En studie om hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i grundskolans årskurs 4-6.: En intervjustudie ur ett lärarperspektiv om elevers skrivande i EFL klassrum.

Examensarbete (del 2)

för grundlärarexamen inriktning 4-6.

Avancerad nivå.

En studie om hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i grundskolans årskurs 4-6.

En intervjustudie ur ett lärarperspektiv om elevers skrivande i EFL klassrum.

Motivating pupils with writing in EFL.

Författare: Moustafa Finjan.

Handledare: BethAnne Paulsrud.

Examinator: Parvin Gheitasi.

Ämne: Pedagogiskt arbete, inriktning engelska.

Kurskod: APG247.

Poäng: 15 hp.

Examinationsdatum: 2021-03-26.

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVa.

Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Abstract: I dagens skola uppvisar många elever svårigheter med att skriva på engelska.

Läraren har en viktig roll i elevernas språkutveckling genom att stötta och motivera eleverna till att skriva på engelska. Tidigare forskning visar att elever blir bättre skribenter när eleverna läser och bedömer varandras texter eftersom nya tankar och idéer kring en text dyker upp.

Tidigare forskning visar ytterligare att elever uppmärksammar texters innehåll såsom stavning och grammatik men även hur skribenter organiserar och utformar skrivna texter. Denna studie handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever i EFL klassrum att skriva på engelska och hur lärare beskriver arbetet med stöttning i skrivundervisningen i ämnet engelska. Studien har genomförts i form av en empirisk studie där en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i grundskolan genomförts. Denna studies resultat visar att elever motiveras och stöttas med att skriva på engelska när skrivundervisningen relateras och anpassas till elevernas intressen och bakgrunder. Resultaten visar att eleverna stöttas med att skriva på engelska med stöd av både läraren och klasskamraterna och att lärandemiljön är mest effektiv vid par- eller gruppövningar där eleverna ansvarar och samarbetar kring sina skrivuppgifter. Vidare visar resultaten att en varierad undervisning med praktiska inslag gynnar elevernas skrivutveckling och att en undervisning behöver anpassas utifrån elevernas förkunskaper.

Nyckelord: stöttning, motivation, skrivning, andraspråksinlärning, engelska för yngre åldrar.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

2. Bakgrund ... 5

2.1 Koppling till styrdokument ... 5

2.2 Begreppsdefinitioner ...….6

2.2.1 Motivation för att lära sig ett andraspråk……….………....6

2.2.2 Stöttning………….………..……...6

2.2.3 Engelska som andraspråk och engelska som främmande språk.…………...7

2.3 Tidigare forskning ... 7

2.3.1 Kamratbedömningar och feedback…...……….………..……...7

2.3.2 Skrivinstruktioner och elevengagemang…...……….………..……...8

2.3.3 Process och genre vid skrivundervisning…….……….………..……...8

2.3.4 Lärandestrategier..……….………..……...10

2.3.5 Sammanfattning…….....……….……..……...10

3. Teori ... 10

3.1. Sociokulturella perspektivet ... 11

3.1.1 Zonen för närmaste utveckling……..……….……….………....11

4. Metod ... 12

4.1. Val av metod………..12

4.2. Pilotstudie… ………..13

4.3. Urval och genomförande ... .13

4.4. Data analys ... 14

4.5. Validitet och reliabilitet ... 15

4.6. Etiska aspekter ... 16

5. Resultat ... 16

5.1. Lärares syn på skrivundervisning i engelska ... 17

5.2. Motivationshöjande faktorer ... 18

5.3. Elevers intressen som utgångspunkt ... 19

5.4. Anpassad undervisning ... 21

5.5. Sammanfattning av resultaten ... 21

6. Diskussion ... 22

6.1. Resultatdiskussion ... 22

6.2. Metoddiskussion ... 27

6.3. Slutsatser ... 28

7. Referenser ... 30

Bilaga 1………...32

Bilaga 2………...33

Bilaga 3………...34

1. Inledning

Det engelska språket finns nuförtiden överallt i människors vardag. Många gånger kommer elever i kontakt med det engelska språket på olika sätt genom litteratur, utbildning och kultur men även på internet eller när man reser utomlands. Skolverket (2019, s.33) skriver att kunskaper i engelska språket av den anledningen breddar vår syn på omvärlden och ökar människors möjligheter att utgöra en del av sociala och kulturella sammanhang. Det ökar även människors möjligheter i samhället när man kan kommunicera på engelska. Det engelska språket som skolämne anses vara viktigt av den svenska skolans styrdokument. Det är det enda främmande språket som anses vara obligatoriskt i grundskolans ämnen. Engelskan är dessutom sedan den senaste ändrade läroplanen från 2011 det enda främmande språk som introduceras redan från de tidigare årskurserna i den svenska grundskolan. Även det faktum att engelskan är ett kärnämne i grundskolan tyder på att engelskan är ett eftertraktat språk i vår omvärld. Det är även ett viktigt språk för dagens och framtidens elever för att kunna fungera i den alltmer mångkulturella värld vi lever i (Skolverket 2019, s.33).

Skolverket (2019, s.36) skriver i kursplanen för engelska bland annat att eleverna ska kunna formulera sig i skrift och förstå innehållet i olika slags texter. Eleverna ska kunna producera fram texter av olika slag såsom berättande och beskrivande texter. Ytterligare behövs det kunskaper att kunna stava rätt och använda korrekt grammatik. Skolverket (2019, s.36) skriver att eleverna ska ”uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar”. I kursplanen för ämnet engelska (Skolverket 2019, s.34-35) noteras vidare en progression från låg- till mellanstadienivå på så sätt att skrivkunskaperna i det centrala innehållet ökar i svårighetsgrad och blir mer omfattande. Ett exempel från lågstadiet är punkten enkla beskrivningar och meddelanden som i mellanstadiet övergår till presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Denna progression från enkelt till utmanande gör att det blir avgörande för lärare som undervisar i ämnet engelska att skapa en motiverande lärandemiljö i undervisningen för att eleverna ska få möjlighet att utveckla och stärka sina skrivkunskaper i engelska.

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag bekantat mig med kursplanen i engelska då jag undervisade elever och observerat verksamma lärare i engelskundervisning. En gemensam fundering kring alla tillfällen har kretsat kring varför elever upplever svårigheter med att skriva på engelska och hur man som lärare kan motivera och underlätta för eleverna att skriva på engelska. Den här studien handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska och hur stöttning framkommer i lärarnas beskrivning av skrivundervisningen i ämnet engelska. Anledningen till att jag tycker att det är intressant att studera hur lärare väcker intresse och motiverar eleverna att skriva på engelska är på grund av att jag upplever att elever ofta uppvisar svårigheter med att skriva på engelska. Dörnyei (2001) påpekar att begreppet motivation visar att elever som inte upplever en form av motivation i undervisningen ofta uppvisar svårigheter med att klara av undervisningen i ämnet engelska. Elever med hög nivå av motivation kan visa sig vara viktigt för att lyckas med undervisningen i ämnet engelska. För sådana elever finns det viktiga principer för att kunna uppleva en hög nivå av motivation och dessa är elevernas intresse och engagemang till ämnet men även deras tålamod med kunskapsinlärningen av ett andraspråk. Utifrån det nyss nämnda kan konstateras att skrivförmågan anses vara en viktig del av ämnet engelska och framhålls som en av ämnets viktigaste förmågor för eleverna att kunna bemästra. Av den anledningen kan det därför vara intressant att genomföra den här studien för att få kunskaper och förståelse om hur och på vilka sätt lärare skapar möjligheter för elever att utveckla skrivförmågan inom ämnet engelska.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare väcker intresse och motivation hos sina elever att skriva på engelska i årskurs 4-6 men även hur stöttning syns och kommer till uttryck i lärarnas beskrivningar av skrivundervisningen i ämnet engelska. Utifrån erfarenheterna från VFU: n och kraven som ställs i skolans styrdokument om ämnet engelska kommer följande frågeställningar att undersökas och besvaras:

 Hur och på vilka sätt väcker lärare intresse och motivation hos elever att lära sig att skriva på engelska?

