Ämneskompetensens betydelse för användande av läroböcker och digitala läromedel

Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet VAL/ULV

Ht 2020

Ämneskompetensens betydelse för användande av läroböcker och digitala

läromedel

Maria G Ebervall

Sammanfattning

Under åren 1938-1991 genomgick läroböcker i Sverige en statlig kontroll, bland annat som ett styrmedel för att skapa en likvärdig skola, men detta sker inte idag. Det är

marknaden, producent och konsument i kombination med läroplanen som styr. I slutändan är det upp till läraren att välja lärobok, om de vill ha en, och hur de använder den.

Läroboken anser många är en stor ramfaktor i undervisningen då den bland annat kan ses som svaret på vad en kurs ska innehålla och hur den ska läggas upp. Vad gäller

användning av läroböcker så säger ca 98% av lärarna att de använder en lärobok i undervisningen. Svenska och norska studier visar att gymnasielärare är den grupp som använder läroboken mest.

I en rapport från Svenska Sociologiförbundet beskrivs att inom ämnet sociologi så är ämneskompetensen bland lärare svag och Boel Englund (2006) menar att lärare med svag ämneskunskap tar mer stöd i läroböckerna. Just relationen mellan lärobokens betydelse i undervisningen och ämneskunskapen hos lärarna är fokus för denna studie.

Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan ämneskompetens i form av utbildningsbakgrund och hur läroböcker respektive digitala läromedel används och kompletteras.

För att svara på syftet genomförs fjorton strukturerade intervjuer i form av enkäter med lärare som undervisar eller har undervisat i någon av de tre gymnasiekurserna i sociologi.

I intervjuerna framkommer att oavsett ämneskompetens så är läroboken det läromedel som används mest i undervisningen, precis som annan forskning tidigare visat. Dessutom visar studien att oavsett ämneskompetens så kompletterar respondenterna sitt läromedel

(läroboken) på liknande sätt, främst med artiklar och olika former av filmer. Den skillnad som kan tydas i resultatet är att de lärare med mer ämneskompetens ger kritik på de läroböcker som finns, och menar att de kompletterar undervisningen med annat material för att höja nivån. Till exempel kompletterar dessa lärare med universitetslitteratur, vilket inte nämns i gruppen utan ämneskompetens.

Intressant för framtida studier är en fördjupning i frågan om varför lärare kompletterar. I studien framkommer tendenser som vore möjliga att undersöka närmare vad gäller både varför komplettering sker och lärarens syn på läroboken. Kritik av läroböcker

framkommer tydligt och en viktig fråga är om de böcker som används idag verkligen når upp till de kunskapskrav som elever på gymnasiet ska nå.

Nyckelord: sociologi, gymnasiet, ämneskunskap, läromedel

Innehållsförteckning

INLEDNING... 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

BAKGRUND ... 2

CENTRALA BEGREPP... 2

SOCIOLOGI PÅ GYMNASIET ... 3

SAMBANDET MELLAN LÄROMEDEL OCH LIKVÄRDIGHET ... 4

TIDIGARE FORSKNING... 6

LÄROPLANSTEORI OCH RAMFAKTORER ... 9

SUMMERING -BAKGRUND...10

METOD ... 12

URVAL ...12

DATAINSAMLINGSMETOD ...12

DATAANALYSMETOD...13

ETISKA ÖVERVÄGANDEN ...13

METODDISKUSSION ...14

RESULTAT ... 15

PÅ VILKET SÄTT ANVÄNDER LÄRARE LÄROBOKEN/DET DIGITALA LÄROMEDLET? ...16

OM LÄRARE KOMPLETTERAR LÄROBOK/DIGITALT LÄROMEDEL MED ANNAT LÄROMEDEL VARFÖR GÖR DE DET?...19

FINNS DET NÅGON SKILLNAD MELLAN HUR LÄRARE MED SOCIOLOGISK ÄMNESKOMPETENS ANVÄNDER OCH KOMPLETTERAR LÄROMEDEL JÄMFÖRT MED DE UTAN DENNA ÄMNESKOMPETENS?...22

SLUTSATSER ...23

DISKUSSION ... 24

METODDISKUSSION ...24

RESULTATDISKUSSION ...24

BIRESULTAT ...26

FRAMTIDA FORSKNING ...26

REFERENSER ... 27

BILAGA 1. MISSIV ... 29

BILAGA 2. ENKÄT ... 30

1

Inledning

Den här studien handlar om ämneskompetens och användning av läromedel och inriktar sig på gymnasieämnet Sociologi. Sociologi som eget gymnasieämne tillkom i och med gymnasiereformen 2011. Det är således ett relativt nytt ämne trots att sociologi varit en vetenskap sedan 1800-talet då som dess första tänkare kan räknas till exempel Weber, Durkheim och Marx.

I en rapport skriven på uppdrag av Sveriges sociologförbund (Fagerberg 2018) beskrivs sociologi som ett gymnasieämne som behöver lyftas för att inte urholka den sociologiska kunskapen hos de som ska lära ut. Detta utifrån att lärare som inte har fullständig

sociologibehörighet ändå kan vara behöriga att undervisa i ämnet. Ämnet sociologi ingår i gruppen som kallas “vissa ämnen” på gymnasiet och behörighet kan ges att undervisa i ämnet utifrån “likvärdiga kunskaper och kompetenser”. ¹ Ett hinder i utvecklingen av lärarnas ämneskompetens är bland annat bristen på undervisande sociologer på universiteten, enligt rapporten.

I mina första erfarenheter som lärare², utan lärarutbildning och delvis utan

ämneskompetens, upptäckte jag hur jag använde läroboken för att få en bild av hur

kursplanerna kan tolkas och vad undervisningen ska innehålla. Detta stämmer väl överens med aktuell forskning, bland annat enligt Englund (2006). Läroböcker är, enligt Englund, inte bara till för eleverna när de ska förstå, utan används också för oss lärares tolkning av kursplanen och i planering av undervisning. Englunds forskning visar också att en

osäkerhet på sin ämneskompetens gör att lärare ofta tar stöd av läroboken.

Läroboken, som har en historia av att vara statlig kontrollerad i Sverige och förr sågs som ett medel för att skapa likvärdig utbildning, är inte under samma kontroll idag (Johnsson Harrie 2009). Frågan om lärobokens innehåll och huruvida likvärdig utbildning ges ligger delvis till grund för denna studie.

Många studier visar på faktorer som påverkar undervisningen idag och några kommer att nämnas i denna rapport. Gemensamt för dem är att läroboken och läraren betraktas som faktorer som påverkar undervisningen och därmed även likvärdigheten i skolan.

Forskare såsom Hattie (2012) menar att ämneskunskap har stor betydelse för med vilken förståelse en lärare kan presentera och undervisa i ett ämne, samtidigt som studier (Skolverket 2006a) visar att lärobokens roll fortfarande är stor, särskilt bland gymnasielärare.

Området, och kombinationen av lärare och användning av läromedel, är i första hand intressant att undersöka då det berör ett nytt ämne inom gymnasieskolan vilket i sin tur gör det mindre utforskat på denna nivå. Vidare finns det en del forskning som beskriver ämneskompetensens betydelse för undervisningen i ett flertal ämnen men, så vitt jag funnit, finns väldigt lite forskning om huruvida det finns ett samband mellan användning av läromedel, specifikt läroboken, och ämneskompetens. Kunskap om vilken lärobok som används och hur den används är viktigt för undervisningen och ämneskompetens är viktigt

1 För att vara behörig lärare i sociologi krävs 90 poäng i ämnet men 30 av dem kan vara i något närliggande område (Fagerberg 2018)

2 I andra ämnen än sociologi.

2 för förståelse för ämnet. Men kan ämneskompetensen påverka valet av läromedel eller lärobok och hur en kompletterar denna och på så sätt påverka undervisningen?

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ämneskompetens och hur läroböcker respektive digitala läromedel används och kompletteras inom gymnasieämnet sociologi.

De frågeställningar som ska besvaras är:

1) På vilket sätt anser lärare i sociologi att de använder läroboken respektive digitalt läromedel?

