Utomhuspedagogik: En jämförelse mellan förskolor

Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap

Utomhuspedagogik

En jämförelse mellan olika förskolor

Karolina Hansson Ht-2008

10p C-nivå      

Lärarprogrammet 140p

Examinator: Lars Andersson Handledare: Christina Hultgren

Sammanfattning:

Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan.

Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand.

Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen. Som uppföljning på det här arbetet vore det intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogik.

Nyckelord: Förskola, utomhuspedagogik, I Ur och Skur

Innehållsförteckning

1 INLEDNING...1

1.1 Litteraturgenomgång...1

1.2 Frågeställningar...3

2 METOD...3

3 RESULTAT...4

3.1 Hur arbetar man med utomhuspedagogik?...4

3.2 Pedagogers inställning och arbetssätt...7

4 DISKUSSION...8

4.1 Tillförlitlighet...10

4.2 Förslag till fortsatt forskning...10

REFERENSER...11

BILAGA 1...12

Enkät om utomhuspedagogik...12

1 INLEDNING

Under min utbildning vid Högskolan i Gävle läste jag Förskolebarns lärande i utemiljön som specialisering. Den kursen fick mig att se på utomhusvistelsen i förskolan med nya ögon. Det finns ingenting man inte kan göra ute.

Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning man arbetar med utomhuspedagogik och jämföra förskolor med inriktningen I Ur och Skur och förskolor utan den inriktningen. Jag har även valt att se vad pedagogerna själva anser om utomhuspedagogik, och se om det finns skillnader eller likheter mellan inriktningarna.

Jag har arbetat som vikarie i 6 år på olika avdelningar. Hur man arbetar utomhus är väldigt olika från avdelning till avdelning. En del har haft endast fri lek med undantag, medan en del har mer styrd lek ute, en del går på utflykt en gång i veckan eller leker lekar på gården. I läroplanen för förskolan står det att

”Barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.”(Lpfö98).

Vidare står det att man som vuxen är en viktig förebild och att vårat förhållningssätt påverkar barnen. Man måste därför, enligt mig, som pedagog alltid komma ihåg vilka signaler man sänder ut. Visar man en positiv attityd så har barnen större chans att få en positiv inställning.

Barnen måste även få reflektera över vad de gjort och upplevt, och vi vuxna måste stödja det enligt Lpfö98. Att följa upp vad man gjort under dagen är nödvändigt för både barn och personal.

1.1 Litteraturgenomgång

Att vara utomhus på förskolan är något som alltid funnits. I slutet av 1700-talet sa Jean Jacques Rousseau att barn har ett naturligt rörelsebehov och att de lär bäst av upplevelser i verkligheten. Den idealiska platsen för att uppfostra dem till att bli fria, självständiga och tänkande är naturen. Dagens barn som växer upp har inte samma förhållande till naturen som man hade förr när man bodde nära skogen. Idag krävs det oftast en transportsträcka för att ta sig dit, och det leder till att många barn inte känner sig trygga i skogen. För att ändra på det är det viktigt att de får möjlighet att vistas utomhus. (Brügge m fl, 1999) Enligt Johansson (1990) krävs det att barn känner sig trygga, känner gemenskap, är motiverade och aktiverade.

De bör även kunna greppa helheter och förstå för att de ska bli inspirerade. För att lära sig uppskatta utevistelsen måste barnen få möjlighet att vistas i naturen när de är små, och att de får göra det ofta och under positiva former. De måste även få möjlighet att använda alla sina sinnen och uppleva naturen med hjälp av dem anser Granberg (2000). Hon menar också att det är viktigt att man besöker samma ställe flera gånger, att barnen känner sig trygga genom att de känner igen sin omgivning och kan göra samma utforskning flera gånger. Att vara ute i naturen menar Mårtensson (1993) ger barnen en trygghet samtidigt som det också ger dem utmaningar. De får starkare upplevelser jämfört med att vara inne. Miljön ger dem även ständigt nya intryck och variation som barnen kan använda för att få nya sinnesintryck. Det är även en riktig näringskälla för fantasin och leken blir friare, den är inte förutbestämd eller formad i naturen. Grahn i Johansson (1990) menar att barnen är mer koncentrerade och alerta utomhus. Andra fördelar är att samarbete mellan sinnena, intellektet, känslorna och hormonerna är bättre anpassade när man är ute. Det är även en behagligare ljudnivå och mindre stressigt. Att låta barnen få vara ifred är viktigt och de måste få tid till det. Att kunna höra vad barnen gör och ge dem vad de behöver utan att störa dem är viktigt. Kristoffersson i Björkman (2005) menar att man mår bra i själen av att vara ute och att det bör bli en grundläggande vana. De ska tycka att det är härligt, trivsamt och tillfredsställande. Björkman (2005) skriver att allt man kan göra inne kan man även göra utomhus. Är man bara torr, varm, mätt och hittar rätt så kan tiden ute öka betydligt. (Tidningen förskolan, 2005)