 Vilka tecken på stöttning syns i lärarnas beskrivningar av skrivundervisning i ämnet engelska?

2. Bakgrund

I avsnittet kommer en översikt av engelskans roll i skolans styrdokument att diskuteras och till studien kommer relevanta begrepp att definieras. Vidare redovisas tidigare forskning som gjorts inom området och detta sätts samband med studiens syfte och frågeställningar.

2.1 Koppling till styrdokument

Engelska språket är som tidigare nämnts ett kärnämne i grundskolan i Sverige vilket innebär att det är ett av de tre viktigaste ämnena för eleverna att genomgå. Skolverket (2019, s.33) påpekar att det främsta verktyget vi människor har för att kunna kommunicera och lära oss för att få nya perspektiv och knyta sociala band är språket och dess möjligheter. Dagens elever lär sig en hel del engelska både i skolan och utanför skolan på fritiden. Här finns källor såsom film, tv och musik som stor anledning till hur många elever kommer i kontakt med det engelska språket. Dataspel och internet men även sociala medier är stora språkkällor för många av dagens elever och detta leder till att engelska språket blir som ett andraspråk för många svenska invånare. Det tycks framförallt vara yngre människor som ständigt kommer i kontakt med engelskan både i och utanför skolan. Av den anledningen är engelskan ett viktigt ämne i dagens skola (Skolinspektionen 2011:7, s.18-19).

Undervisningen i engelska lägger fokus på att eleverna stärker sin tillit och självförtroende till det engelska språket men även att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga som innefattar både tal och skrift. Viktiga förmågor synliggörs i styrdokumenten som går ut på at förstå, tolka, formulera, kommunicera och anpassa språket efter olika syften och mottagare. Det betonas ytterligare att eleverna behöver utveckla språkliga strategier för att förstå andra och göra sig förstådda på det engelska språket (Skolverket 2019, s.33). Redan i ett tidigt skede i läroplanen för grundskolan skrivs det om skolans uppdrag där det poängteras vissa saker som är relevanta till att lära sig att kommunicera i skrift. Det står exempelvis att man bör fokusera särskilt åt både de intellektuella och de praktiska aspekterna av undervisningen. Det skrivs även att eleverna behöver uppleva och få möjlighet att ta del av olika uttryck för kunskap och lärande. Vidare skrivs det att texter och form bör vara en del av skolans verksamhet (Skolverket, 2019, s.6-9). Språkets form ska vara utgångspunkten i engelskundervisningen i grundskolan. Det innebär att vikt ska ligga på vad eleverna gör med språket såsom att ställa frågor och arbeta med sådant som genuint intresserar dem (Skolverket 2017, s.17). Med tanke på att denna studie har till syfte att undersöka hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska kan detta sättas i samband med styrdokumentens formuleringar om att språket är det främsta verktyget individer har för att kunna kommunicera, utvecklas och knyta sociala band med andra. Förmågorna i kursplanen för ämnet engelska om att förstå,

tolka, kommunicera och anpassa språket men även språkliga strategier kan relateras till resultaten som framkommer genom denna studie för att få en större förståelse för hur elever kan motiveras och stöttas med att skriva på engelska.

2.2 Begreppsdefinitioner

Här nedan beskrivs några viktiga, centrala begrepp som förekommer inom språkinlärning.

2.2.1

Pinter (2017, s.45) understryker att skillnaden mellan förstaspråksinlärning och andraspråksinlärning är motivationen. När man lär sig sitt första språk så brukar allting ske naturligt i samband med att man växer upp och kommer i kontakt med förstaspråket på daglig basis. I samband med att eleverna lär sig ett andraspråk är läraren i kombination med undervisningen i klassrummet normalt sett den huvudsakliga källan till all kunskap som lärs in. Läraren blir i samband med andraspråksinlärning en viktig resurs för eleven i dess språkutveckling. Det är här vikten kring hur lärarens sätt att motivera eleverna i klassrummet och i undervisningen som gör det möjligt för eleverna att utveckla sina språkkunskaper som mest. Pinter (2017, s.45-46) konstaterar att lärarens motivationsanvändning för att stötta eleverna är väldigt viktigt i undervisningen i ämnet engelska. Dörnyei (2001) föreslår fyra grundprinciper eller nivåer för lärarens motivationsanvändning. Första principen handlar om att skapa motiverande förutsättningar för lärande av ett andraspråk genom skapandet av en supportrik miljö i klassrummet. Den andra nivån går ut på att läraren introducerar inledande motivationstekniker eller strategier som exempelvis diskussion om värderingar och att visa goda attityder till lärande. Läraren behöver skapa av material som är relevanta för eleverna och fastställa förväntningar på elevernas framgång. När denna nivå är nådd måste läraren, utifrån den tredje nivån, upprätthålla elevernas motivation genom att erbjuda stimulerande aktiviteter och främja självförtroende, självkänsla och samarbete mellan eleverna. Slutligen, utifrån den fjärde nivån, anses lärare som är motiverande positiva till att förvandla kritisk utvärdering och råd till goda erfarenheter och lärdomar för eleverna. Detta kan göras genom att berömma eleverna, få eleverna att uppskatta sina egna prestationer och ge positiv feedback till eleverna.

Dörnyei (2001) menar att begreppet motivation belyser att elever som inte upplever en form av motivation i undervisningen ofta har svårt att kunna klara av att ta sig igenom engelskundervisningen. Elever med god nivå av motivation kan visa sig vara väsentlig för att lyckas med undervisningen i engelska. För sådana elever finns det viktiga principer för att kunna uppleva en god nivå av motivation och dessa är elevernas intresse och engagemang till ämnet men även elevernas tålamod med kunskapsinlärningen av ett andraspråk. Chambers (1999) beskriver motivation på så sätt att elever upplever rädsla och osäkerhet för att göra språkliga misstag när läraren är sträng. Å andra sidan upplever eleverna acceptans och att deras prestationer gör nytta när läraren är uppmuntrande och motiverande. Det ligger helt enkelt i lärarens sätt att vara gentemot eleven som gör undervisningen givande och lärorik.

Lärarens sätt att bemöta eleverna i undervisningen kan därför upplevas som antingen positiv eller negativ av eleverna. Begreppet motivation för att lära sig ett andraspråk relateras till studien genom att relatera grundprinciperna för lärarens motivationsanvändning i undervisningen till de resultat som framkommit för att få en bättre förståelse för hur eller på vilka sätt eleverna utvecklar skrivförmågan i ämnet engelska. Utifrån studiens syfte och frågeställningar som ämnar att undersöka hur lärare motiverar eller stöttar eleverna blir lärarens motivationsanvändning viktigt att undersöka för kunna besvara studiens frågeställningar.

