En kvalitativ innehållsanalys om hur informationen ser ut i olika svenska medier angående tjejers och kvinnors knäproblem

informationen ser ut i olika svenska medier angående tjejers och kvinnors

knäproblem

Johan Eklöf 2013

Filosofie kandidatexamen

Medie- och kommunikationsvetenskap

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Sammanfattning

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gånger så ofta av knäskador mot vad pojkar gör. I den här uppsatsen granskar jag därför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan få

information om hur knäskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet. De mediepublikationer jag valt ut är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, MåBra, IForm och Svensk Idrottsmedicin. Till hjälp att analysera artiklarna i dessa publikationer tar jag hjälp av teorin och analysverktyget nyhetsvärdering. Med

nyhetsvärdering kommer jag undersöka vilken prioritering artiklar om knäproblem får i tidningarna och magasinen. Teorin nyhetsvärdering är bästa sättet att ta reda på hur mycket publikationerna skriver om knäproblemen för tjejer och kvinnor. Efter det tittats på hur olika tidningar och magasin skrivit om knäproblem används en kvalitativ innehållsanalys för att granska hur innehållet ser ut i de olika artiklarna.

När jag analyserar artiklarna har jag valt en variant av innehållsanalys som heter Den summerande innehållsanalysen. Den varianten innebär att jag fokuserar särskilt på utmärkande ord i de texter jag analyserar men samtidigt betraktar helheten och vilket sammanhang artikeln i stort ger läsaren.

När den summerande innehållsanalysen och nyhetsvärderingen applicerats på artiklarna ses vad jag kommit fram till. Efter att resultatet presenterats kommer jag med egna ord utifrån min teori och tidigare forskning diskutera varför innehållet i medierna kan tänkas se ut som det gör. Kommentarer ges också angående vidare forskning där jag med hjälp av intervjuer med berörda chefreaktörer försöker förstå varför innehållet i tidskrifterna ser ut som det gör och hur det kan förändras . Till sist presenterar jag en gestaltning som visar hur potentiella artiklar kunde sett ut om de visats i de medier som är presenterade i den här uppsatsen. Till grund för den här uppsatsen finns en studie kallad Knäkontroll som ligger i spetsen för forskningen om tjejers och kvinnors knäproblem och vad som kan göras för att förebygga dem.

3 Innehållsförteckning

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

4 1. Begreppsförklaring

Artros – Successiv nedbrytning av ledbrosk.

Källa: www.ne.se

Biomekanik – Studier av jämvikt och rörelser hos levande organismer, oftast människokroppen.

Källa: www.ne.se

Knäkontroll – Studie som Svenska Fotbollsförbundet och Folksam genomförde tillsammans med Linköpings Universitet och innefattade 4500 fotbollsspelande tjejer. Studien visar att det går att förebygga knäskador genom grenspecifika övningar. Övningar som lätt går att väva in i ordinarie träning. Uppvärmningsövningarna i knäkontroll fokuserar på knäleden.

Studieresultatet är ett underlag som ska ge tränare, ledare, föräldrar och fotbollstjejer stöd i att förebygga skador.

Källa: http://www.folksam.se/dpublic/a0346.nsf/vLookUpFiles/S9963.pdf/$FILE/S9963.pdf, 2012-03-15 http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2011/01/flickors-knaskador-kartlagda/, 2102-03-15

Ligament – Band i kroppen som inte är töjbara. Ligament finns i leder och kallas då för ledband.

Källa: www.ne.se

Neuromuskulär Transmission – Impulsöverföring från en rörelsenerv till en muskel, med en muskelsammandragning som resultat.

Nyhetsvärdering - bedömning av vilka inkommande nyheter som är värda att förmedla samt vilket utrymme och vilken placering de skall få i nyhetsrapporteringen.

Källa: www.ne.se

Ortopedi – Medicinsk specialitet som omfattar rörelseorganens sjukdomar och skador hos både barn och vuxna.

Källa: www.ne.se

5 2.1. Inledning

Jag har länge varit involverad i sportvärlden, både som aktiv och som åskådare. Första gången jag fick en hint om att idrottande tjejer har problem med sina knän var i tonåren. Många tjejer i det jämnåriga flicklaget fick stå över träningar och matcher på grund av att de hade problem med sina knän. Men det är först de senaste fem-sex åren som jag på allvar funderat över vad tjejers och kvinnors knäproblem beror på och vad som går att göra åt dem. När jag arbetade på Piteå-Tidningen under min praktik fick jag förfrågan om jag ville göra ett reportage om hur tränarna för ett flicklag i Piteå arbetar för att förebygga knäproblem för de flickor de tränar.

Jag skrev reportaget och efter det publicerades blev jag sugen att göra en större research på hur kvinnor och tjejer kan få tag på information för att förebygga knäproblem. I den här uppsatsen ska jag göra en undersökning om hur många artiklar som finns om kvinnors knäproblem i utvalda tidningar och magasin samt vad som står i de texter som förekommer.

Villkoren för de artiklar jag undersöker är att de ska handla om tjejers och kvinnors knäproblem. Uppsatsen blir en kvalitativ innehållsanalys som bygger på hur tidningar och magasin prioriterar artiklarna om knäproblem som drabbar tjejer och kvinnor. För att analysera hur mina utvalda publikationer prioriterar artiklar om knäproblem kommer jag använda mig av en nyhetsvärdering som analysverktyg. Sedan kommer slutkommentarer angående innehållsanalysen och nyhetsvärderingen som de olika medierna har.

2.2. Bakgrund

Risken att skada sina knän är tre-fyra gånger större för en tjej i tonåren jämfört med en pojke.

Dessutom råkar den som drabbas av knäskada ofta ut för återfall.¹ Det är framförallt tre teser som förts fram om varför tjejer drabbas av knäskador i så mycket högre utsträckning än vad pojkar gör.²

• Menstruationscykeln där hormonerna påverkar hållfastheten i knäna.

1 http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2011/01/flickors-knaskador-kartlagda/, 2012-02-27

2 http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2009/12/nar-knana-inte-racker-till/, 2012-02-28

6

• Olika kroppsbyggnad, där bäckenets bredd påverkar belastningen på knäna annorlunda.

• Muskelmassan som skiljer lårens fram- och baksida och därmed skapar obalans.

Men trots dessa teser finns ingen säker förklaring till exakt varför tjejer drabbas i så mycket högre utsträckning än killar.³ Förutom att det fysiska spelar en stor roll finns det också sociala förklaringar som kan göra att tjejer lättare drabbas av knäskador. Killar som får chansen i ett äldre lag klipper med sitt tidigare gäng, medan flickor gärna fortsätter att spela med sina kompisar och därför dubblerar fotbollsspelandet.⁴ Enligt knäkontrollstudien(se nedan) skadar sig 75 procent av tjejerna på match jämfört med 25 procent på träning.⁵ Flera vetenskapliga studier visar att många som opereras för främre korsbandsskador drabbas av artros i 30-40 års ålder.⁶

Men en damspelare som nått 25-års ålder och som tidigare inte skadat knäna löper lika lite risk att drabbas som en herrspelare. Svensk Idrottsmedicin skriver att ”Risken för

korsbandsskada jämnas ut mellan kvinnor och män med åldern, vilket kan indikera att

preventionsprogram för den stora riskgruppen av idrottande flickor under 20 år verkligen kan ge god effekt”.⁷ Det gör det ännu viktigare att förebygga knäskador i tidig ålder eftersom tjejer då har stor chans att klara sig helt från dem senare i livet. Svensk idrottsmedicin understryker den tesen när de skriver att ”Det är ett problem med korsbandsskador på tjejer under 20 år. Risken för ny skada vid återgång till samma idrott får inte heller negligeras.