Att se utevistelsen som ett avbrott från den pedagogiska verksamheten är fel anser Norén- Björn (1993). Det är viktigt att pedagogiken och metodiken får följa med ut, att ändra på det traditionella mönstret vi har menar Granberg (2000). Hon anser även att utevistelsen är bra för barnens utveckling och att utemiljön är en levande lärobok inom alla områden. Man får fysisk träning i naturen och är man i oplanerad miljö så tränas även balans och koordinationsförmåga. Utomhuspedagogik tränar även koncentrationsförmågan, lekbeteendet, motorik, hälsa och social kompetens. Själva lärandet däremot är något som sker konstant, man kan inte säga att det är vid en särskild tidpunkt eller plats.

Barn som får vara ute mer är friskare än de som är inne mer, och får de dessutom vara i oplanerad miljö får de bättre motorik än i en planerad miljö (Brügge m fl, 1999).

Begreppet utomhuspedagogik i det här arbetet syftar på fostran och undervisning som sker utomhus. (Lundegård mfl, 2004)

Friluftsfrämjandets profil ”I Ur och Skur” har blivit en känd inriktning att arbeta med i Sverige. En del förskolor ligger under Friluftsfrämjandet medan en del arbetar på deras sätt men oberoende av organisationen. För att man skall få kalla sig I Ur och Skur måste någon av personalen ha deras grundutbildning. Deras olika aktiviteter Knopp, Knytte och Mulle är nog de mest kända, och många förskolor använder sig av dessa i sin verksamhet (www.frilufts.se).

Friluftsfrämjandet är en ideell organisation som riktar sig till alla som vill vara ute. Deras motto är:

Friluftsliv åt alla året runt (Johansson, S. 1990).

De har alltid ledare med på sina aktiviteter som ska göra uteupplevelsen positiv. I Ur och Skur är deras pedagogiska avdelning som riktar sig till barn i förskola och skola. Idag finns det 185 avdelningar i Sverige som arbetar utifrån den profilen. De arbetar med Lpfö98 som grund för sina mål som är:

 ”Ge barnen kunskap om naturen och förmedla naturkänsla”

 ”Ge barnen ett ekologiskt synsätt och därmed skapa miljömedvetenhet”

 ”Ge barnen kunskap om hur man uppträder i naturen och respekterar allemansrätten”

 ”Ge barnen stimulans i hela sin utveckling genom att använda naturen”

 ”Ge barnen möjlighet till rörelse och gemenskap på ett lustfyllt sätt i naturen”

 ”Ge barnen grunden till ett livslångt intresse för friluftsliv” (www.frilufts.se) Friluftsfrämjandet har flera aktiviteter för barn. Det är:

 Skogsknopparna - för de minsta barnen som fortfarande snubblar runt i naturen tillsammans med sina föräldrar och ledare.

 Skogsknyttarna – är nära hemmet i t ex en skogsdunge där de sjunger, leker och upptäcker småkrypen.

 Skogsmulle – barnen får träffa fantasifiguren Skogsmulle i skogen tillsammans med ledare och kompisar.

 Skrinna – barnskridskoskola där man leker lekar för att träna grunderna i skridskoteknik.

 Lagge – barnskidskola där barnen får lära sig att åka i backe och spår.

 Nora – handlar om rymden

 Laxe – Skogsmulles kompis som bor vid havet och lär barnen om vatten

Dessa aktiviteter används både av I Ur och Skur-förskolor och i förskolor utan särskild inriktning.

1.2 Frågeställningar

Mina frågeställningar för detta arbete är följande:

1) Är det skillnad på arbetet med utomhuspedagogik på förskolor med inriktningen I Ur och Skur jämfört med förskolor utan utomhusinriktning?