2) Om lärare i sociologi kompletterar lärobok respektive digitalt läromedel med annat läromedel, varför gör de det?

3) Finns det någon skillnad mellan hur lärare med sociologisk ämneskompetens använder och kompletterar läromedel jämfört med de utan denna ämneskompetens?

Bakgrund

Centrala begrepp

Följande centrala begrepp förklaras här för att ge förståelse för hur de används i denna rapport.

Läromedel - läroboken och digitala läromedel

Att finna en definition av begreppet läromedel är inte enkelt. I grundskolans läroplan från 1980 står att det som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå målen räknas som läromedel (Skolverket 2006a). Definitionen preciserar inte om det gäller böcker, digitala källor eller annat. I Gymnasieförordningen 2010:2039 nämns i kapitel 13 under paragraf 3 gällande grundbelopp för friskolor ordet lärverktyg, och detta innefattar läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök (Riksdagen 2010). Enligt en tredje definition, given av Nationalencyklopedin (2020-04-30), så är läromedel en resurs för lärande och undervisning. Vidare beskrivs i den senare definitionen hur detta i dagens skolvärld kan vara alltifrån läroböcker, digital inhämtning av information till kommunikation och spel. Om man kan tänka sig att läromedel och lärverktyg i grunden är detsamma så finns ovan tre breda definitioner.

På Skolverkets hemsida (Skolverket 2020a) beskrivs digitala läromedel som något som är anpassat för undervisning och täcker ett helt ämne alternativt ett större kunskapsområde.

Där görs skillnad på digitalt innehåll och digitala läromedel och här beskrivs hur digitalt innehåll kan vara till exempel ett pedagogiskt spel eller en film som används som en resurs medan det digitala läromedlet är mer kopplat till läro- och kursplan. Vid en sökning på begreppet digitala läromedel på internet med sökmotorn Google framkommer att de vanligaste förekommande länkarna leder till förlag som säljer licenser för digitala läromedel. Ibland finns dessa digitala läromedel också i form av fysiska läroböcker.

3 I denna text kommer begreppet läromedel att användas brett, precis som flera av

definitionerna ovan, för att beskriva något som används som redskap i undervisningen.

Med begreppet lärobok menas fysiska böcker, inte digitala sådana. Med begreppet digitala läromedel menas en digital tjänst som innefattar en hel kurs innehåll, likt Skolverkets definition.

Ämneskompetens

I denna studie kommer begreppet ämneskompetens att användas för att beskriva vilka kunskaper i ämnet som en respondent har. I denna studie är det de formella kunskaperna i sociologi som efterfrågas, det vi säga den högskole-/universitetsutbildning som

respondenten har. Stensmo (2008) menar att ämneskompetens är kunskap om begrepp, fakta och teorier i undervisningsämnet. Denna definition känns relevant även i min studie.

Sociologi på gymnasiet

Nedan beskrivs sociologi samt de läroböcker som finns i ämnet för att ge en bild av ämnet i gymnasieskolan och de läromedel som finns på marknaden.

Sociologi som gymnasieämne innehåller tre kursmoduler på 100 poäng vardera. Etnicitet och kulturmöten, Ungdomskulturer samt Sociologi. Vanligast är kursen Sociologi 100p eftersom kursen ingår i inriktningen Beteendevetenskap på en av de största programmen, nämligen Samhällsvetenskapliga programmet. (Fagerberg 2018)

I ämnesbeskrivningen på Skolverkets hemsida framkommer att undervisning i ämnet sociologi ska ge elever förutsättningar att utveckla följande:

1) Kunskaper om hur människor och samhället formar varandra, utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.

2) Förmåga att använda sociologiska begrepp, teorier och modeller.

3) Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.

4) Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.

5) Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå. .

Utifrån beskrivningen ovan kan utläsas att både perspektiv, teorier och begrepp är viktiga samt förmåga att diskutera och värdera. Dessa delar ska således läraren både finna

material för att använda i sin undervisning samt ha kunskap om för att kunna förmedla.

Detta kan ses som relevant för studien då en kan fundera över om en person utan grundlig ämneskompetens kan bidra med detta samt förmedla till eleverna.

Läroböcker och digitala läromedel inom kursen Sociologi

Fagerberg skriver i sin kartläggning Sociologi på gymnasiet (2018) att det i

gymnasieundervisningen används tre olika böcker i kursmodulen Sociologi. Mellan två av dem beskriver han en väsentlig skillnad i hur författarna, Johan Forsell och Rolf Lideskog, ser på hur en lärobok i ämnet ska se ut. Forsells bok utgår från att presentera teorier och begrepp för att på så sätt skapa en förståelse för ämnet hos eleven. Lideskog menar istället,

4 skriver Fagerberg, att detaljer såsom begrepp och specifika teorier inte är viktigt utan istället perspektiv.

Fagerberg menar att Sveriges sociologförbund och andra sociologimiljöer bör medverka til att utveckla ämnet sociologi på gymnasiet både genom att påverka hur ämnet beskrivs och hur läroböcker ser ut då det används som ett hjälpmedel för läraren.

Av de tre läroböcker som Fagerberg nämner i sin rapport finns samtliga också som digitala läromedel. För kursen Sociologi går det också att finna det digitala läromedlet Sociologi på digilar.se som är en del av Natur & Kultur förlag. De digitala läromedlen beskrivs vanligtvis vara uppbyggda på samma sätt som läroböckerna, men finns tillgängliga digitalt.

I de digitala läromedlen finns möjlighet att få texten uppläst samt till exempel göra anteckningar eller stryka under. Det finns också arbetsuppgifter som eleven kan svara på via dator och få svar på digitalt. Där går det också att ändra textstorlek och färger utifrån den enskildes behov och önskemål.

Sambandet mellan läromedel och likvärdighet

Likvärdighet är ett begrepp som funnits med i samtal om skolan och även i styrdokument för den svenska skolan ända från 1800-talet (Johansson 1995). Det är dock under 1900- talet om begrepp utvecklats och har definierats om och om igen och belysts från olika håll enligt författaren. (ibid)

Texten nedan beskriver på vilket sätt läromedel, främst läroböcker, utifrån sin funktion och sitt innehåll kan ses som en viktig del av begreppet likvärdighet.

Läromedel

Under åren 1938-1991 genomgick alla läromedel som skulle användas i svensk undervisning en statlig kontroll. Johnsson Harrie (2009) skriver i inledningen till sin avhandling, Staten och läromedel. En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991, att grunden till den statliga kontrollen var att utbildning, och vad som skulle ingå i den, sågs som en politisk angelägenhet. Detta har dock förändrats över tid.

Johnsson Harrie (2009) menar att det idag inte längre är politiska beslut som avgör vilka läromedel som ska användas utan marknaden. Med marknaden avses både förlag, producenter och konsumenter, såsom lärare och elever.

Även om kontroll av läromedel inte förekommer idag så har staten kvar makten att sätta mål i läroplanen och skriva föreskrifter, men det är ute på skolorna som dessa tolkas (Skolverket 2006a).

Sett ur ett historiskt perspektiv har läromedlen utgjort ett starkt styrmedel för

undervisningen och syftet har varit en likvärdig och enhetlig skola. Skolverket menar att tidigare, när staten kontrollerade läromedlen, var också kursplanerna mer detaljrika gällande innehåll och genomförande. Dagens styrsystem lägger mer ansvar på lärarens professionalitet och förmåga att välja metod för att nå uppsatta mål. Kursplanerna och målen må vara detsamma men hur de nås och med vilka läromedel skiljer sig, alltifrån lokala tolkningar till vilka som undervisar. (ibid)

5 Likvärdighet

Utifrån att läromedel en gång i tiden haft som syfte att garantera likvärdighet (se ovan) känns det relevant att förklara hur läroboken och läraren idag kan förhållas till detta begrepp.

