Att våga ställa tuffa frågor: En kvalitativ studie i norra Sverige om professionellas kunskap gällande ungdomars utsatthet för sexuellt våld

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för socialt arbete _Författare:

ATT VÅGA STÄLLA TUFFA FRÅGOR

En kvalitativ studie i norra Sverige om

professionellas kunskap gällande ungdomars

utsatthet för sexuellt våld

DARE TO ASK THE DIFFICULT QUESTIONS

A qualitative study in the northern of Sweden of

professionals knowledge about youth

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete, 15 hp

Termin 6, HT-20

Författare: Isabelle Bergdahl & Linnéa Johansson Handledare: Jenny Lönnroth

Att våga ställa tuffa frågor - En kvalitativ studie i norra Sverige om professionellas kunskap gällande ungdomars utsatthet för sexuellt våld

Dare to ask the difficult questions - A qualitative study in the northern of Sweden of professionals knowledge about youth exposure to sexual violence

Sammanfattning

Sexuellt våld bland ungdomar har den senaste tiden varit ett omdiskuterat ämne. Trots att den självrapporterade utsattheten är högst bland unga kvinnor i åldrarna 16-24, pekar forskning på att ungdomars utsatthet för sexuellt våld inte tas på lika stort allvar som vuxnas. Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om ungdomars utsatthet för sexuellt våld. För att uppnå en fördjupad kunskap inom området efterfrågar vi professionellas erfarenheter och kunskap om ungas utsatthet samt vilket stöd professionella kan erbjuda ungdomar. För att besvara syftet med vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod.

Vårt resultat visar att ungdomar idag söker stöd angående deras utsatthet för sexuellt våld i allt högre utsträckning än vad de gjorde förr. De professionellas handlingsutrymme påverkar vilket stöd ungdomar får. Sociala medier, pornografi och en bristande sexualundervisning är faktorer som de professionella identifierar och menar påverkar förekomsten av sexuellt våld bland unga.

Förord

Ett speciellt tack till vår handledare Jenny Lönnroth som genomgående under arbetet har gett oss kloka råd och stöttat oss när skrivandet har varit extra tungt. Tack för alla tips och den vägledning som du har gett oss och för de fina Zoom-mötena vi har haft.

Vi vill även tacka er som deltagit i studien, utan er hade studien inte varit genomförbar. Den kunskap och erfarenhet ni besitter har varit ovärderlig för oss i skrivandet av vår studie. Avslutningsvis vill vi tacka våra familjer som har visat tålamod och stöttat oss genom hela processen.

Isabelle Bergdahl och Linnéa Johansson

Innehållsförteckning

Sexuellt våld och sexualbrott ... 8

Handlingsutrymme ... 9

Synen samt förväntningar på mäns och kvinnors sexualitet ... 9

Vuxna och ungdomars attityder till sexuellt våld och pornografi ... 10

Precisering av centrala begrepp ... 13

Samtycke ... 13 Våldtäkt ... 13 Sexuellt övergrepp ... 14 Sexuellt ofredande... 14 Metod ... 15 Metodval ... 15

Urval och tillvägagångssätt ... 15

Semistrukturerad intervju ... 16 Innehållsanalys... 16 Tillförlitlighet ... 17 Etiska ställningstaganden ... 18 Litteratursökning ... 19 Metoddiskussion ... 19 Arbetsfördelning ... 20

Resultat och analys ... 21

Kunskapen ungdomar får om sexuella relationer ... 21

Pornografins skadliga konsekvenser ... 23

Professionellas handlingsutrymme och bemötande ... 25

Faktorer som påverkar ungdomars handlingar ... 28

Slutsats ... 33

Bilaga 1 ... 41 Bilaga 2 ... 42

Introduktion

Det finns en grupp som är särskilt utsatta för sexualbrott och det är unga kvinnor i åldrarna 16-24 (Uhnoo, 2012). En omtalad nyhetsartikel är “barnmorskan talar ut” där läsare får en inblick i hur en barnmorskas möte med unga kvinnor kan se ut. Katarina Svensson Flood (2020) som är författaren till artikeln berättar att många ungdomar idag känner sig pressade att tänja på gränserna i sexuella relationer. Att inte tänja på gränserna innebär en risk att uppfattas som “tråkig” och konsekvenserna kan bli att ungdomar ställs inför obekväma situationer.