2) Är det skillnad på pedagogernas inställning till utomhuspedagogik beroende på var de arbetar?

2 METOD

Förskolorna i undersökningen är slumpvis utvalda i Norra Svealand. De utan

utomhusinriktningen är alla från glesbygdskommuner. I Ur och Skur-förskolorna finns det även enheter som är placerade på större orter.

När det var dags för urval av de förskolor som skulle få en förfrågan om att ställa upp i undersökningen, användes telefonkatalogen först. I Ur och Skur-förskolorna letades upp via Friluftsfrämjandets hemsida där alla förskolor i Sverige med den inriktningen finns angivna.

Undersökningen skickades till 4 förskolor med inriktningen I Ur och Skur och 4 utan utomhusinriktning. Alla hade tackat ja till att delta. Det inkom svar från 9 pedagoger som arbetar på 3 olika förskolor med inriktningen I Ur och skur samt 18 pedagoger på 4 olika förskolor utan utomhusinriktning. En avdelning svarade inte på I Ur och skur.

Som datainsamlingsmetod valde jag att göra en enkätundersökning för att få reda på pedagogernas syn på mina frågor. Det ökade också möjligheten att nå fler svarande.

Enkäten är utformad med två olika typer av frågor. Några frågor med fasta svarsalternativ där man får kryssa i det som stämmer in bäst. Samt några öppna frågor, där man får skriva fritt ( Bilaga 1). De utformades för att kunna få en så bra bild av verksamheten som möjligt. För att kunna se skillnader och likheter utformades frågorna så att det skulle kunna jämföras. De första allmänna frågorna är ställda så att man ska kunna se om det är någon skillnad eller likhet beroende på pedagogernas erfarenheter.

Proceduren gick till så att jag ringde runt till olika förskolor för att fråga om de ville ställa upp i min undersökning. Jag presenterade mig själv och talade om att jag läste till förskollärare vid Högskolan i Gävle. Sedan berättade jag vad jag skulle skriva om och hur undersökningen var utformad. Jag frågade även om de ville ha enkäten via email eller vanlig post. Jag valde att inte fråga efter någon föreståndare utan frågade de som svarade i telefonen. Den första I Ur och Skur-förskolan jag kontaktade talade om att deras profil blivit borttagen av kommunen på grund av ekonomiska skäl. Alla utom en avdelning, som ville fråga sina kollegor, svarade ja direkt. Den senare återkom nästa dag med ett positivt svar. Innan jag skickade ut enkäten testade jag den på 3 pedagoger för att se om den var hållbar. Efter en del ändringar skickade jag ut enkäten (bilaga 1) via email och vanlig post, beroende på vad de deltagande valt. Jag bifogade ett frankerat svarskuvert med enkäterna som skickades via vanlig post.. Enkäten skickades ut till de 8 förskolorna som svarat ja men jag fick svar från endast 7, den åttonde hördes aldrig av.

För att analysera svaren som kom in så sammanställde jag dem fråga för fråga. Efter det jämförde jag de två olika grupperna, med I Ur och Skur inriktning och utan. Jag valde även att se på svaren utifrån hur många år inom yrket pedagogerna hade. Även där jämfördes de två grupperna med varandra för att se likheter och skillnader.

3 RESULTAT

Totalt skickades enkäten ut till 34 pedagoger på 8 förskolor. Totala svarsfrekvensen var 79%

fördelade på pedagoger som arbetade på 3 st I Ur och Skur-förskolor (26%) och 4 st förskolor utan angiven inriktning (52%).

Det har deltagit 9 pedagoger som arbetar på I Ur och Skur-förskolor. Av dem är 6 stycken förskollärare, 2 barnskötare, och 1 lärare mot yngre åldrar. De var fördelade med 8 stycken som arbetade med barn i åldrarna 1-5 år och 1 med barn som är 1-3 år.

Från förskolor utan inriktning har det deltagit totalt 18 pedagoger. Av dem är 8 barnskötare, 8 förskollärare, 1 fritidspedagog och 1 utan speciell utbildning. De är fördelade på 8 stycken i barngrupp med ålder 1-3 år, 7 stycken på 3-5 år, 2 stycken på 1-5 år och en med barn i åldrarna 6-12 år.