Symptomgivande artros i 40-årsåldern är ett faktum för en stor del av dessa patienter”.⁸ Säsongen 2008 startade försäkringsbolaget Folksam och Svenska Fotbollsförbundet ett

projekt för att försöka få stopp på knäskadorna hos unga tjejer som år efter år kostar samhället stora belopp. Bakom undersökningen låg ortopedläkare Marcus Waldén och Martin

3 http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2009/12/nar-knana-inte-racker-till/, 2012-02-28

4http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2009/12/nar-knana-inte-racker-till/, 2012-02-29

5 http://www.folksam.se/dpublic/a0346.nsf/vLookUpFiles/S9963.pdf/$FILE/S9963.pdf, 2012-03-03

6http://www.expressen.se/sport/sanktan/goteborg/de-tranar-sina-knan-for-att-slippa-skador/ , 2012-03-02

7http://np.netpublicator.com/netpublication/n74413642 2012-04-19

8 http://np.netpublicator.com/netpublication/n74413642, 1012-04-19

7 Hägglund, sjukgymnast vid Linköpings Universitet.⁹ Projektet kallades för Knäkontroll och presenterades i januari 2011. Studien fokuserade på flicklagsspelare födda mellan 1992 och 1996. Sammanlagt fullföljde 4500 spelare studien. Projektet gick ut på att deltagarna slumpmässigt delades in i två olika grupper. En av grupperna genomförde förebyggande knäövningar medan den andra gruppen fungerade som en så kallad kontrollgrupp och inte genomförde förebyggande övningar i samband med träning. Knäövningarna som vävdes in i uppvärmningen var 10-15 minuter långa.

När knäkontrollstudien avslutats beskrevs den som en ”världshändelse” eftersom det kunde konstateras att tjejerna i den grupp som gjort förebyggande knäövningar minskade risken för olika skador med 64 procent jämfört med dem i kontrollgruppen. Dessutom var risken för att få en av de mest fruktade skadorna – en främre korsbandsskada, 86 procent lägre bland de tjejer som gjort knäövningsprogrammet minst en gång i veckan. Risken att drabbas av andra svårare knäskador, som kräver minst en månads frånvaro, var 80 procent lägre hos gruppen med förebyggande övningar.¹⁰

9 http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2011/01/flickors-knaskador-kartlagda/, 2012-03-03

10 http://www.dn.se/sport/fotboll/enkel-traning-skyddar-fotbollsknan 2012-03-03

8 3. Syfte och Frågeställningar

Syfte

När studien Knäkontroll presenterades menade Gillis Person, styrelseledamot i Svenska Fotbollsförbundet att: ” Nu ska vi sprida denna kunskap (knäkontrollstudiens, egen anm.) ut i fotbollsfamiljen”.¹¹ Det har däremot inte gjorts några vidare undersökningar i hur stor

omfattning knäkontrollstudien berörts i svenska medier. Därför kommer jag göra en Kvalitativ innehållsanalys på utvalda tidningar och tidskrifter och ta reda på hur många artiklar som finns angående tjejers/kvinnors knäskador samt hur innehållet ser ut i artiklarna.

Efter analysen av utvalda publikationer kommer jag även använda mig av en intervjustudie.

Intervjustudien blir kompletterande material till det som skrivs i tidningarna och tidskrifterna.

Som teori för artiklarna använder jag mig av nyhetsvärdering. Nyhetsvärdering blir verktyget som hjälper mig att se hur artiklar om knäskador prioriteras i mina utvalda medier. Metoden i uppsatsen blir således den kvalitativa innehållsanalysen som har till uppgift att bena ut innehållet i artiklarna jag hittar. Syftet med min uppsats blir med en mening att ta reda på hur många artiklar som finns om tjejers/kvinnors knäproblem i de medier jag valt ut samt vad som står i dem.

Frågeställningar

1: Hur många artiklar finns i utvalda svenska publikationer angående tjejers/kvinnors knäproblem efter att studien Knäkontroll lanserades?

2: Hur ser innehållet i artiklarna om knäproblem ut hos utvalda svenska publikationer efter att studien Knäkontroll lanserades?

11 http://svenskfotboll.se/arkiv/svensk-fotboll/2011/01/flickors-knaskador-kartlagda/ 2012-04-08

9 4.1 Nyhetsvärdering och teori

Studien Knäkontroll visar hur relativt enkelt det är för tjejer och kvinnor att öka sina chanser att klara sig ifrån knäskador med förebyggande träning som utförs på rätt sätt. Därför borde såväl den kvinnliga elitidrottaren som den kvinnliga motionären enkelt kunna nå information angående knäskador. Den här uppsatsens teori bygger på nyhetsvärdering. Nyhetsvärdering har jag valt eftersom den teorin är den klart mest relevanta för det jag vill undersöka, nämligen hur nyheter rangordnas. I mitt fall handlar det om hur hög prioritet artiklar om tjejers/kvinnors knäproblem får. Nyhetsvärderingens adelsmärke är att den sätter fingret på huruvida en viss typ av nyheter lyfts upp i rampljuset eller inte. Nyhetsvärdering är också en välkommen teori eftersom ämnet varit en röd tråd under mina tre år som journaliststudent.

Hadenius, Weibull och Wadbring skriver såhär om nyhetsvärdering:

Antalet tänkbara nyheter är betydligt fler än vad som faktiskt blir nyheter i medierna. Frågan är då vad som utmärker de nyheter som passerar igenom nyhetsprocessen. Det som görs av redaktionen är en nyhetsvärdering.¹²

I nyhetsvärderingens linda och i samband med att nyheter började ges ut i pappersformat var de viktigaste nyheterna händelser med endast mänsklig anknytning. Till exempel, 1834, lovade utgivaren för tidningen Twopenny Dispatch, Henry Hetherington, att läsarna i hans avisa skulle finna:

A repository of all the gems and treasures, and fun and frolic and `news and occurrences´ of the week. It shall abound in Police Intelligence, in Murders, Rapes, Suicides, Burnings, Maimings, Theatricals, Races, Pugilism, and all manner of moving `accidents by flood and field´. In short, it will be stuffed with every sort of devilment that will make it sell.¹³

Stuart Allan menar vidare att det är ett problem att avgöra om det journalister utger för att vara en avspegling av verkligheten med hundra procents säkerhet verkligen är det. Om medier verkligen reflekterar samhället sanningsenligt. Allan pekar på antagandet att ”the truth” enbart ligger i ett mediums utformning och därmed är en separation från verkligheten och bara det i

12 Hadenius, Weibull, Wadbring 2008: 301

13 Allan 2004: 12

10 sig är ett problem.¹⁴ Sanningskravet kan sägas vara enklast att definiera men svårast att

undersöka.¹⁵ Det Allan med flera hävdar härleds direkt till de medier jag undersökt eftersom publikationernas sätt att prioritera artiklar om knäproblem inte nödvändigtvis behöver överensstämma med hur omfattande knäproblematiken ser ut i verkligheten. I förlängningen kan Allans påstående sättas in på samtliga medier världen över och vara en anledning till att de bör granskas kritiskt. ”Källkritik har aldrig varit viktigare än vad den är idag ”.¹⁶ Vid en första anblick på förstasidan på olika nationella tidningar kan man avslöja att det till stor del är samma nyheter som täcker omslagen och att det även är samma hierarkiska ordningsföljd på hur de prioriteras.¹⁷ Hur nyheterna prioriteras avslöjar också tidningarnas nyhetsvärdering och det ligger i mitt intresse att veta hur högt uppsatt nyhetsvärderingen är vad gäller artiklar om förebyggande knäövningar i de medier jag undersöker.

Journalists speak of `the news´ as if events select themselves. Further they speak as if which is the `most significant´ news story, and which `news angels´ are most salient, are divinely inspired. Yet of the millions of events which occur every day in the world, only a tiny

proportion ever become visible as `potential news stories´ and of this proportion, only a small fraction are actually produced as the day´s news in the news media.¹⁸

Just det här kan vara lite av dilemmat även för nyhetsrapporteringen av knäproblemen.

Eftersom det kan vara så att medierna inte uppfattar knäproblematiken som lika

högprioriterad som de som ligger bakom knäkontrollsstudien eller kvinnorna som drabbas av besvären. Nyheterna om knäproblem kanske inte ens når fram till vissa medier eller

försvinner bland de som anses vara viktigare nyheter. Det finns vissa viktiga kriterier som avgör hur hög nyhetsvärdering en nyhet har och var i prioriteringen nyheten får sin plats.