Likvärdighet har på grund av sin komplexitet varierat över tid och huruvida läromedlet påverkar elevens möjlighet till måluppfyllelse ingår i frågan om likvärdighet, menar Skolverket. Lärarens kompetens är en viktig del i arbetet med att forma undervisningen som ska hålla god kvalitet. Delar som spelar in är till exempel lärarutbildning,

ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper, erfarenheter och kompetensutveckling.

Forskning visar att dimensionerna är många och att effektiva lärare anpassar sin

undervisning i relation till olika elevers behov. Forskning visar också att utbildade lärare har svårare att nå lågpresterande elever. Utifrån elevernas perspektiv blir lärarens förmåga att variera undervisningen och välja rätt läromedel viktigt. (ibid)

Skolverket menar att likvärdig utbildning inte innebär en likadan utformad utbildning utan snarare att eleverna ska få samma möjlighet att nå målen. Alltså kan undervisning se olika ut runtom om i landet, även i olika klassrum på samma skola.

Läroböckernas roll i fråga om likvärdighet kan ses som både positiv och negativ. Den kan verka sammanhållande i en klass då alla vet vad som ska göras och gör det tillsammans, medan den även kan hämma individualisering om alla måste göra samma sak. Å andra sidan kan en lärobok erbjuda vissa elever att arbeta vidare med andra uppgifter medan andra stannar vid de första. Inom samhällskunskap finns en problematik kring likvärdighet utifrån den informationstäthet som läroböckerna har. Läroboken är en begränsad ram och när allt för mycket pressas in inom ramen så blir informationen svårtillgänglig för vissa eleve. (Skolverket 2006a). Detta skulle kunna tolkas som att hur boken skrivs och formas är en fråga om likvärdighet om den inte kan anpassas till olika elever av den lärare som använder den. Denna koppling mellan läroboken och lärarens användning av den gör denna studie relevant. En av frågeställningarna i studien hamnar här i fokus: På vilket sätt använder lärare i sociologi läroboken respektive digitalt läromedel?

Innehållet i läroboken och hur det vinklas kan också ses vara en fråga om likvärdighet, vilket syns i Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund? (2006b). Där visas stereotyper och brister i nyansering vad gäller till exempel funktionsvariationer och sexualitet i svenska läroböcker. Ensidiga bilder vad gäller till exempel sexualitet och funktionsvariationer förekommer. Granskade läroböcker är heteronormativa och begreppet

“vi” framkommer som heterosexuella personer med fungerande kroppar. Det framkommer också att i de fall det finns diskussionsfrågor kring etiska dilemman saknas vägledning i vilka konsekvenser olika ställningstaganden får. Begrepp och fakta ges inte på samma sätt inom områden vilket gör att till exempel sexualitet och sexuella läggningar framstår som ett område “att tycka till om”. I både grundskolans och gymnasieskolans läroplan är det viktigt med olika perspektiv vilket inte heller alltid tillgodoses. (ibid)

Böcker som i studierna ses som bra exempel visar på flera olika perspektiv, de nyanserar och problematiserar. En bra bok behöver inte innefatta allt, till exempel beskriva samtliga folkgrupper. En viktig del, framkommer det i rapporten, är att det som beskrivs gör det ur flera perspektiv och utförligt. Med olika perspektiv menas till exempel historiska,

filosofiska och symboliska. Bra böcker får gärna visa både likheter som skillnader. (ibid)

6 Om likvärdighet kan tolkas som “allas lika värde” känns dessa resultat relevanta.

Rapporten beskriver nämligen hur studier visar på att lärarens undervisningsstil och pedagogiska syn påverkar hur läroboken används. För vissa är läroboken kunskapskällan, medan den för andra endast är ett komplement.

Som avslutning på rapporten menas att kraven på lärare är höga vad gäller att kunna gallra och nyansera all den information som finns till förfogande. De framhåller vikten av att lärare har tid och kunskap för att hinna och kunna granska det kursmaterial som de ska använda. I processen vid skapandet av en lärobok är det inte ovanligt att fakta granskas av ämneskunniga men en liknande granskning utifrån värdegrund kan ses som intressant för att undvika sådant som studierna i rapporten visar. (ibid)

Sammanfattningsvis kan konstateras att lärarens roll är väsentlig för hur likvärdigheten tar sig uttryck i skolan, då de ska kunna gallra och nyansera information i såväl läroböcker som i annat material.

Tidigare forskning

Följande texter beskriver tidigare forskning på området läroboken och lärarens roll i användandet och på undervisningen. Förutom det nedan kan nämnas Juhlin Svenssons Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och användning av läromedel i

gymnasieskolan (2000). Den omnämns bland annat av Englund och författaren finns även med i Ammerts Att spegla världen - läromedelsstudier i teori och praktik (2011) vilket är en samling skrifter av forskare och läromedelsförfattare på temat läromedel och

läroböcker.

Läroboken och läraren

I rapporten Vad har vi lärt oss om läromedel? beskriver Englund (2006) att endast 2% av lärarna inte använder läroböcker och att hela 60% säger att de regelbundet använder dem i undervisningen. Gymnasielärarna är den målgrupp som använder läroböcker mest och ser dem som ett stöd både på lektioner och vid hemuppgifter. Den statistiken bekräftas av andra undersökningar som säger att 98% av lärare använder läroböcker någon gång under läsåret och av dem anger 6 av 10 att läroböcker är det viktigaste läromedlet (Skolverket 2006a).

I undersökningar i ämnena bild, engelska och samhällskunskap framkommer det att en av de tre viktigaste faktorerna för val av läromedel, enligt lärarna själva, är deras egna ämneskunskap. Detta oavsett vilket ämne (bild, engelska eller samhällskunskap). Andra faktorer som återkommer bland de fem främsta faktorerna är: pedagogisk grundsyn, skolans ekonomiska resurser samt elevers olika behov och förutsättningar. (ibid)

Att tillgången på läroböcker begränsas av ekonomiska medel framkommer till exempel då lärare beskriver att det finns klassuppsättningar att låna under perioder, men sällan under hela kursen. Att varje elev har en egen bok går inte då det blir för dyrt. (ibid)

Längre ned på listan finns påverkan av läro- och kursplan. Alla menar att kursplaner och läroplaner påverkar undervisningen, men att det då inte handlar om valet av läromedel utan istället om de mål och betygskriterierna som är aktuella (och som vissa fall i förlängningen är kopplade till val av läromedel). (ibid)

7 Det finns nära på ingen skillnad i användandet av läroböcker vad gäller yngre eller äldre lärare enligt svenska undersökningar. I andra undersökningar finns resultat som säger att lärare i början av karriären, när hen är ny i yrket, har ett något större behov av boken som stöd, men att det som avgör lärobokens betydelse snarare är den pedagogiska grundsynen än ålder. (Skolverket 2006a)

Å andra sidan menar Englund (2006) att en norsk undersökning visar på resultat som säger att lärare som arbetat längre använder läroboken mer än andra. Englund skriver också att läroboken ses som ett stöd för lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper.

Lärare som tycker att grundläggande kunskaper och färdigheter är viktiga att lära ut använder böcker mer än de som till exempel har som utgångspunkt “ att utveckla elevernas självförtroende”, enligt Skolverket. Undersökning visar också att lärare som tycker att läroboken styr undervisningen också är det läraren som ofta själv använder den.

Generellt tycker ändå få att läroboken styr för mycket. (Skolverket 2006a)

Enligt både svenska och norska undersökningar framkommer att lärare använder lärobok till planering och upplägg och att om tiden inte räcker till så väljer läraren bort vissa teman ur boken. Tre av fyra lärare i en svensk undersökning tycker att de får stöd av tryckta läromedel i planeringen. (Englund 2006)

Inom ämnen såsom matte och NO (grundskolan) styr läroböcker som mest och inom ämnen såsom till exempel samhällskunskap finns en större frihet enligt flera studier på området. (ibid)

Böcker anses konkretisera läroplanen och så länge en bok följs så är upplevelsen att lärarens undervisning är ok. Att läroböckerna fyller en legitimerande funktion är känt, och i och med att läroboken har denna funktion så får läromedelsproducenter en viktig roll.

