Handeln
i Göteborgsregionen
Ett kunskapsunderlag
Innehåll
Inledning 3
Bakgrund 3
Syfte 3
Begrepp och definitioner 4/6
Varor 4
Handel 4
Handelns förändring – en kort historik 5
Från medeltid till modern tid 5
Förändringar i Sverige under 1900-talets senare hälft 5 Omfattande förnyelse inleds, men handelns tyngdpunkt är stadens centrum 5
Butiksformer 6
Beräkningstermer 6
Miljonprogrammet och den växande staden... 7 ...innebar nya förutsättningar för handeln 7
Dagens planeringsideal 7
Utvecklingen har bl a lett till fler och fler externa köpcentra... 9
...samt större och färre butiker 9
Konsekvenserna av externhandeln varierar 9
Samhällsförhållanden och drivkrafter 11
Övergripande drivkrafter 11
Konsumtionssamhället eller ”man är vad man har” 11 Ökade inkomster och fler förvärvsarbetande kvinnor 11
Tillgången till bil ökar successivt 11
Urbaniseringen och regionförstoringen fortsätter 13
Handelsstrukturen i Göteborgsregionen 15
Göteborgsregionen är inte en helt homogen och självständig handelsregion 15 De stora kommunikationsstråken är ryggraden i den fysiska handelsstrukturen 15
Det råder viss obalans i regionen 17
Olika nivåer och karaktärer på centra och butiker 19 Konkurrenssituationen är problematisk 23 Konkurrens mellan olika typer av handelsetableringar 25
Hur beter sig konsumenten? 25
Organisationen inom handeln 25
Övergripande trender och tendenser 27
Förändringar i livscykeln ger utrymme för nya kulturyttringar 27
Allt fler äldre… 27
… och historiskt låga födelsetal 27
Sverige blir mer internationellt 27
Befolknings- och hushållsstrukturen förändras 29
Ny teknik, hur påverkar den? 29
Trender inom handeln 31
Ökat internationellt inflytande 31
Utställningslokaler eller sk showrooms 31 Upplevelseaspekten lyfts fram mer och mer 31 Bilanvändning och framkomlighet med bil påverkar handelns utveckling 33
Omvärldsanalys – Norden, Europa och USA 35
Utvecklingen i Sverige och Norden 35
Många europeiska länder har en antagen policy avseende handel 37
Vad kan och bör vi göra? 39
Regionala strategier 39
Gemensamma definitioner och begrepp 39
Regional centrumstruktur 39
Regional indelning utifrån ett handelsperspektiv 39
God kollektivtrafikförsörjning 39
Mellankommunala samråd 39
Regionala kravspecifikationer 41
Regional databas 41
Integrera handeln i staden 41
Slutsats för GR 41
Sammanställningen är utförd av GF Konsult AB genom Fredrik Legeby.
Från GR har Pia Arnesson och Erik Palme deltagit. Karta, foton och layout av Gunnel Lihmé på GR.
Inledning
Bakgrund Under de senaste åren har ett flertal program- och planarbeten pågått i regionen vad avser olika typer av detaljhandelsanlägg-ningar. De berör i huvudsak regionens halvcentrala delar i en ring runt centrala Göteborg. Till dessa hör Bäckebol, Backaplan, Sisjön-Högsbo och Partille centrum. De olika intressenterna och de berörda kommunerna har olika tidplaner för projekten, gemensamt är att de flesta vill driva processen skyndsamt. Eftersom handeln befinner sig i ett starkt expansivt skede talar mycket för att projekt av detta slag blir vanligare.
För att GR skall kunna bedöma dels enskilda projekt – men framför allt deras samlade effekt – är det viktigt att baskunskap finns i organisationen om handelns utveckling. Utan tillräckliga kunskaper och med bedömningar från fall till fall riskerar helhets-synen att förloras.
De viktigaste frågorna för GR:s bedömning av detaljhandelsplaner är trafik- och miljökonsekvenser samt sociala konsekvenser. Till de senare hör medborgarnas tillgäng-lighet till detaljhandel inom regionens olika delar. Handelns struktur påverkar väsentligt dessa frågor.
Samtidigt som GR fick alltmer remisser avseende detaljhandels-projekt uppdrog byggnadsnämn-den i Göteborg åt Stadsbyggnads-kontoret att upprätta ett program för handeln i västra Göteborg. Uppdraget föranleddes av ett stort intresse för handelsetableringar i Högsbo/Sisjöns industriområde. Då handelns utveckling i regionen är av stor betydelse för västra Göteborg och vice versa, såg Stadsbyggnadskontoret det som naturligt att samarbeta med GR för att ta fram en fördjupad analys av Göteborgsregionens handels-struktur. I samarbetet deltog även GL (GöteborgsLokaler).
Syfte Med det ovan nämnda som
bak-grund uppdrog GR:s lednings-grupp för regional planering i februari 2002 åt avdelningen för
Syftet är att materialet skall utgöra underlag för GR:s fortsatta arbete med handelsfrågor.
regional planering att ta fram ett övergripande kunskapsmaterial gällande handelns utveckling. Samarbetet har inneburit följande:
• Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och GR har tillsammans anlitat konsultföretagen Inregia och Nordplan som haft uppdraget att allmänt beskriva pågående förändringsmönster inom handeln och vad avser individers och hushålls köpvanor.
• Stadsbyggnadskontoret har undersökt lagstiftning och regler för handels-etablering i Norden och i EU, studerat program och utredningar som gjorts i Stockholm samt tagit del av aktuell forskning.
• GR har tagit del av kommunernas hantering av handelsetableringar. • Stadsbyggnadkontoret och GR arrangerade två seminarier med deltagare
från regionens kommuner Samarbetet resulterade i ett antal rapporter och PM. Utifrån dessa och annat underlagsmaterial har Stadsbyggnadskontoret i Göte-borg sammanställt ett program för handelns utveckling i västra
Göteborg – Tid att handla. Före-liggande rapport, ”Handeln i Göteborgsregionen”, framtagen för GR är i allt väsentligt baserad på de ovan nämnda rapporterna.
Begrepp och definitioner
Varor
Dagligvaror (DV) Livsmedel, kemisk/tekniska produkter, blommor, tobak/tidningar.Sällanköpsvaror En konsumtionsvara som konsumenten i
(SV) motsats till en dagligvara köper mera
sällan, t ex kläder, fritidsvaror, hemvaror.
Specialvaror Se fackhandel
Skrymmande varor Se volymhandel
Övriga varor Apotek, systembolag
Handel
Fackhandel Sällanköpshandel och specialbutikerför olika slags dagligvaror.Lågprishandel Handel till priser somkonsumenterna uppfattar som låga eller som marknadsför sig som lågpris. Kännetecknas av fasta låga priser snarare än extrapriser.
Volymhandel Handel med tunga eller skrymmande varor. Kan bero på varans volym eller det totala inköpets omfattning. Regleringar som definierar volymhandel som skrymmande varor finns i Skåne och i Danmark.
Externhandel Handel lokaliserad utanför stadskärna eller bostads-område, trafikorienterat och med stort antal parkerings platser. Termen säger inget om innehållet.
Upplevelsehandel Handel som tar fasta på efterfrågan på upplevelser.
Självförverkligande Jämställs ofta med upplevelsehandel, men
handel medan upplevelsehandel oftast är en social handling, självförverkligandehandel, d v s inköp av varor av identifika-tions- eller presentationskaraktär, ofta ganska privat.
Rationell handel Vardaglig handel som konsumenten vill avklara så snabbt och enkelt som möjligt. Sätts ofta som motsats till upp-levelsehandel och självförverkligandehandel.