2.2.2

Stöttning, som även brukar benämnas som scaffolding, innebär att läraren erbjuder en tillfällig och nödvändig stöttning för att hjälpa eleven antingen med någonting svårt som eleven fått svårigheter med, eller med någonting nytt som eleven håller på att lära sig (Gibbons 2016, s.33). I klassrummet använder sig läraren av en tillfällig och nödvändig stöttning för att eleven på egen hand ska kunna genomföra en uppgift på ett självständigt sätt. Stöttning beskrivs även på följande sätt: ”det ett barn idag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på egen hand imorgon”. Vidare har det tagits fram en modell för begreppet stöttning som visar att läraren kan antingen ge låg eller hög nivå av stöttning. När läraren ger låg nivå av stöttning uppstår en frustrationszon/ängslanszon och leder till att eleverna blir uttråkade och upplever läraren som oengagerad. När läraren ger hög nivå av stöttning uppstår å andra sidan en utvecklingszon/lärandezon och leder till att eleverna och läraren blir engagerade i undervisningen (Gibbons 2016, s.34). Pinter (2017, s.11, s.203) beskriver i sin tur stöttning som en slags instruktionsstrategi där läraren genom noggrant stöd stöttar eleven med att utföra en uppgift så att eleven får möjlighet att slutföra uppgiften på ett självständigt sätt. Detta leder då till att eleven stärker sitt självförtroende till att kunna klara av uppgiften på egen hand.

Ytterligare behöver lärare anpassa denna typ av stöttning på ett noggrant sätt till den enskilda elevens specifika behov och förutsättningar. Detta begrepp är viktig att relatera till studien då andra frågeställningen ämnar att besvara hur stöttning framkommer i lärarnas beskrivningar av skrivundervisningen i ämnet engelska. Begreppet är även ett centralt begrepp inom det sociokulturella perspektivet som använts som teoretisk ramverk för studien. Genom att sätta begreppet stöttning i relation till studiens resultat uppstår möjlighet att kunna besvara den andra frågeställningen och hur stöttar eleverna i skrivundervisningen i ämnet engelska.

2.2.3

Uttrycket ’engelska som andra språk’, på engelska benämnt som ”ESL”, syftar på när elever med ett annat modersmål än engelska har möjligheter att tillgodogöra sig det engelska språket även utanför klassrummet. Det kan exempelvis vara elever med ett annat modersmål än engelska som lär sig språket i ett engelsktalande land såsom USA eller Australien (Pinter 2017, s.200). Vidare finns ytterligare ett uttryck som kallas för ’engelska som främmande språk’ och som på engelska vanligtvis har benämningen ”EFL”. Detta uttryck syftar på när elever inte har samma möjligheter att lära sig det engelska språket utanför klassrummet. Det kan bero på att engelskan inte är det primära språket i landet som eleverna befinner sig i.

Eleverna lär sig då engelska i skolan där det är ett skolämne (Pinter 2017, s.200). Det engelska språket är inte det primära språket i Sverige vilket leder till att det engelska språket kan betraktas som ett främmande språk för eleverna. Av den anledningen blir därför benämningen EFL närmast i relation till denna studie då den avser att undersöka hur elever i svensk grundskola motiveras och stöttas i undervisningen med att skriva på engelska.

2.3 Tidigare forskning

I det här avsnittet kommer tidigare forskning som är nära studiens syfte och frågeställningar att presenteras och jämföras. Sökningar har gjorts för att hitta och undersöka studier främst på databaserna Summon, Eric och DiVA. I samband med sökningarna har endast peer-reviewed artiklar och avhandlingar sökts efter för att säkerställa tillförlitligheten i studierna. Det är även bra att studierna har granskats av andra välinsatta personer med t.ex. pedagogisk bakgrund, allt detta för att säkerställa ett vetenskapligt förhållningssätt. Vid sökningarna har vissa specifika sökord använts i databaserna, såsom ”EFL”, ”ESL”, ”writing”, ”motivation”,

”elementary school” och ”primary school”.

2.3.1

Berggren (2013, s.3) skriver i sin studie att syftet med denna studie är att bidra till förståelse för elevernas lärande genom att ge feedback. Ytterligare ligger fokus på att undersöka vilka potentiella fördelar det finns med att ge feedback till varandra. Ett antal lektioner planerades och genomfördes med elever i två olika klassrum för årskurs åtta i en högstadieskola i Sverige. Eleverna fick skriva texter och därefter ge skriftlig feedback till varandra. Studien utgick från en kvalitativ metod där antalet deltagande var 52 elever under lektionernas genomgång. Berggren (2013, s.95) betonar att eleverna gynnade varandras skrivande på engelska genom lektionsaktiveter där eleverna gav varandra respons i skrift. Det finns förvisso åsikter om att muntlig respons är nyckeln till framgång vid kamratbedömningar, men att det oftast är i samband med att eleverna stöttar varandra på ett ömsesidigt sätt. Berggren (2013, s.96) påpekar vidare att innehållet i kamratbreven var en viktig källa för framgång hos elevernas skrivande med tanke på att dessa blev inspirerade av kamraternas skriftliga svar.

Eleverna började ändra på sina texter genom att lägga till personlig information och föra in helt nya svar i sina texter.

Berggren (2013, s.101) skriver vidare att elever som är engagerade i kamratbedömningar blir bättre skribenter genom att få agera som läsare. Eleverna fick en ökad medvetenhet om paragrafer och blev dessutom mer medvetna om organiseringen av sina egna texter. Dessutom började eleverna få egna idéer som ett resultat från dem granskade texterna. Eleverna förbättrade den övergripande kvaliteten på den egna texten med hjälp av det informativa svarsbrevet genom att utarbeta innehållet, svara på fler frågor och förbättra förhållandet till mottagarna genom att ställa frågor till dem.

2.3.2 Skrivinstruktioner och elevengagemang

Ling Cheung och Jang (2019, s.451-452) har undersökt skrivinstruktioner utifrån ett aktivitetssystem och att syftet varit att studera förhållandet mellan skrivinstruktioner och elevernas engagemang i klassrummet. Den teoretiska modell man har utgått ifrån har varit aktivitetsteorin som handlar om hur människan tänker och agerar under olika förhållanden för att kunna uppnå ett visst mål (Ling Cheung och Jang 2019, s.453-454). Vidare framkommer det att man har undersökt skrivinstruktionerna från fem olika lärare i fem olika klasser på en och samma grundskola i årskurs fyra i Singapore. Data har samlats in genom klassrumsobservationer där man har fokuserat på elevernas engagemang men även genom att analysera elevernas skriftliga arbeten. Ling Cheung och Jang (2019, s.464) skriver att förhållandet mellan skrivundervisning och elevengagemang är något som anses vara viktigt.

Detta förhållande mellan skrivundervisning och elevernas engagemang är viktigt av den enkla anledningen att ju mer engagerade eleverna är i undervisningen desto större är möjligheten för eleverna att förbättra sin skrivkompetens. Ling Cheung och Jang (2019, s.452) hävdar att lärare oftast anses vara någon form av medlare i klassrummen som fokuserar på specifika faktorer som ger eleverna möjlighet att förbättra sin skrivkunnighet. Sådana faktorer kan vara en ökad användning av stöttning, uppmuntran till eget ansvar men även förmåga att kunna tilldela instruktioner till eleverna. Ling Cheung och Jang (2019, s.453) betonar ytterligare att resultaten i studien talar om att elever som fick hög grad av skrivinstruktioner skrev längre och mer utarbetade texter i jämförelse med elever som fick lägre grad av skrivinstruktioner.

Eleverna som fick hög grad av skrivinstruktioner hade lärare som undervisade med precisa eller uttryckliga skrivstrategier och gav tydligare förklaringar till eleverna. Det måste å andra sidan påpekas att det kan ha funnits andra faktorer som lett fram till resultaten om förbättrad skrivande hos eleverna och dessa faktorer är en stor grad av elevengagemang och motivation med tydliga lärandemål i undervisningen. Elever som visar ett aktivt deltagande i undervisningen är ännu en faktor som kan ha spelat roll till dem nu framkomna resultaten.

