» plan for lhe Pulptt in the
Palace Church.
t r a p p a . (Bild 4.) Den a v s l u t a n d e listen upptill och nedtill iir helt olika på de båda d e l a r n a , vilket framgår av profilteckningen å bild 5. Listverket på de b o r t r e sektionerna ä r enklare än pä korgens främre del. Däremot överens- s t ä m m e r listverket pä korgens främre parti med Tessins ritning till slotts- kyrkans predikstol. De av Precht utförda sniderierna s t ä m m e r ej med Tessins r i t n i n g , men detta u t k a s t till s n i d a t lövverk kan Tessin ha ä n d r a t . Precht kanske ej heller kände sig helt bunden av 'Tessins u t k a s t , u t a n varierade t e m a t med det g e n o m b r u t n a lövverket. Det torde därför vara så, a t t det ä r predikstolskorgcn i Kung Karls kyrka, som Tessin avser, då han t a l a r om, aft den »till en del h a r tjänt i Slottskyrkan».
S M A II H B M B D I) E L A N I) E N
Fig. S. Predikstolen i Kung Karls k y r k a , Knngsör, efler nyligen avslutad r e s t a u r e r i n g .
— The P u l p l t in lhe Church of Kung Karl.
Även ljudtakel är d e t s a m m a som i S l o t t s k y r k a n . Till listverk och a c a n l u s - o r n a m e n t ö v e r e n s s t ä m m e r del med Tessins r i t n i n g . Pä denna finns ej över- stycket med globen och k r o n a n , men på kopparsticket i Suecia Antiqua är det ined. De u p p b ä r a n d e ä n g l a r n a är borttagna rid överflyttningen till Knngsör. Kanske detta skelt pä Karl XII:s befallning. Han lär vid ett t i l l - fälle ha sagt, att »Hans Maj:t tycker intet om s t a t u e r eller bilder i cn kyrka».
Och Karl XI hade anbefallt enkelhet i sin kyrka 1 Kungsör.
Predikstolen i Slottskyrkan beställdes av Karl XI å r 1690. Den användes enligt Karl XI :s dagbok första gängen j u l d a g e n 1691. »Juledagen predikades första gången u p p å den nyia predikstolen, som är gjord u t h i Slåtz-Kiörkan.»: l
Snickeriarbetet utfördes av snickaren Hans H e r m a n Steycrwald efter r i t n i n g av Tessin. F y l l n i n g a r n a var läckta av förgyllt snideri i b a n d - och bladverk av Burchard Precht. Den var placerad på n o r r a långväggen i ett fönster, som
8 S. H i l d e b r a n d : Carl XI:s A l m a n a c k s a n t c c k n i n g a r .
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
gjorts blint.' »Den gjordes så litet f r a m s k j u t a n d e som möjligt för all inle förrycka k y r k a n s s y m m e t r i s k a typ.» Den å Suecia-gravyrcn synliga globen med kronan förfärdigades i mäster Simon B a u m a n s verkstad och uppsattes i december 1694.»
Vid slottsbranden 1697 blev en del saker räddade ur s l o t t s k y r k a n . Ehren- s l r a h l s stora m å l n i n g a r »Korsfästelsen» och »Yttersta domen» lyckades m a n ta ned. En del räddade i n v e n t a r i e r från slottet förvarades i en hyrd lokal på B i d d a r h o l m e n . Tessin skrev den 21 febr. 1699, att »der warit inlagde och förwahrade ätskillige pertzedler af F r a n s k glas, b ä n k a r n a som nederrefwes wedh wådhElden i Kongl. Slåttzkyrckian på Slåttet, Eders Kongl. May'« wangc- Ghampelun, som ankom ifrån F r a n k r i j k c , Bronzarbetet som färdigt ä h r wadh mehra som allt Eders Kongl. M a y " tillhörigt ä h r . . . » . "
B ä n k a r n a kom till a n v ä n d n i n g i den nya s l o t t s k y r k a n , d ä r de ä n n u stå.