Elektronisk handel Handel över internet. Mellan företag är den mycket omfattande medan handeln direkt till konsument omfattar endast 1% av inköpen.
Storköp Se volymhandel. En distinktion är att skrymmande varor kallas volymhandel och omfattande handel kallas storköp.
Handelns förändring –
en kort historik
Från medeltid till modern tid Staden är till stor del motiverad av handel. Historiskt sett har maktha-varnas vilja att kontrollera han-deln kanske varit den mest dri-vande kraften bakom grund-läggandet av ”staden”. Handel var länge inte tillåten utanför stads-murarna och det avkrävdes tull på införsel av varor som skulle säljas på stadens marknadsplats. ”Kam-pen” om staden, mellan näringsliv och politik, förs än idag och den bidrar till förändringar i stads-strukturen.
Ändrad lagstiftning och förbätt-rade kommunikationer mm har möjliggjort att vissa delar inom handeln kunnat frigöra sig från den egentliga staden. Idag är det tillåtet att bedriva handel även utanför ”stadsmurarna” och framförallt har bilen bidragit till att synen på marknaden föränd-rats. I den gamla staden var marknaden en plats – ett torg– och är idag mer av ett konsument-underlag.
Förändringar i Sverige under 1900-talets senare hälft
Under 1900-talets senare del har stora förändringar skett inom handeln och det regelverk som styr handeln:
1947 Den första självbetjäningsbutiken 1953 Lagen mot konkurrensbegränsning
1954 Det första köpcentrumet i förort – Vällingby centrumet 1956 De första frivilliga fackhandelskedjorna
1962 Det första köpmannavaruhuset 1968 Den första servicebutiken
1970 Det första externa trafikorienterade köpcentrum – Valbo utanför Gävle
1972 Fria öppettider
1975 Franchising i fackhandeln 1980-1990 Varuhusen minskar i omfattning
1987 170 externa köpcentra med en yta som översteg 3000 m2
1990 Viss begränsad livsmedelsförsäljning i bensinstationer 1992 210 externa köpcentra och därefter stagnation
Omfattande förnyelse inleds, men handelns tyngdpunkt är stadens centrum
Kännetecknade för tiden efter andra världskrigets slut, var snabb tillväxt, utbredd tilltro till teknik och stark framtidstro. Avseende stadsbyggandet dominerade idéerna om den öppna staden som något av en motsats till kvarters-staden vilken uppfattades som omodern. Många städer hade dock redan under seklets första hälft genomgått stora omvandlingar,
kanske främst avseende kollektiv-trafik av olika slag som då byggts ut i snabb takt.
I slutet av 1940-talet påbörjades en omfattande modernisering av bebyggelsen i städernas centrala delar. Diskussionerna hade pågått under en lång tid, men det var först efter kriget slut som det blev möjligt att genomföra åtgärder.
Butiks-former
Stormarknad Folklig benämning på den största butiken i trakten med både dagligvaror och sällanköp. Inom handeln menar man minst 2500 m2 och externt läge.
Köpcentrum Inom fackkretsar menas butiker med någon form av gemensam administration. Vardagligt menas en samling butiker med sammantaget stort utbud.
Märkesbutik Saluför i huvudsak varor inom ett och samma varumärke.
Factory outlet Extern anläggning för lågprisförsäljning av märkesvaror, vanligen kläder.
Jour/Servicebutik Liten butik med dagligvaror som är öppen minst 70 timmar i veckan samt även på kvällar och helger.
Trafikbutik Servicebutik i anslutning till bensinstation.
Box shop/ Mycket stor extern sällanköpsbutik. Dominerande
Category killer i sin bransch.
Varuhus Stor butik med olika avdelningar för olika sortiment. I Göteborg finns bara Åhléns kvar.
Galleria Inomhusköpcentrum med flera, ofta mindre butiker.
Köpmanna- Som en galleria, men i form av ett varuhus.
varuhus Utvecklingsform av varuhusen.
Kedjeföretag Bestående av minst fem samordnade butiker.
Franchising Licens att utnyttja ett komplett affärskoncept; varumärke, utbud och exponering.
Konsument Den volym varor som boende i ett visst
avgrän-underlag sat område konsumerar.
Marknads- Den volym varor som boende i ett område köper.
underlag
Försäljnings- Något mindre än konsumentunderlaget på grund av viss
underlag egentillverkning och grå marknad.
Självförsörjnings- Relationen mellan verklig försäljning och
försäljningsunder-grad/Köpindex lag inom ett område. Index 100 innebär en balanserad tillgång och efterfrågan. Ett högt index visar inflöde av köpkraft. Lågt index visar att folk åker någon annanstans för att handla. (Kommentar: Används ofta i utredningar. Avgränsningen har stor betydelse för de värden som räknas fram.)
Köpkraft Konsumenters möjlighet att efterfråga produkter. Köpkraft är
Beräknings-termer
Den kanske största drivkraften bakom omvandlingen var att majoriteten av bostäderna var små, mörka och mycket nedgångna, men även stadsplanerna ansågs omoderna bla med tanke på de ökande trafikmängderna. I linje med tidens stadsbyggnadsideal ersattes den gamla bostads-bebyggelsen i städernas centrala
Miljonprogrammet och den växande staden...
Trångboddheten blev ett allt allvarligare problem i Sverige under 1950-talet. För att komma till bukt med detta sjösattes under 1960-talet ett ambitiöst bostads-byggnadsprogram – miljon-programmet. Under en 10-års period skulle en miljon bostäder byggas. Samtidigt levde tankarna om den öppna staden tillsammans med grannskapet kvar och antalet bilar i samhället ökade stadigt. Sammantaget ledde detta, givetvis i samverkan även med andra faktorer, till att stora bostadsområ-den växte upp utanför stabostadsområ-den. Var bostadsområdena förlades bestäm-des i hög utsträckning av var kommunerna ägde eller hade möjlighet att köpa mark i tillräck-lig omfattning. Kopplingen till
stadens centrum och andra stads-delar, dvs de funktionella sam-banden, ansågs tillgodosedd med goda kommunikationer istället för med fysisk närhet.
I större städer som Stockholm och Göteborg försörjdes miljon-programsområdena med kollektiv-trafik i form av tunnelbana res-pektive spårvagn. Men stora resurser satsades även på bilvägar vilket öppnade upp stadens omgivningar för exploatering. Till ytan växte städerna i en omfatt-ning som saknar motstycke i historien. Mellan 1960 och 1990 ökade tätortsarealen i Sverige med ca60%, medan befolkningen i tätorterna ökade med ca20%.
...innebar nya
förutsättningar för handeln
Den svenska detaljhandelns nuvarande struktur grundlades i stor utsträckning under miljon-programmets expansiva period. Då växte stora förortsområden upp samtidigt som stadskärnorna omvandlades, bla genom varuhu-sens intåg. Sett till handeln bidrog utvecklingen till att stadens traditionella centrum inte längre var den självklara platsen för
etablering. Tillgängligheten med bil blev nu i snabb takt god även till andra delar av staden. Det var under denna expansiva period som de första externa köpcentren etablerades, bla Valbo utanför Gävle. Även om handeln i städer-nas centrala delar inte har minskat så har antalet varuhus, from 1980-talet, minskat på bekostnad av externa köpcentrum.
delar med kontorsbyggnader, medan bostäder huvudsakligen byggdes i sk grannskapsenheter utanför stadskärnan.
Sett ur ett handelsperspektiv hade handeln vid denna tidpunkt fortfa-rande sin självklara tyngdpunkt i stadens centrum, men med ett brett utbud även i stadens utkanter.