3.1 Hur arbetar man med utomhuspedagogik?

På fråga 8 ”hur ofta bedriver du verksamhet med en pedagogisk tanke bakom utomhus”

svarade alla som arbetar med inriktningen I Ur och Skur att de gör det varje dag eller någon gång i veckan (figur 1). Jämfört med förskolorna utan utomhusinriktning där det fanns svar från varje dag till någon gång per termin så är det en stor skillnad, trots att de flesta där svarade någon gång i veckan.

Figur 1: Hur ofta har man utomhuspedagogik på de olika förskolorna.

Gällande fråga 5 ”vad de anser är fri lek ute” är svaren ungefär samma oavsett var man arbetar. Fri lek anser de är när barnen själva får bestämma vad de ska leka med, var och med vilka redskap. På I Ur och Skur ansåg en att all lek är fri lek och att det är lek utan någon vuxenstyrning. En som arbetar på en förskola utan inriktning anser även att fri lek är under pedagogernas ansvar och att de är med och styr utan att barnen märker det. I de båda grupperna, I Ur och Skur som de utan inriktning, så finns det pedagoger som kopplar ihop utemiljön till fri lek i sina svar.

Varje dag

Någon gång i veckan

Någon gång i månaden

Någon gång per

termin 0

2 4 6 8 10 12

Antal

I Ur och Skur Ingen inriktning

På fråga 6 ”vad anser du är styrd lek ute” så svarade båda grupperna att det är vuxenstyrda aktiviteter och att det är den vuxne som planerar, ger instruktioner och leder leken. Man tar även upp aktiviteter som rörelselekar, sparka boll och klättra på stenar, aktiviteter som ger möjlighet till rörelse. Men det finns även en skillnad, pedagoger på I Ur och Skur nämner lekar som Mulle, Knytte och Knopp-undervisning och lekar med regler som Kom alla mina barn, Under hökens vingar, bollekar osv.

På förskolorna utan inriktning anser de att styrd lek är när man har en planering med utgångspunkt i Lpfö98 eller utifrån behov för barngruppen, utflykter, när den vuxne hjälper till med idéer och material, lekar och när den vuxne styr.

Gällande fråga 10 ”inom vilka områden arbetar du med utomhuspedagogik” så arbetar man inom I Ur och Skur på alla områden. Mycket är inom Friluftsfrämjandets ramar med deras grupper Mulle, Knytte, Knopp, Laxe, Nora, Skrinna och Lagge. Utomhuspedagogiken är med i deras verksamhet hela tiden och de arbetar med olika teman. De tar med det mesta av verksamheten ut under hela året. Områden förutom Friluftsfrämjandets grupper som de arbetar med är bla: matematik, skapande, socialt beteende, naturvetenskap, motorik, språk, drama, musik, logiskt tänkande och ansvar.

På avdelningarna utan inriktning sa någon att det bara är fantasin som stoppar, att man kan arbeta inom alla områden. Annars så är det i huvudsak inom rörelse och motorik, men även matematik, naturkunskap, språk, hälsa, sång och samspel nämns.

Utifrån dessa svar så kan man se att alla arbetar med utomhuspedagogik mer eller mindre. I Ur och Skur har mer bestämda arbetsområden i och med deras Friluftsfrämjargrupper. De arbetar även inom fler arbetsområden jämfört med de utan den inriktningen som arbetar främst med rörelse och motorik. En skillnad på svaren är att de som arbetar I Ur och Skur har mer övergripande svar, de använder sig av ord som att det genomsyrar deras verksamhet, allt mellan himmel och jord osv. medan de utan den inriktningen tar upp flera olika arbetsområden.

Nej Ja, de är friskare när de är

ute mer

Ja, de är friskare när de är inne mer

Vet ej 0

2 4 6 8 10 12

Antal

I Ur och skur Utan inriktning

Figur 2. Har utomhusvistelsen betydelse för barnens hälsa.

Nästan alla anser att barnen är friskare om de är ute mer (figur 2). Det är dock två stycken som avviker och menar att de inte kan se någon skillnad på barnens hälsa. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att man anser att utevistelsen har positiv betydelse för barnens hälsa. En pedagog på en förskola utan inriktning svarade att de är alltid ute två gånger per dag och har inte prövat något annat under en längre tid så att det skulle kunna märkas någon skillnad på barnens hälsa.