Vi lever i ett samhälle som är i ständig förändring och som konstant påverkas av rådande normer. Hur människor talar om och ser på sexuellt våld är därför något som skiftar över tid. Att sexuella normer förändras beror bland annat på ökade kommunikationsmöjligheter via internet vilket skapar en miljö där olika tankar om intima relationer, sexualitet och sexuella intressen möts. Den kontext som ungdomar idag växer upp i påverkar deras tankesystem vad avser intima relationer (Forsberg, 2006). Över tid kan vi se att sexuellt våld polisanmäls i allt större utsträckning, enligt Brottsförebyggande rådets, BRÅ (2020) statistik polisanmäldes totalt 23.197 sexualbrott år 2019. Det var en ökning med 3% jämfört med 2018. Statistiken som BRÅ (2020) presenterar avser i detta fall sexualbrott i form av våldtäkter och sexuellt ofredande1_{. BRÅ visar genom sina rapporter statistik över den självrapporterade utsattheten}

och antalet polisanmälningar. Något som är återkommande i BRÅ:s statistik genom åren vad avser både anmälda sexualbrott och den självrapporterade utsattheten är att kvinnor i högre utsträckning utsätts för sexuellt våld jämfört med män. Av den självrapporterade utsattheten för sexuellt våld kopplat till specifika åldersgrupper, var 64,7% av fallen år 2019 rapporterade av unga kvinnor 16-24 år. Trots att utsattheten är större bland ungdomar påpekar BRÅ att forskningen är sparsam på den fronten.

Vid läsning av BRÅ:s senaste statistik är det viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan självrapporterad utsatthet och antalet anmälningar. Det resultat som presenteras gällande självrapporterad utsatthet är grundade i en enkätundersökning och ger inte kunskap om antalet polisanmälningar. Av de som utsatts för sexualbrott har uppskattningsvis 5-10% gjort en anmälan (BRÅ, 2020). Något som är tydligt i BRÅ:s statistik är att benägenheten att uppge självrapporterad utsatthet för sexuellt våld är avsevärt högre än benägenheten att polisanmäla sexuellt våld. Sammantaget går det därmed att konstatera att polisen och andra aktörer inte får kännedom om allt sexuellt våld som sker eftersom mörkertalet är stort. Att inte anmäla kan drabba den utsatte i form av brist på stöd.

Det här är den kontext som unga människor lever i idag. Det är därför viktigt att unga människor blir tagna på allvar när de berättar om sin utsatthet för våld. En tidigare rapport

från BRÅ (2018) indikerar att ungdomars våld i nära relationer inte tas på lika stort allvar jämfört med vuxnas. I rapporten framgår vidare att det är vanligt att ungdomar väljer att inte söka hjälp. Några identifierade orsaker till det är att ungdomar i första hand söker stöd och hjälp av jämnåriga vänner. Ungdomar kan även sakna insikten i att handlingarna de utsätts för är brottsliga. Ebba Bjelke, Ebba Carlsson, Linn Englund och Ida Karseland är fyra ungdomar som startat den ideella föreningen: SNAF- Sexualundervisningen ni aldrig fick. Bjelke et al. (2020) berättar att fysiskt och verbalt våld i samband med sex är normen för ungdomar dag. Att våldsamt sex har normaliserats kan även tänkas vara en förklaring till att ungdomar inte söker stöd av professionella och att de, jämfört med äldre kvinnor som utsätts för sexuellt våld verkar ha en lägre benägenhet att polisanmäla händelsen.