Predikstolen hade tydligen också r ä d d a t s u n d a n b r a n d e n , fastän den icke o m n ä m n e s i Tessins brev till konungen. Predikstolskorgen och ljudtaket överfördes till kungens nya kyrka i Kungsör och placerades d ä r liksom i slottskyrkan framför elt fönster, som dock ej helt byggdes igen. I stället drogs predikstolen längre in i k y r k r u m m e t och tillbyggdes, varigenom den fick sin långsträckta, från väggen u t s t å e n d e form. Detta arbete utfördes av slottssnickaren mester Simon Hamnan, som den 17 Nov. 1699 erhöll betalning härför med 226 Dl 2 1 % öre Smt. Förgyllaren J e r e m i a s Bieger, en a n n a n av Tessins s l o t t s h a n l v e r k a r e , utförde därefter arbete på predikstolen för 69 Dl Smt. Detta kan avse m å l n i n g . Samma dag, den 14 dec. 1699, fär han nämligen b e t a l n i n g för strykning med »Lijmfärjan» av läktaren och t r a p - porna. Det är också känt, att Bieger av Tessin a n v ä n d e s vid slottsbygget för finare m å l n i n g . Precht kompletterade därefter predikstolen med snidat löv- verk och förgyllning i de tillbyggda d e l a r n a , för vilket han den 12 m a r s 1701 erhöll betalning med 120 Dl Smt.
Att vissa delar från den genom slottsbranden 1697 förstörda slottskyrkan kom lill a n v ä n d n i n g i andra byggnadsverk h a r påpekats av Tord Olson Nord- berg i »Stockholms slotts historia», del I pl. 41. M a r m o r k o l o n n e r n a i slotts- kapellet i Mälsåker anses ha tillhört slottskapellet i Stockholm. Likaså anses en kolonn, som nu u p p b ä r en b l o m s t e r u r n a på Mälsåker, vara en m a r m o r - kolonn från Stockholms slottskapell.
I »Stockholms slotts historia» sid. 215 skriver Bottiger: »Som Tord 0 : s o n Nordberg visat torde en i Svanshals kyrka befintlig allarpredclla med n a t t - varden i högrelief Iskänkt till kyrkan av Ulrika Eleonora 1728) tillhört det prechtska a l l a r e t i Tessins slottskyrka.» Denna predclla anser Bottiger vara den »enda detalj av den vidlyftiga plastiska u t s m y c k n i n g e n , som r ä d d a t s undan slottsbranden och bevarats till våra dagar».
' Hugnar J o s e p h s o n : Stockholms Slotts H i s t o r i a : del II.
6 J o h n Bottiger: En krönika om den Tessinska slottskyrkan 1693—1697.
• B. A., Överintcndentcns skrivelser.
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
I 10 cm
Fig. t. Plan av predikstolen i Kung Karls k g r k a . — Plan of the P u l p i t in the Church
of Kung Karl.
Fig. 5. Profiler till Kung Karls kgrkus predikstol. T. v. tillbyggd del, l . h . ursprunglig del. — Outline d r a w i n g s of the P u l p i t in the Church of Kung K a r l ; on the left, lhe added part, and on lhe right the original portion.
Till delta skulle således komma den till Kung Karls kyrka i Kungsör överförda predikstolskorgen med de prechtska snidericrna och ljudtaket med sin krönta glob.
D. N o r r h a m m a r
LITTERATUR OCH KRITIK
VlillA 1. EVISOM: Anglo-Saxon finds nenr B a i n h a n i , Essex, wilh it sludy of gluss d r i n k i n g h o r n s . Archaeologia XCVT, 1955.
I sitt arbete om den romerska importen till Europa u t a n f ö r imperiets g r ä n s e r framlägger H. .1. Eggers1 en som det förefaller, helt ogrundad2 hypotes om de rafflade b r o n s k ä r l e n s h ä r l e d n i n g frän ett okänt f a b r i k a t i o n s o m r ä d c
1 Der römische Import im freicn Germanien ( H a m b u r g 1951), s. 56.
- Anmälaren i F o r n v ä n n e n 1956, s. 246.