Frågan 12 om ”får barnen reflektera över vad de gjort ute och hur får de göra det i såfall” togs upp. Svaren på den frågan var genomgående positiva, alla låter sina barn reflektera på något vis. Det vanligaste är samtal vid samlingar och matsituationer. Många låter dem även reflektera vid skapandet, genom att rita, måla och konstruera av naturmaterial man samlat in. I Ur och Skur får barnen göra egna böcker, man samtalar med öppna frågor som man inte kan svara ja eller nej på och sätter in kort i deras portfolio. På förskolorna utan inriktning dokumenterar de mycket med kamera och sätter upp i hallen som dokumentation och som det diskuteras runt. Det som är gemensamt för de båda grupperna är att alla får reflektera inne, med undantag för en pedagog, som låter barnen reflektera direkt efter dagens Knytte-pass.

På frågan 9 ”vilka områden som man har möjlighet att bedriva utomhuspedagogik på utöver gården” så kan man se både skillnader och likheter. Det som båda grupperna har gemensamt är att de flesta har angett att de går till skogen och några har angett ängar, lekplatser, pulkabackar, utnyttjar närområden och platser vid vatten. Det som skiljer på platser vid vatten är att några I Ur och Skur går till badplatser medan några utan utomhusinriktningen går till tjärnar. Skillnaderna är att en del som arbetar på I Ur och Skur går till parker och några har även svarat vacker och mysig miljö och gräsmatta. De utan inriktning har svarat fotbollsplan, fält, gård, myrstack, kulturella byggnader och stor kulle.

3.2 Pedagogers inställning och arbetssätt

På frågan 11 om pedagogerna tror att ”deras inställning till utomhuspedagogik har betydelse för barnen” så har alla svarat att de tror det, oavsett om de arbetar på I Ur och Skur eller inte.

De tror att om de visar en positiv attityd så smittar det av sig på barnen och motiverar dem. En svarade att barnen även har en positiv inställning till att vara ute även när de är hemma. En pedagog tror också att de även kommer att vara mer aktiva utomhus som vuxna om de lär sig att tycka om det redan på förskolan.

Pedagogernas egen inställning är överlag positiv. Många tar upp det stora utrymmet, ljudnivån, mindre konflikter, motorikträning och bättre hälsa. Det negativa som kommit fram är kläderna, att de är så beroende av dessa och om barnen har dåliga kläder så förstör det hela utevistelsen. Det verkar vara ett problem särskilt för dem som arbetar på I Ur och Skur eftersom de är ute så mycket. De har även tagit upp att de missar en del inneaktiviteter som att spela spel och att en del barn har svårare att koncentrera sig på en lek när de har så mycket utrymme.

Om man analyserar resultaten utifrån pedagogernas antal år inom yrket så får man ungefär samma resultat. Av dem som arbetat 0-10 år så anser en av pedagogerna på en förskola utan inriktning att det positiva är att alla barn får utmaningar när de vistas i naturen, oavsett hur

gamla de är. Inom inriktningen I Ur och Skur så har en pedagog svarat att det finns alltid en sten som passar alla, och en att man slipper allt buller inne. Nackdelarna de har tagit upp är inom I Ur och Skur att en del barn har svårt att koncentrera sig på en sak när de är ute utan klara regler och med stora ytor, att en del barn behöver leka inne ibland på en begränsad yta och med klara regler. Om man ser på vilka områden de arbetar med så har flera på I Ur och Skur svarat att de arbetar med det inom alla områden medan de utan inriktning endast har svarat Knytte, lek och matematik.

De som har arbetat 11-20 år på förskolor utan inriktning har tagit upp som positivt att de får gratis material från naturen, det är hälsosamt och att de får in mer inlärningsstilar i de olika aktiviteterna. De på I Ur och Skur tar upp att det är mindre bakteriespridning, barnen lär sig genom konkreta uppgifter och upplevelser och att de lär sig genom att göra. En har även tagit upp ett genusperspektiv, att en sten, klippa eller pinne är lika mycket en killes som en tjejs.

Det negativa de tar upp är kläderna, en önskar att det fanns våtdräkter, att små barn har svårt att hålla värmen och gärna tar av sig vantarna och att man inte kan göra allt i alla väder. De på förskolor utan inriktning tar upp ekonomin som negativ, de har inte råd att köpa material till sin utegård samtidigt som de har långt till skogen. De tycker även det är svårt att kräva bra kläder till barnen av föräldrarna. Arbetsområdena de på i Ur och Skur tar upp att de arbetar med är även här allt mellan himmel och jord, att de flyttar ut inneaktiviteter och friluftsgrupperna. Även de utan inriktning tar upp att bara fantasin sätter stopp för områden att arbeta med och mycket rörelseaktiviteter tas upp.

