Hoppstjiirtar - Sveriges vanligaste skogsinsekter
HOGNI BODVARSSON
Nar rnan tankcr pa skogSinsekter,tankcr man tro―
ligen pa aliting annat an hOppstiartar cncr c。 1lcm―
bolcr som de ocksa kallas Undcr senare ar har fOrfattarcn giOrt ganska omfattandc undcrsё k―
ningar av svenska skogscollcmbolcr och funnit att dc・ar rnyckct allmanna Och talrika i ana skogSmar―
kCr(SC avcn Bё dvarsson 1961,1973 och Forsslund 1944)Man kan fёrmodligcn intc trampa nagon_
stans i en skogsmark utan att trampa pa atmins_
tonc cn collembol.
Systematik och utseende
Collcmbolcrna ar en myCketintressant diurgrupp frin manga synpunktcr sctt. IDc ar tillsanlinans
翼 ∬ 射鵠 ∬[1椒‖馳 lrdttti:蹴
′″α
`C“おο′fran mcllcrsta Dcvontidc市ズやr nara 400 mili ar sedan)anSCS utan tvckan via en c01_
lcmbol Annars bё riar dC aldsta kanda inscktcrna brst upptrada under koltidcn(for ca 300 mili ar scdan)Numera placcras oftast de cntognatha hcxapodcrna(CollCmbOla,Protura,Diplura)i en sarskild sialVStandig grupp vid sidan av de cgcntli―
ga inscktcrna och likvardig mcd dcm.
conembolerna indclas i tva undcrordningar:
Arthropleona ellcr langstrackta cOncmbolcr och Symphyplcona cHcr klotconcmbOlcr Dcn typiska kroppsformcn hos dc langstrackta concmbOlcrna
Bodvarsson, H.: Hoppstjiirtar - Sveriges vanligaste skogsinsekter. [Collembola - the most
commonforestinsectsofSweden.]-Ent.Tidskr.105:113-116.Uppsala,Sweden1984.ISSN
001 3-886x.
The article gives a general presentation of the morphology and biology of Collembola. The author has made a regional study of Swedish forest Collembola. 700 soil samples containing ca. 70 000 specimens and 87 species have been collected. Special attention has been paid to the fauna of mouldering stumps. The species Anurophorus septentrionalis Palissa has been shown to be the most common species in Swedish forest soils. The species seems to be boreo- alpine and shows an increasing gradient of both dominancy and abundance from south to north.
H. Btjdvarsson, Sveriges lantbruksuniversilet, Avd. fdr skogsentomologi, Box 7044, 5-750 07 Uppsala, Sweden.
buktub
Fig l Morfologin hos en collembol(efter GiSn) Morphology ofa gcncralized collcmbolan(aftcr Gisin) visas schematiskti Fig l Kroppcnslcder kan tyd―
ligt urskilias.Det avbildadc diurCt tillhё r forres―
ten en typ,som kan bctraktas som''prototypen'' f6r en collcmbol och harお liandC karaktareri val_
utvccklad farg,sOm ar mcrcllcr mindrciamnt br_
delad ёvcr kroppcn Valutvccklad hoppgaffcl (furCa), rctinaculum (fasthaftningsorgan for hoppgaffcln i vila)samt buktub(andnings― och ba―
lansorgan).8 ёgon pa varsida av huvudet.Postan―
tcnnalorgan(sinnCSOrgan)oCh Sinncsorgan pa an_
tcnncrna inns mcn har ingcn komplicerad ut―
formning. Borst, antenncr och ben av mcdcl―
langd. Tuggandc mundelar Kroppsiangd l,5-2
mm.