Följande kriterier måste ingå för att en nyhet ska ha högt nyhetsvärde enligt Stuart Allan.¹⁹

14 Allan 2004: 46, 47

15 Hadenius, Weibull, Wadbring 2008: 258

16 Hadenius, Weibull, Wadbring 2008: 285

17 Allan 2004: 56

18 Allan 2004: 56, 57

19 Allan 2004: 57, 58

11

• Konflikt: I balanserad journalistik har varje historia två sidor. När dessa två sidor möts ökar intresset tack vare dramatiken dessa två sidor skapar.

• Relevans: Händelsen ska indirekt göra intryck på nyhetspublikens liv och upplevelser.

Närheten av händelsen är en relevant faktor.

• Tidsenlighet: Nyss inträffade händelser föredras.

• Förenklande: Det utmärkande för en händelse ska vara entydigt och så få fria tolkningar som möjligt ska kunna göras.

• Personlighet: Att betona den enskilda människans liv är att föredra framför abstrakta och uttryckslösa samhällsformer och institutioner.

• Överraskningar: En händelse som går ut över det normala kan vara unik och därmed ökar chanserna att den är eftertraktad.

• Kontinuitet: Det är positivt om en nyhet även kan passa in i en nyhetsorganisations schema, så att den kan följas upp av redaktionens resurser.

• Komposition: En mix av olika typer av händelser måste produceras varje dag och så kallade utfyllnadsnyheter läggs in för att täcka hela nyhetsrapporteringen för en dag.

• Referenser till elitnationer: En hierarki kan ofta skönjas i nyhetsrapporteringen.

Händelser som inträffar i länder från den rika delen av världen som till exempel USA får högre prioritet än de som inträffar i den så kallade tredje världen.

• Referenser till elitpersoner: Händelser som inträffar i direkt koppling till politiker, riksdagsmän, skådespelare, välkända idrottsmän och så vidare är mycket mer förekommande i media än de som drabbar ”vanliga människor”

• Kulturell specificitet: Händelser som nyhetsmakare och nyhetspublik tycker sig ge mening för deras liv har större sannolikhet att bli valda. Det skrivs oftare om personer som lever som ”oss” än om de som lever på ett kulturellt sett annorlunda sätt.

• Negativitet: ”Dåliga nyheter” föredras ofta framför ”bra nyheter” och det beror på att negativa nyheter innehåller mer av de punkter ovan än vad positiva nyheter gör.

12 Jag kommer nu att överföra kriterierna ovan med hur var och en av dem passar ihop med knäproblematiken.

• Konflikt: Det finns ingen tydlig konflikt

• Relevans: Eftersom så många drabbas borde det beröra nyhetspubliken. Många kan själv vara drabbade eller känna någon som drabbats av knäskada. Även geografiskt sett är knäproblemen relevanta eftersom de aktuella fallen skett i Sverige.

• Tidsenlighet: Nya knäskador sker hela tiden. Därför borde ämnet ständigt vara aktuellt.

• Förenklande: Här blir det inte helt enkelt eftersom det inte finns någon samstämmig förklaring till vad knäproblemen beror på. Men det går att förklara att knäproblem bland kvinnor är ett problem och att man försöker lösa dessa till varje pris.

• Personlighet: Det borde vara en bra utgångsvinkel att fånga den vanliga idrotterskan som drabbats av knäskada och följa hennes väg mot att bli kvitt sina problem.

• Överraskningar: Knäproblem för kvinnor lyfts ofta inte upp i ljuset.

• Kontinuitet: Händelsen som drabbar kvinnor följs upp i efterhand. Skadan är oftast inte så akut att det skrivs om den omedelbart.

• Komposition: Knäproblem är en del av det som händer i sportvärlden och nyheter om knäproblem kan vara både huvudnyhet och binyhet.

• Referenser till elitnationer: De flesta referenserna går förstås till Sverige som är en del av den rika världen. Men nog är det så att en eventuell forskningsstudie från USA med stor sannolikhet skulle få mer publicitet än om den skulle komma från Mali.

• Referenser till elitpersoner: Kända idrotterskor, till exempel damallsvenska fotbollsspelare prioriteras självklart framför andra mindre kända personer.

• Kulturell specificitet: Eftersom det handlar om sport är den punkten av mindre vikt och ganska oväsentlig i det här fallet. En proffsspelare från Nigeria skulle få lika mycket publicitet som en proffsspelare från Sverige eller USA.

• Negativitet: Det är en självklarhet att knäskador är negativa.

13 Som det går att avläsa passar de flesta av kriterierna för högt prioriterade nyheter in på

problemet med kvinnors knän. För även om nyhetsvärdering ändras med tiden och tolkas olika från en nyhetsredaktion till en annan, är det alltid möjligt att relatera till kriterierna som relativt konsistenta och signifikativa anvisningar.²⁰

Mot bakgrund av nyhetsvärdering skriver Hadenius, Weibull och Wadbring om tre olika typer av nyhetsomlopp: det globala, det nationella och det lokala. Det globala nyhetsomloppet kännetecknas av ekonomisk information och affärsnyheter. Dessutom tar i-länderna betydligt mer plats än u-länderna i nyhetsförmedlingen. Det nationella nyhetsomloppet rör det som händer i Sverige. Fokus läggs på politiska frågor, men också olyckor och brott samt ekonomi och kultur. En stor del av nyheterna äger rum i Stockholm. Det lokala nyhetsomloppet begränsas till en region. De lokala medierna är motorn och deras nyhetsvärdering blir helt avgörande för vad invånarna får läsa till morgonkaffet. Den allmänna delen får vanligtvis störst plats i tidningarna. Olyckor, brott, organisationer med mera utgör nyheterna.²¹

Det är i det nationella nyhetsomloppet som rapporteringen om knäproblem har sin plats. Om nyheter angående knäproblem kommer med i ett medium eller inte kan också ha med den så kallade Gate-Keeping funktionen att göra. Med Gate-Keeping menas att varje nyhet går igenom olika ”gates” (slussar) innan den når mottagaren. Vid varje gate föreligger en risk för nyheten att bli omgjord, förkortad eller till och med ratad. Det är i de flesta fall inte en enskild person som fungerar som Gate-Keeper, vilket ofta missuppfattas. Istället finns det andra kriterier som bestämmer hur nyhetsutbudet från en nyhetsförmedlare ser ut. Dessa är enligt Hadenius, Weibull, Wadbring:²²

• Det nyhetsföretag som har hand om förmedlingen, dess allmänna policy och de resurser det har till förfogande.

• De producenter som levererar materialet till företaget.

• De abonnenter som materialet förmedlas till.

• Den journalistiska arbetsgruppen eller redaktionella miljön.

20 Allan 2004: 58

21 Hadenius, Weibull, Wadbring 2008: 285, 286

22 Hadenius, Weibull, Wadbring 2008: 298, 299, 300

14 Galtung och Ruge gjorde 1965 en undersökning hur fyra norska tidningar stationerade i Oslo bevakade händelser som sker utomlands. De kriterier som krävdes för att få komma med i tidningarna var till stor del samma som Stuart Allan nämnt tidigare. Men det finns ändå några punkter som Galtung och Ruge fyller på med: ²³

• Om en händelse sker över lång tid är nyhetsvärdet lågt om inte händelsen uppnår någon form av klimax.

• Om det under lång tid förekommer många utländska nyheter i tidningarna ökar kravet på nästa utländska nyhet.

• Ju längre bort en händelse inträffar desto mer relevant och igenkännande måste den vara. Det går till exempel inte att skriva om en konflikt på grund av en religion som ingen läsare förstår. Istället måste händelsen härledas till igenkännande faktorer.

23Galtung, J & Holmboe-Ruge, M. (1965)”The structure of Foreign News”, Journal of Peace Research, Vol. 2, No. 1 1965: 66 , 67, 79

15 4.2 Från teori till metod

Som metod använder jag mig av den kvalitativa innehållsanalysen. Kvalitativa

innehållsanalysen tycker jag passar in bäst när jag vill undersöka de artiklar om knäproblem som finns i de publikationer jag valt. Det beror på att jag tycker att innehållet i det som står i artiklarna är viktigt och att de analyseras så att textens genomgående budskap tolkas.

Eftersom jag är intresserad av vad mina olika texter har gemensamt med varandra passar kvalitativa innehållsanalysen bra eftersom den kategoriserar artiklarna.