(ibid)

Även läraren har såkart en betydande roll i användandet av läromedel. Vilken roll den får kan bero på undervisningsstil, synen på boken och närheten till bokens innehåll. Forskning visar att en kan utgå från tre stilar vad gäller användandet av läroboken. En utgår mer än andra från läroboken och har den som källa, en annan använder boken för övningar och uppgifter medan en tredje använder den som referens. När läraren följer läroboken mer troget kan det antas att det beror på att läraren känner en närhet till bokens innehåll och dess kunskapssyn enligt Englund (2006).

Hur människor ser på läroboken är av stor betydelse. Det som läroboken tillskrivs är till mångt och mycket i människors huvuden. Englund framhäver den legitimerande roll läroboken tillskrivs av de som använder den. Boken anses ge garanterad kunskap, alltså:

om vi går igenom det boken tar upp så följer vi läroplanen. Hon menar även att en stor del av läromedlets betydelse beror på att det underlättar att ha en lärobok. Både för lärarnas planering och för att eleverna hålls sysselsatta. (ibid)

Lärares ämneskunskaper

Förutom redan redovisat material (Englund 2006 samt Skolverket 2006a), till exempel om att lärare som är osäkra på sin ämneskunskap använder lärobok som stöd, så finns andra studier om hur ämneskunskaper påverkar undervisning och nedan redovisas både utländska och svenska sådana studier och forskning.

8 Hattie, en australiensisk forskare, menar i sin bok Synligt lärande för lärare (2012) att det finns ett flertal viktiga påverkansfaktorer relaterade till ungas lärande. Hans metastudie, som baseras på tusentals andra studier, publicerades 2009 och i den påvisas lärarens roll och funktion som avgörande för elevens lärande. Lärarens förhållnings- och synsätt gör skillnaden, menar han. Hattie hävdar att det finns påverkansfaktorer för lärande och att dessa kan delas upp efter sina effekter i låg, medel och hög påverkan. Faktorer såsom relationen lärare-elev, lärarens förväntningar och lärarens trovärdighet i elevens ögon har hög påverkan, medan till exempel kvarsittning, nivågruppering och minskning av

klasstorlek hör till de mindre påverkansfaktorerna. Till de låga effekterna hör också lärarens ämneskunskaper, men Hattie menar att här finns något att förtydliga.

Det inte handlar så mycket om “mängden” kunskap eller om “kunskapen om det

pedagogiska innehållet”, utan snarare om hur lärare ser på ytlig och djupare förståelse av ämnena som de undervisar i, samt om deras uppfattning om hur de ska undervisa och förstå när eleverna faktiskt lär sig och har lärt sig ämnet, menar Hattie (2009).

Hattie menar att lärares kunskap om läroplan och utbildningsstrategier kan se lika ut, men med ämneskunskap så förstår läraren hur ämnet är uppbyggt, kan plocka ut det som är relevant och anpassa undervisningen. De kan som andra goda lärare läsa av klassrummet och med sin ämneskunskap till exempel se vad nästa steg för eleven i lärandet är och se vilka misstag som eleven kan göra i processen. (ibid)

Flera andra studier och forskare berör samma saker som Hattie. Stensmo, som var docent och universitetslektor vid Uppsala universitet, menar att lärarens kunskap om begrepp och teorier i ett specifikt ämne är viktigt (Stensmo 2008). Han beskriver att en lärare bör ha tre kompetenser; ämnes-, didaktisk- och ledarkompetens. Med ämneskompetens menar han kunskap om begrepp, fakta och teorier och dessutom kunskap om forskning och

utvecklingen inom respektive område. Utifrån hur utbildningssystemet under årtionden förändrats så finns i skolan lärare med olika syn och olika identitet som lärare, och detta påverkar oundvikligen undervisningen. Stensmo bekräftar att den pedagogiska

grundsynen, som tidigare nämnts, påverkar lärarens undervisning men även att den ämneskompetens läraren har är av stor betydelse. (ibid)

Granström, som var professor i pedagogik och legitimerad psykolog, instämmer med Stensmo om vikten av ämneskunskap liksom lärarens förmåga att variera undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla färdigheter och nå kunskap (Granström 2007). Han beskriver, väldigt förenklat och med påpekandet att det i praktiken är något mer komplicerat, en fyrfältsbild på hur lärarskap och ledarskap kan kombineras och skapa olika typer av lärare. Det finns lärare med både ämneskunskap och förmåga att organsiera och leda elevers arbete. I denna ruta, den första, menar han att den optimala läraren finns.

(ibid)

9 1)

Gott ledarskap/

Gott lärarskap

2) Gott ledarskap/

Dåligt lärarskap 3)

Dåligt ledarskap/

Gott lärarskap

4) Dåligt ledarskap/

Dåligt lärarskap

Ruta två innehåller läraren som brister i ämneskunskap men har organisationsförmåga och håller eleverna sysselsatta. Eleverna lär sig slumpvis.

Nästa ruta, nummer tre, innehåller en lärare som har fackkunskaper och gärna bedriver undervisning från sin kateder, vilket gör att vid eget arbete eller egna uppgifter så blir det lätt kaos i klassrummet. Den sista rutan innehåller läraren som varken har ämneskunskaper eller möjlighet att organisera arbetet. Kaos blir då vanligt eftersom läraren varken kan förmedla kunskap eller kontrollerar gruppen. (Granström 2007)

Poängen menar Granström är att läraren måste veta vad hen gör, det är det professionella ledarskapet. Jag uppfattar det som att han menar att i konsten att undervisa ingår god ämneskunskap liksom förmåga att kunna organisera och hantera grupprocesser och klassrumsinteraktioner.

Sammanfattning

Undersökningar visar på olika resultat i frågan om hur ålder och erfarenhet påverkar läroboksanvändandet, vilket gör denna rapports frågeställning aktuell. Särskilt aktuell är frågeställningen om ämneskompetens, då Englund menar att lärare som är osäkra på sin ämneskunskap använder läroboken mer.

En tolkning om lärarens roll och hur läromedel används utifrån tidigare forskning skulle kunna vara att när en lärare kan sitt ämnesområde så förstår den även bokens innehåll, kan använda hela innehållet och förstå hur författare vill att den ska användas (Hattie 2012).

På det sättet behöver den inte kompletteras med andra läromedel. En annan tolkning skulle kunna vara att en lärare använder boken mycket när ens egna kunskaper är små och att boken då blir viktig som vägledning (Englund 2006).

Läroplansteori och ramfaktorer

En läroplan kan ses som en reflektion av det som sker i samhället, det synsätt som finns utanför skolan brukar återspeglas i läroplanen, samtidigt som planen i sig skapar en riktning gällande synsätt och normer. I läroplanen finns lärokoder som genom åren varierat och sett olika ut utifrån just hur samhället ändrats. Koderna visar om skolan till exempel ska ha en moraliserande uppgift eller kanske vara med och skapa nyttiga individer. En läroplan kan beskrivas ta sig igenom eller uppträda på tre arenor där den genomgår processer, tolkningar och förvandlas. (Linde 2000)

10 De tre arenorna är: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. På den första arenan skapas läroplanen, den formuleras (ibid). Här speglas, som redan nämnts, samhällets syn på kunskap.

På transformeringsarenan möter läroplanen, den formulerade texten, de första som ska tolka den. Läroplanen tolkas till exempel av läroboksförlag och författare eftersom de böcker som säljs måste motsvara det läroplanen säger. Linde beskriver hur traditioner kring ett ämne här är styrande. Även om en läroplan förändras kan de som tolkar,

läroboksförfattare och även lärare, bära en tradition vidare genom sin tolkning av planen.