2.3.3 Process och genre vid skrivundervisning

Lee och Wong (2013, s.160) har tagit reda på hur lärare integrerar process med genrebaserad skrivundervisning samt vilka faktorer som underlättar för eleverna när det kommer till att skriva på engelska. Deltagarna i studien har varit tre verksamma lärare i en kommunal grundskola i Hong Kong. Data har samlats in genom intervjuer med lärarna och genom att analysera utvalda texter från två elever. Lee och Wong (2013, s.162) understryker vidare att studien handlat om att införa innovation i EFL skrivandet i grundskolan och att ett resultat som förtjänar att påpekas är att fokus på både process och genre i undervisningen kan stärka elevernas skrivande på flera sätt. Dels ökar elevernas självförtroende och motivation, dels så ökar elevernas potential till att skriva mer. Eleverna utrustas även med strategier som leder till ökad skrivande när både process och genre får allt mer utrymme i skrivundervisningen. På samma sätt beskriver Ling Cheung och Jang (2019, s.452-453) läraren som en sorts medlare som stöttar eleverna på en hög nivå i klassrummet och som leder till ökat självförtroende. Å andra sidan menar Lee och Wong (2013, s.162) att process, det vill säga händelseförloppen i undervisningen och genre, som är olika texttyper eller textkategorier leder till att eleverna blir bättre på att skriva utförligare texter.

Selvaraj och Aziz (2019, s.451) påpekar i sin studie som genomfördes i Malaysia och som handlar om skrivförmågan i ESL-klassrum att syftet har varit att undersöka vilka undervisningsmetoder som eleverna använder för att utveckla sin skrivförmåga. Ytterligare har man undersökt hur skrivstrategin hos elever planeras så att den kan tillämpas på bästa sätt hos ESL-eleverna. Studien kombinerar ett antal teoretiska modeller: det sociokulturella perspektivet, kognitiv processteori för att skriva och själveffektivitet i skrift (Selvaraj och Aziz 2019, s.453-454). Den metodologi som använts gick ut på att samla in och undersöka forskningsfrågorna i olika studier som undersöker elevers skrivförmåga från grundskolenivå ända upp till högre utbildning. Sammanlagt valdes arton olika studier som analyserades från olika skolnivåer i Malaysia (Selvaraj och Aziz 2019, s.458). Det som är värt att lyfta fram är hur stöttning anses vara avgörande för hur man väljer att hjälpa eleverna i varje steg att lära sig att skriva på engelska. Lärare måste kontinuerligt ge feedback till eleverna och uppmärksamma språkliga misstag så att dessa lär sig av sina misstag. Feedback är alltså ett sätt att ge stöttning till eleverna. Vidare är stöttning viktigt för att eleverna ska upprätthålla ett intresse för ämnet och för skrivuppgifter på engelska. Lärare bör alltid välja lämpliga skrivuppgifter i ESL-klassrummet för att engagera eleverna i skrivsituationer (Selvaraj och Aziz 2019, s.468). Även här anser Berggren (2013, s.101) och Ling Cheung och Jang (2019, s.464) att elevernas feedback till varandra leder till att dem bibehåller intresset för skrivandet och utöver detta även lär sig av språkliga misstag när andra elever får bedöma deras texter.

Annat värt att lyfta fram från studien är hur viktigt det är för lärarna i ESL-klassrum att känna till sina elevers nivå i god tid för att kunna välja de bästa skrivsätten i klassrummet. Att använda ett tillvägagångssätt på ett korrekt sätt blir avgörande för skrivundervisning för ESL- elever. Som ESL-lärare är det viktigt att känna till olika tillvägagångssätt att undervisa i skrivande för att välja det sätt som passar bäst för sina elever (Selvaraj och Aziz 2019 s, 469).

Ngoc Anh (2019, s.74) skriver om elevers utmaningar kring att skriva på engelska att syftet varit att undersöka de utmaningar eleverna stöter på när de lär sig att skriva på engelska och identifiera vilka faktorer som hindrar deras skrivförmåga från att utvecklas. Studien har för avsikt att ge rekommendationer för att förbättra elevernas skrivförmåga. Som metodansats använde sig Ngoc Anh (2019, s.77) dels av ett frågeformulär som besvarades av sammanlagt 22 elever på högskolenivå i en högskola i Vietnam och dels av observationer i undervisningen för att samla in data. Värt att nämna är att endast en liten del av eleverna gjorde några försök att följa lärarens instruktioner och en majoritet, cirka sjuttio procent av eleverna, hade för

vana att skriva utan att göra beskrivningar i sin text. Endast en liten del försökte skriva mer sammansatta och komplexa meningar. De allra flesta visade en vana att skriva korta och enklare texter. Det framförs att en del har en tendens att skriva av sina klasskamrater och uppvisar en lathet till att skriva på engelska. Annat värt att nämna är att många av eleverna har grammatiska svårigheter och uppvisar lågt användande av verbändelser (Ngoc Anh 2019, s.79). Sammanfattningsvis visar studien att skrivförmågan på engelska hos många elever är mycket begränsad. Eleverna visar svårigheter att tillämpa skrivstrategier och brister många gånger i grammatik och syntax. Elevernas ordförråd förefaller även den vara bristfällig.

Lärarna behöver ställa högre krav på sina elever och ge utrymme åt modersmålets inflytande i engelskundervisningen. Vidare behöver lärare reflektera över vad ämnet ska innehålla och vilka undervisningsmetoder som lämpar sig bäst i det specifika klassrummet (Ngoc Anh 2019, s.83).

2.3.4 Lärandestrategier

Webb (2015, s.171-172) skriver i sin studie som handlar om lärandestrategier i

skrivundervisning på engelska att syftet varit att undersöka lärandestrategier som är mest effektiva för EFL- elever. Som metodansats har både intervjuer och observationer använts för att samla in data som ska visa vilka strategier som används av eleverna för att producera ett effektivt skrivande. Utöver intervjuer och observationer har texter skrivna av EFL-studenter på högskolenivå i Thailand analyserats. Data har även samlats in genom en

enkätundersökning från högskolestudenter i USA där sammanlagt 186 studenter deltog (Webb 2015, s.180). Webb (2015, s.195) understryker vidare att processkrivning som metod för alla nivåer av skrivundervisning är den mest effektiva inlärningsstrategin för eleverna. Tydlig grammatikinstruktion från läraren anses alltså vara viktig för att eleverna ska utveckla en god skrivförmåga. Som lärare behöver man genomföra praktiska skrivövningar oftare. Vidare påpekar Webb (2015, s.192) att grupparbeten i form av peer-to-peer visar sig vara effektiva för att stärka elevernas kunskaper i engelska. Även här belyser Berggren (2013, s.96) att kamratbedömningar, precis som peer-to-peer, leder till att eleverna inspireras av varandras texter och tar till sig feedback. Detta leder till att eleverna lägger till en hel del information i sina texter såsom miljö- och personbeskrivningar när andra får bedöma deras texter. Vidare framför Webb (2015, s.193) att läraren kan tillsammans med eleverna granska en och samma text under en längre period. Det påstås att ju alltfler tillfällen man granskar en och samma text under en given period så ökar möjligheten för eleverna att utveckla goda skrivstrategier. Detta kräver i sin tur att lärandemiljön i klassrummet ska präglas av hög grad av samarbetsförmåga hos eleverna.