Creating categories is the core feature of qualitative content analysis. A category is a group of content that shares commonality.²⁴

Men innan den kvalitativa innehållsanalysen påbörjas har jag valt att göra en

sammanställning. Där listar jag publikation för publikation och redovisar hur många artiklar som finns i varje tidning eller magasin. Den här tabellen görs därför att det blir lättare att se vilket material jag har att arbeta med när jag börjar med den kvalitativa innehållsanalysen.

Listningen av de olika publikationerna görs i alfabetisk ordning.

• Aftonbladet – en (1) artikel

• Dagens Nyheter – tre artiklar

• Expressen – sju artiklar

• MåBra – noll (0) artiklar

• IForm – en (1) artikel

• Svensk Idrottsmedicin – tre artiklar

Det finns alltså totalt femton artiklar fördelade på de sex olika publikationerna. Efter denna sammanställning följer en förklaring av den kvalitativa innehållsanalysen.

Content analysis is a widely used qualitative research technique. Rather than being a single method, current applications of content analysis show three distinct approaches:

conventional, directed, or summative. All three approaches are used to interpret meaning

24 Graneheim, U & Lundman. B (2004)”Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness”, Nurse Education Today No 24 2004: 107

16 from the content of text data, hence, adhere to the naturalistic paradigm. The major

differences among the approaches are coding schemes, origins of codes, and threats to trustworthiness. In conventional content analysis, coding categories are derived directly from the text data. With a directed approach, analysis starts with a theory or relevant research findings as guidance for initial codes. A summative content analysis involves counting and comparisons, usually of keywords or content, followed by the interpretation of the underlying context. The authors delineate analytic procedures specific to each approach and techniques addressing trustworthiness with hypothetical examples drawn from the area of end-of-life care.²⁵

Den kvalitativa innehållsanalysen är en av många metoder som används för att analysera texter. Andra metoder som används i samma syfte är etnografisk metod, grundad teori, fenomenologi och historieforskning. En research med kvalitativ innehållsanalys fokuserar på språkets karaktärsdrag och sätt att kommunicera så att sammanhanget i texten kan uppfattas.

Textdata kan vara analysmaterial i muntlig, utskriven och elektronisk form. Målet med innehållsanalysen är att skaffa sig kunskap och förståelse om ett fenomen som studeras.²⁶ Graneheim och Lundman skriver:

We consider a meaning unit as words, sentences or paragraphs containing aspects related to each other through their content and context. ²⁷

När man pratar om kvalitativ innehållsanalys ska man utgå ifrån att det inte finns någon hundraprocentig objektivitet i genomförandet. Det är i princip omöjligt eftersom en text kan ha många budskap och forskare tolkar olika beroende på vad de har för inställning till en text

25 Hsiu-Fang, H & Shannon, S. (2005)”Three Approaches to Qualitative Content Analysis”, Qualitative Health Research, No 15 2005: 1277

26 Hsiu-Fang, H & Shannon, S. (2005)”Three Approaches to Qualitative Content Analysis”, Qualitative Health Research, No 15 2005: 1279

27 Graneheim, U & Lundman. B (2004)”Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness”, Nurse Education Today No 24 2004: 106

17 innan de analyserar den. Graneheim och Lundman pratar om en kommunikation mellan forskaren och texten.²⁸

Ett annat problem med att få den kvalitativa innehållsanalysen tillförlitlig är att välja de mest passande delarna av en text. Stora stycken kan vara svåra att tolka eftersom de kan vara mångtydiga medan korta meningar och enstaka ord kan resultera i fragmentering.²⁹

Fördelen med innehållsanalys är att man vid en texttolkning kan undvika en kompott av andra analysmetoder.³⁰ För att underlätta insynen i en kvalitativ innehållsanalys är det värdefullt för forskaren att ge klara och konkreta beskrivningar av sammanhang, val av text, vilka som deltar, datainsamling och analysprocess. En omfattande och kraftfull presentation av resultaten tillsammans med passande citat ökar också förståelsen och insynen i

innehållsanalysen. Har tidigare berättat om den kvalitativa analysens olika varianter. Här kommer en liten kort redogörelse för när var och en av dem kommer väl till pass.

Konventionell innehållsanalys – Används vanligtvis när målet är att beskriva ett fenomen, till exempel hur sjukhuspatienter mår. Fördelen med en konventionell innehållsanalys är att man får omedelbar information från studiens deltagare utan att vara belagd med någon förutfattad mening eller bestämd teoretisk infallsvinkel.

Riktad innehållsanalys – Är mer strukturerad än konventionell innehållsanalys och utgår vanligtvis från en förutbestämd teori eller förhandsstudier angående ett fenomen. Det beror på att fenomenet som ska undersökas antingen är ofullständigt eller behöver utförligare

beskrivning. Målet med riktad innehållsanalys är att bekräfta eller förlänga en teoretisk grund eller hel teori.

28 Graneheim, U & Lundman. B (2004)”Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness”, Nurse Education Today No 24 2004: 111

29 Graneheim, U & Lundman. B (2004)”Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness”, Nurse Education Today No 24 2004: 110

30 Hsiu-Fang, H & Shannon, S. (2005)”Three Approaches to Qualitative Content Analysis”, Qualitative Health Research, No 15 2005: 1278

18 Summerande innehållsanalys – Handlar till stor del om att identifiera särskilda ord eller innehåll i en text för syftet att förstå sammanhanget med att ordet eller innehållet används.

Men den summerande innehållsanalysen är mer än att bara räkna ord och handlar om att belysa det latenta i en text. Den summerande innehållsanalysen har flera fördelar då forskaren på ett diskret och otvunget sätt studerar ett fenomen denne har intresse av. Det skänker insikt i hur vissa ord faktiskt används. Nackdelen med den summerande innehållsanalysen är att den är begränsad på så vis att den inte ger något utrymme för en bredare meningsförståelse. Den summerande innehållsanalysen skiljer sig betänkligt från de två andra inriktningarna. Istället för att som de två andra inriktningarna, se en text som en helhet, fokuserar denna analysmetod på enskilda ord och särskilda stycken. Mönster leder till tolkningar som ger sammanhang och mening av en texts innehåll.³¹ Den summerande innehållsanalysens märkande av ord snuddar vid en annan analysmetod, nämligen den kritiska diskursanalysen och dess lexikalitet.

Lexikalitet handlar om vilka ordval som existerar i en text och hur det i sin tur påverkar hur en text tolkas. Men trots att både den summerande innehållsanalysen och lexikaliteten tittar på orden i en text finns en Skillnad. Lexikaliteten vill röja om det finns något ideologiskt element som ligger bakom ordvalet vilket inte behöver vara fallet med den summerande

innehållsanalysen.³²

Av de tre varianterna inom kvalitativ innehållsanalys har jag valt att använda mig av den summerande innehållsanalysen som metod. Den metoden används eftersom jag vill fokusera mycket på vilka ord som används i artiklarna om knäproblemen. Jag är intresserad av att analysera hur orden och innehållet i de olika artiklarna tolkas av läsaren och om de erbjuder någon hjälp att förebygga knäproblem. Jag vill även gå in lite mer djupgående i texterna och analysera vad de har att erbjuda läsarna. Kort sagt vilken kvalité texterna håller.

31 Hsiu-Fang, H & Shannon, S. (2005)”Three Approaches to Qualitative Content Analysis”, Qualitative Health Research, No 15 2005: 1283, 1284, 1285, 1286

32 Ekström och Larsson 2010: 276, 277

19 5.1 Metod och material

I min metoddel valde jag att göra en kvalitativ innehållsanalys på utvalda artiklar i olika publikationer utifrån Den summerande innehållsanalysen.

I studien är det sex olika tidningar och tidskrifter som har analyserats. De sex publikationerna är kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Morgontidningen Dagens Nyheter samt tidskrifterna MåBra, IForm och Svensk Idrottsmedicin. MåBra saknar helt artiklar om Knäkontroll och knäövningar och varför de är med i analysen redogörs för senare i

materialgenomgången. Analyserna är gjorda på samtliga publikationers nätupplagor. Det har jag valt att göra för att spara tid men också för att det är lättare att söka igenom olika upplagor på internet än i pappersformat. Jag är medveten om att valet att bara använda nätupplagor med all säkerhet påverkar materialet jag undersöker och förmodligen hade analysmaterialet varit mer omfångsrikt om jag använt mig av pappersupplagor.