Den skilda lärarens stoffval och hur den tolkar dessa finns också på denna arena. (ibid) Det är också på denna arena som ramfaktorerna gör sitt intåg och dessa påverkar

läroplanens utfall utifrån de förutsättningar som dessa ger. Ramfaktorteorin baseras på att det endast går att genomföra det som är möjligt utifrån rådande begränsningar. Detta innefattar saker som storlek på grupper, hur mycket tid det finns i tidsplan osv. (ibid) Den sista arenan är realiseringsarenan. På denna arena är fokus genomförandet av

undervisningen utifrån de tidigare processerna. Vad sker i klassrummet utifrån lärarens val av stoff och utifrån klassrummets storlek osv. (ibid)

Linde menar att vad en lärare väljer att undervisa om eller det stoff hen väljer att förmedla allts inte är själva läroplanen, utan tolkningar av den och till det har tillagts och dragits från. Han menar att lärarens roll, förhållningssätt och syn har stor betydelse för

stoffurvalet och dessutom att lärarens sätt att sedan lära ut och genomföra undervisningen för att nå eleverna kan vara olika.

De ramar som finns för undervisningen kan beskrivas som både yttre och inre. De yttre är faktorer såsom politiska beslut. De inre faktorerna är till exempel gruppen storlek, budget och tiden till förfogande. Stensmo (2008) beskriver också hur lärare är en del av de inre ramarna. Lärarens personlighet och utbildning menar han är av betydelse för hur

undervisningen sker.

För denna studie kan det bli intressant att se hur läroboken såväl som läraren kan ses som en ramfaktor.

Summering - Bakgrund

Läromedel i Sverige har följaktligen en historia av att vara statligt kontrollerade, vilket inte sker idag. En gång i tiden var ett syfte med kontrollen att skapa en likvärdighet i skolan. Idag bestäms istället läromedlens kvalitetet av de som skapar dem och de som använder dem. I och med det faller ett stort ansvar på individuella skolor och lärare. Det gäller både innehållet i undervisningen och hur likvärdighet uppnås. Här har studier visat att läromedel inte alltid lyckas med att stödja likvärdighet. Läroboken anses av många vara en god grund, en försäkran, för att undervisningen fyller läroplanens behov. Genom att använda en lärobok ser många undervisningen som legitim. Studier, svenska såväl som utländska, visar att lärares pedagogiska syn är viktig för hur läromedel används och det finns studier som menar att erfarenhet kan ha betydelse för hur de används eller inte används. Å andra sidan finns motsatta studier som visar att sådant som lärares undervisningserfarenhet inte har större betydelse.

11 Gällande framgångsfaktorer för elevers resultat så har det visat sig att bland anant sociala relationer och lärarens förväntningar på eleverna är viktiga. Lärarens förmåga att kunna variera undervisningen har även visat sig vara viktig. Ämneskunskaper hos läraren kan anses vara en förutsättning för god undervisning, exempevis att det är en viktig faktor för att kunna anpassa undervisningen till eleverna.

Idag finns flera möjliga läromedel. Alltifrån de klassiska läroböckerna till tv-program eller digitala läromedel. Flera av de digitala läromedlen har samma strukturer som en

traditionell lärobok. I det digitala läromedlet tillkommer möjligheter såsom att kunna stryka över, lyssna på texten, svara digitalt på frågor och göra quiz samt anpassa textens färg och storlek.

Läromedel och läraren, både dess pedagogiska grundsyn och utbildning, kan ses vara exempel på ramfaktorer som påverkar undervisniningen.

Utifrån att varierad undervisning visat sig vara en viktig del för att nå elever och att lärarens ämneskompetens kan ses som en förutsättning för det, kan en undra om det visar sig finnas någon skillnad i hur lärare använder de digitala läromedlen, som i sig är mer varierbara, och hur de använder den vanliga läroboken. Detta, samt forskning som visar att lärare som är osäkra på sin ämneskunskap använder läroboken som ett stöd, gör denna studie relevant och aktuell inom sociologi.

12

Metod

Detta avsnitt beskriver val av metod samt genomförandet av de strukturerade intervjuerna i enkätform. I enkäten svarar respondenterna på frågor om utbildningsbakgrund samt deras användning av läroböcker och digitala läromedel. Sist diskuteras val av metod och

svårigheter med denna.

Urval

Inklusionskriterierna för studien är att respondenterna undervisar eller har undervisat i ämnet sociologi (oavsett kurs) oberoende av tidigare utbildning i ämnet. Utifrån pågående pandemi, Covid –19, har inga fysiska möten eller besök gjorts i samband med studien och dess urval. Respondenterna har nåtts via kontakter och grupper på sociala medier, några enstaka skickade mail till skolor jag känner till samt egna kontakter inom skolvärlden.

Detta urval kan benämnas vara målinriktat och ett bekvämlighetsurval (Bryman 2020).

Eftersom urvalet till viss del baseras på några egna kontakter som sedan kan tänkas känna ytterligare personer som passar kriterierna kan en del av urvalet också, enligt Bryman, betecknas snöbollsurval.

Datainsamlingsmetod

Strukturerade intervjuer enligt Bryman (2020) underlättar både själva genomförandet av intervjuerna och sammanställningen efteråt. Detta då frågorna ställs på samma sätt, i samma ordning och oftast har fasta svar. Jag väljer att genomföra dessa intervjuer genom en enkät (se bilaga 1), utifrån det tidsperspektiv som studien ska genomföras inom. En enkät, till skillnad från en intervju, tar mindre tid att genomföra främst vid genomförandet då intervjuaren inte behöver delta vid varje respondents deltagande/ifyllande (Bryman 2020). Enkäten innehåller både öppna och slutna frågor då öppna frågor är bra för att inte en intervju ska vara styrande, utan ge möjlighet till mer omfattande svar (Bryman 2020).

Intervjuenkäten innehåller 16 frågor varav de två första handlar om respondenternas utbildning. Därefter ställs frågor som kan ge svar på eventuellt samband med hur läromedel används, hur de kompletteras och varför. Fråga tre handlar om huruvida respondenterna själv valt sitt läromedel. Efter det följer tolv frågor som berör hur de använder läromedel och vilka fördelar och nackdelar de ser med läroböcker samt digitala läromedel. Den sista frågan berör deras åsikt om varför de kompletterar

läroböcker/digitala läromedel med annat. Intervjun innehåller filterfrågor, alltså frågor som endast ska ställas till personer som svarat till exempel ja på frågan innan. I enkäten framkommer i text vilka svar som innebär att respondenten ska hoppa till annan fråga.

För att prova enkäten och frågornas utformning gjordes en testenkät med två respondenter.

Inga frågor togs sedan bort eller tillades men mindre justeringar i form av

frågeformuleringar och ordval genomfördes. De två testenkäterna är inte medtagna i studien, detta för att minimera risken för att dessa justeringar ska ha betydelse för utfallet.

Nitton individer visade sitt intresse för att delta i studien, två personer deltog i testenkäten och fjorton svar inkom till slutstudien.

Enkäterna skickades som länk till de respondenter som visat intresse av att delta, via mail eller sociala forum, tillsammans med ett informationsbrev (se bilaga 1). Respondenterna

13 svarade på enkäten digitalt i form av Google formulär. Efter första utskicket inkom elva svar. Till de respondenter som inte svarat på enkäten på några dagar (2-4 dagar) efter första utskicket skickades en påminnelse och efter det inkom ytterligare tre svar. Tre svar uteblev.

Dataanalysmetod

I enkäten fanns både slutna och öppna frågor så både kvantitativ och kvalitativ data behandlas i analysen. Frågor med fasta svarsalternativ sammanställs med diagram medan frågor med öppnas svarsalternativ har analyserats och delas in i teman. Att ha fokus på ord istället för kvantifiering av det insamlade materialet är en grund för kvalitativ analys (Bryman 2020).

Redan under skapandet av enkäten gjordes en grov kategorisering av de svar som beräknades komma in. Dessa kategorier är de tre frågeställningarna som finns i syftet.

Dessa används som rubriker när resultaten redovisas.

1) På vilket sätt anser lärare i sociologi att de använder läroboken respektive digitalt läromedel?

2) Om lärare i sociologi kompletterar lärobok respektive digitalt läromedel med annat läromedel, varför gör de det?

3) Finns det någon skillnad mellan hur lärare med sociologisk ämneskompetens använder och kompletterar läromedel jämfört med de utan denna ämneskompetens?

I svaren från respondenterna söks efter nyckelord (ord som återkommer eller som påminner om varandra) som sedan har delats in i teman under de tre frågeställningarna.