Dagens planeringsideal Våra städers ohämmade expansion under 1960- och 1970-talen har successivt ersattes av en ambition att bygga staden inåt. Detta för att utnyttja befintlig infrastruktur, minska resandet med bil, hushålla med resurser och skapa en attraktiv stadsmiljö. Samtidigt innebar de stora satsningarna på bostäder under
1960- och 1970-talen att bostads-byggande tillssammans med en förändrad bostadspolitik minskade. Det medförde att de svenska städer-nas tillväxt, till ytan sett, avstannade under 1990-talet. Idag finns också en vilja att som en reaktion mot funktionssepareringen åstadkomma en mer variationsrik och blandad stadsbebyggelse.
Eken Center Kållered
Ur DN:s artikel "Sverige shoppar för livet" (27 juni 2004)
"i Sverige finns det 0,48 kvadratmeter köpcentra per
invånare. Det placerar Folkrörelse-Sverige i Europas
absoluta shoppingtopp. Enligt Janne Sandahl, adjungarad
professor i centrumfunktion vid Kungliga tekniska
högskolan i Stockholm – och så klart konsult – är
detaljhandelsytorna i Sverige så stora att de skulle kunna
försörja en befolkning på åttio miljoner människor utan
problem. I alla fall i teorin."
Utvecklingen har bl a lett till fler och fler externa
köpcentra...
En tydlig och betydelsefull för-ändring av handelsstrukturen under den senare delen av 1900-talet är framväxandet av stora externa köpcentra. Idag finns ca250st externa köpcentra runt om i landet. I och med att männis-kors aktionssfär ökar i takt med förbättrade kommunikationer har handelns fokus flyttats från en plats – centrum – till ett beteende – resandet.
I en jämförelse med USA tog utvecklingen av externa köpcen-trum fart senare i Sverige. I USA var bilen allmänt tillgänglig
tidigare än i Sverige, vilket belyser bilens betydelse för utvecklingen. Många externa centra som ur-sprungligen etablerades för volym-handel med sällanköpsvaror har kompletterats med dagligvaror och allmän service tex bank och systembolag, men även varor och tjänster av cityutbud som kläder, ur, böcker, smycken etc. Detta har påverkat handeln i stadskärnorna som utvecklats till att innehålla mer av specialbutiker, restau-ranger och caféer, en form av lyx-och upplevelsekonsumtion, lyx-och mindre av dagligvaruhandel.
...samt större och färre butiker
Stadsomvandling tillsammans med övrig samhällsutveckling under senare delen av 1900-talet har inneburit att förutsättningarna för såväl handeln som konsumen-terna förändrats. För handelns del har det bidragit till omfattande strukturrationaliseringar. Målen är ökande omsättningshastighet, lägre betjäningsgrad samt större och färre butiker. Under det senaste 40 åren har antalet tradi-tionella dagligvarubutiker i landet minskat från ca23000 till
ca6000, en minskning med 74%. Förändringen var som störst under 1960-talet då 40% av butikerna försvann.
Under 90-talet har de stora buti-kerna expanderat och ofta lokali-serats i externa lägen. Utveck-lingen av de externa anläggning-arna har framförallt skett på bekostnad av övrig handel främst i
förorter, mindre städer och på landsbygden, medan cityhandeln inte har tappat gentemot de ex-terna centrumanläggningarna. Cityområden har dock förändrats till att innehålla mer sällanköps-handel samt kultur och nöjen och mindre dagligvaruhandel. Allteftersom vi blivit mer inter-nationaliserade och kulturellt mångfacetterade har konsument-kraven på handelns sortiment ökat. Detta har bidragit till att daglig-varubutikerna blivit allt större för att kunna tillmötesgå kraven om att inköpen skall kunna göras rationellt. Stora dagligvarubutiker kan ha upp till 10-15000 artiklar. Allt större butiker är intressant för handeln också ur den aspekten att det möjliggör lägre priser. Inköps-volymerna ökar vilket ger ett bättre inköpspris.
Konsekvenserna av externhandeln varierar
Konsekvenserna av den ökande externhandeln varierar från fall till fall beroende på bla lokalisering och samarbetsformer. De konse-kvenser som frekvent lyfts fram är att externa köpcentrum ökar trafikarbetet, drabbar dem utan bil, dränerar stadskärnan samt ger ökade hemtjänstskostnader. Alla
dessa konsekvenser är sannolikt relevanta i olika utsträckning beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Men det finns även exempel på att externa köpcentrum har positiva konse-kvenser och kan samverka med och komplettera befintlig handel.
Backaplan Hisingen Frölunda Torg
Samhällsförhållanden och
drivkrafter
Övergripande drivkrafter Grundläggande krafter som driver
samhällsutvecklingen är kontinu-erligt ökande specialisering och produktivitet, beroende på ökande kunskaper och ökande informa-tionshantering, samt ständigt utbyggda kommunikationer. Dessa faktorer ligger även bakom för-ändringar inom handeln och av våra köpvanor. Under det senaste halvseklet har konsumtions-samhället utvecklats, tillgången till bil har ökat och de totala
inkom-sterna ökat, mycket beroende på att män och kvinnor nu i princip förvärvsarbetar i lika stor ut-sträckning. Den pågående urba-niseringsprocessen är också ett resultat av denna utveckling. Förändringen inom handeln har även påskyndats av ändrad lagstiftning gällande öppettider samt av stadsförnyelseprogram för att förbättra miljön och minska trafiken i våra städer.
Konsumtionssamhället eller ”man är vad man har”
Under 1900-talets andra hälft har konsumtionssamhället vuxit fram. Med det menas bla att vi finner nöje i att handla och konsumera, att landets ekonomi är starkt beroende av privatkonsumtion och att vi bygger identitet och
själv-känsla genom de produkter vi omger oss med. Handelns plane-ring utgår i allt mindre utsträck-ning från de behov vi faktiskt har och mer från vilka behov handeln i sig kan skapa.
Ökade inkomster och fler förvärvsarbetande kvinnor
På 1950-talet var det fortfarande relativt ovanligt med förvärvsar-betande kvinnor. Det var i huvud-sak mannen som stod för famil-jens inkomst. Förändringar i synen på könsrollerna har lett till institutionalisering av bla barn-omsorg och äldrebarn-omsorg vilket möjliggjort för män och kvinnor
att förvärvsarbeta i samma ut-sträckning. Barnuppfostran och äldreomsorg som tidigare var ett familjeansvar har blivit ett samhäl-leligt ansvar, vilket har bidragit till ökad produktivitet och ökade inkomster. År 1970 förvärvs-arbetade ca60% av kvinnorna, idag ca80%.
Tillgången till bil ökar successivt
Bilen har under 1900-talet utveck-lats från en exklusiv produkt till det dominerande färdmedlet, tillgängligt för flertalet. År 1950 fanns i Sverige ca30 bilar per 1000 invånare, men antalet ökade snabbt, 1975 fanns det ca300 bilar per 1000 invånare och idag är vi uppe i ca450 bilar per 1000 invånare. Bilen har också utveck-lats till ett allt snabbare och bekvämare transportmedel, vilket gjort att den geografiska räckvid-den gradvis har ökat.
Den acceptabla pendlingstiden mellan arbete och bostad, dörr till dörr, är en knapp timme. Det
regionala bebyggelselandskap som bilen givit upphov till i Sverige, främst i Stockholm, Göteborg och Malmö, har närmat sig en storlek som korrelerar med acceptabel pendlingstid med bil. Det kan också beskrivas som att den pågående regionförstoringen med hjälp av bilen nått vägs ände. Då majoriteten av lokala och regionala persontransporter sker med bil har handeln anpassats till att sälja större volymer och lokali-seras vid stora kommunikations-leder.