Den enda publikationen som ser exakt likadan ut på webben som i pappersformatet är Svensk Idrottsmedicin som har en digital version av sin pappersupplaga. Det alla mina sex

publikationer har gemensamt är att samtliga skulle kunna tänkas skriva texter om förebyggande knäövningar för tjejer och kvinnor. Aftonbladet och Expressen är med i undersökningen för att de är Sveriges två mest lästa tidningar. Aftonbladets nätupplaga besöktes i januari 2012 av över två miljoner läsare och tidningsupplagan lästes av nästan en miljon människor samma månad. Aftonbladet toppar därmed listan över antal läsare i såväl pappersformat som internetbesökare på sin internetsida.³³

Expressen är den svenska tidning som når näst mest läsare per dag via sin pappersutgåva och websida. Totalt har de drygt 1,7 miljoner läsare varje dag. ³⁴ Dagens Nyheter är med i studien eftersom den är Sveriges mest lästa morgontidning med 793 100 läsare per dag. Tidningen har

33http://www.dagspress.se/images/stories/Dokument/Svensk-Dagspress/svensk_dagspress_2011.pdf, 2012-04- 08

34http://www.dagspress.se/images/stories/Dokument/Svensk-Dagspress/svensk_dagspress_2011.pdf, 2012-04- 08

20 även 1,5 miljoner unika webbläsare per vecka.³⁵ Då går vi vidare till tidskrifterna. Jag börjar med tidskriften MåBra. MåBra ederar tolv nummer per år och varje upplaga läses av 342 000 mottagare. Av magasinets läsare är 81 procent kvinnor.³⁶ MåBras förklaring om sig själva ser något förkortad ut såhär:

MåBra är Sveriges största specialtidning för kropp & själ. Vi ger inspiration, underhållning, nyheter och smarta råd till dig som vill ta hand om dig själv – både på insidan och utsidan.

Våra huvudområden är mat, motion, medicin, psykologi, samlevnad och flärd³⁷

Jag valde MåBra i min analys därför att jag tycker tidskriftens attribut passar in bra på en tidskrift som skulle kunna skriva om förebyggande knäövningar för tjejer och kvinnor. Det grundar jag på att mer än fyra av fem läsare är kvinnor och att två av tidningens

huvudområden är motion och medicin. Målgruppen och huvudområdena gör att MåBra finns med i den här uppsatsens analys trots att tidskriften saknar artiklar som har med Knäkontroll eller knäövningar att göra.

Nästa tidskrift heter IForm. IForm ger ut 18 upplagor per år och sålde 31 800 exemplar år 2011.³⁸ Tidskriftens läsarkrets består av 70 procent kvinnor och 30 procent män.³⁹ Om sig själva skriver IForm att de är:

Skandinaviens största hälsomagasin… och skriver om alla viktiga ämnen inom motion, sund och fettfattig mat, medicin, sex, psykologi, samliv, naturlig hudvård och aktiv fritid⁴⁰

IForm är med i den här uppsatsen eftersom magasinet i huvudsak riktar sig till kvinnor och några av tidskriftens viktigaste ämnen är motion, medicin och aktiv fritid. Dessutom skriver de att de är det största hälsomagasinet i Skandinavien. IForms nisch tillsammans med magasinets storlek leder till att de är en del av den här uppsatsen.

35 http://info.dn.se/info/om-oss/ 2013-08-04

36http://aller.se/wp-content/uploads/2010/08/MåBra1.pdf 2012-04-12

37 http://mabra.com/kontakt/ 2012-04-12

38 http://www.ts.se/Mediefakta/Tidskrifter.aspx?type=konsument&kat=IDROTT 2012-04-18

39http://iform.se/om-i-form/om-tidningen-i-form 2012-04-18

40http://iform.se/om-i-form/om-tidningen-i-form 2012-04-18

21 Den femte och sista innehållsanalysen jag gjorde var på en tidskrift som heter Svensk

Idrottsmedicin. Tidskriften utkommer fyra gånger per år i en upplaga på 2000 exemplar.⁴¹ Svensk Idrottsmedicin skriver på sin hemsida att de är

En idrottsmedicinsk intresseförening för läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, naprapater, kiropraktorer och idrottslärare. Idrottsmedicin spänner över ämnen som traumatologi, medicin, fysiologi, prevention, rehabilitering⁴²

Som deras beskrivning säger är Svensk Idrottsmedicin egentligen en förening med en egen tidskrift. Det är alltså inte endast ett magasin som MåBra och IForm är. Det finns några anledningar till att jag valde Svensk Idrottsmedicin som ett av magasinen i min analys. En anledning är att tidskriften är nischad mot medicin, prevention och rehabilitering, tre områden som passar in perfekt på temat förebyggande knäövningar. En annan orsak är att Svensk Idrottsmedicin är mer inriktad på förebyggande träning än vad MåBra och IForm är, vilket gör det intressant att jämföra de olika tidskrifterna och se hur innehållet skiljer sig. En annan aspekt som gör Svensk Idrottsmedicin intressant är att de är mer djupgående i sina texter än MåBra och IForm. De har många bra och läsvärda artiklar som handlar om olika sorters knäproblem som handlar om allt från ligamentsskador till främre korsbandsskador. Jag har undersökt varje utgåva av Svensk Idrottsmedicin från och med att studien Knäkontroll påbörjades första halvåret 2008. Sammanlagt är det 17 nummer som analyserats.

41 http://www.svenskidrottsmedicin.se/index1.asp?siteid=1&pageid=47&mst=42012-04-19

42http://www.svenskidrottsmedicin.se/index2.asp?siteid=1&pageid=1&mst=1 2012-04-19

22 5.2 Analys av artiklar

Vid undersökningarna av tidningarna och tidskrifterna har jag valt att använda två ord som jag skriver in i sökfältet på respektive websida. De två orden är ”knäkontroll” och ”knäövningar”.

Ordet Knäkontroll är valt därför att då visas de artiklar som kommit till efter att studien publicerats. Ordet knäövningar är valt eftersom det leder till träffar för det som är centralt för att undvika knäskador. Har nöjt mig med dessa två sökord, dels för att de är de två mest relevanta och dels för att sökningar med andra ord skulle bli alltför omfattande och spretigt.

Jag är väl medveten om att mitt val att använda två specifika sökord begränsar antalet träffar och att antalet artiklar hade varit annorlunda om jag använt mig av ytterligare sökord.

Aftonbladet

Då går jag vidare till att undersöka artiklar och texter och börjar med Aftonbladet. Den personen som söker på Knäkontroll i Aftonbladets sökfält på deras internetsida får bara en enda träff. Träffen leder vidare till en länk där man kan köpa en CD-romskiva som enligt internetsidan ger

Kunskap om sambandet mellan idrottsskador och artros samt lär ut lämpliga övningar för att stabilisera knäna⁴³

Det är all information som ges men här ser vi en mening där ordvalet har stor betydelse för läsarens förståelse. De som har god kännedom om vad artros är för något kanske nappar direkt på CD-romskivan medan andra med mindre eller ingen kännedom tycker det är svårt att förstå skivans positiva sidor. CD-romskivan med knäkontrollövningar är ett av fem tips som ges till läsaren. Varje tips är på fyra, fem meningar i artikeln som är ganska kort och

innehåller cirka 160 ord.

Nyhetsvärdering: Texten byggs upp av kriterierna relevans och överraskningar. Relevant är den eftersom den ger information om idrottsskador och lobbar för övningar mot knäskador.

43 http://www.aftonbladet.se/halsa/article5730895.ab, 2012-03-05

23 Överraskningar därför att artros och stabiliserande knäövningar ges ett samband och nämns i det här fallet under samma rubrik vilket inte förekommer i andra medier i den här studien.

Med en sökning på ordet knäövningar på Aftonbladets websida fås inte en enda träff.

Aftonbladet har alltså inte skrivit någonting varken om studien Knäkontroll eller om övningar som hjälper tjejer som har problem med sina knän.