Barnmorskan Svensson Flood, nämnd ovan, berättar om hur unga tjejer ställer upp på sex trots motvilja. Många ungdomar verkar även ha en uppfattning om att sex ska göra ont vilket är något Svensson Flood (2020) ser som ett stort problem. Nyhetsartikeln väcker frågor om ungdomars förståelse av vad samtycke vid sex innebär, men också frågor om hur dagens sexualundervisning ser ut i skolan. Hur kommer det sig att ungdomars syn på sexuella relationer har utvecklats i en mer våldsam riktning? Utifrån att forskningen är sparsam inom denna åldersgrupp är det angeläget att studera professionellas erfarenheter av att arbeta med frågor som rör sexuellt våld bland unga. Vid utsatthet för sexuellt våld kan ungdomar söka stöd av professionella genom kommunala och regionala verksamheter såsom kuratorer inom skola eller ungdomsmottagning, samt genom olika kvinnojourer. De som arbetar

professionellt inom dessa verksamheter kommer genom sitt arbete i kontakt med ungdomar som kan ha erfarenheter av sexuellt våld; vilket är området vi valt att studera i vår uppsats. Det vi intresserar oss för i vår studie är ungdomars utsatthet för våld i sexuella relationer med fokus på de professionellas perspektiv. Med begreppet ungdomar syftar vi till unga i åldrarna 16-24. Med begreppet professionella syftar vi på professioner såsom skolkuratorer, terapeuter eller de som arbetar inom psykiatrin. De professionella vi har vänt oss till arbetar nära

ungdomar inom kommunala eller regionala verksamheter i norra Sverige. Vi vill undersöka vad de möter i sitt dagliga arbete när det kommer till ungdomars utsatthet i sexuella relationer, men även vilka kunskaper om sexuellt våld som ligger till grund för deras arbete med unga.

Syfte

Sexuellt våld bland ungdomar är ett relativt outforskat och föränderligt område, därav anser vi att det är intressant och viktigt att forska inom området. Det övergripande syftet med studien är att nå kunskap om ungdomars utsatthet för våld i sexuella relationer med fokus på de professionellas perspektiv.

Mer specifikt undersöker vi ungdomars syn på sexuella relationer och sexuellt våld utifrån professionellas erfarenheter och möten med ungdomar. Genom vår studie kan den tidigare forskningen kompletteras med en fördjupad kunskap om professionellas perspektiv på ungas utsatthet. Nedan preciserar vi fyra frågeställningar som avser att besvara syftet med vår studie.

• Vad har professionella för erfarenheter av ungas utsatthet av sexuellt våld?

• Vilket stöd kan professionella ge till ungdomar som är utsatta för sexuellt våld?

• Vilka yttre faktorer lyfter professionella fram som kan förklara ungdomars syn på sexuella normer och sexuella relationer?

• Vilka kunskaper om sexuellt våld ligger till grund för hur professionella tolkar och förklarar ungdomars erfarenheter av sexuellt våld?

Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt redogör vi för teoretiska begrepp som har en nära koppling till våld i nära relationer. I vår studie utgår vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, dvs att samhället vi lever i är under ständig förändring som ett resultat av människors samspel. Intresset ligger i hur människor skapar och tillskriver fenomen och begrepp särskilda egenskaper och

innebörder (Allwood & Erikson, 2017). Socialkonstruktivismen menar att sociala relationer och sociala samspel utgör grunden för människors beteenden. Enligt socialkonstruktivismen skapar människan samhället och samhället skapar i sin tur människan. De sociala reglerna som finns i samhället spelar en stor roll i samspelet mellan människor; att inte följa reglerna får sociala konsekvenser som exempelvis exkludering från samhället (Onuf, 2012).

Vi börjar med att redovisa ett könsteoretiskt perspektiv som hjälper oss att problematisera de normer och förväntningar som finns på kvinnor och män och som ligger till grund för hur vi kan förstå kön som en social konstruktion. Vi går sedan vidare till att diskutera normalisering och den normaliseringsprocess som visar hur våldet blir en norm. Utifrån både individ- och samhällsperspektiv redovisas även viktimologiska teorier som berör konsekvenser för den som utsätts och upplever våld.