Kungsbacka centrum
Urbaniseringen och
regionförstoringen fortsätter
Innan industrisamhällets framväxt och bilens introduktion byggde staden på täthet och gångavstånd. Den tidiga industristaden byggde även den på täthet medan den på övergripande nivå var kopplad till omvärlden via vatten- och järnvä-gar. Nästa steg i urbaniserings-processen inleddes i samband med bilens intåg och etablerande som allmänt färdmedel. Resultatet blev ett urbaniserat landskap, baserat på nåbarheten med bil. Nu var även teletekniken utvecklad vilket
kompletterade tidigare kopplingar såväl inom staden som med omvärlden. I samband med utvecklingen av informations-teknologin och övrig teknologi-utveckling har urbaniseringen nu gått in i en ny fas. Befintliga tätorter i en regionförstorande process kopplas allt mer ihop med snabba kollektiva transportmedel som tillåter betydligt längre dagspendling. Samtidigt utnyttjas IT, lastbilstransporter och flyg i kontakterna med omvärlden.
Ur DN:s artikel "Sverige shoppar för livet" (27 juni 2004)
"Någonting har hänt med våra liv. På tio år har den
privata konsumtionen i Sverige ökat med fyrtio procent."
Ur DN:s artikel "Sverige shoppar för livet" (27 juni 2004)
"Det är bara att inse att det är den privata konsumtionen
som får Sverige att rulla. Detaljhandeln har ersatt
industrin som samhällets motor. Utan oss skulle du få
sämre pension, så är det bara."
MARK ESSUNGA VÅRGÅRDA ALINGSÅS BOLLEBYGD LERUM TROLLHÄTTAN LILLA EDET HÄRRYDA ALE STENUNGSUND MÖLNDAL PARTILLE KUNGSBACKA KUNGÄLV ÖCKERÖ GÖTEBORG TJÖRN ORUST E20 190 E6 40 E6 45 5 1 0 Kilometer 0
3
1
2
9
8
4
5
6
7
10
Handelsstrukturen i
Göteborgsregionen
Göteborgsregionen är inte en helt homogen och själv-ständig handelsregion
Inom all övergripande fysisk planering är gränsdragningar problematiska. Detta gäller inte minst planering för handel efter-som konsumenten inte bryr sig om administrativa gränser. Göte-borgsregionen är därför inte en homogen självständig handels-region. Det finns centra inom
regionen som är betydelsefulla för invånare utanför regionen. Vice versa finns det centra utanför regionen som är av betydelse för regionens invånare. I framför allt regionens yttre delar finns stora strömmar av köpkraft över region-gränsen.
De stora kommunikations-stråken är ryggraden i den fysiska handelsstrukturen
Göteborgsregionen kan delas in i tio regiondelar avseende handel. Den geografiska indelningen följer inte kommun- eller stads-delsgränser. En grundläggande tanke bakom den geografiska indelningen är att konsumenter i stor utsträckning handlar inom den regionkorridor där de bor, framför allt när det gäller daglig-varuhandel. En konsument följer
Regionens självklara centrum är: 1. Göteborg city
De sex centrala/halvperifera regionkorridorerna är: 2. Nordväst, som omfattar Hisingen samt Öckerö och som
vidare sträcker sig längs E6 norrut.
3. Nordost som sträcker sig längs E45 norrut. 4. Ost som följer E20 österut.
5. Sydost som löper längs riksväg 40. 6. Syd, längs E6 söderut och
7. Sydväst, längs Dag Hammarskiöldsleden och Säröleden.
De yttre regiondelarna med svagare koppling till Göteborgs City är: 8. Alingsås med omnejd.
9. Stenungsund-Tjörn (Orust). 10. Lilla Edet-(Trollhättan).
På samma sätt som kommungränserna inte är relevanta vid en analys av handeln och konsumenternas beteende inom regionen kan regiongränsen sägas vara irrelevant för de yttre delarna. Det förtydligas av att de siffror som redovisas även inkluderar (måste inkludera) kommuner eller städer utanför regionen.
helt enkelt det huvudsakliga kommunikationsstråket till dess han eller hon finner det som efterfrågas. Invånare i regionens yttre delar i norr, nordöst och öst vänder sig i huvudsak till större kommuncentra och är inte lika tydligt kopplade till Göteborgs City
Det råder viss obalans i regionen
En jämförelse mellan de olika regiondelarnas marknadsunderlag och försäljning uppvisar en obalans i regionen. I centrum sker en stor del av regionens sällan-köpshandel, men också en bety-dande del är dagligvaruhandel. I nedanstående beskrivning av handelsbalansen inom resp. regionkorridor ingår även
Alingsås, Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn. Dessa yttre regiondelar beskrivs separat avslutningsvis. I Sydväst, bestående av de fem Göteborgsstadsdelarna Älvsborg, Frölunda, Högsbo, Tynnered och Askim, sker en stor del av daglig-varuinköpen utanför den regionala korridoren medan marknads-underlag och försäljning av sällanköpsvaror stämmer väl överens. Med tanke på att en stor del av sällanköpshandeln utförs i Göteborg City, samt i stormarkna-der och externa centra utanför kommunikationskorridoren, innebär detta även ett inflöde till denna regiondel. Orsaken är att Frölunda Torg vänder sig till en större kundkrets än den inom regiondelen.
I Syd, där Mölndals och Kungs-backa kommun ingår, överens-stämmer marknadsunderlag och försäljning relativt väl gällande dagligvaruhandel, medan försälj-ningen av sällanköpsvaror översti-ger det egna marknadsunderlaget. Det beror på att här ligger stora centra som Kållered och Kungs-mässan vilket även lockar till sig konsumenter från andra delar av regionen.
Sydost som endast består av Härryda kommun är den till befolkningsantalet minsta region-delen. Den uppvisar ett stort
utflöde av såväl dagligvaru- som sällanköpshandel.
I Ost, som inräknar Göteborgs-stadsdelen Härlanda samt kom-munerna Partille, Lerum och Alingsås, råder i princip balans avseende dagligvaruhandel, medan det sker ett stort utflöde avseende sällanköpshandel. Från Nordost, bestående av de fyra Göteborgsstadsdelarna öster om Göta Älv och norr om Säveån samt Ale och Lilla Edets kommu-ner sker ett stort utflöde av såväl dagligvaru- som sällanköps-handel. Obalansen är störst för sällanköpshandel.
I Nordväst, inkluderande de fyra stadsdelar som ligger norr och väster om Göta Älv samt Öckerö, Kungälvs, Stenungsunds och Tjörns kommuner, råder balans avseende dagligvaruhandel. Vad gäller sällanköpshandel översti-ger försäljningen marknadsunder-laget. En förklaring till detta är att Backaplan och Bäckebol ligger i området.
Av de yttre regiondelarna hade Alingsås 2002 ett nettoinflöde av dagligvaruhandel på ca20%, vilket till stor del kommer från Vårgårda. Stenungsund hade samma år nettoinflöden på 13% resp. 17% avseende dagligvaru-och sällanköpshandel. Inflödet torde främst komma från Tjörn och Orust. Tjörn hade 2002 ett nettoutflöde på 10% avseende dagligvaruhandel och på 80% vad avser sällanköpshandel. Utflödet går främst till Uddevalla och Stenungsund men även till Göteborg avseende sällanköps-varor. Från Lilla Edet reser många till Trollhättan och Vän-ersborg för att handla.