Tematisk analys av kvalitativt material är en vanligt förekommande analysmetod (Bryman 2020).

Teman är sådant som är av vikt, relevans för studien, (Bryman 2020) och det är med utgångspunkt i frågeställningarna som aktuella teman söks i respondenternas svar och de nyckelord som framkommer. Att frågeställningarna är grunden för kategorisering bådar för en god relevans. Allt som återkommer i ett material är inte relevant eller kan kallas teman, det ska vara relevant i förhållande till studiens syfte (Bryman 2020).

Etiska överväganden

Enkäter och intervjuer anses vara några av de enklare metoderna att koda och anonymisera (Vetenskapsrådet 2017). Vetenskapsrådets riktlinjer har tagits i beaktande vid denna studie. Intervjuenkäten genomförs utan att namn skrivs på enkäten. Vid tolkandet av svaren hänvisas respondenterna endast till som nummer och inga skolor eller annat anges.

Deltagande i studien behövde inte lämna ut några känsliga uppgifter och deltagandet är helt frivilligt och kunde när som helst avbrytas. Kontaktuppgifter till mig som ansvarig fanns att tillgå i den information som gavs i missivet. Att svara på enkäten bedöms inte åverka någon skada på den deltagande. Snarare kan deltagande ge möjligheter för

respondenter att själv fundera över hur de använder läromedel och lyfta diskussionen med kollegor. Även slutresultat kan ses som en möjlighet till diskussionsunderlag.

14

Metoddiskussion

För att finna en skillnad mellan hur olika grupper av personer (de med sociologisk ämneskompetens och de utan) var det relevant att få in flertalet svar och att genomföra intervjuer kändes under omständigheterna, tiden till förfogande och covid-19 pandemin, inte möjligt. Enligt Bryman (2020) är enkäter och strukturerade intervjuer i princip samma sak med den skillnaden att en person ställer frågorna i en intervju. Han menar att en skillnad är att i en enkät kan det vara gott att inte ha med öppna frågor då slutna är lättare att besvara. Jag väljer att genomföra det jag kallar strukturerade intervjuer i enkätform och som tidigare nämnt finns både slutna och öppna frågor med. Detta för inte begränsa undersökningen eftersom svaren i öppna frågor kan erbjuda mer analyserbart material.

I och med att jag inte intervjuar respondenterna och inte har möjlighet att ställa

följdfrågor, de får själv fylla i sina svar, finns en risk för missförstånd av begrepp och ord.

Detta är en nackdel med enkäter med till exempel öppna frågor (Bryman 2020). Detta försöker jag minimera risken för genom att vara tydlig i enkätens information, till exempel definitioner.

Vad gäller metoden och studiens reliabilitet och validitet måste nämnas att i analysen av svaren sker tolkningar och bedömningar av mig som genomför studien. Det kan diskuteras huruvida andra tolkningar skulle kunna ha gjorts. För att ge en bild av de tolkningar som gjordes samt ge transparens har tabeller bifogats med citat och i andra delar har citat använts för att visa på vad jag som författare har tolkat som till exempel orsaker till att komplettera läromedel.

15

Resultat

I detta stycke av rapporten redovisas resultaten utifrån de tre frågeställningarna som finns i syftet. Inledningsvis redovisas de tre första frågorna vilka på ett mer övergripande sätt berör undersökningen, nämligen lärarnas svar om tidigare utbildning och om möjligheten att påverka val av läromedel.

Diagram 1 – Antal personer med ett visst antal högskolepoäng i ämnet sociologi.

Av de 14 enkätsvaren framkom att tre lärare inte har någon utbildning i sociologi. Två respondenter har mellan 60-89 poäng och nio har 90 poäng eller mer. Enligt detta är 9 av 14 lärare i studien ämnesbehöriga sociologilärare. Då sociologi ingår i gruppen vissa ämnen³ kan två andra respondenter ha annan kunskap som ger behörighet att undervisa i ämnet (Skolverket 2020).

Samtliga respondenter har någon form av lärarexamen, tretton av dem som gymnasielärare och en som yrkeslärare.

På frågan om respondenterna själv valt och/eller kunnat påverka valet av det läromedel (oavsett vilket det är, t.ex. fysisk lärobok eller digitalt läromedel) de använder så svarade tolv av dem att de haft viss möjlighet att påverka valet av läromedel. Följande

kommentarer fanns med i enkätsvaren och är representativa för de resonemang som framkom i studien:

“Jag var med och köpte in det läromedel jag till största del använder idag 2011”

“Beroende på hur många grupper vi har haft på skolan har vi utökat med det digitala läromedlet om de fysisk ej räckt till”

“I sociologi. Övriga ämnen finns litet utbud”

“ämnesansvarig/ensam behörig sociologilärare och bestämmer inköp”

3 Ämnet sociologi ingår i gruppen som kallas “vissa ämnen” på gymnasiet och behörighet kan ges att undervisa i ämnet utifrån “likvärdiga kunskaper och kompetenser” (Skolverket)

16 Av de två som svarade nej på frågan om de kunnat påverka valet av läromedel så fanns detta svar med:

“Har enbart arbetat ett läsår, och har då fått arbeta med existerande.”

(Respondent 14, fråga 3)

Citaten ovan visar att de flesta i någon form haft möjlighet att påverka val av läromedel.

På vilket sätt använder lärare läroboken/det digitala läromedlet?

I undersökningen efterfrågas om respondenterna använder lärobok respektive digitalt läromedel i sin undervisning, men också om de använder dessa läromedel på något annat sätt, till exempel för struktur och planering.⁴

Diagram 2 - Användning av läromedel, såväl läroböcker som digitalt läromedel.

Svaren visar att majoriteten av de fjorton respondenterna använder en lärobok i sin undervisning. Endast respondent 1 anger att hen använder ett digitalt läromedel i sin undervisning, men samtidigt använder denna respondent också en lärobok i

undervisningen. Två respondenter, respondent 14 samt 10, anger att de inte använder vare sig en lärobok eller ett digitalt läromedel i själva undervisningen. Ingen respondent använder sig av digitalt läromedel endast.

Planering och struktur – vanligaste orsaken

På frågan om vad respondenterna använder en lärobok till svarar tretton av fjorton respondenter att de använder den för planering och struktur. En annan relativt vanlig anledning till att använda läroboken är att få med det viktiga⁵ i undervisningen. Fem respondenter svarade det. En sjätte respondent svarade i en kommentar att:

4 Fråga 4-5, 9 samt 10-11 samt 15.

5 “Det viktiga” i detta sammanhang åsyftar det läraren anser vara viktigt.

17

“Om jag inte hade varit behörig tror jag att den första punkten hade stämt.⁶ Nu känner jag att jag har en tydlig bild av ämnet sociologi, vilket gör att jag inte behöver boken för

att "veta vad som är viktigt". Jag undervisar dock också i psykologi, som jag inte har några högskolepoäng i, och där stämmer den första punkten in mycket bättre.”

(Respondent 4, fråga 9.)

Respondent 11 svarar att hen inte använder läroboken för planering och struktur utan att läroboken istället fyller en funktion som underlag för repetition och som ett komplement till övrig undervisning. I svaret anger denna respondent att:

“Jag tycker böckerna ger för ytlig information för att fungera självbärande. Det skulle bli tråkiga och enformiga lektioner om de alltid läste i boken och gjorde övningar därifrån.”

(fråga 16)

“De (böckerna) är ofta så grundläggande att teorierna är svåra att förstå.”

(fråga 8)

Respondent 10 och 14 anger att de inte använder vare sig lärobok eller digitalt läromedel i sin undervisning. Båda anger dock att planering och struktur är ett av de områden som läroboken faktiskt används till medan båda anger att ett digitalt läromedel inte används på något sätt.

Respondent 1 anger att hen använder ett digitalt läromedel i sin undervisning, och menar att förutom att det används till planering och struktur så används det också för att eleverna ska få ta del av olika texter och information.