De som arbetat i mer än 20 år och arbetar på förskolor utan inriktning säger att man har mer tolerans för varandra ute och att barnen är annorlunda ute jämfört med inne. De säger även att om man bara får föräldrarna med sig så är det möjligt att göra vad som helst. Barnen får uppleva årstiderna på ett lekfullt sätt är en sak de tar upp som positivt. En som arbetar på I Ur och Skur säger att det är ett lugnare tempo ute och att man hinner se barnen bättre. Det negativa de tar upp är om det blir hastiga väderväxlingar. De som arbetar i förskolor utan inriktning har inte tagit upp något negativt. Områdena de tar upp är rörelse i stort. De på I Ur och Skur säger att hela deras tänk genomsyras av utomhuspedagogik, att de arbetar med teman och tänker igenom vad de gör bäst inne och vad de gör bäst ute.

4 DISKUSSION

Resultatet av den här studien visar att det finns både likheter och skillnader både i pedagogernas inställning och i hur de arbetar med utomhuspedagogik. Tittar man på svaren i grupp, alla förskolor i undersökningen, så är svaren lika som den generella synen på utomhuspedagogik. Man är ute varje dag, men bedriver inte alltid verksamhet med en pedagogisk tanke bakom. De på I Ur och Skur har den typen av aktivitet oftast dagligen och en del någon gång i veckan. Förskolorna utan utomhusinriktningen gör det allt från varje dag till bara någon gång per termin, men de flesta gör det någon gång i veckan. Det styrker I Ur och Skurs motto, att alla kan vara ute året runt. Men går man in och tittar mer detaljerat på undersökningens svar så kan man finna skillnader. Om det beror på utbildning eller ej vet jag inte, men det kan vara en bidragande orsak. De inom I Ur och Skur har grundutbildningen inom den inriktningen vilket ger dem mer erfarenhet av utomhuspedagogik och att vara ute.

Hur man arbetar med utomhuspedagogiken som styrd aktivitet har både likheter och skillnader. Likheterna är att alla arbetar med rörelse och motorik. Skillnaderna är att de som arbetar på I Ur och Skur har sina grupper med Knytte, Knopp och Mulle och leker regellekar

medan de som arbetar på förskolor utan den inriktningen poängterar mer att de utgår från Lpfö 98 och även ser till barngruppens behov. Den fria leken var alla överens om att var när barnen själva fick bestämma vad de skulle leka, var någonstans och med vilka material de ville använda. Här kan man se att den fria leken är ungefär densamma var man än arbetar medan den styrda leken varierar beroende på var man arbetar. Pedagogerna i I Ur och Skur har sina grupper från Friluftsfrämjandet som de arbetar med och förskolorna utan inriktning utgår från läroplanen mer tydligt i sin verksamhet. Flera likheter i den styrda leken är att båda grupperna arbetar med matematik, språk, naturkunskap och musik/sång. Szczepanski i Claesdotter (2005) menar att man kan arbeta inom alla områden utomhus, inte bara om natur och friluftsliv.

Angående pedagogernas inställning till utomhuspedagogik så var likheten den att alla ansåg det vara positivt. Att den attityd man visar för barnen smittar av sig och att det spelar roll för deras egen inställning till att vara ute. I läroplanen så står det att man som pedagog ska vara medveten om att man är en förebild för barnen. Och det har alla i undersökningen även svarat, att är de en positiv förebild när det gäller utevistelsen så får barnen en positiv bild av den.

När det gäller reflektion så var alla överens om att de låter sina barn reflektera över sina utomhuspass. Likheterna här var att alla gjorde sin reflektion inne och att de gjorde den genom samtal och skapande. Skillnaderna var att de I Ur och Skur samtalade med öppna frågor, något som ger barnen en chans att tänka igenom ordentligt. Att reflektera är något som Lpfö 98 nämner som nödvändig för både barn och vuxna. Pedagogerna höll med om det och följde alltid upp vad som hänt under dagen.