Regioncentrum Det naturliga centrumet för handel i Göteborgsregion och det själv-klara regioncentrumet är Göte-borgs City. Här finns ett omfat-tande och kvalificerat utbud av framförallt fackhandel, dvs sällanköp och specialbutiker för olika dagligvaror. Här finns även restauranger, service, kultur, boende, arbetsplatser och här anordnas stora evenemang m m, vilket gör City attraktivt och upplevelserikt även för de som
inte primärt besöker City för att handla. I City finns butiker som man inte finner någon annanstans i regionen, dvs de har hela regio-nen som upptagningsområde. Större enheter för dagligvaruhan-del finns det endast ett fåtal av, medan det finns många mindre enheter i form av servicebutiker. City är också det viktigaste turist-målet i regionen och många arbetstillfällen i City finns inom turist- och besöksnäringar.
Övriga cityliknande regionala centra av stor betydelse
City kompletteras avseende fackhandel av några större regio-nala centra. De är Frölunda Torg och Backaplan samt Kungs-mässan tillsammans med Inner-staden i Kungsbacka. Upptag-ningsområdet sträcker sig över flera stadsdelar och kommuner. Här finns ett omfattande utbud av varor, men relativt City är det mindre kvalificerat och här saknas till stor del de egenskaper och värden som gör City attraktivt ur upplevelsesynpunkt.
Frölunda Torg är det naturliga centrumet för invånare i sydvästra delen av regionen. Här kan de allra flesta ärenden uträttas och det är lättillgängligt med såväl bil som kollektivtrafik. Under senare år har Frölunda Torg utvecklats positivt och stärkt sin roll som regionalt centrum.
Backaplan etablerades som ett biltillvänt centrum för volym-handel med lågprisinriktning. Under senare år har Backaplan utvecklats till ett centrum som fyller samma funktion för norra delen av regionen som Frölunda Torg gör för sydvästra. Backaplan
är lättillgängligt med såväl bil som kollektivtrafik, men skiljer sig från Frölunda Torg i det att här finns kompletterande volym-handel. Backaplan kan därför-fortfarande även betraktas som ett externt volymhandelscentrum eftersom avståndet till bostäder och personalintensiva verksamhe-ter är stort och miljön domineras av parkeringar och trafikleder. Kollektivtrafiken leds i utkanten och situationen för gång- och cykeltrafikanter är undermålig. Kungsbacka innerstad och Kungs-mässan kompletterar varandra och har under senare år utvecklats till att bli ett naturligt och tillräckligt stort centrum för Kungsbacka kommun och södra delen av regionen. Kungsmässan och Innerstaden har även ett stort inflöde från omgivande kommu-ner.
I Partille planeras ett stort köpcen-trum. Det kommer, om det byggs, att bli ett regionalt centrum för de östra delarna av regionen, på samma sätt som Frölunda Torg, Backaplan och Kungsmässan/ Innerstaden är det för resp. region-del.
Olika nivåer och karaktärer på centra och butiker
Beroende på enheternas läge och storlek kan detaljhandeln delas in i olika kategorier. Överst i struktu-ren finns regioncentrum och nederst finns enskilda, lokala butiker utspridda på olika platser i regionen.
I allmänhet är ett centrum högre upp i strukturen även centrum längre ned. Här nämns dock varje centrum endast under en rubrik.
Kortedala Torg
Regionala volymhandelscentra I Göteborgsregionen finns två huvudsakliga volymhandelscentra, Kållered och Bäckebol. I viss mån kan även Backaplan räknas hit, men det skiljer sig från Kållered och Bäckebol då utbudet är smalare samt att det ligger mer centralt och är bättre försörjt med kollektivtrafik. I volymhandels-centra sker försäljning av
sällan-köpsvaror av skrymmande karak-tär pga att de kräver större ytor och lägre hyror än vad centrala lägen kan erbjuda. Här säljs också varor med lågprisinriktning, Volymhandelscentra ställer stora krav på tillgänglighet med bil då inköpen som görs ofta är svåra att frakta hem via kollektivtrafik.
Regiondelscentra I regionen kan vissa stadsdels-centra i Göteborg jämföras med kommuncentra i övriga kommu-ner och klassificeras som region-delscentra. De olika regiondels-centra kan variera mycket i storlek och utformning. Gemen-samt är att de fyller ungefär samma funktion. Förutom att vara en viktig plats för handel är de identitetsskapande för kommunen eller stadsdelen. Avseende ut-formning är vissa av dessa cent-rumbildningar snarare utformade som stråk än som traditionella torg.
I de flesta regiondelscentra finns såväl dagligvaru- som sällanköps-handel. Ett viktigt och ofta före-kommande komplement är offent-lig och kulturell service som vårdcentral, bibliotek, folktand-vård, mm samt utbildning. I många fall är dessa centra kom-mersiellt svaga och i vissa fall har traditioner från gamla kommun-indelningar bidragit till att splittra centrumstrukturen.
Regiondelscentra är:
Göteborgs större stadsdelscentra
(Angereds centrum, Kortedala Torg, Torslanda och Wieselgrensplatsen m fl)
Ale Torg
Alingsås centrum
Kungsbacka centrum (inkl Kungsmässan) Kungälvs centrum
Lerums centrum Lilla Edets centrum Mölndals bro
Mölnlycke centrum i Härryda kommun Partille centrum (dagens centrum) Stenungs Torg
Hönö Klåva i Öckerö kommun
Värt att nämna i sammanhanget är att Tjörn saknar ett tydligt eget centrum.
Av dessa regiondelscentra kan fyra betraktas som extra betydel-sefulla. De är:
Alingsås centrum, i den östra delen av regionen, har ett bety-dande inflöde av köpkraft avse-ende dagligvaror och har dess-utom sällanköpsvaruförsäljning motsvarande den egna kommu-nens köpkraft.
Mölndals centrum i söder har i och med den nya
kollektivtrafik-terminalen förutsättningar att utvecklas till ett centrum av regional betydelse. Idag är dock omsättningen för låg för att det skall kunna räknas dit.
Kungälvs centrum och Stenungs Torg i nordväst är båda av viss delregional betydelse för daglig-varuhandeln och Stenungsund även för sällanköpshandel. Sten-ungs Torg är även ett viktigt centrum för Tjörn och Orust.
Lokala centra I såväl Göteborg som i övriga
kommuner i regionen finns inom bostadsområden lokala centra – torg eller stråk – med främst dagligvaruhandel. En del lokala centra är ganska stora, medan andra är betydligt mindre och svaga ur kommersiell synvinkel. Dessa lokala centra har likt regiondelscentra stor social betydelse i sina respektive bo-stadsområden, men är inte iden-titetsbärare på samma sätt. De är viktiga mötesplatser och för
många den naturliga platsen för livsmedelsinköp, framför allt för de små hushållen.
Exempel på lokala centra är Sävedalens centrum i Partille, Lindome centrum och Jungfru-platsen i Mölndal, Skärhamns centrum på Tjörn, Bohus centrum i Ale, Landvetter centrum i Härryda, Åsa centrum i Kungs-backa och Ytterby centrum i Kungälv.
Enskilda butiker Denna kategori omfattar service-butiker, livsmedelsbutiker i bensinstationer mm på lokalgator eller i industriområden. Hit hör
Konkurrenssituationen är problematisk
Dagligvaruhandeln i Sverige är koncentrerad till tre stora bolag, ICA, KF och Axfood, som också äger sina grossistled. I praktiken råder oligopol i Sverige inom dagligvaruhandeln. Genom olika rabattsystem på stora inköps-volymer och avgifter på små inköpsvolymer, begränsas konkur-rensen från enskilda dagligvaru-butiker genom att de tvingas till högre priser.
Avseende sällanköpsvaror ligger fortfarande majoriteten, ca70%, av försäljningen på enskilda handlare. Resterande ca30% är koncentrerat till större kedjor, vad gäller kläder exvis Lindex, H&M, Kappahl.