Läroboken och komplement

Tolv av fjorton respondenter svarar att de använder en lärobok i undervisningen och samtliga av dem anger att de kompletterar boken med annat⁷. På frågan om hur de kompletterar är de vanligaste svaren:

Vad? Antal Exempel på svar

Artiklar 8 stycken Artiklar, debattartiklar,

tidningsartiklar, tidningar

Filmer 5 stycken Filmer, spelfilmer, info- och

fackfilmer

Dokumentärer 3 svar Streamade dokumentärer,

dokumentärer, tv-klipp

Youtube-klipp 3 svar Youtube, Youtube-klipp

Tabell 1 – Vad kompletterar lärare läroboken med?

6 Författarens anmärkning: respondenten syftar till svarsalternativ som anger att läroboken använd för att få med det viktiga i undervisningen.

7 Fråga 6.

18 Flera angav också att de använder andra böcker i sin undervisning. Som svar gavs då bland annat: annan facklitteratur, andra böcker och läroböcker.

Tre respondenter angav att de använder böcker som kan kopplas till universitetsstudier i ämnet. Som exempel anger respondent 5 Anthony Giddens “Sociologi” och Durkheims

“Självmordet”.

Respondent 4 menar att hen använder mer avancerade texter till vissa elever och anger i sitt svar att Johan Forsells bok (“Läromedel i sociologi”) innehåller bra stoff och inte behöver kompletteras nämnvärt. Till stöd för väldigt duktiga elever ger hen

fördjupningsmaterial från t.ex. introduktionsböcker från universitetet för att stimulera.

Samma respondent menar att hen tidigare skapat eget material då annat läromedel i sociologi (Rolf Lidskogs bok) inte kännts vara tillräckligt.

Användning av digitalt läromedel eller inget alls

En respondent anger att hen använder ett digitalt läromedel i sin undervisning och svarade på frågan⁸ om hur hen kompletterar att hen gör det med bland annat egna kompendium och artiklar.

Som tidigare nämnt anger respondent 10 och 14 att hen inte använder vare sig ett digitalt läromedel eller en lärobok i sin undervisning. De anger däremot att en lärobok används för struktur och planering.

Sammanfattning

Studien visar att det är vanligt att använda en lärobok i undervisningen och den

kompletteras då med främst artiklar och filmer. Även den respondent som använder sig av digitalt läromedel använder en lärobok och kompletterar dessutom med bland annat artiklar. Många använder läroboken direkt i sin undervisning men ytterligare ett sätt att använda den är till planering och struktur vilket är fallet för de två respondenter som svarar att de inte använder en lärobok (eller digitalt läromedel) i sin undervisning.

8 Fråga 12.

19

Om lärare kompletterar lärobok/digitalt läromedel med annat läromedel varför gör de det?

Under denna rubrik redovisas svaren på frågorna 6-9 samt 12-16 då dessa svar på flera sätt, direkt eller indirekt, förklarar varför respondenterna anser sig ha behov av att komplettera eller inte använda läroböcker/digitala läromedel alls.

Som svar på fråga 16 om varför de kompletterar framkom fyra övergripande teman.

Tema Exempel på svar

Boken är inte tillräcklig “Jag tycker böckerna ger för ytlig information för att fungera självbärande.” (respondent 11)

“Jag kan komma på teman som inte finns i boken som jag vill arbeta utifrån eller att jag tycker att begrepp eller teorier iband saknas i boken” (respondent 4)

Variation “Det skulle bli tråkiga och enformiga lektioner om de alltid läste i boken och gjorde övningar därifrån.” (respondent 11)

“Variera undervisningen med dokumentär, radio, tv och film, det kan även vara förklaringar/exempel från tex youtube”

(respondent 1) Koppling till aktuella

skeenden

“Koppla ämnet till konkreta saker som händer i omgivningen och världen. Grunderna finns i boken men måste befästas på andra sätt också!” (respondent 16)

“Det som behövs för att konkretisera samhället, film till diskussion, statistik, kommunens välfärds bokslut, avhandlingar. M.m.”

(respondent 5)

Anpassa till eleven “Förbereda elever för eftergymnasiala studier genom att utmana med svårare material. Utnyttja min ämneskompetens för att anpassa för aktuell skola/klass. Utnyttja min ämneskompetens för att anpassa undervisningen såsom jag vill ha den, och på det sättet förhoppningsvis bli en bättre lärare.” (respondent 14)

Tabell 2 - Varför kompletterar lärare med andra läromedel?

Respondent 9 ger ett svar som täcker in både tema ett, två och tre:

“Boken ger ju oftast en väldigt grundläggande nivå, och blir lätt tråkig. Jag känner att det skulle bli svårt för elever att nå höga betyg genom att endast läsa boken - det räcker

sällan för att kunna göra egna analyser. Med annat material kan man levandegöra undervisningen på ett annat sätt och gå djupare i olika frågor. I kursen Etnicitet och

kulturmöten finns ingen bra bok, så där är jag tvungen att köra med endast enstaka kapitel från ett befintligt läromedel.”

20 Fördelar och nackdelar

Oavsett om respondenterna använder lärobok, digitalt läromedel eller inget ombads de svara på fördelar och nackdelar med dessa.⁹ I svaren framkommer att respondenterna ser för- och nackdelar utifrån två perspektiv, elevens och lärarens.

Fördelar Tema: Elev Tema: Lärare

Lärobok Struktur för eleven (röd tråd, överblicka, exempel och ordförklaringar).

Trygghet med fysisk bok. Bra för repetition.

Lättare att läsa än på dator.

Stöd till läraren (till exempel vad som ska vara med).

En bas att utgå ifrån.

Struktur och planering och innehåll.

Digitalt läromedel

Uppläsning av innehållet.

Lättillgängligt oavsett om de är hemma eller i skolan.

Övningar som till exempel är självrättande.

Uppdaterad information.

Tabell 3 – Vilka fördelar ser lärare med läroboken respektive digitalt läromedel?

Respondent 14 resonerar i sitt svar på fråga 7 kring fördelar med läroboken ur två perspektiv, både elevens och lärarens. Hen menar att det ger struktur till de elever som önskar och behöver det, och nämner andraspråkselever i denna grupp. Hen fortsätter och menar att för eleven ger det något “att hålla i handen” vilket kan fungera

inlärningsfrämjande och förbereda för eftergymnasiala studier då kursspecifika böcker förekommer. Boken ger också läraren en inriktning, oavsett kompetensnivå, och ett innehåll som bör vara anpassat till det centrala innehållet menar respondenten.

9 Fråga 7-8 samt 13-14.

21

Nackdelar Tema: Elev Tema: Lärare

Lärobok Flera böcker är dåligt skrivna.

Vinklat.

Grundläggande.

Ej uppdaterad.

Hämmar ibland undervisningen utifrån dess uppbyggnad.

Lätt att boken styr för mycket, till exempel sådant som ej står i centralt innehåll.

Digitalt läromedel

Rörigt.

Många föredrar fysiskt material.

Svårt att läsa på skärmen.

Lockas till andra flikar på internet.

Teknikproblem (till exempel bortglömda lösenord eller problem med Wifi)

Ekonomi (dyrt att köpa in licenser varje år).

Teknikproblem (till exempel bortglömda lösenord eller problem med Wifi)

Tabell 4 – Vilka nackdelar ser lärare med läroboken respektive digitalt läromedel?

Till de nackdelar som tas upp hör hur en lärobok kan styra för mycket i undervisningen samt kvaliteten på böckerna. Kommande svar på fråga 8 från tre olika respondenter hur de anser att dessa två nackdelar kan undvikas och hanteras.

“Den främsta nackdelen är dåligt skrivna läroböcker. I sociologi-kurserna på gymnasiet finns det flertalet sådana dessvärre. En annan nackdel är att de blir inaktuella, vilket i ett

ämne som sociologi där den sociala verkligheten problematiseras kan upplevas som problematiskt. Detta bekymmer kan ju läraren själv korrigera bort genom att välja

kompletterande material.”

(respondent 14)

“Många böcker idag är rätt vinklade utifrån ett västerländskt och patriarkalt perspektiv, det finns inte så många kvinnor som tas upp eller andra kulturer än den västerländska.