Pedagogerna i studien ansåg även att det var positivt att barnen fick mer spelrum. Ljudnivån blir inget problem som den kan bli inne, vilket är något som Björkman (2005) nämner som positivt. Barnen får även bättre motorik och hälsa. Pedagogerna i undersökningen anser att barnen tränar motoriken när de vistas ute under den styrda leken, men att de även får den träningen under den fria leken. Brügge (1999) menar även att lärandet sker hela tiden, oavsett om man har styrd verksamhet eller ej. Det skrev även en pedagog i undersökningen som svar, att även den fria leken har en pedagogisk tanke. Öhman och Sundberg (2004) säger att i naturen finns inga bestämda regler för hur man ska röra sig. Ingen kan tala om hur man ska hoppa över en sten bäst, det finns inget rätt eller fel. Det är något jag tolkar som positivt, det finns inga klara regler för hur man tränar motoriken bäst i naturen.

Det flera ansåg negativt var att kläderna var ett problem. En del barn har inte kläder som uppfyller ett önskat mått när man ska vara ute mycket. Man vet inte vilka krav man kan ställa på föräldrarna och de minsta barnen får problem att röra sig och därmed hålla värmen.

Björkman (2005) menar att är man bara torr, varm och mätt så kan man vara ute betydligt mer. Bergholm (2006) skriver att det kan vara svårt att vara ute på grund av kläderna. Vidare skriver hon att det kan hjälpas av med att informera föräldrarna.

Det finns forskning som är inriktad mot just barnens hälsa och utevistelse. De flesta pedagogerna i den här undersökningen ansåg att utevistelsen har en positiv inverkan på barnens hälsa. Några avvek dock i sina svar, men slutsatsen man måste dra är att pedagogerna i den här undersökningen har samma syn som aktuell forskningen visar. Nämligen att barn som är ute mer är friskare än andra barn. Bland annat visar läkarna Söderström och Blennov i sin undersökning att de som går på I Ur och Skur-förskolor är ute mellan 5-25 timmar per vecka året runt och att de är friskare än barnen på andra förskolor som är ute i genomsnitt 5 timmar per vecka under vinterhalvåret. Även Grahn som är forskare på SLU inom

miljöpsykologi har gjort undersökningar i ämnet och fått fram samma resultat (Granberg, 2000 & www.frilufts.se).

Det finns både likheter och skillnader när det gäller vilka områden man bedriver sin utomhuspedagogik på. Det vanligast förekommande området är skogen, oavsett inriktning, även ängar och vid vatten är svar som kom från båda grupperna. Skillnaderna är att de i Ur och Skur även går till parker och de utan utomhusinriktningen går till kulturella byggnader, fotbollsplaner mm. Det jag finner intressant här är att man inte bara använder skogen för sina aktiviteter utan även andra miljöer i närområdet. Szczepanski (2007) vid Linköpings universitet menar att den bästa lärmiljön är just närmiljön, något som flera svarade att de använde vid sin utomhuspedagogiska verksamhet. Han säger också att man följer läroplanerna även när man är ute. Det nämnde pedagoger vid förskolor utan inriktning att de gjorde, att de såg till vad läroplanen säger när de planerade sin verksamhet ute. Szczepanski (2007) anser att hela miljön utomhus är en kunskapskälla som alltid är aktuell inom alla områden, både dåtid och nutid finns där.

4.1 Tillförlitlighet

För att man ska kunna få ett tillförlitligt svar på studiens frågor så bör man göra undersökningen mycket större, med tanke på hur många olika avdelningar av i Ur och Skur det finns i Sverige och jag endast fått in svar från 3. Men jag har fått en bra insyn i hur de arbetar och i vilken utsträckning. Självklart finns det undantag och man får komma ihåg att alla inte har den uppfattningen som kommer fram i undersökningen. Sedan borde man kanske ha gjort uppföljningsundersökningar för att få mer utförliga svar t ex genom intervju, observation eller ytterligare en enkät.

En fråga i enkäten missförstods av personalen på en avdelning. Det var fråga 9, inom vilka områden arbetar du med utomhuspedagogik. Med den frågan menade jag arbetsområden, inte fysiska områden som t.ex. gården, skogen osv. De förstod frågan på det viset vilket ledde till att de svarade samma sak som på fråga 8, har du möjlighet att bedriva utomhuspedagogik utanför gården och vilket slags område är det i så fall. Jag borde alltså ha bytt ut eller förstärkt ordet området i fråga 9 för att det inte skulle missförstås.