Administrativ storlek är en styrka och enskilda sällanköpsvaru-handlare möter konkurrensen från de stora kedjorna genom att bilda nätverk med gemensamma varu-märken, gemensam marknadsfö-ring och ett gemensamt utbud. också specialbutiker anpassade till olika miljöer som båttillbehör i båthamnar och golfbutiker vid golfbanor etc.
Bäckebol
Konkurrens mellan olika typer av handelsetableringar
Konsumenterna har i allmänhet en god kunskap om vilka butiker som saluför de varor de efterfrågar. Generellt sett konkurrerar därför olika handelsetableringar/handels-platser i huvudsak med dem i samma kategori, dvs de som har ungefär samma utbud, priser och relativ tillgänglighet. Ett externt centrum konkurrerar i första hand
med andra externa centrum medan city och det lokala torget tillgodo-ser olika sorters behov. Hur en befintlig handelsetablering eller ett befintligt centrum klarar sig när en ny aktör etablerar sig på marknaden beror i stor utsträck-ning på dess anpassutsträck-nings- och förnyelseförmåga.
Hur beter sig konsumenten? Normalt sett fördelar sig en konsuments inköp så att 90% av inköpssumman läggs i butiker med bostaden som utgångspunkt medan 10% läggs på handel i närheten av arbetet. Den handel som sker nära bostaden är främst dagligvaruhan-del, alla dessa vardagliga inköp.
Vid inköp av sällanköpsvaror och identitetsskapande produkter är dock flertalet beredda att lägga ner betydligt mer tid och åka en längre sträcka för att hitta ”rätt” produkt. Då är konsumenterna inte heller lika kostnadsmedvetna.
Organisationen inom handeln
Dagligvarujättarna har utvecklat koncept med butiker i olika storle-kar anpassade till olika befolk-ningsunderlag, läge och köpkraft. För närvarande arbetar de tre stora bolagen med konceptbutiker i olika kategorier som de i första hand försöker etablera. Koncept-tänkandet innebär en helhetslös-ning som omfattar lokalstorlek, sortiment, varumärke, butiks-design, marknadsföring, mm.
På senare tid har utländska företag som Lidel och Netto försökt att etablera sig i Sverige. De är till strukturen uppbyggda på samma sätt som de svenska dagligvaruj-ättarna, vilket bla innebär att de äger sina grossistled och har ett koncepttänkande. Även när det gäller sällanköpshandel etablerar sig utländska företag mer och mer.
Bergsjön
Övergripande trender och
tendenser
Förändringar i livscykeln ger utrymme för nya
kulturyttringar
De olika skeendena i en männis-kas liv har under 1900-talet ändrats vad avser såväl innehåll som längd. Det kanske mest framträdande är att utbildningsti-den successivt har förlängts. Det har bidragit till att förlänga ung-domstiden, senarelägga barna-födandet och etablerandet på arbetsmarknaden samt förändra familjens roll.
Jämfört med situationen för tidigare generationer finns idag ett annat utrymme för subkulturer främst kanske olika ungdoms-kulturer, vilka skapar egna nor-mer, livsstilar osv. Detta påver-kar köpvanor och efterfrågan. Bland de flesta unga finns idag en kosmopolitisk inställning, de betonar integritet och rätten att utforma egna livsprojekt. Själv-organisering, föränderlighet och informella strukturer är också viktiga inslag i ungas liv.
Allt fler äldre… I Sverige, liksom i flertalet
västländer, ökar antalet äldre. Den allt mer ökande del av befolk-ningen som pensioneras de närmaste 20-30 åren kommer att vara friska längre och ha det betydligt bättre ekonomiskt än pensionärer hittills haft det. De är
uppvuxna under konsumtions-samhällets framväxt och förväntas vara aktiva, högkonsumerande och fortsätta att åka bil. Pensionä-rerna är, och kommer under lång tid att vara den ur politisk syn-vikel största lobbygruppen.
… och historiskt låga födelsetal
Under senare år har vi haft låga födelsetal i Sverige, dock högre än många andra europeiska länder där situationen är än allvarligare. Många unga väljer länge bort barn av olika anledningar, det kan vara studier, karriären eller fritidsint-ressen. Främst i storstadsregio-nerna föds färre barn per kvinna och förstföderskorna är allt äldre. Att bilda familj i ett senare skede i livet, när utbildning och ekonomi är säkrad, bidrar till en annan efterfrågan av varor och tjänster än om familj bildats tidigare. Genom att födelsetalen minskar kommer landets befolkning som helhet att åldras under de kom-mande decennierna. Det innebär på sikt bla att allt färre arbetsföra skall försörja allt fler, dvs att
försörjningsbördan kommer att öka. Detta har föranlett diskussio-ner om pensionsåldern, kanske borde vi arbeta ytterligare några år efter 65 års-dagen, samtidigt som det talar för att arbetskraftsin-vandring kan bli aktuell. Då landets ekonomi är starkt beroende av privatkonsumtionen påverkas naturligtvis handeln av hur situationen hanteras. Föränd-ringar i försörjningsbördan påver-kar möjligheterna för privatperso-ner att konsumera. Landets befolk-ningsstruktur och sammansättning kan också komma att påverkas i olika riktningar, vilket kräver att handeln anpassar sig till de nya förutsättningarna.
Sverige blir mer internationellt
De internationella influenserna ökar kontinuerligt i samband med invandring, förbättrade möjlighe-ter till utlandsstudier och utlands-resor, ökande antal utländska turister, medlemsskapet i EU och
andra globaliserings- eller interna-tionaliseringsprocesser. Handeln formas av de värderingsskift-ningar och ändrade efterfrågan-demönster som uppkommer i spåren av utvecklingen.
Bäckebol Mölndalsvägen
Befolknings- och
hushållsstrukturen förändras
Senare års flyttströmmar visar att en stor andel äldre väljer att bosätta sig i mindre tätorter eller i kommunhuvudorter och att ande-len unga växer i de tre storstadsre-gionerna och i tätorter som ingår i snabbtågsnätet. Detta kan på sikt leda till att olika befolkningsgrup-per dominerar i olika kommun-typer vilket ger kommunerna olika förutsättningar för bla service och handel.
Tre grupper som särskiljer sig gällande köpvanor är enperson-hushåll som utgör ca45% av hushållen, barnfamiljer som utgör ca15% av hushållen samt pensio-närspar och barnlösa par som utgör ca30% av hushållen i Sverige. Enpersonhushållen gör fler och mindre inköp och nyttjar restauranger, caféer och kultur-inrättningar mer än barnfamiljer som i större utsträckning handlar i
form av storköp. Pensionärer och barnlösa par har ett beteende som liknar enpersonhushållen, med den skillnaden att de ofta har en starkare privatekonomisk situa-tion.
Med anledning av att antalet skilsmässor ökar växer gruppen ensamstående föräldrar i samhäl-let. De har ofta en svår ekonomisk situation och utgör en stor andel av de som bedöms som ”fattiga”. Med fattig menas att familjens inkomst ej når upp till social-bidragsnormens nivå.
En tydlig trend sedan lång tid är att enpersonhushållen ökar i storstadsregionerna. Orsakerna är fler äldre, fler studenter och ökat antal skilsmässor. Många en-samma söker sig till större städer och centrummiljöer.
Ny teknik, hur påverkar den?
Användandet av IT förväntades för några år sedan ändra vårt sätt att dagligvaruhandla och röra på oss, men hittills har inga stora föränd-ringar i vårt beteende skett. Viss dagligvaruhandel sker via internet, men inte alls i den omfattning man förväntade sig i början av 1990-talet. Orsakerna är flera. Det visar på trögheten i inarbetade och väl
fungerande system och kanske också på ovilja från konsumenter-nas sida. Handel över nätet har också visat sig svårt för detaljiste-rna att administrera parallellt med vanlig butikshandel. En viktig anledning till att e-handel inte slagit igenom är problemen med den fysiska distributionen.