2.3.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Syfte med denna studie har varit att undersöka hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska och hur stöttning kommer till uttryck i lärarnas beskrivningar av skrivundervisningen i ämnet engelska. Detta kan sättas i relation med den tidigare forskning som presenterats ovan då dessa studier undersöker olika faktorer och strategier som syftar till att utveckla elevers skrivförmåga i det engelska språket. Den tidigare forskningens resultat visar på omständigheter som är både viktiga och intressanta då dessa belyser elevengagemang, användningen av skriftliga feedback som resurs för elevers skrivutveckling, lärandestrategier och även den genrebaserade skrivundervisningens betydelse för elevers skrivutveckling. Även användningen av lärarnas skrivinstruktioner som presenterats i den tidigare forskningen är betydelsefull för denna studie eftersom det kan vara intressant att undersöka både likheter och skillnader när det kommer till hur lärare instruerar elever i skrivundervisningen. Den tidigare forskningen belyser viktiga aspekter av samma ämnesområde som denna studie och genom att sätta denna studies resultat i relation med den

tidigare forskningen kan en större förståelse uppnås kring hur elever kan motiveras och stöttas i skrivundervisningen i ämnet engelska.

3. Teoretiskt perspektiv

I det här avsnittet kommer det teoretiska perspektiv som används i studien att presenteras.

Först kommer Vygotskys sociokulturella perspektiv att presenteras och vidare det som brukar benämnas som zonen för närmaste utveckling. Utifrån detta kommer diskussion och analys att genomföras. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk modell för att kunna analysera resultaten som framkommer i avhandlingen.

3.1 Det sociokulturella perspektivet

Säljö (2000, s.18-20) skriver att en teori som fått ett starkt fäste när det kommer till utbildning och elevers språkutveckling är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv handlar i mångt och mycket om det sociala samspelet där gruppen och den enskilda individen är i fokus. Människan anses vara en biologisk produkt och har en del resurser som är såväl de språkliga och intellektuella och dessa använder människan för att utforska omvärlden.

Grundtanken i det sociokulturella perspektivet är att alla processer utgår ifrån människans kommunikation och interaktion med varandra. Sociokulturella resurser skapas och förs vidare till andra genom den kommunikativa förmågan där vi kommunicerar med varandra antingen genom tal eller skrift (Säljö 2000, s.20-21). Det sociokulturella perspektivet tar sin utgångspunkt i Vygotskys praktiker om människan som en social varelse som både lär sig med andra och lär av varandra. Vygotsky framförde elevbaserade metoder som socialt samspel och kommunikation. Vygotsky menade att kunskap är en social sammansättning som präglas av identitet och kultur. Det bästa sättet att tillägna sig kunskaper och stärka den egna identiteten sker då genom sociala interaktioner och kommunikation mellan individer dvs.

mellan individer i samspel (Imsen 2005, s.51).

3.1.1 Zonen för närmaste utveckling

Inom ett sociokulturellt perspektiv finns ett begrepp som kallas för zonen för närmaste utveckling som innebär att människan kan ställas inför någonting som ligger utanför ens kunskapszon men med rätt vägledning av någon mer kunnig så kan problemet lösas (Säljö, 2000, s. 119). Utvecklingszonen finns av den anledningen mellan den kompetens som individen redan har och den kunskap som individen kommer att införskaffa sig (Säljö, 2000, s.121-122). Termen om zonen för närmaste utveckling kan relateras till studiens syfte och frågeställningar då det handlar dels om hur lärare väcker intresse och motivation hos sina elever att skriva på engelska och hur stöttning kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av skrivundervisningen i ämnet engelska. Pinter (2017, s.10-11) betonar att Vygotsky hävdade att arbetet inom zonen för närmaste utveckling är grundläggande för eleven att lära sig nya kunskaper eftersom det börjar med vad eleven redan kan och bygger noggrant på det utifrån det omedelbara behovet av progression som eleven eftersträvar.

Nära kopplat till det sociokulturella perspektivet är det som kallas för scaffolding. Detta går ut på att hjälpa eleverna att lära sig genom att erbjuda systematiskt stöd och med hjälp av detta stöd kan eleven erövra nya kunskaper. Scaffolding som syftar på tillfällig men nödvändig stöttning är som nämnts tidigare en instruktionsstrategi som säkerställer att eleven utvecklar ett förtroende för sig själv och sina kunskaper. Eleven kan genom detta ta kontroll över uppgiften eller delar av den så fort eleven upplever att denne klarar av uppgiften på egen hand, efter det att läraren erbjudit den tillfälliga och nödvändiga stöttningen (Gibbons 2016, s.33). Eleven kan vidare erbjudas omedelbar och meningsfull stöd när de upplever svårigheter med en uppgift. Under interaktionen som sker i den proximala utvecklingszonen uppmuntrar

läraren eleven med beröm och uppmärksammar svårigheter eller hinder och ser även till att dessa distraktioner undviks för eleven. Läraren ser också till att eleven dels fortsätter att klara av uppgiften på egen hand och dels är fortsatt motiverad med att slutföra uppgiften. Det stöd i form av stöttning som läraren erbjuder eleven behöver å andra sidan anpassas noggrant efter elevens egna behov då eleverna är unika individer med olika behov och förutsättningar (Pinter 2017, s.11).

Utifrån studiens syfte och frågeställningar bli det nyss nämnda användbart eftersom det syftar på hur lärare väcker intresse och motivation eller genom stöttning hjälper och uppmuntrar eleven att både skriva på engelska och stärka elevens självförtroende. Sociokulturella teorin och studiens syfte och frågeställningar kommer att kopplas till varandra eftersom studien fokuserar på hur lärare motiverar elever att skriva på engelska i engelskundervisningen för att dessa kan utveckla en god skrivförmåga. Det sociokulturella perspektivet med sin utgångspunkt i kommunikation och språk lämpar sig väl till studien eftersom kommunikation är det allra viktigaste redskap i undervisningen i engelska och många gånger är lärarens stöttning till eleverna avgörande och betydelsefull för att möjliggöra lärande för eleverna.

Lärarens undervisning kan bli intressant att studera genom ett sociokulturellt synsätt genom lärarens undervisning och genom hur språket används och lärs in av eleverna.

4. Metod och material

Det här avsnittet redogör för vilka metoder som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det redogörs för vilket sorts urval som har gjorts hos deltagarna och vad som har vidtagits för att uppfylla de etiska kraven. Studien kommer att utgå ifrån en kvalitativ undersökning där intervjuer med engelskalärare som undervisar i grundskolan kommer att genomföras för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.1 Val av metod

Studien handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska i undervisningen och vilka tecken på stöttning som framkommer och synliggörs i lärarnas beskrivning av skrivundervisningen i engelska. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ undersökningsmetod då den framstod som mest lämplig. Larsen (2018, s.36-37) skriver att en kvalitativ metod kan vara intervjuer som handlar om att samla in data genom att fokusera på förståelse genom att studera ett fenomen. Möjlighet finns att få utvecklade svar från respondenten då man kan ställa uppföljningsfrågor och reda ut eventuella missförstånd. Fördelen blir även att man får en djupare förståelse för fenomenet genom att få mer utvecklade svar i jämförelse med en kvantitativ metod. Valet föll därför på att använda intervjuer som forskningsmetod. Respondenterna får vidare genom intervjuer möjlighet att tala fritt och större förståelse kan på så sätt uppnås. Denna studie handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska och detta fenomen blir svårt att ta reda på genom kvantitativa metoder. Enkäter hade givetvis kunnat användas men just fenomenet hur lärare undervisar och motiverar elever att skriva på engelska kan behöva diskuteras på djupet och inte med bredd. En kvalitativ metod genom intervju är även fördelaktigt för att besvara frågan om hur stöttning kommer till uttryck och synliggörs i lärarnas beskrivning av skrivundervisningen, detta eftersom begreppet kan komma att diskuteras och problematiseras. Samtal med lärare om detta fenomen gör även här att man går på djupet för att finna större förståelse och försöka besvara studiens frågeställningar.