Expressen

Med en sökning på ordet Knäkontroll i Expressens sökfält på sin internetsida kommer sex träffar upp. I en av de sex artiklarna som Expressen publicerat står det vad Knäkontroll är för studie i en faktaruta bredvid artikeln. I texten ges förslag på övningar som kan utföras för att förebygga knäskador. Såhär står det efter första mellanrubriken

Det handlar om att balansera upp muskulaturen runt både knä-, fot-, och höftleder genom speciella övningar som till exempel enbensknäböj, ”plankan” ”utfallssteg” och ”hopp- och landning” ⁴⁴

Med ord som ”plankan”, ”utfallsteg och ”hopp- och landning” innehåller den här artikeln typiska ord för studien Knäkontroll som förklarar vad för typ av övningar som bör göras.

Artikeln i sin helhet handlar om hur Göteborgslaget Qviding tränar för att förebygga knäskador. Där står bland annat:

Studier har visat att så länge spelarna kör ett speciellt knäprogram minskar skadorna med 30 procent.

En konkret beskrivning till läsarna om vad som gäller för att förebygga knäproblem.

Nyhetsvärdering: Den här texten kännetecknas av kriteriet negativitet eftersom artikeln tar upp hur tjejer som drabbas av knäskador kan få men för livet. Artikeln kan även gå under epitetet överraskningar eftersom läsarna nu får reda på att knäskadorna kan minskas med 30 procent vid användandet av knäprogrammet. Dessutom presenteras Knäkontroll i en egen

44 http://www.expressen.se/sport/sanktan/goteborg/de-tranar-sina-knan-for-att-slippa-skador/, 2012-03-07

24 faktaruta, vilket också är unikt. Artikeln får även viss genomslagskraft tack vare den

kulturella specificiteten: Många läsare har nog på något sätts berörts av problemet med knäskador. Antingen har de själv blivit drabbade eller känner andra som blivit det.

I en annan av Expressens artiklar som är publicerad i oktober 2011 står det inledningsvis:

Tonårstjejer löper större risk för att drabbas av knäskador än killar när de spelar fotboll.

Men med speciella träningsmoment kan skadorna förebyggas⁴⁵

Ovanstående ingresstext innehåller ett antal nyckelord som ”tjejer”, ”knäskador”,

”träningsmoment” och ”förebyggas”. Efter textens ingress står lite om projektet Knäkontroll och om att tjejer löper tre till fyra gånger större risk att skada sina knän jämfört med killar.

Efter själva artikeln står det med versaler längst ner på sidan:

HÄR KAN DU SE ÖVNINGAR FRÅN PROJEKTET KNÄKONTROLL!⁴⁶

Klickar jag på texten kommer jag till en länk. I länken visas en ny artikel tillsammans med tre övningar som tjejer bör ha som del i sin träning om de vill undvika knäskador. Övningarna som visas är enbensknäböj, knäböj och utfallssteg. Hur övningarna ska utföras visas genom två bilder där den vänstra gestaltar hur övningen görs fel och den högra hur den görs rätt. Till varje träningsmoment finns dessutom en liten textförklaring med en alldaglig vokabulär. Enda ordet som skulle kunna anmärkas som avvikande är benämningen ”svankar” i meningen:

Knäna pekar inåt och jag svankar

Nyhetsvärdering: Huvudartikeln har utformningen som en notis och hör till både

nyhetsepitetet överraskningar och förenklande. Överraskande därför att det i artikeln framgår att skaderisken minskar med hela 64 procent för de som tränar förebyggande, förenklande därför att texten är väldigt lättbegriplig. Att artikeln länkar till en annan websida med förebyggande knäövningar gör att även kulturell specificitet sätter sin prägel eftersom övningarna skapar mening för läsaren.

45 http://www.expressen.se/sport/sanktan/goteborg/knaskador-pa-tjejer-kan-forebyggas/, 2012-04-02

46 http://sportsblog.stadium.se/artiklar/om/fotboll/nyheter/artikel/skador-knakontroll, 2012-04-02

25 Nu har jag granskat två av sex träffar som fås med en sökning på ordet Knäkontroll i

Expressen. Då återstår alltså fyra artiklar. Nästa text som analyseras är från den 21:a januari 2011 och lyfter fram resultatet från Knäkontroll och hur viktigt det är för tjejer och kvinnor att göra förebyggande övningar.⁴⁷ Artikeln berättar också om hur viktigt det är att få ut

informationen om Knäkontroll till klubbarna. Texten i sig är informativ om vad studien kommit fram till men innehåller inga konkreta övningar. Här kommer ett utdrag:

Studien som ortopeden Markus Waldén och Markus Hägglund gjort är den hittills största vetenskapliga undersökningen i världen med syfte att förebygga skador inom idrott. Ena flickgruppen har tränat enligt SISU:s uppvärmningsprogram ”Knäkontroll”. De andra, i

”kontrollgruppen” har tränat och spelat som vanligt

Artikeln innehåller två sifferfakta som kan göra att läsaren blir inspirerad att själv ta reda på förebyggande knäövningar. Första fakta är att

Gruppen som tränade ”Knäkontroll” hade 64 procents lägre risk att drabbas av främre korsbandsskada jämfört med kontrollgruppen

Det andra är att de som genomfört programmet kontinuerligt och ”extra flitigt” såg en skademinskning på 84 procent. Tar läsaren fasta på det som får ses som höga siffrorna ”64”

och ”84” kan artikeln fungera som en motivationsfaktor för dem. Oavsett är det väsentligt att spelare med Knäkontroll kan minska skaderisker med 64- respektive 84 procent.

Nyhetsvärdering: Den här artikeln går under epitetet tidsenlighet eftersom den publicerades dag efter studien Knäkontroll presenterades och därmed har nyheten just inträffat. Förutom tidsenlighet kan den här texten även sorteras in under relevans. Då studien anses som så pass revolutionerande att den borde göra intryck hos människor som läser artikeln eftersom det är den första svenska studien i sitt slag. Överraskningar finns också med i denna artikel då läsarna får reda på att knäskadorna kan minskas med upp till 84 procent.

47 http://www.expressen.se/sport/sanktan/skane/kristianstadlakare-med-koll-pa-knaskador/, 2012-04-05

26 Nästa artikel att analysera handlar om en 23-årig kvinna vars knä vek sig när hon skulle skjuta.⁴⁸ Hon slet av båda korsbanden och fick sluta med fotbollen. Rubriken till den här artikeln är ganska dramatisk och lyder:

Plötsligt vek sig knät

Den här artikeln tar upp att det är viktigt att stärka knäna med förebyggande övningar men nämner inga konkreta träningsmetoder. Knäkontroll nämns en gång i texten men man går inte in djupare i studien. Fokus i den här texten ligger helt enkelt i vad som kan hända om man inte gör förebyggande knäövningar och synliggörs i och med en kvinnas personliga trauma.

Den här artikeln innehåller några drastiska ord- och meningar för vad som kan drabba tjejer och kvinnor som inte ägnar tid åt att stärka sina knän. Exempel på drastiska ord och -

meningar ur artikeln är:

”skador som kan ge men för livet”, ”korsbanden gick av”, ”som att cykla utan hjälm. En dag smäller det…”

Nyhetsvärdering: Den här artikeln präglas främst av personlighet eftersom vi får ta del av EN kvinnas egna erfarenheter av knäskador. Negativiteten har även den en viktig roll i den här texten eftersom den redogör för vad som kan drabba den person som inte använder sig av förebyggande knäövningar. I den här artikeln finns också till skillnad från många andra texter om knäskador, en konflikt. Konflikten består i att det finns både studier som visar att

knäskador kan förebyggas med rätt övningar och studier som visar att knäskador inte kan förebyggas. Relevans finns i allra högsta grad med i den här artikeln också då vi får ta del av hur illa de kan gå med tjejers knän och att det är viktigt för unga kvinnor att på något sätt försöka bygga upp knäna mot skador. Att en allvarlig knäskada drabbat en ung, i övrigt frisk kvinna torde göra intryck på nyhetspubliken.