Kön

Kön kan tolkas på olika sätt, det kan tolkas som biologiskt, naturligt eller knutet till det kroppsliga utseendet (Butler, 2007). Betydelsen av kön är ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv inte givet utan kontextbundet och något som skapas och upprätthålls av människor genom deras handlingar. Det är tydligt vad kvinnor och män förväntas göra vilket leder till ett omedvetet eller medvetet ”könat” beteende utifrån de heteronormativa könsrollerna

(Evertsson, 2016; Nilsson & Lövkrona, 2015). Könsnormerna utgår ifrån män; i relation till mannen som norm ses kvinnan som en avvikelse (Hydén, 2002). Även människor som står utanför det binära könssystemet ses som en avvikelse utifrån de heterosexuella normerna som dominerar samhället. Ungdomars beteenden och ageranden får olika konsekvenser utifrån både könade förväntningar och utifrån heterosexuella normer vilket skapar särskilda förutsättningar för hur män och kvinnor ska agera (Evertsson, 2016). Det skapar även särskilda förutsättningar för de individer som faller utanför eller inte kan identifiera sig med den binära könsindelningen.

Kvinnors beteenden uppfattas som mer självdestruktiva vilket kan uttrycka sig i ett aktivt sexliv med många sexpartners (Evertsson, 2016). Det är viktigt att uppmärksamma att samhället stigmatiserar synen på kvinnors sexualitet vilket kan leda till att kvinnors sexliv uppmärksammas mer och tolkas annorlunda jämfört med mäns. Att män har många sexpartners problematiseras inte på samma sätt och uppfattas inte heller lika ofta som ett uttryck för ett självdestruktivt beteende (Evertsson, 2016). De sexuella normerna gör det svårare att prata om unga kvinnors erfarenheter i jämförelse med unga mäns eftersom upplevelserna unga kvinnor har är mer stigmatiserade. Konsekvenserna av könsnormerna drabbar alla unga individer som anses avvika från dem. Konsekvenserna av de

heteronormativa könsnormer ökar nämligen ytterligare för personer med en könsöverskridande identitet då de är en minoritet i samhället (Evertsson, 2016).

Att förstå kön som något socialt skapat innebär att uppmärksamma att kvinnor och män tillskrivs skillnader. Utseende och beteende är skillnader som både kvinnor och män konstant utvärderas efter, även om de inte vill leva upp till normerna som finns (Evertsson, 2016). Konsekvenserna för avvikare som inte agerar efter normerna blir ofta negativa; de kan vara subtila och exempelvis leda till utfrysning. Utifrån hur könsnormerna ser ut ska kvinnor inte vara för högljudda och dominanta i sociala sammanhang och omvänt ska män inte vara för tystlåtna eller undergivna. Vad som uppfattas som ett normbrott är kopplat till könade förväntningar och varierar därför beroende på om du uppfattas vara man eller kvinna (Evertsson, 2016; Nilsson & Lövkrona, 2015).

Normaliseringsprocessen

Normalisering är en process som gör att den utsatte ser våldet den utsätts för som

oproblematiskt (Isdal, 2001). När den enskilde blir utsatt för våld och inte har några andra erfarenheter att jämföra med, kan den utsatte uppleva våldet som normalt (Isdal, 2001; Lundgren, 2004). Det innebär att om en människa endast har erfarenheter av våld, blir våldet normalt för den enskilde. Den utsatte kan till och med uppfatta de våldsamma handlingarna som en “kärleksgärning” då förövaren i de flesta fall växlar mellan värme och våld

(Lundgren, 2004; Nilsson & Lövkrona, 2015). Svartsjuka som eskalerar till fysiskt eller psykiskt våld är ett exempel på en sådan gärning. Vilka handlingar som definierar våld och vilka handlingar som undantas är en kritisk reflektion av begreppet våld. Kan exempelvis olyckshändelser klassas som våld? WHOs nyckelord för vad som klassas som våld är “allt avsiktligt utövande” (Nilsson & Lövkrona, 2015).