Klotcollcmbolcrna(Fig 2)har k10tfOrmig kropp, lcdcrna ar hOptrangda sa att granscrna
pos t o nten noL o rgq n
l ヽ ふ耐d
ll4 Hdgni Bodvarsson
mcllan dem knappast kan urskittas Annars har de sanlma organ som dc lingstrackta c01lcmbolerna och i stort sctt samina lcvnadsfё rhallandcn
En modern bcstamningsnyckcl till norska col―
lembolcr har utg市 its av FicllbCrg(1980)
Levnadssat1 0ch anpassningar
Efterlcvnadssattet kan man indela collcmbolcrna i nagra typer,livsformer Den typ som beskrivits ovan och kallats fё r prototypen for cn collembol, lcver i markens ёvrc skikt och forckommcrinom de ncsta familicrna Frin denna gcneraliscrade typ har sedan utvccklats mcra specialiserade ty―
pcr,tydligt anpassade till sitt spcciclla lcvnadssatt Eftcrsom de flcsta collcmboler ar marklevande, gancr de flesta av dcssa anpassningarlivet pa ollka
markdiup Dc collembolcr,som lcvcr diupaSt nere irnarkcn,haritypisk utformninglitcn kropp, korta bcn,antenncr och borst,och kraftigt cller hclt tillbakabildad hoppgaffel Dc har svag pig‐
mcntbildning cllcr ar hclt farg16sa Dc har ett re―
duccrat antal ёgon cllcr ar blinda,rncn har dar―
emot kompliceradc sinncsorgan av annat siag Allt dctta kan bctraktas som anpassningarti11livct i dc tringa och mё rka omgivningarna ncrc i mar‐
kens haligheter och dcssa blir a‖ ttrangrc iu langre ner inan kominer.
Dct har ocksa utvccklats cn typ av collcmbolcr som levcr ovanpa markcn och uppc i vcgctatio―
ncn Hos dessa bildar fargen ofta mё nster pa kroppen,dc har 8 stora ёgon pa var sida av huvu―
dct,hoppgaffcin ar kraftigt utvecklad,borst,an‐
tcnncr och ben arlanga Och uppnaribland absurd langd ofta har de ttadcrfOrmadc klubbhar eller 巧all pa krOppen Darcmot ar sinncsOrgancn pa antennerna och postantcnnalorganet hos denna typ svagt utvcckladc cllcr saknas helt.Mcllan dc
hrar uppraknade typerna inns scdall en mangd ёvcrgangar och reduktionsstadicr.
Collcmbolerna haringa yttrc kё nsorgan.Kёns―
kёrtlarna rnynnar ut i enkla porcr.Dct var darfOr langc ctt mystcriunl,hur spcrmaё vcrfёringen gick
●11.Dct var brst i bё rian av fcmtiotalet som tys‐
ken Schallcr (1952)pavisadc att spcrma6vcr―
foringen skcr pa indirekt vag gcnOnl att hanarna avsatter spcrmatoforcr, som honorna scdan tar upp i sina k6nsё ppningar Hos sonlliga klotcol―
lembolcr fёrckomincr ctt slags parningslck cner parningsdans. Hos vissa arter har hanarna spc‐
ciclt utformadc antcnncr,ett slags gripantcnncr, sonl dc gripcr onl honornas antenncr mcd.Hanar―
na blir scdan burna omkring av honorna ofta iflc―
ra dagar.Att dё ma av collcmbolcrnas cnorma in‐
dividantal tycks dcnna till synes prirnitiva befrukt―
ningsmctod fungcra alldclcs fortraffligt,aven Om det for ctt manskligt fёrstind ar litct svart att for_
sta hur en concmbolhona kan hitta ratt spcrma―
droppc i det virrvarr av organismer,som brukar innas nere i markcns halighCtcr.
Ett mycket pafallande drag hos lnanga c。 llcm―
bolarter ar dcras stora gcografiska utbrcdning Manga arter ar nanlligen kOsmopolitcr och fore―
kommcr praktiskt tagct ёvёralit pa jordcns yta, dar dct flnns iordman Och vaxtlighet.
En delconcmb。 larter har vid observation i falt och undcr cxperiincnt visat sig vara myckct plas―
tiska i sin gestalt och kan rcagcra pa andringar i yttrc mittёfaktOrcr mcd andringar i kroppsform och inrc organisation Dctta gallcr specicllt artcr sonl ar anpassadc till ettliv vid laga tempcraturer och sonl rakar utvcckla sig vid fё r dem onormalt
hёga tcmperaturcr i falt cllcr odling Fenomcnct har gctts namnct ckomorfos(CaSSagnau 1961).
Dct flnns ocksa cxcmpel pa att sonlliga artcr kan fortplanta sig gcnom partenogencs Allt dctta g6r att artproblcmct inonl vissa grupper ar kOmplicc―
rat och utgё r ctt intrcssant och sakert myckct gi―
vandc arbetsfalt
Angiendc collembolcrnas naringsforhallanden kan namnas att dc flcsta marklcvandc arterna tycks livnara sig pa multnandc vaxtrestcr l dcras tarmkanal inner man oftast cn mer cllcr nlindrc amorf massa,dar dct Ofta ar svart cllcr om6jligt att urskilia tydliga vaxtrcstcr De atcr Ocksa i stor utstrackning svamptradar, som dc bitcr sё ndcr i lampliga bitar(BёdVarsson 1970)Dctta gallcr cOncmbolcr mcd tuggandclnundclar Det innscn dcl artcr nlcd stickandc och sugandc mundelar I dcras tarmkanal finncr man aldrig nagra tydligt Fig. 2. Klotcollembol (Collembola: Symphypleona).