Då går jag vidare till den femte av totalt sex artiklar vid en sökning på Knäkontroll. Den texten handlar om ett flicklag som kör Knäkontroll minst en gång i veckan.⁴⁹ En av flicklagets

48 http://www.expressen.se/sport/sanktan/skane/plotsligt-vek-sig-knat/, 2012-04-06

27 tjejer berättar att hon kände skillnad efter bara två gånger med förebyggande övningar från Knäkontroll. Ordet ”två” är i detta fall att ta fasta på eftersom det talar om att det inte behöver ta lång tid att få stabilare knän efter att man börjat med rätt övningar. Texten tar även upp en ny viktig aspekt i jakten på bättre knän:

Vi ska träna så att vi kommer med knäna rätt och att de vinklas rätt

Orden kommer från tjejen i artikeln. Sammanhanget är och koncist i denna text och följer en röd tråd som ger ett budskap till läsaren: knäproblem – knäkontroll - resultat - skillnad Nyhetsvärdering: Artikeln innehåller inte många av kriterierna för nyhetsvärderingen. Men texten innehåller lite av kriteriet personlighet. Vi får träffa en tjej som berättar om hur hon upplever att övningarna från Knäkontroll gett henne positiva resultat. Men det är också allt som går att dra ut av denna artikel.

Här kommer så en analys av den sjätte och sista artikeln. Den artikeln handlar om projektet Knäkontroll och om varför tjejer drabbas av fler knäskador än killar.⁵⁰ Här används ordet Knäkontroll redan i rubriken och används sedermera flera gånger i brödtexten. Det framgår tydligt i texten att det är övningarna från Knäkontroll som gör tjejer och kvinnor fria från problem med sina knän. I rubriken står det:

Knäkontroll ska förebygga tjejers knäskador

Artikeln behandlar vid flera tillfällen vilka delar av kroppen som bör tränas för att nå optimal förebyggning men utelämnar exempel på övningar. I den här texten förekommer några medicinska termer, bland annat orden: ”biomekaniska” och ”neuromuskulära”. Artikeln ger information om Knäkontroll och är en av få texter som ger sig i kast med att förklara varför tjejer oftare än killar drabbas av knäskador och vid vilka tillfällen skadorna sker:

Risken att skada korsbanden är störst när spelaren genomför en riktningsförändring.

49 http://www.expressen.se/sport/sanktan/stockholm/traningen-i-alta-ger-resultat/, 2012-04-06

50 http://www.expressen.se/sport/sanktan/stockholm/knakontroll-ska-forebygga-tjejers-knaskador/2012-04- 07

28 Vid tillfällen som när man landar med dålig knäkontroll och knät viker sig inåt finns en stor risk att drabbas av en allvarlig knäskada

Ingresstexten:

Statistiken berättar att det är tre till fyra gånger vanligare att tjejer drabbas av korsbandsskador, än att killar gör det

Ger läsaren en förståelse om knäproblemens omfattning och varför Knäkontroll sjösattes.

Nyhetsvärdering: Artikeln byggs upp av negativiteten eftersom den tar upp flera negativa perspektiv av tjejers knäskador. Även tidsenlighet stämmer väl in på den här texten då den skrevs under tiden då studien Knäkontroll pågick. Nyheten är dessutom en potentiell

kontinuitetsnyhet eftersom tidningen kan återkomma i ämnet när studien Knäkontroll är färdig och ett resultat är klart. De tre kriterierna negativitet, tidsenlighet och kontinuitet är de stora byggstenarna i den här artikeln.

En sökning på ordet knäövningar i Expressens sökfält på internet leder till tre träffar. Den första träffen har rubriken ”Här får du tips på nyttiga knäövningar” och leder direkt till en sida som visar tre förebyggande knäövningar.⁵¹ Artikeln innehåller alltså ingen löpande text utan visar istället knäövningar med bild och bildtext. Övningarna som gestaltas är knäböj, stående armhävning och utfallssteg. Artikelmakaren beskriver med både ord och bild förebyggande knäövningar. Bildtexten innehåller några nyckelord som ”starkare, ”stabilitet” och ”styrka”

Till exempel i förklaringen för en stående armhävning:

Stående armhävning. Tränar bålstabilitet och armstyrka, vilket påverkar hållningen och stabiliteten i knäna.

Nyhetsvärdering: Här ses ett perfekt exempel på nyhetskriteriet förenklande. Artikeln är lätt att tolka då det står vilken kroppsdel som tränas och vad övningen ger för nytta. Texten passar även in bra på kriteriet relevans eftersom knäproblem hela tiden finns runt omkring oss och artikeln kan påverka läsaren i positiv mening och bidra till bättre hälsa. Även kulturell

51 http://www.expressen.se/sport/sanktan/goteborg/har-far-du-tips-pa-tre-nyttiga-knaovningar/, 2012-04-09

29 specificitet är en hörnsten i artikeln eftersom bilder visas på en handbollsspelare som utför förebyggande knäövningar. Handboll är en av de vanligaste sporterna i Sverige och bilden uppfattas därför som familjär.

Expressens två andra artiklar som träffas med sökordet knäövningar utkom 2006 och 2008, innan Knäkontroll blev aktuellt. Eftersom texterna utkom så tidigt är de inte tilltalande för den här uppsatsen och innehållet inte relevant.

Dagens Nyheter

En sökning på Dagens Nyheters hemsida ger totalt tre träffar. Två träffar för Knäkontroll och en träff för knäövningar.

Den första artikeln för sökordet Knäkontroll är om ett flicklag som utövat förebyggande knäövningar enligt Knäkontroll i fyra års tid.⁵² Såhär ser ett utdrag från ingressen ut:

Sedan tränaren Anders Dickman införde träningsprogrammet knäkontroll har Enebybergs IF:s flicklag födda 1993 inte haft en enda knäskada

Sedan berättar texten att knäövningar inte bara förebygger knäskador, utan indirekt stärker andra muskler i kroppen som i sin tur hjälper till att stärka knäna:

En stark och vältränad kropp gör att spelarna får rätt rörelsemönster, vilket i sin tur också Innebär att knäna inte belastas på fel sätt

Läsarna får även ta del av några flickspelares uppfattning om Knäkontroll och dess övningar.

Artikeln innehåller även fyra bilder som visar tjejerna och tränarna i laget.

Nyhetsvärdering: Kriteriet tidsenlighet passar in mycket bra på den här artikeln eftersom den kom ut bara ett par veckor efter att studien Knäkontroll lanserades. I texten finns även

52 http://www.dn.se/sport/fotboll/15-minuter-till-skadefria-fotbollsknan/, 2013-08-04

30 relevans med, särskilt då vi får reda på att Enebybergs F93-lag inte haft en skada sedan de började med förebyggande knäövningar. Personlighet är också ett starkt bidragande kriterium i denna artikel eftersom vi får ta del av två tjejers upplevelser om knäövningarna. Även tränaren intervjuas. Då artikeln är rakt och enkelt skriven innehåller den också kriteriet förenklande. Epitetet överraskningar passar väl in på reportaget då läsaren får reda på att knäskadorna kan minskas med hela 80 procent med knäövningarna. Dessutom har ingen spelare i Enebybergs F93-lag drabbats av skador sedan de införde knäprogram i träningen vilket är spektakulärt.

Dagens Nyheters andra artikel för sökordet Knäkontroll handlar om att tjejer kan reducera risken att drabbas av knäskador med hjälp av det nya träningsprogrammet.⁵³ En

förbundsläkare säger att det är en milstolpe. Intressanta sifferfakta finns i den här artikeln, till exempel i nedanstående utdrag:

Men några enkla övningar som utförs i samband med träningen en eller två gånger i veckan minskar risken dramatiskt, enligt resultaten från en studie bland drygt 4 500 fotbollsspelande tjejer, 12–17 år, som under säsongen 2009 lottades till att antingen införa

träningsprogrammet Knäkontroll eller träning som vanligt.

Läsaren får ta reda på vad studien Knäkontroll gick ut på och blir längre fram i artikeln informerad om att

skador på främre korsbandet var 86 procent lägre bland de tjejer som hade deltagit i

knäträningsprogrammet minst en gång i veckan jämfört med de andra. Risken för andra svåra knäskador, sådana som kräver minst en månads frånvaro, var 80 procent lägre.

Med siffrorna ”80” och ”86” berättar artikeln att tjejers knäskador kan minska drastiskt.