När en kvinna lever i våld hittar hon strategier för att hantera vardagen. “Anpassning” är en strategi som våldsutsatta kvinnor kan utveckla för sin överlevnad, genom att vara mannen till lags och anpassa sig till hans krav kan kvinnan tänka att våldet upphör eller blir mindre allvarligt (Lundgren, 2004). Förändringsarbetet blir betydligt svårare i de fall när den utsatte har normaliserat våldet, därav är det viktigt att arbeta för en avnormalisering av våldet. Det våld som förstås utifrån yttre faktorer kallar Isdal (2001) för yttre orsaksförklaringar. I de fall våldet antas bero på yttre faktorer lägger både den utsatte och samhället problemet och ansvaret på den som utsätts och inte på personen som utövar våldet. Normer är en yttre faktor som kan medföra att den utsatte inte skuldbelägger förövaren för sina handlingar. Så länge kvinnan gör motstånd mot våldet anses hon inte uppfylla kriterierna för de kvinnliga normerna. När kvinnans motstånd däremot upphör föreställer sig mannen att kvinnan har införlivat en syn på sig själv som underordnad, vilket han accepterar (Lundgren, 2004).

Viktimologi

I viktimologiska teorier även så kallad, brottsofferteori ligger intresset i offrets upplevelser och konsekvenserna av våldet hen utsatts för (Brottsoffermyndigheten, 2002).

för brottet. Kritikerna menade att offrets rättigheter och stöd var mer betydelsefullt än att försöka tillskriva offret en aktiv roll i brottet. Viktimologiska teorier och

viktimiseringsideologi är relevant att diskutera i områden som berör våld; det är viktigt att belysa offrets perspektiv då de har utsatts för ett brott.

Viktimiseringsideologin menar att offer ska bearbeta och hantera konsekvenserna av brottet efteråt på ett socialt önskvärt sätt. Offret ska tydligt uppvisa känslor kopplat till brottet hen blivit utsatt för. Om personen som blivit utsatt för ett sexualbrott inte beter sig på det önskvärda sättet riskerar hen att bli skuldbelagd för att hen inte beter sig som samhället förväntar sig (Nilsson, 2005). Det synliga ungdomsvåldet som lyfts fram i media är vanligtvis fall där unga män utövar våld mot andra unga män. Trots att unga mäns våld syns mer i media än unga kvinnors, anses unga kvinnor vara mer utsatta för våld i jämförelse med unga män. Det fysiska våldet unga kvinnor använder mot varandra eller andra tas inte på samma allvar som unga mäns våld då kvinnornas våld förlöjligas, förminskas och inte anses utgöra ”riktigt våld” (Arnell, 2019). Det bidrar till de antaganden som finns om maktrelationen mellan de två olika könen. Media ger en bild av att våldet unga kvinnor huvudsakligen utsätts för är sexuellt till sin karaktär. Det bidrar ytterligare till förstärkandet av bilden att unga kvinnor är mer utsatta än unga män (Uhnoo, 2012).

“I det ensidiga talet om tjejers utsatthet som sexuell till sin karaktär blir deras kroppar till sexuella objekt som kan utnyttjas av män” (Uhnoo, 2012, s.82). Det är viktigt för den unga

kvinnan att hennes sexualitet ska förbli okränkt. Uhnoo (2012) har intervjuat unga kvinnor som beskriver att våldtäkt är det värsta som kan hända dem och om de blev våldtagna skulle deras liv bli förstört. Sympatin för kvinnor som blir våldtagna leder till en värdering där kvinnans värde och värdighet blir henne fråntagen vid en våldtäkt, vilket ger en bild av kvinnor som sexuellt utsatta i samhället. Nilsson & Lövkrona (2015) förklarar att när människor föreställer sig en våldtäkt tänker de på vanligtvis på överfallsvåldtäkter där en okänd man överfaller en kvinna i en mörk gränd. Det är vanligtvis så media porträtterar våldtäkter. De menar dock att de våldtäkter som porträtteras i media ger en väldigt begränsad insyn i alla våldtäkter som sker. Gränsdragningen för vad som är samlag och våld kan vara diffus och beroende på i vilken kontext handlingen sker. Vad händer när våldtäkten inte är en överfallsvåldtäkt utan handlar om att en partner har tjatat sig till sex? Vad händer när offret inte beter sig enligt “föreställningen om våldtäktsoffret”? Huruvida en sexuell handling kan betraktas som våld är beroende på hur handlingen har utförts, närmare bestämt om handlingen utförts under tvång, hot eller utnyttjande.