Ur DN:s artikel "Sverige shoppar för livet" (27 juni 2004)
Då handlade man när och vad man behövde. Idag gör
man en utflykt med familjen, som att åka till köpcentret i
stället för till museet. Det blir en slags förströrelse och
sen får man se vad och hur mycket man handlar,
konstaterar Veronica.
(Kund i Kista)
Ur DN:s artikel "Sverige shoppar för livet" (27 juni 2004)
Vet du, egentligen hatar jag sådana här ställen, de
liksom suger all energi ur en, säger mamma Majken
med påtagligt eftertryck.
Men ändå åker hon och familjen hit flera gånger per
år.
Man blir halvdeprimerad, sorgsen i magen, fortsätter
hon och övriga familjen nickar.
Men återigen – det är så praktiskt.
Efteråt känns det alltid tomt, som att man tvingats in
för att hänga med i ekorrhjulet, utvecklar Majken sitt
resonemang.
Trender inom handeln
Ökat internationellt inflytande
Det internationella inflytandet inom handeln ökar. Inom detalj-handeln märks det kanske främst på att vi får allt fler butikskedjor som ägs av internationella företag och att köpcentra ägs av utländska investerare. Ett typiskt exempel på internationaliseringen är Heron City söder om Stockholm, som ingår i en internationell kedja inom upplevelseindustrin.
Etablerandet av stora nella kedjor samt det internatio-nella inflytandet, tex norska Steen & Ström som äger och förvaltar köpcentra, bidrar till snabbare och mer storskaliga förändringar inom handeln. Hittills har utvecklingen lett till färre enskilda butiker och större likriktning.
Utställningslokaler eller sk showrooms
Någonting som blir allt vanligare internationellt är sk show- rooms. Ett bra exempel är bilförsäljarna som flyttar allt närmare stadens centrum. Det innebär att varu-producenter, för att begränsa butiks- och lagerytor, i centrala
lägen väljer att begränsa verksam-heten till att visa upp sina produk-ter och ta emot beställningar. Detta gäller främst sällanköps-varor. Försäljning i traditionell mening förekommer inte.
Upplevelseaspekten lyfts fram mer och mer
I Sverige, som i hela det väster-ländska samhället, är den fysiska överlevnaden och det personliga materiella välståndet för de allra flesta en självklarhet. När sådana grundläggande behov är tillgodo-sedda strävar vi vidare mot självförverkligande ur olika aspekter.
Ny teknik och nya arbets- och tillverkningsmetoder driver utvecklingen. För jordbruks-samhället innebar utvecklingen att allt färre människor behövdes för att klara livsmedelsproduktionen. Det skapades ett utrymme för andra typer av produktion och successivt omvandlades samhället till det vi brukar beskriva som industrisamhället. När tillverk-ningsindustrin automatiserades minskade behovet av arbetskraft inom den sektorn, vilket resulte-rade i att tjänstesektorn växte. Idag, när även många av de traditionella tjänsterna ersätts av bl abankomater, betalautomater,
”call centers” mm, sker som beskrivits tidigare en förskjutning av arbetsuppgifter och efterfrå-gade tjänster. Denna omvandling innebär att vi allt starkare kopplar ytterligare en dimension till de traditionella varor och tjänster som efterfrågas – upplevelsen eller känslan. Därför växer nu fram en mängd nya tjänster, specifikt inriktade på upplevelser. Att handla är ett bra exempel på en företeelse som i stor utsträck-ning blivit något mer än bara ett inköp. För många är det en efter-traktad upplevelse och handeln marknadsför sig även på ett sätt som lyfter fram upplevelsen. I det sammanhanget brukar stadskärnor i många fall också hävda upplevel-sen som en konkurrensfördel gentemot externa köpcentra.
Bilanvändning och framkomlighet med bil påverkar handelns utveckling
Bilens inflytande på livsstilen är väsentlig i en framtidsdiskussion kring handel. Den svenska offici-ella prognosen som grundar sig på den nationella modellen SamPers talar om en stor tillväxt av antalet bilar under de närmaste åren. En undersökning bland Stockholms-ungdomar visar att 90% har för avsikt att ta körkort. I en kvalita-tiv undersökning som gjorts i Göteborg säger visserligen flertalet att det är bra att åka kollektivt, speciellt när man bor centralt och vill vara ute på kvällarna. Samtidigt säger sig många använda bil när de ska köpa tunga, skrymmande varor och också att de avser skaffa bil i framtiden.
Samtidigt som antaganden görs att antalet bilar skall öka strävar samhället i stort i motsatt riktning.
Medvetenheten om vilka problem som det växande bilåkandet skapar har också vuxit under senare tid. Därför finns det också många som väljer att ta avstånd från bilen som fortskaffningsme-del. Det gäller främst till vardags dvs arbetsresor, men de bedöm-ningar som görs är att de allra flesta även i framtiden kommer att använda sig av bil i fritids-sammanhang och vid inköp. Trängseln i Göteborgs centrala delar ökar vilket gör att restiderna blir längre. I förlängningen kan detta medföra att allt fler begrän-sar tiden för inköp. En konse-kvens blir då att färre personer åker långväga för att göra inköp. I ett sådant scenario skulle behovet av regionala inköpsställen med ett relativt brett utbud av varor inom allt kortare avstånd öka.
Omvärldsanalys –
Norden, Europa och USA
Utvecklingen i Sverige och Norden
Vi saknar handelspolicy på natio-nell nivå, men de flesta kommuner har någon form av handelsprogram, separat eller i sina översiktsplaner. Det finns många exempel på olika former av lyckosamt partnerskap mellan kommun, näringsidkare och fastighetsägare för att stärka stadskärnan. I dessa kommuner har externhandeln inte stulit
marknad-sandelar från centrum. Centrum-utvecklingen har inneburit profile-ring och sektoriseprofile-ring av handeln, så att specialbutiker inom samma bransch lokaliserats tillsammans. I många av dessa kommuner har man även arbetat med stads-förnyelse och upprustning, samt gemensamma satsningar på händelser och upplevelser.
Stockholm I Stockholm Stad föreligger externhandelsförbud och
motivet är att man vill skydda lokala centra. Resultatet har blivit att det i grannkommunerna, alldeles i gränsen mot Stockholms kommun, har etablerats externa köpcentrum, exempelvis Kungens kurva, Sickla Stormarknad och Jär fälla.
Skåne I sydöstra Skåne har en ”externhandelspolicy” utarbetats. Policyn är inte antagen av någon kommun, men tillämpas av länsstyrelsen. Policyn redovisar ett antal scenarios och vilka konsekvenser de förväntas få. Man har också valt att definiera volymhandel till att endast omfatta skrymmande varor.
För Malmös del innebär Öresundsbron att staden integrerats med Köpenhamn och att cityhandeln drar till sig danska kunder. Malmö kommun har tagit fram en handelspolicy vars mål är balans i regionen. Ett annat mål är att man vill värna det skånska landskapets skönhet varför krav ställs även på estetik
Norge Externhandeln växte mycket snabbt i Norge varför man 1998 valde att införa ett femårigt moratorium, dvs ett tillfälligt stopp, för nyetablering av externhandel. Ambitio-nen är att regionala planer skall utarbetas under tiden. Nu tillåts högst 3000 m2 och endast i redan befintliga
centra. Syftet är att värna stadskärnorna och servicen till de invånare som saknar bil. I Norge beslutar inte kommunerna i planärenden, utan de måste söka samförstånd med
departementen.