Nyhetsvärdering: Liksom Dagens Nyheters första artikel passar också denna in på kriteriet tidsenlighet eftersom den utkom då Knäkontroll lanserades. Relevans passar in bra på artikeln

53 http://www.dn.se/sport/fotboll/enkel-traning-skyddar-fotbollsknan/, 2013-08-04

31 eftersom det kan göra intryck på människor att knäskadorna bland tjejer och kvinnor minskas med 80 och 86 procent. Likaså att det sägs att resultaten som kommit fram är en milstolpe.

Det är kriteriet negativitet som bygger upp hela den här texten eftersom den i inledningen tar upp varför tjejers knän är mer skadedrabbade än killars.

En sökning med ordet ”knäövningar” leder in läsarna på det alpina området.⁵⁴ Innehållet redogör för att

Mer än vad fjärde alpinskada är en allvarlig knäskada

Det konstaterandet kommer från en alpin studie som gjorts vid Sveriges tio alpina

skidgymnasier där 400 elever deltagit. Ett preventionsprogram likt Knäkontroll har därför tagits fram även till alpinsporten. Läsarna får också reda på att unga skidåkare liksom fotbollsspelande damer i hög grad drabbas av knäskador:

Nästan hälften av 16–20-åringarna drabbades under perioden av minst en skada. Och drygt en fjärdedel av de rapporterade skadorna var så pass allvarliga knäskador att de höll skidåkaren borta från träning i minst 28 dagar.

Nyhetsvärdering: Referenser till elitpersoner är en del av den här artikeln eftersom de kända svenska skidåkarna Maria Pietilä Holmner och Jessica Lindell Vikarby får komma till tals om sina knäskador. I texten finns kriteriet överraskningar med eftersom alpina studien visar att 70 procent av knäskadorna drabbar vänster ben. Det gör även att det finns en konflikt med i sammanhanget eftersom en doktorand berättar att det inte borde vara sådan skillnad i skador mellan höger och vänster ben i en symmetrisk sport. Doktoranden bemöter sedan sitt eget ifrågasättande med spekulationer om varför vänster ben är mer drabbat. Hela artikeln har ett skimmer av negativitet över sig eftersom den utgår från förödande knäskador. Relevansen ligger i arbetet att försöka reducera antalet alpinskador hos framförallt ungdomar.

54 http://www.dn.se/sport/7-av-10-alpina-knaskador-pa-vanster-ben/, 2013-08-05

32 MåBra

Då lämnar jag tidningar och går vidare till att undersöka Tidskrifter. Jag börjar med MåBra.

Med en sökning på deras hemsida kan det ganska snabbt konstateras att MåBra inte skrivit något om vare sig Knäkontroll eller övningar för att förebygga knäskador. Nyhetsvärderingen är alltså noll hos MåBra.

IForm

Efter att jag undersökt MåBra valde jag att gå vidare med IForm. IForm har inte skrivit något om projektet Knäkontroll men har en artikel om hur man skyddar sina knän mot skador. Det är en text som handlar om att kanadensiska forskare kommit fram till att en del kvinnors knän blir mjukare vid vissa tidpunkter under sina cykler.⁵⁵ I texten ger IForm tre förslag på hur man kan skydda sina knän. De tre förslagen är ”undvik trappor och backar när du tränar och rör dig”, ”Håll igen med intervaller” och ”Byt ut några av dina löprundor mot en promenad eller annan mer skonsam träning”.

De uppmaningarna skiljer sig från övningarna i Knäkontroll om hur man ska undvika problem med sina knän och IForm är det enda medium i den här undersökningen som rekommenderar dem. Med orden ”undvik”, ”håll igen” och ”byt ut” berättar IForm att läsaren kan förändra sina nuvarande motionsvanor så att de anpassas bättre för knäna.

Nyhetsvärdering: Denna artikel från IForm innehåller i huvudsak två av kriterierna för nyhetsvärde vilka är förenklande och relevans. Förenklande därför att texten är vardagligt uttryckt och relevans därför att texten förhoppningsvis påverkar läsaren så att denne

tillgodogör sig bättre hälsa. Och då tipsen i artikeln skiljer sig från de i andra medium passar även epitetet överraskningar in på denna text.

55 http://iform.se/traning/lopning/hormoner-ger-knaont 2012-04-19

33 Svensk Idrottsmedicin

Den sista tidskriften som undersökts är Svensk Idrottsmedicin. Texterna handlar om allt från ligamentsskador till främre korsbandsskador. Av de texter som analyserats är det tre stycken som berättar hur tjejer kan förebygga knäproblem. Ingen av texterna nämner något om Knäkontroll men betonar vikten av förebyggande övningar. Såhär står det i Svensk

Idrottsmedicin nummer 1, 2009. Artikeln heter ”Korsbandsskador hos kvinnliga idrottare”.

Detta är förslag på några åtgärder (för att förebygga knäskador, egen anm.): Inför

preventionsprogram i skolorna, låt preventionsprogram vara obligatorisk för flickor i olika bollsporter, förbättra tränar/ledarutbildningen, inför 18-års-gräns för seniorhandboll och fotboll och slutligen bör en 16-årig flicka med korsbandsskada i princip inte rekommenderas att återgå i riskidrotter⁵⁶

Ovanstående text förklarar att ordentliga åtgärder måste vidtas omedelbart för att få bukt med tjejers knäproblem. Artikeln propagerar för hela fem punkter som bör vidtas för att få bukt med tjejers och kvinnors knäskador. Vid två tillfällen tydliggör författaren till artikeln att preventionsprogram är viktiga och menar till och med att de ska vara obligatoriska.

Nyhetsvärdering: Den här artikeln från Svensk Idrottsmedicin breder ut sig över två hela sidor. I den här texten finns en hög närvaro av kriteriet relevans då författaren av artikeln rekommenderar ganska drastiska åtgärder för att förebygga knäskador. Här finns även ingrediensen kulturell specificitet i hög grad med. Detta eftersom texten vänder sig till svenska idrotterskor och tar upp handboll som exempel. Kriteriet förenklande är ett inslag i den här texten eftersom språket är tydligt. Nyheten är också tidsenlig eftersom knäskador ständigt är ett problem och den här artikeln redovisas samtidigt som studien Knäkontroll pågår. Slutligen finns här också ett inslag av kontinuitet: Redaktionen kan följa upp artikeln för att se om budskapet fått fäste i idrottssverige. Artikeln innehåller således fem av

kriterierna i nyhetsvärderingens mall.

56Roos, H. (2009) ”Korsbandsskador hos kvinnliga idrottare”, Svensk Idrottsmedicin Nr 1 2009:9

34 I samma nummer och artikel av Svensk idrottsmedicin står det vilka typer av träning som bör ingå i ett preventionsprogram mot knäskador.

Vanligast är dock att preventionsprogram inkluderas i träningen framförallt för lagidrottare i utsatta idrotter. Positionering av knäet, landningsteknik, balans – och koordinationsträning är komponenter som oftast ingår ⁵⁷

Med detta citat redogör Svensk Idrottsmedicin för vilka komponenter som bör ingå i förebyggande träning av knän. Det är ett kort textutdrag som förklarar för läsaren vilka övningar denne bör göra. I texten går Svensk Idrottsmedicin in ytligt på olika moment som ska skydda mot knäskador.

Nyhetsvärdering: Eftersom citatet är urplockat från samma artikel som föregående gäller också samma nyhetsvärdering för båda.

I Svensk Idrottsmedicin nummer 4, 2010 står följande att läsa om förebyggande övningar för knän:

Studier visar att neuromuskulär träning är ett bra sätt att minska risken för kvinnor att skada knät⁵⁸

Nyhetsvärdering: Även den här texten präglas till hög grad av relevans eftersom den vill påverka människor som läser den till att få bukt med knäskadorna. Enligt artikeln ska så kallad neuromuskulär träning leda till att knäproblemen i lägre grad ska uppstå. Likaså är texten tidsenlig eftersom det skrivs om ett aktuellt ämne.

57 Roos, H. (2009) ”Korsbandsskador hos kvinnliga idrottare”, Svensk Idrottsmedicin Nr 1 2009: 9

58 Ageberg, E.(2010) ”Kvinnor mår sämre än män efter korsbandsoperation” Svensk Idrottsmedicin Nr 4 2010:

20