Om unga blir utsatta för sexualbrott ger samhället den utsatte en huvudidentitet, “offret” och hens andra identiteter faller bort (Nilsson, 2005). Unga män förstärker bilden av unga kvinnor som utsatta genom att fördöma våldtäktsmännen och ge sig själva rollen som beskyddare av kvinnor som utsätts för sexuellt våld (Uhnoo, 2012). Beskyddandet kan handla om att

förhindra eller stoppa en överfallsvåldtäkt eller skydda sina flickvänner mot “sliskiga” killar. Bland ungdomarna Uhnoo (2012) har intervjuat ser de unga, beskyddande männen sig själva som manliga och de unga kvinnorna känner en trygghet i beskyddandet, varvid ungdomar ges idén att män har rätt till att kontrollera kvinnors sexualitet.

Kärlek kan ses som en anledning till att inte polisanmäla fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld som utförs av en pojkvän (Uhnoo, 2012). I de intervjuer Uhnoo (2012) har utfört berättar ungdomarna att det är flickvännen som anses ha ansvaret för att avsluta ett förhållande där hon blir utsatt för våld. Istället för att våldet ses som ett strukturellt könsmaktsproblem, blir det istället den utsattes ansvar att förhindra eller få våldet att upphöra. När unga kvinnor inte polisanmäler våldet är det vanligtvis för att pojkvännens agerande inte anses vara tillräckligt allvarligt av henne för att rättfärdiga en polisanmälan. Andra faktorer till att unga kvinnor inte polisanmäler kan vara att det finns sympatikänslor för pojkvännen samt en rädsla för att pojkvännen ska hämnas. I de fallen handlar den unga kvinnans val att inte polisanmäla om rädsla; de unga kvinnorna gör då en riskbedömning att det är för otryggt för dem att polisanmäla. En anledning till att ungdomar vänder sig till vänner istället för till sina

föräldrar, andra vuxna eller myndigheter beskrivs vara att ungdomsåren handlar om att skapa en självständighet och vara mindre beroende av vuxna personer (Uhnoo, 2012).

För att fördjupa vår förståelse av fenomenet sexuellt våld bland ungdomar kommer resultatet av vår studie att analyseras med utgångpunkt i de ovan beskrivna teorierna.

Normaliseringsprocessen och viktimologiska teorier visar hur våldsamma normer upprätthålls och vilka konsekvenser det får. Utifrån ett könsperspektiv kommer vi att analysera eventuella skillnader i hur professionella beskriver att ungdomar talar om sexuella relationer samt hur de reflekterar över sexuellt våld bland ungdomar utifrån kön och könade förväntningar.

Tidigare forskning

Inledningsvis presenteras befintlig forskning inom området sexuellt våld och sexualbrott i ett vidare perspektiv vilket ger en god överblick över det valda området. För att ge en

övergripande bild kommer vi först att presentera forskning och statistik som rör sexualbrott under rubriken “Sexuellt våld och sexualbrott”. Därefter kommer vi att presentera

”Professionellas handlingsutrymme” som har betydelse för professionellas agerande i sin

yrkesroll.

Den forskning som sedan presenteras under rubrikerna “Synen samt förväntningar på män

och kvinnors sexualitet” och “Vuxna och ungdomars attityder till sexuellt våld och pornografi” är särskilt relevant för vår studie. Här redovisas samhällets förväntningar på

sexualitet utifrån heterosexuella könsroller; samt olika normer och attityder som har betydelse vid förståelsen av sexuellt våld.