Intervjuer hölls med olika lärare genom semistrukturerade intervjuer där den intervjuade får det största talutrymmet. Justesen och Mik-Meyer (2011, s.46-47) hävdar att semistrukturerade intervjuer brukar fungera på sådant sätt att samtliga intervjuade deltagare får möjlighet att

svara och reflektera över samma frågor som ställs. Inom semistrukturerade intervjuer brukar även ett antal huvudfrågor och teman preciseras innan intervjuerna äger rum där det finns möjligheter att göra avvikelser från frågorna om deltagarna skulle lyfta upp oväntade och intressanta ämnen. Deltagarna får reflektera över samma frågor och intervjuaren får möjlighet att ställa följdfrågor om deltagarna skulle ge otillräckliga svar. Larsen (2018, s.84) gör en beskrivning att den som intervjuar kan styra mötet genom att hålla sig till ämnet och fortsätta ställa uppföljningsfrågor. Man kan vidare ha stödord med sig vid intervjun som kan vara till hjälp över de ämnen som man ämnar att ta upp med de intervjuade lärarna. Larsen (2009, s.85) konstaterar att samtalsintervjuer kräver ett ständigt flyt och därför kan ständiga anteckningar störa samtalet. Det kan därför vara bättre att spela in samtalet med de intervjuade lärarna för att därefter transkribera samtalen. Genom att lyssna på inspelningarna flera gånger, kunna pausa och ständigt lyssna om igen kring det som sagts stärker studien i det avseende att författaren skriver ner det väsentliga och centrala som tagits upp. Författaren kan vidare försäkra sig att den har uppfattat någonting som sagts på ett korrekt sätt genom att lyssna på samtalen ett flertal gånger. Kvalitativa metoder genom intervjuer har förutom sina fördelar även nackdelar. En sådan nackdel är att det blir svårt att generalisera resultaten på ett statistiskt sätt. Det kan även finnas risker med att respondenter inte talar sanning för att ge ett gott intryck och att dem säger sådant som dem tror att författaren vill höra. Vidare krävs ett stort arbete för att förenkla datamängden som samlas in och dela in materialet i olika kategorier, i jämförelse med kvantitativa metoder (Larsen 2018, s.34, s.37). Eftersom det inte har funnits färdiga svarskategorier och där intervjuerna varit flexibla har dessa transkriberats.

4.2 Pilotstudie

Innan intervjuerna genomfördes undersöktes intervjuguiden med tillhörande frågeställningar för att få vetskap om dessa är tydliga och enkla att förstå både för intervjuaren och för respondenterna. Pilotstudien kan ses som en övning för att få andras synpunkter på intervjufrågorna och på vilka sätt dessa kan redigeras eller ändras för att kunna fungera på ett så bra sätt som möjligt. Vid pilotstudien kunde konstateras att frågorna behövde sättas in i olika kategorier eller rubriker då vissa av dessa kunde relateras till varandra. Intervjufrågorna blev utifrån detta tydligare att förstå i samband med att olika kategorier skapades. Två exempel på kategorier som skapades formulerades som ”Inledande frågor” och ”Specifika frågor”. En annan ändring och redigering som gjordes var att en del av frågorna omformulerades för att dessa ska vara tydliga att förstå. Vidare togs en fråga bort från intervjuguiden eftersom den inte ansågs kunna relateras eller bidra till studien på något avsevärt sätt.

4.3 Urval och genomförande

Stukat (2011, s.132) påpekar att man behöver resonera kring urvalet av undersökningsgruppen genom att undersöka hur många lärare som ingick i undersökningen. Man undersöker hur man får ett bra representativt urval av informanter och hur stort bortfallet kan bli men även hur detta påverkar det slutgiltiga resultatet. Larsen (2018, s.124-125) gör en beskrivning av en metod som kallas för snöbollsmetoden och som innebär att den som undersöker någonting kan på egen hand ta kontakt med personer som har kunskaper eller kontakter om det ämne som man undersöker. Detta är ett sätt att komma i kontakt med potentiella deltagare till en studie.

Innan datainsamlingen påbörjades gjordes en plan kring hur deltagare till intervjuerna skulle rekryteras och vilka kriterier som behöver sättas upp. Det gjordes ett urval som gick ut på att intervjua en handfull olika lärare som undervisar i engelska i grundskolans lägre åldrar.

Deltagarna ska ha genomgått lärarutbildning och ha erfarenhet av att undervisa i ämnet engelska. Vidare ska lärarna ha erfarenhet av att undervisa i engelska som främmande språk.

Tillsammans med handledaren har informationsbrevet, samtyckesformuläret och intervjufrågorna granskats innan arbetet med att kontakta lärare påbörjades. När detta var gjort kontaktades verksamma rektorer och lärare genom telefonsamtal för att få möjlighet att hitta engelskalärare att intervjua. Författaren fick genom rektorer telefonnummer till två olika engelskalärare och kontakt togs med dessa. Två intervjuer på vardera cirka trettio minuter bokades in och genomfördes på skolorna där lärarna arbetar. Fortsatta försök att hitta deltagare gjordes, främst genom telefonkontakt med rektorer men även med fortsatta email utskick. Försök gjordes även med att hitta deltagare på Facebookgruppen ”nätverk för lärare i engelska” men detta gav inget resultat. En studiekamrat som arbetar på en grundskola i samma stad som författaren kontaktades och studiekamraten lyckades rekrytera en kollega som arbetar som engelskalärare i årskurs 5. En intervju bokades in och genomfördes på lärarens arbetsplats under en eftermiddag. Intervjun pågick i cirka trettio minuter. Stukat (2011, s.45) skriver att platsen som intervjun sker i måste vara så ostörd som möjligt för att man inte ska bli avbrutna och för att båda parterna ska uppleva trygghet under samtalet. Vid genomförandet av samtliga intervjuer valdes ett litet grupprum som ansågs vara en bra plats för att inte bli störda eller avbrutna. På så sätt kunde intervjuerna genomföras i en lugn miljö utan risk att bli avbrutna. Fortsatta försök gjordes att kontakta rektorer och lärare för att rekrytera deltagare främst genom telefon, email och kontakter. Två intervjuer bokades in med två engelskalärare men på grund av restriktioner genomfördes intervjuerna via telefon istället och pågick i cirka trettio minuter vardera.

I samband med att intervjufrågorna för denna studie skapades togs inspiration från den tidigare forskningen som presenterats för att kunna få fram relevanta frågor. Den tidigare forskningen gicks igenom där tankar och idéer kring det som presenterats har varit betydelsefull när intervjufrågorna för denna studie formulerats. Frågorna placerades in i olika kategorier i intervjuguiden och dessa kategorier har formulerats som ”inledande frågor”,

”specifika frågor”, ”lärarstrategier” och ”bakgrundsfrågor”. Vissa av frågorna från exempelvis

”bakgrundsfrågor” har formulerats fritt utan hänsyn till den tidigare forskningen. När frågorna har tagits fram och formulerats har även hänsyn tagits till de formuleringar som finns beskrivna i läroplanen för grundskolan och särskilt kursplanen i engelska. Frågornas innehåll i intervjuguiden har ämnat att ta fram data som behandlar både hur skrivundervisningen planeras och genomförs men även hur läraren stöttar och motiverar eleverna att skriva på engelska. Deltagarna har varit fem verksamma grundskollärare som har erfarenhet av att undervisa EFL-elever i ämnet engelska. Dessa har rekryterats till denna studie genom att kontakta olika grundskolor i en storstad och på så sätt genomfördes sammanlagt fem stycken semistrukturerade intervjuer. Tre av dessa genomfördes på lärarnas respektive arbetsplatser och två intervjuer genomfördes genom telefonintervjuer. Samtliga av dessa genomfördes i cirka trettio minuter vardera.