Danmark Här finns regleringar för att uppnå önskade mål som ett varierat utbud, decentraliserad detaljhandel och god till-gänglighet, speciellt för gång- och cykeltrafik. Volym-handeln är reglerad till att gälla endast skrymmande varor och vilka varor som räknas dit finns listade.
Holland Här råder generellt förbud mot externhandelsetableringar som kan konkurrera med befintliga centra. Man ha valt tre klassificeringar av handelslägen, A, B och C, där A har full tillgänglighet och C endast är tillgängligt med bil. Klassificeringen ligger också till grund för vilka varor som får säljas där, tex får volymvaror säljas endast i läge C.
Frankrike Genom 5-årsplaner som upprättas i samarbete mellan region och stat skapas en stark styrning av handelsetableringar. Vid etablering över 300m2 krävs samråd med en regional kommitté och för över 6000m2
krävs offentlig ”hearing”.
England Nya statliga direktiv kräver att alla centrala och halvcentrala lägen är uttömda innan externt läge godtas. Det krävs även tillgänglighet för flera transportmedel.
Österrike Planlagstiftningen och planprocessen liknar den i Sverige och Österrike har även de kommunalt självstyre. Wien är ett eget förbundsland vilket är omgivet av 156 starka kommuner. Det stora antalet kommuner och deras självstyre försvårar regionalt samarbete.
Tyskland Varje förbundsland har sina lagar och regler. I det forna väst är man mer restriktiva än i det forna öst, där handelsetableringar fortfarande är i stort sett oreglerat. I en del förbundsländer tillåts inte handelsetableringar i randzonen utan att centralare lägen tagits i anspråk. I andra prövas handelsetableringar i förhållande till målsättning i ÖP, storlek i förhål-lande till befolkningsunderlag, säkerställning av varuförsörjning för befolkningen, platsens lämplighet med avseende på befolkningens tyngdpunkt samt till transportmedel.
Många europeiska länder har en antagen policy avseende handel
De flesta länder har en antagen policy för strategisk bedömning och styrning av handelsutvecklingen. Gemensamma teman/strävanden är: • Bevara och stärka stadskärnorna
• Öka utbud och service i stadscentra
• Begränsa negativa effekter av externa etableringar
• Förnya nedgångna stadsdelar och vitalisera problemområden • Begränsa bilresandet genom koncentration av serviceutbudet Frågan om externetableringar ges därför stort utrymme i flertalet policy-dokument.
Många länder inom EU har också breda samverkansprojekt mellan handel, fastighetsägare, kommuner och stat. EU finansierar också flera stora forsknings- och utvecklingsprogram mot stadsutglesning och okontrollerad tillväxt – för ökad hållbarhet.
Exempel på handelspolicies
Stads- och handelsutveckling i USA
Under lång tid har man i USA gått mot en alltmer bilberoende extern handel. Dock har på senare tid motrörelser arbetat för att återupprätta det offentliga rummet och skapa "walkable cities”. En strategi som uppmärk-sammats är sk ”Smart Growth” vilket innebär att en stad sätter upp mål och därefter används allmänna medel endast till utveckling som går i linje med dessa. En översättning av detta skulle kunna vara positiv särbehandling. Smart syftar på att exploatören skall tjäna mest på att följa stadens målsättningar.
Ur DN:s artikel "Sverige shoppar för livet" (27 juni 2004)
"... om en stad har över sjuttio tusen invånare är det
tjänstefel om man inte kan få stadskärnan att
blomstra, trots eller kanske till och med tack vare, att
det finns ett köpcentrum i närheten. Faktiskt vill jag
hävda att många köpcenter inneburit räddningen för
city-handeln. Ta Örebro som exempel. Tänk om
Mariebergs köpcentrum skulle flytta in till stan, hur
skulle den stan då se ut?"
Vad kan och bör vi göra?
I det utredningsmaterial som ihuvudsak legat till grund för arbetet med ett kunskapsunderlag för GR har följande regionala strategier diskuterats:
Gemensamma definitioner och begrepp
En gemensamt antagen begrepps-lista skulle, om den används konsekvent i planer och utred-ningar, underlätta mellankommu-nalt samarbete samt diskussioner med intressenter och allmänhet. Som situationen är idag kan ett
begrepp innebära olika saker beroende på vem som använder det och i vilket sammanhang det används i regionen. De begrepp och definitioner som redovisats inledningsvis kan ligga till grund för en sådan lista.
Regional centrumstruktur Vid beskrivning av befintlig handelsstruktur och diskussioner om planerad detaljhandel och service skulle det underlätta med en regional nomenklatur för centrumhierarkier med
utgångs-Regional indelning utifrån ett handelsperspektiv
Eftersom invånare i regionen inte tar hänsyn till kommungränser vid val av inköpsställe, skulle en indelning av regionen med ut-gångspunkt i var befolkningen gör sina inköp underlätta analyser och diskussion. De stora kommuni-kationsstråken är ändamålsenliga som stomme i en sådan indelning av regionen eftersom invånarna i regionen följer dessa tills det som eftersöks har hittats.
Större delen av regionen vänder sig mot Göteborg, men de yttre regiondelarna Alingsås, Lilla Edet
och Stenungsund, är inte lika starkt knutna till Göteborg. Dessa är avseende handel mer integre-rade med kommuner utanför regionen och bör därför betraktas som egna delar.
Således skulle regionen kunna delas in i 10 delar, Göteborg City, sex regionkorridorer längs med de större kommunikationsstråken samt tre mer självständiga region-delar, Alingsås, Lilla Edet och Stenungsund. Se kartan i kapitlet Handelsstrukturen i Göteborgsre-gionen.
God kollektivtrafikförsörjning Aspekter som bör ges större vikt i framtiden är att regionala köpcen-tra och regionala volymhandels-centra får god
kollektivtrafik-Mellankommunala samråd I Göteborgs ÖP 99 föreslås att
regionalt samråd blir ett krav vid större handelsetableringar, exv3000m 2 eller större, om det
inte är uppenbart att de inte har
några effekter utanför kommunen. I ett regionalt perspektiv vore det värdefullt att diskutera vilken nivå på etablering som utlöser samråd.
punkt i handelsetableringens läge, storlek och karaktär. De nivåer som diskuterats i kapitlet Handels-strukturen i Göteborgsregionen kan ligga till grund för en gemen-sam nomenklatur.
Regionala strategier
försörjning. Vidare bör butikerna i dessa områden samverka för hemsändning mm.
Regionala
kravspecifikationer
För att kunna göra relevanta bedömningar och konsekvens-analyser skulle det underlätta om samtliga kommuner i regionen
ställde samma krav på redovisning vid ansökan om handelsetable-ringar.
Regional databas En regional databas skulle under-lätta utbyte av information, kommunernas hantering och handläggning av ärenden samt konsekvensbeskrivningar. Data-basen skulle kunna innehålla information om bla
• befolkningsmängd på stadsdelsnivå samt prognoser • konsumtionstal
• försäljning
• trafik på större leder
• nyckeltal för trafikalstring vid olika typer av etableringar, miljö, behov av p-platser etc.
• beslutade bygglov för handelsetableringar och förfrågningar om handelsetableringar
• socioekonomiska indikatorer
Integrera handeln i staden Ur ett tillgänglighetsperspektiv är integration av handelscentra med övrig verksamhet och bostäder positivt – blandstadsvisionen.
Slutsats för GR Av ovanstående framgår att GR kan få en viktig roll i att ta fram olika planeringsunderlag.
Regionen är ett gemensamt handelsområde där centra på olika nivåer kompletterar varandra. Därför krävs ett regionalt perspektiv.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) • Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 35 • Fax 031-335 51 17 • e-post gr@gr.to • www.gr.to