iakttagbara fёrcmal,utan de tycks livnara sig pa flytandc fёda Sannolikt stickcr de hal pa vaxtccl_
lcr och suger utinnehanct Nagra artcrrncd stick―
andc och sugandc mundclar uppgcs vara rovdjur som livnar sig pa sma markdiur aV iamplig storlck, sasom tardigradcr(biё rndiur)OCh liknandc.
Svenska skogsconemb01er
Svenska marklcvandc skogscollcmbolcr har hit―
tills intc undcrsёkts rcgionalt,dvs ёvcrstёrre om―
radcn Fёrfattarcn har giOrt en undersёkning av
懲 Ⅷ ∬寝 :鷺:kよil留指 すT癬 雷 Ⅷ
markprov har insamlats,nara 70 000 diur har bC―
stamts Och lnaterialet har bearbctats pa olika satt Totalt har 87 artcr patraffats i dc svcnska skogs―
markcrna. Dcssa ar dock olika allmanna Och en litcn skara artcr domincrar i mycket hOg grad skogsmarkerna De 15 allmannaste artcrna utgё r
saledcs 70°/。av hcla rnatcrialct Manga artcri den―
na donlincrandc grupp fё rckolnlner i cn mangd olika rnarktypcr och arintc alls karakteristiska fё r
skogsmarken.En lang rad artcr fё rckomincri ett litet antal prov och flcra artcr bara i ett enda.
Dessa hё r naturligtvis intc hcnllna i skogsmarkcn utan har spritts dit av en tillfallighet.
Av dc undcrsёkta substrattypcrna har sarskild uppmarksamhet agnats multnande stubbar Dc
har ocksi visat sig vara intrcssanta ur flcra syn―
punktcr Saminaniagt fё rckomincr i stubbarna
det stёrsta antalct arter bland de undersё kta sub‐
stratcn(59 arter eller 68%av alla arter patraffadc i undcrsёkningcn)Dc cnskilda stubbarna har emellcrtid cttlagt gCnomsnittsantal arter per prov iamfёrt mcd de andra substraten.I stubbarna finns detiamfOrclsc宙 s hёgsta antalct artcrsom fё― rcdrar iust dCt Substratct,namligcn 16 arter.Har inns aven det stё rsta antalct cxklusiva arter(4 St),dVS.arter soln praktiskt tagct utcslutande f6- rckonlmcr i dctta substrat
Dessa rcsultat tyckcr iag宙Sar att stubbarna ut―
gёr cn lamplig miliё fёr Cn hel dcl arter,som intc flnncr sig sa val tillratta utanfёr stubbarna Fёr andra artcr ar fёrmOdligcn intc stubbarna nagon optimal miliё ,宙lkCt dCtlaga gcnomsnittliga anta―
lct cxcmplar pcrstubbc visar.Genom dcn standigt pagacndc spridningen av collemboler gcnom och ёvcr inarkcn hamnar sa smaningonl cn dcl arteri stubbarna,antingcn dirckt fran luften cller genom den omgivande marken En del artcrtycks av na―
gon anlcdning intc alls trivas i stubbarnas om―
Hoppstjtirtar - Sveriges vanligaste skogsinsekter 115
Fig 3 4′′rο′力ο″IIs s`ρ′ι″′″′04α′お Palissa, Svcrigcs mesta skogsinsckt Den ar talrik i ana barrskogsmarker Langd l,3 rnm
スれ
“″9ρ力0ィンss`′″″′′′ο″α′おPalissa,the most common arthropod spccics in S、vedish forest soils Length
13 mm
givandc marker.Om dc hamnar dar dё r dc,cllcr ocksa kan dc aktivt ta sig till stubbarna dar dc for_
ёkar sig.lDctta ganer de 4 artcr som praktiskt ta―
get utcslutande fёrckonllner i stubbar Andra ar―
tcr trivs lncr cllcr inindre dragligti andra substrat an stubbarna,far fotfaste nar dc sprids dit,uppnar stOrrc cllcr mindrc populationstathct men trivs battre i stubbarna an i nagot annat substrat(dc 16 arterna mcd stёrst brkarlck br stubbar).Tlll Slut har vi som i ana andra substrat en lang rad arter sonl forekonlmer dar i stё rrc cner inindrc antal, men intc i stёrre omfattning dar an i manga andra substrat.