4.4 Data analys

För att kunna analysera datamaterialet som samlats in valdes innehållsanalys som redskap.

Larsen (2009, s.101-102) skriver att innehållsanalys går ut på att identifiera eller urskilja mönster, samband och likheter i materialet. Insamlad data skrivs ner till texter som i sin tur kodas och sätts in i olika kategorier eller teman. På så sätt kan datamaterialet undersökas för att kunna upptäcka mönster som kan sättas i samband med tidigare forskning. Det första steget i analysen av datamaterialet bestod av att lyssna på de inspelade intervjuerna ett flertal gånger. Därefter transkriberades det mest väsentliga och betydelsefulla av samtalen genom att skriva ner det som sagts. Genom att lyssna på samtalen ett flertal gånger kunde det försäkras om att det som skrivits ned stämmer överens med deltagarnas uttalanden. På så sätt stärks även studiens validitet. Nylén (2005, s.20-21) påpekar att data kan analyseras utifrån två olika

synsätt där den ena går ut på att göra tolkningar av uttryckta ord och finna nyckelbegrepp medan den andra syftar till att skapa förståelse genom att sammanbinda insamlat datamaterial till en större enhet genom kodning. Kodning i detta sammanhang beskrivs som ett sätt att hitta olika teman eller kategorier i en text och relatera dessa till varandra. Kategorierna som skapades fram genom dataanalysen har haft inspiration både från nyckelbegrepp från litteraturen som presenteras i bakgrundsavsnittet men även genom begrepp i lärarnas beskrivningar under intervjuerna och genom att göra kopplingar till styrdokumentens formuleringar i kursplanen i engelska. När det viktigaste och mest betydelsefulla informationen av samtalen transkriberats lästes dessa igenom ett flertal gånger för att kunna göra det möjligt att urskilja olika kategorier som identifierats vid analysen. Stödord antecknades för att underlätta analysen och text har färgmarkets för att lättare kunna urskilja olika kategorier. De kodade texterna lades sedan in i en tabell för att kunna urskilja vilken kategori en viss text tillhörde. Vid analysen av datamaterialet och skapandet av kategorierna har hänsyn tagits till studiens teoretiska ramverk som utgår från det sociokulturella perspektivet. Inom det sociokulturella perspektivet menar man, som tidigare påpekats, att språkinlärning och kommunikation relateras till sociala relationer genom att eleven utvecklas och lär sig med hjälp av sina lärare och klasskamrater. Hänsyn togs även till det som inom det sociokulturella perspektivet benämns som den proximala utvecklingszonen och som handlar om att kunskap och lärande kan möjliggöras med hjälp av stöttning av någon annan.

Kategorierna som kunde identifieras var lärarnas syn på engelska, motivationshöjande faktorer, elevens intressen som utgångspunkt och anpassad undervisning. Avslutningsvis kontrollerades det kategoriserade materialet i tabellerna för att göra det möjligt att upptäcka likheter och skillnader som framkommit under intervjuerna. Nedanstående tabell visar hur datamaterialet kodats och kategoriserats under analysarbetet.

Fullständigt uttalande Kodad text Kategori

”sen tror jag att undervisningen behöver varieras och att man inte enbart utgår från läroböcker och ständiga glosor som lämnas in till läraren. Eleverna behöver bli motiverade och det blir dem när vi gör roliga saker som dem uppskattar. Det kan vara när vi producerar en egen saga eller berättelse, när vi skriver eller sjunger en låt eller när vi skriver om någonting som eleverna tycker är roligt att skriva om, som exempelvis en film som dem nyligen sett.”

Att variera undervisningen och hålla på med aktiviteter som eleverna finner intressant och meningsfullt.

Motivationshöjande faktorer.

”jag väljer vissa genrer som eleverna får arbeta med där eleverna kan utgå ifrån egna erfarenheter när dom skriver.

En del elever skriver redan dagbok på svenska så därför blir det enklare för eleverna att skriva på engelska när dom får välja att skriva på en viss genre som dem redan är vana vid.”

Att utgå från en genretyp som eleverna redan har erfarenhet att skriva inom vid

skrivmoment i engelska.

Att utgå från elevens intressen som utgångspunkt.

Tabell 1. Exempel på kodning och kategorisering av respondenternas uttalanden.

4.5 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är viktiga aspekter att ta hänsyn till vid undersökningar. Reliabilitet beskrivs som tillförlitlighet eller noggrannhet när man gör mätningar av data som samlats in.

Reliabiliteten handlar alltså om själva kvaliteten på mätinstrumentet som man tillämpar (Thurén 2007, s.26, s.34). Reliabilitet handlar vidare om pålitlighet och precision. Det ska finnas en samstämmighet i studien och en god överensstämmelse mellan data som har samlats in (Larsen 2018, s, 61-62). När en studie har låg reliabilitet innebär det att själva mätinstrumentet inte riktigt mätt på ett noggrant sätt men även att tillförlitligheten har varit av låg nivå. Vid hög reliabilitet har mätinstrumentet mätt resultaten på ett bra sätt och att studiens datamaterial varit tillförlitliga och av hög nivå. För att uppnå hög reliabilitet har det insamlade datamaterialet handskats på ett försiktigt sätt för att inte blanda ihop datamaterialet och deltagarnas uttalanden. Varje inspelad intervju bearbetades i sin helhet innan arbetet fortsatte med nästa intervju. Analysarbetet har utgått från ett flertal steg där första steget varit att lyssna på den inspelade intervjun ett flertal gånger för att vidare transkribera samtalet.

Efter transkriberingen lästes texten igenom ett flertal gånger. Intervjuerna har spelats in med hjälp av en röstinspelare och detta har lett till att inget datamaterial kunnat gå förlorad.

Validiteten handlar om man har mätt det som man haft för avsikt att mäta eller att man har undersökt det som är i fokus för studiens syfte och frågeställningar. Det brukar beskrivas som studiens giltighet och innebär om insamlat datamaterial stämmer överens med en studies frågeställningar och om dessa är relevanta för själva studien (Thurén 2007, s.26, s.34). Utifrån detta behövs det att relevanta, giltiga och trovärdiga data presenteras i undersökningen. Detta kan uppnås genom att sammanställa relevanta frågeställningar i intervjudelen för att säkra hög validitet. (Larsen 2018, s. 61-62). Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer där följdfrågor kunnat ställas till respondenterna. Risken för missuppfattningar har minskat genom att intervjuaren och respondenterna haft möjlighet att ställa frågor och försäkra sig om att man uppfattat svaret på en fråga på ett korrekt sätt. Vidare har intervjufrågorna bearbetats noga innan intervjuerna ägt rum och omformuleringar gjorts av frågorna för att försäkra sig om att dessa är tydliga och enkla att förstå. Genom att ställa frågor och få svar har det funnits möjlighet att få större förståelse om hur lärare tänker och resonerar om elevers skrivförmåga.