4.2 Förslag till fortsatt forskning

Med utgångspunkt från undersökningen skulle det vara intressant att gå in djupare på hur förskolorna arbetar med de olika områdena som t ex natur, matematik, språk osv. Hur mycket tid de lägger ner på utomhuspedagogiken och var de gör utför aktiviteterna osv. Är man helst i skogen och hur stor del tar andra ämnen än motorik och rörelse av den verksamheten.

Det vore även intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogiken.

Många kommuner har ett stort hälsoarbete och det här är något som jag tycker att verkligen borde främja hälsan. Om de anser att det skulle vara ett bra och viktigt led i hälsoarbetet eller om de bara ser det som en ekonomisk börda.

REFERENSER

Björkman, K. (2005) Med känsla för naturen & Låt leken ta plats ur Nr. 7 Temaserier från Tidningen förskolan

Brügge, Glantz & Sandell. (1999) Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Liber AB, Stockholm

Claesdotter, A. (2005) Uterummet – en kunskapskälla & Förskoleklass i det fria ur Nr. 7 Temaserier från Tidningen förskolan

Grahn (2005) ur Lärarförbundets förlag & tidningen förskolan. Utomhuspedagogik – i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets förlag

Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse. Liber AB, Stockholm.

Johansson, S. (1990) Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen. LTs förlag, Helsingborg.

Mårtensson (1993) ur Norén-Björn, Mårtensson & Andersson. Uteboken. Liber utbildning, Stockholm.

Skolverket (2006). Läroplan för förkolan Lpfö 98. .

Öhman & Sundberg (2004) ur Lundegård, Wickman & Wohlin. Utomhusdidaktik.

Studentlitteratur, Lund

Bergholm (2006) [www dokument]. URL www.oru.se (Hämtad 2008-12-01)

Szczepanski (2007) Bulletinen nr.3 [www dokument]. URL www.lkfab.se (Hämtad 2008–12- 01)

[www dokument]. URL www.frilufts.se (Hämtad 2008-11-08)

BILAGA 1

Enkät om utomhuspedagogik

Den här enkäten om utomhuspedagogik kommer att vara grunden i mitt examensarbete i lärarutbildningen. Frågeställningen är hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolor med inriktningen I ur och skur jämfört med förskolor utan inriktning.

Med utomhuspedagogik menar jag undervisning och fostran utomhus. (Lundegård, Wickman

& Mohlin, 2004)

Enkäten ska besvaras enskilt och alla svar kommer att behandlas konfidentiellt. Man kommer inte att kunna koppla till någon enskild individ i mitt examensarbete.

Jag hoppas att du vill ställa upp och hjälpa mig genom att fylla i den här enkäten.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar Karolina Hansson

1. Utbildning

□

Barnskötare

□

Förskollärare

□

Fritidspedagog

□

^Lärare

□

Annat _____________________________________________________________

2. Eventuell inriktning på utbildning och/eller fortbildning

3. År inom yrket

□

^{0-5 år}

□

^{6-10 år}

□

^{11-15 år}

□

^{16-20 år}

□

20 år eller mer

4. Ålder på nuvarande barngrupp

□

^{1-3 år}

□

^{3-5 år}

□

^{1-5 år}

5. Vad anser du är fri lek utomhus?

………

………

………

6. Vad anser du är styrd lek utomhus?

………

………

………

7. Märker du skillnad på barnens hälsa beroende på hur mycket ni är ute?

□

^Nej

□

Ja, barn är friskare om de är ute mer

□

Ja, barn är friskare om de är inne mer

□

Har aldrig tänkt på det

8. Hur ofta bedriver du verksamhet med en pedagogisk tanke bakom utomhus?

□

^{Varje dag}

□

Någon gång i veckan

□

Någon gång i månaden

□

Någon gång per termin

□

^Aldrig

9. Har du möjlighet att bedriva utomhuspedagogik utanför gården och vilket slags område är det i så fall?

………

………

………

10. Inom vilka områden arbetar du med utomhuspedagogik?

………

………

………

11. Tror du att din inställning till utomhuspedagogik har betydelse för barnens inställning och utvecklande och i så fall hur?

………

………

………

12. Får barnen reflektera vad de gjort ute och hur får de göra det i så fall?

………

………

………

13. Vad anser du är positivt med utomhuspedagogik?

………

………

………

14. Vad anser du är negativt med utomhuspedagogik?

………

………

………