var vanligaste skogsinsekt
Som tidigarc namnts utgOr dc 15 allmannastc ar―
terna iskogsmarkcrna hcla 70° /。av lnatcrialct Av dcssa 15 arter ar cn i sarklass talrikast,nanlligcn 44夕ヽoゃ力οrンss`ρ″″rrJο
“
α′Js Palissa(Fig 3)Den―
na art utgё r cnsanl 17°/。 av alla cxcmplari mate―
rialet.Dcn fёrekomineri 48°/。av alla prov.Arten ar marklig pa Fnanga satt.Taxononliskt ar dcn in_
trcssant.Dcn bcskrcvs fёrst 1966 frin Finiand och hadc ditintills saminanblandats med dcn mycket narstaendeス ′αr′εおNicolet Man har knappast
haft cn aning onl hittils att arten ar sa cnormt tal―
rik i skogsmarkcn Enligt fё rfattarcns undersOk―
ningar fёrekommer dcn intc i Sydskane.Dcn bё r―
iar upptrada nagonstans i norra Skanc och visar sedan en stigande gradient vad galler bade abun_
dans och dominans fran syd tin nOrr(Tab l).
Artcn tycks intc fёrckonllna i det kontincntala Europa norr om dc polska Tatrabcrgcn, dar Weiner har funnit den i nagra fi cxemplar 1981.
Arten tycks darfё r ha bOreo―alpin utbrcdning med sydlig boreal grans nagonstans i Skanc
116 Hogni Bodvarsson
Tab. 1. Forekomstfrekvens av Anurophorus septentrio- nalis i samtliga prov (dominans) inom fyra regioner i Sverige samt den andel av antalet individer denna art utgor av det totala antalet collemboler i proven (abun- dans).
Frequency of occurence of Anurophorus septentrionalis in the samples taken (dominancy) in four regions in Swe- den and the percentage this species constitutes of the to- tal number of collembolans in the samples (abundance).
Breddgrad dominans abundans antalprov
Latitude dominancy abundance no. of. samples
Pa grund av ovan namnda Omstandighctcrskul‐
lC iag宙lja utnamnaス″夕″9′力ο″
“ssのり
``“
′万ο4α′お
till Svcrigcs vanligastc skogsinsckt!
Litteratur
Bodvarsson, H. 1961 . Beitrag zur Kenntnis der siid- schwedischen bodenlebenden Collembolen. - Opusc.
ent.26: 178-198.
B6dvarsson, H. 1970. Alimentary studies of seven com- mon soil-inhabiting Collembola of southern Sweden.
- Ent. scand. l:74-80.
Bodvarsson, H. 1973. Contributions to the knowledge of Swedish forest Collembola with notes on seasonal variation and alimentary habits. - Rapporter och
Uppsatser, Inst. for skogszoologi, Skogshogskolan, Stockholm 13:143.
Cassagnau, P. 1961. Ecologie du sol dans les Pyr6n6es centrales. Les biocdnoses de Collemboles. - Probld-
mes d'Ecologie. Cahiers de G6obiologie et d'Ecolo- gie. Paris.
Fjellberg. A. 1980. Identification [eys to Norwegian Collembola. - Norw. Ent. Soc., As.
Forsslund, K.-H. 1944. Studier over det liigre djurlivet
i nordsvensk skogsmark. - Medd. f. statens skogs-
fdrs.anst. 34:1. Stockholm.
Schaller, F. 1952. Die "Copula" der Collembolen (Springschwiinze). - Die Naturwissenschaften. 39: 48- 48.
62°-64° 610/。
60°-62° 54°/。
58°-60° 32%
56°-58° 11°/。
30°/。 96 2098 192 2198 165
6°/。 28
И″
“
″op力ο″ンs scρ′′77rrrο′α′Js har en utpraglad
fёrkarlek for barrskogar,speciellt blandadc tall―
och granskogar.Den ar myckct allman i kOttar pa marken,116vskogar fё rckonllncr dcn rent undan―
tagsvis.Artcn hallcr sig mest till dc ёvcrsta rnark‐
skiktcn narmast undcr inarkytan l lavar pa kvis―
tar och stanllnar har den dock patraffats tillsam―
mans rncd dcn narstacndc lncn myckctsallsyntarc ス72“,op力ο′
“ s″″:`ιs.