Det gör att det är viktigt att lärare inte uteslutande använder sig av en bok, utan hjälper eleverna att vidga sina vyer genom att "krydda" med annat material.”

(respondent 13)

“Om man använder den för mycket blir den begränsande menar jag.

Allt beror på HUR man gör.”

(respondent 16)

22 I samtliga tre svar ovan framkommer att de nackdelar respondenterna ser med läroböcker ofta är lärarens ansvar att, till exempel genom kompletterande materia kompensera för lärobokens brister i relation till den undervisning som ska bedrivas.

Sammanfattning

Vanliga orsaker till att komplettera är för att läromedlet (läs: läroboken då 12 av 14 respondenter använder en lärobok) är för grundläggande och inte utvecklar till exempel förståelse för teorier, att kunna variera undervisningen och för att koppla till aktuella händelser i världen, exempelvis genom tidningsartiklar. Respondenternas svar antyder att det ligger i lärarens ansvar att komplettera lärobok/digitalt läromedel med annat material för att ge bredd, djup, “krydda” och varierande undervisning.

Finns det någon skillnad mellan hur lärare med sociologisk ämneskompetens använder och kompletterar läromedel jämfört med de utan denna

ämneskompetens?

Av svaren går att utläsa att tre av de fjorton respondenterna inte har någon utbildning i ämnet sociologi. Gemensamt för alla fjorton är dock att de har en lärarutbildning, en pedagogisk grund. De tre utan ämnesutbildning visar i många fall svara liknande som de övriga. Till exempel uppger samtliga utan ämnesutbildning att de använder en lärobok i undervisningen och de kompletterar på liknande sätt som övriga.

Två av de tre (utan ämnesutbildning) uppger att de använder en lärobok i undervisningen för att få med vad de upplever vara det viktiga i ämnet, det är en något större andel än i den andra gruppen. I gruppen respondenter med ämnesutbildning, och som använder lärobok i undervisning, uppger tre av nio att de gör det för att få med det viktiga i ämnet.

Skillnaden är alltså 2/3-delar jämfört med 1/3 -del.

En av respondenterna utan ämnesutbildning gav detta svar på fråga 7; Vilka fördelar ser du med en lärobok?

“Det hjälper ofta elever att sortera och jobba med sociologiska begrepp (och teorier) som annars kan upplevas som abstrakt och svårbegripligt. En annan fördel med lärobok är att det kan hjälpa lärare att få med det som behövs för att elever sedan ska kunna använda relevanta begrepp och teorier för att kunna genomföra olika sociologiska analyser (eller

förstå olika företeelser utifrån ett sociologiskt perspektiv).”

(respondent 13)

Denna person ser således läroboken som en hjälp både för eleven, att förstå, och för läraren att få med det som behövs, såsom begrepp och teorier.

Bland gruppen med ämnesutbildning fanns flera kommentarer som tyder på tankar om att läroboken måste kompletteras för att höja nivån på undervisningen för de elever som behöver det. Tankar och kommenterar som saknas helt i svaren hos de tre respondenterna utan utbildning i sociologi. I den gruppen är kommentarer och svar mer fokuserade på att komplettera för variation och för en bredd.

Respondent 13 (utan ämnesutbildning i sociologi) menar att hen kompletterar för att få större perspektiv, mer information och variation medan respondent 9 (60-89 poäng i sociologi) svarar att böcker oftast är grundläggande och för att kunna analysera och nå

23 högre betyg behövs mer än att läsa läroboken, annat material behövs för att gå djupare i olika frågor.

Respondent 5 (90-119 poäng i sociologi) nämner också att hen brukar komplettera med litteratur som vanligtvis används på universitetsnivå, till exempel Anthony Giddens Sociologi.

Kritik mot de läroböcker som finns framkommer i flera fall hos de respondenter som har ämneskompetens. Respondent 4 (120 poäng eller mer i socioogi) menar att Forsells bok Läromedel i sociologi innehåller bra stoff medan Lidskogs bok har mindre användbart material vilket framkallar behov av att själv skapa material.

Ett annat exempel på kritik mot de läroböcker som finns ges av respondent 17 (90-119 poäng i sociologi)):

“Färdiga material räcker ofta inte, känns ofta tunna och passar inte alltid in på den elevgrupp jag som pedagog jobbar med”.

(fråga 16)

Respondent 9 (60-89 poäng i sociologi) menar förutom behovet av att komplettera de läroböcker som finns i vissa kurser att det finns brist på läromedel överhuvudtaget för kursen Etnicitet och kulturmöten.

Slutsatser

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan

ämneskompetens och hur läroböcker respektive digitala läromedel används. Kort kan sägas att syftet är besvarat då studien visar att ingen större skillnad finns mellan grupperna i vilket läromedel (lärobok eller digitalt läromedel) de använder och hur de kompletterar.

Däremot syns en tendens i skillnad varför de kompletterar och hur de ser på läroboken.

Denna skillnad i syn kan ses som relevant för fortsatta och djupare studier.

24

Diskussion

Metoddiskussion

Av studiens fjorton deltagare är det tre som saknar ämneskompetens i sociologi medan elva av dem har det. Denna ojämna fördelning kan diskuteras om det påverkat resultatet.

Om urvalet hade gjorts genom andra kanaler och forum kanske fördelningen av de båda grupperna blivit jämnare och i de båda grupperna kanske andra svar kommit in. Detta är svårt att gissa kring. I rekryteringen kan dock nämnas att det gjordes tydligt att både de med ämneskompetens och de utan var välkomna att delta och inget urval skedde av de som visade intresse. De som var intresserade och mötte inklusionkriterierna¹⁰ fick delta.

Studien begränsas till att fokusera på ämnet sociologi då det är det ämne jag som författare tar min lärarexamen i. Sociologi är jämförelsevis ett litet ämne på en gymnasieskola och endast några enstaka program läser ämnet. Dessutom begränsas studien till att endast rikta in sig på frågan om ämneskompetens påverkar val av läromedel.

Storleken på studien och det begränsade antalet respondenter som hittats genom sociala medier, personliga kontakter och kännedom om vissa skolor gör att det finns svårigheter med att generalisera kring resultatet. Det är dock heller inget studien gör anspråk på. Trots detta, att studien är liten, kan tendenser utläsas i resultatet och dessa bedömer jag kan ses som relevanta.

Resultatdiskussion

I texten nedan redovisas resultaten och tolkas och analyseras i relation till såväl tidigare studier såsom det, inom skolan, viktiga begreppet likvärdighet.

Lärare kompletterar läroboken på liknande sätt - oberoende av ämneskompetens Respondenterna bekräftar det tidigare studier kring läromedelsanvändning visat (se till exempel Skolverket 2006a och Englund 2006). Läroboken är fortfarande vanlig som läromedel trots det annars alltmer digitala samhället. Flertalet svarar att det digitala läromedlet kan upplevas rörigt, medan den fysiska boken hjälper både eleven och läraren med struktur och ordning.

Båda grupperna, de med sociologisk utbildning och de utan, kompletterar på liknande sätt.

Ofta genom artiklar eller filmer och Youtube-klipp. Det nämns fördelar såväl för eleven (till exempel lättare att läsa och struktur), läraren (till exempel struktur och planering) och för skolledning (ekonomi) med en fysisk lärobok. Vad gäller digitala läromedel, som endast en respondent använder, så verkar rörigheten och svårigheter att läsa på skärmen vara den främsta anledningen till att inte använda det.

Digitalt läromedel - ett mer likvärdigt läromedel?

Digitalt läromedel uppgavs i något fall ha den nackdelen att det är dyrt att köpa in licenser varje år och frågan är om en sådan faktor gör att fördelen med digitala läromedel, såsom möjlighet att få uppläst och uppdaterat material, faller i skymundan i urvalet. En sådan

10 Inklusionskriterierna för studien är att respondenterna undervisar eller har undervisat i ämnet sociologi (oavsett kurs) oberoende av tidigare utbildning i ämnet.