4.6 Etiska aspekter

Etiska aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid undersökningar. Vetenskapsrådet (2017, s.27) skriver att man behöver tydliggöra information om syftet med sin undersökning och denna information ska delas ut till deltagarna och dem som är berörda av studien. Man behöver dela ut dokument med information om studien och att det är upp till deltagarna att välja om dessa vill delta i studien. Även Larsen (2018, s.16-17) belyser etiska riktlinjer där man måste informera deltagarna om samtycke till att delta i studien och där information ges om studiens syfte och frivillighet till deltagande. Innan data genom intervjuer samlats in presenterade jag information till deltagarna om vad denna studie ämnar att undersöka både genom att mejla informationsbrevet innan intervjuerna påbörjats och muntligen i anslutning till att intervjuerna genomförts. Jag tydliggjorde både skriftligt och muntligt för deltagarna om frivilligheten att delta i denna studie och ett samtyckesformulär har skrivits under av deltagarna innan data har samlats in. Deltagarna i studien har anonymiserats. All data som samlas lagras på ett säkert sätt genom att läggas in i en mapp med lösenord för att säkerställa de etiska kraven. För att säkerställa de etiska kraven som ställs på den som utför en empirisk studie har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets (2017, s.40) etiska krav om sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och

konfidentialitet. Informationsbrevet, samtyckesformuläret och intervjuguiden finns vidare inlagda som bilagor i slutet av denna studie.

5. Resultat

I avsnittet presenteras resultaten som framkommit från intervjuerna och som har till syfte att svara på studiens frågeställningar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever att skriva på engelska och hur stöttning synliggörs och kommer till uttryck i lärarnas beskrivningar av skrivundervisning i ämnet engelska. Avsnittet kommer att vara uppdelat i olika kategorier som har identifierats under insamlingen och analysen av empirin. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av resultaten. Utifrån svaren som framkommit genom intervjuerna visar det sig att samtliga fem lärare som intervjuats har fleråriga erfarenheter av att undervisa elever i ämnet engelska. Lärarna har genomgått lärarutbildning och är behöriga att undervisa i ämnet engelska i grundskolans lägre årskurser. Tre av lärarna har undervisat elever i engelska i cirka femton år och två av lärarna har undervisat i engelska i mindre än fem år. För att få en inblick om deltagarnas bakgrunder i studien presenteras här nedan en tabell som visar dels deltagarnas ålderskategorier och bakgrunder men även deras erfarenheter av att undervisa i engelska som ett främmande språk. Deltagarna kommer att vara anonyma och benämns med pseudonymer med hänsyn till de etiska aspekter som nämnts i föregående avsnitt.

Pseudonym Ålder Genomgått

lärarutbildning

Undervisat i antal år

Undervisat i EFL

Lärare 1 45-55 Ja 24 år 18 år

Lärare 2 45-55 Ja 20 år 15 år

Lärare 3 45-55 Ja 18 år 15 år

Lärare 4 45-50 Ja 9 år 4 år

Lärare 5 35-45 Ja 6 år 3 år

Tabell 2. Intervjuade lärare.

5.1 Lärares syn på skrivundervisning i engelska

Samtliga fem lärare ger en beskrivning om hur undervisning i engelska alltför ofta har sin fokus på muntlig kommunikation där elever pratar och utbyter meningar mellan varandra.

Skrivundervisningen i engelska beskrivs som ett moment som anses som en viktig del av ämnet men att diskussioner och samtal ofta tar det allra största utrymmet i undervisningen.

Samtliga lärare som intervjuats ger en beskrivning av att skrivmomenten i engelska måste anpassas till elevernas intressen, erfarenheter och bakgrunder. Denna beskrivning återkommer ett flertal gånger i lärarnas resonemang och argument under intervjuerna. Skrivmomenten i ämnet engelska är ett sådant moment som ofta upplevs som svårt eller utmanande för eleverna och som vidare leder till att eleverna tappar motivationen och intresset med att skriva på engelska. Lärare 1-4 påpekar bland annat att valet av genre vid skrivmoment behöver utgå från elevernas erfarenheter och intressen för att eleverna ska vara motiverade med att skriva på engelska. En lärare gör exempelvis följande uttalande angående val av genre vid skrivundervisningen:

När jag väljer vilken genre som eleverna ska jobba med utgår jag från den som eleverna upplever som enkelt eller givande att skriva inom. Eleverna måste öva på att skriva inom olika typer av texter men en del som upplevs som enkla kan vara bra att börja

med. En del skriver dagbok på svenska redan så därför blir det lättare för eleverna att skriva på engelska när de redan är vana med denna typ av text (Lärare 4).

Lärare 1 påpekade bland annat att eleverna behöver öva på att skriva inom olika genrer för att bekanta sig med dessa och att skrivmomenten då inte enbart ska utgå från elevernas intressen.

Detta förklarades med att eleverna lär sig att bli bekanta med olika typer av texter men även att eleverna lär sig om hur man skriver beroende på vem mottagaren av ens text blir. Vid intervjuerna påpekade dessutom samtliga lärare att många av dagens elever redan har grundläggande kunskaper i det engelska språket men att det fortfarande skiljer sig avsevärt mellan elevers kunskaper i engelska. Lärarna menar att detta kan bero på att en del elever sällan exponeras för det engelska språket i hemmet. För dessa elever blir behovet av lärarens och klasskamraternas stöd i undervisningen avgörande för att eleverna ska uppleva undervisningen som betydelsefull. Samtliga lärare beskriver att stöttning inte enbart betyder att det är läraren som stöttar eleverna utan att eleverna många gånger stöttar och möjliggör lärande för varande genom en god kamratanda och samarbete med att genomföra skrivuppgifter.

För vissa elever som inte läser eller skriver eller på något sätt exponeras för engelska i hemmet eller på fritiden blir lärarens roll väldigt viktig. Här måste läraren då motivera eleverna till att lyssna, läsa och skriva och ge dessa elever möjlighet att aktiveras i undervisningen. Eleverna måste tycka om att skriva på engelska och ett sätt är att skriva om något som de själva har kännedom om (Lärare 3).

Trots att samtliga lärare höll med om att stöttning kan ske med hjälp både från lärare och elever, påpekade lärare 5 att elever inte alltid stöttar varandra på grund av dels att elever kan finna undervisningen som svår eller tråkig vilket leder till att de inte engagerar sig och dels att eleverna upplever lågt självförtroende till sina egna engelska kunskaper. Samma lärare menade att det finns elever som är helt beroende av lärarens stöd då dessa elever inte alltid upplever stödet från klasskamraterna som tillräcklig eller meningsfull. Särskilt är det elever med annat modersmål än svenska och elever som inte bott i Sverige särskilt länge.

5.2 Motivationshöjande faktorer

Samtliga lärare diskuterade faktorer som bidrar till att eleverna motiveras av undervisningen.

Av lärarintervjuerna har flera aspekter diskuterats och ett sådant som varit i fokus är lärarnas syn på hur elever motiveras att skriva i engelskundervisningen. Lärarna betonar att motivation inte endast innefattar eleverna som motiverade att lära sig ett nytt språk utan att även undervisande lärare ska själva vara intresserade av att undervisa i ämnet. Samtliga menar att läraren behöver själv ha ett stort intresse för ämnet och att undervisa i engelska. Om intresset hos läraren saknas tappar eleverna motivationen i undervisningen.

Jag upplever att mina lektioner uppskattas mycket mer när jag utgår från elevernas erfarenheter och det som eleverna är intresserade av. Sen tror jag att min inställning till ämnet har gjort att jag utvecklats, jag brukar alltid visa för eleverna att jag tycker att engelska är så himla roligt att lära sig. En sådan inställning leder till att eleverna blir angelägna om att lära sig mer om engelskan (Lärare 1).

Lärarna diskuterade ytterligare faktorer som fungerar som motivationshöjande för eleverna.

Dessa innefattar det som eleverna själva är intresserade av och som leder till att undervisningen blir intressant och meningsfull för eleverna. Sådana faktorer kan vara en vilja och nyfikenhet att utföra en viss aktivitet genom exempelvis att skriva dagböcker eller rita bilder och detta är ett moment som samtliga av lärarna använder sig av i undervisningen.