Sexuellt våld och sexualbrott

Definitionen av vad som menas och räknas som sexuellt våld förändras med de normer som finns i samhället och med juridiken som finns beträffande sexuellt våld (Eidensten, 2018). Idag är definitionen av samtycke ett frivilligt deltagande i sexuella aktiviteter och lägger stor vikt vid den enskildes sexuella självbestämmande (Eidensten, 2018; Gunnarsson, 2020). Statistik visar att sexuellt våld är ett utspritt problem i samhället; undersökningar visar att det ofta är den aktuella partnern som är förövaren vid allvarliga sexualbrott och att det vid mindre allvarliga övergrepp är vanligt att förövaren är en bekant till den utsatte eller en helt okänd. När sexuellt våld förekommer är den utsatte bekant med förövaren i 75% av fallen (Nationellt Centrum för Kvinnofrid, 2020).

Sexualbrott på internet har enligt undersökningar visat sig vara relativt vanligt bland ungdomar och handlar ofta om att nakenbilder och filmer sprids utan samtycke (Eidensten, 2018). Det har uppmärksammats brister i den rättsliga processen vad avser en rättvis bedömning för den utsatte då någon har spridit nakenbilder och filmer utan den utsattes samtycke. Eidensten (2018) berättar om ett sådant fall där tingsrätten beslutade om ett skadestånd på 130.000 kr men där hovrätten sänkte skadeståndet till 25.000 kr. Hovrättens argument var att det idag är vanligt att vara öppen med sin sexualitet och därav ansåg de att spridandet av intima bilder och filmer utan samtycke inte var ett allvarligt brott. Eidensten (2018) håller inte med hovrättens resonemang och förklarar att en uthängning med bilder på internet kan leda till allvarliga konsekvenser för den utsatte. Det bör vara den enskilde som äger rätten att definiera vad den blivit utsatt för, oavsett vad utomstående parter anser om handlingen.

Den övergripande tidigare forskningen ger kunskap om att ungdomars utsatthet för sexuellt våld är stor. Våldet unga utsätts för kan vara både fysiskt och psykisk men även utspela sig via sociala plattformer på internet. Internet möjliggör att sexuellt våld tar sig nya uttryck bland ungdomar. Det har emellertid förekommit oenigheter i den rättsliga processen vad avser

sexuellt våld bland ungdomar. Ovan beskrivs en rättsprocess där tingsrätten och hovrätten bedömde brottet olika. Att rättsväsendet inte ser till offrets intresse kan skapa en känsla av otrygghet och misstro hos ungdomar. Känslan av otrygghet kan i sin tur påverka huruvida ungdomar väljer att polisanmäla händelsen eller inte.

Handlingsutrymme

Professionella inom socialt arbete besitter ett handlingsutrymme vilket kan påverka deras handlingar och bemötande av klienter. Blennberger (2016) menar att professionellas bemötande speglas av etiska personegenskaper såsom respekt för andra, att visa medkänsla och att vara saklig och uppriktig. Det finns emellertid situationer när uppriktighet och ärlighet kan skada klienten. Den enskilde kan bli djupt sårad av en ogenomtänkt uppriktighet. Dock är uppriktighet från den professionella vanligtvis nödvändig för att klienten ska förstå den professionellas bedömning. Ponnert och Svensson (2016) beskriver att handlingsutrymmet de professionella besitter är en möjlighet men kan även vara riskabelt om organisationen saknar tydliga riktlinjer. Professionella i Sverige har lagar de måste följa i sitt arbete. I de fall lagarna inte vägleder den professionella behöver de göra en egen bedömning av situationen vilket styr eventuella åtgärder. Handlingsutrymmet den professionella besitter i sin arbetsroll medför således ett stort ansvar.

Synen samt förväntningar på mäns och kvinnors sexualitet

Genom tiderna har synen på manlig och kvinnlig sexualitet förändrats. Under medeltiden ansågs kvinnans sexdrift vara starkare än mannens; kvinnan stämplades därför som ’lösaktig’. Sammantaget ansågs kvinnan vara den part som frestade mannen och inte vice versa

(Eidensten, 2018). Rollerna skiftades efter medicinska upptäckter och det var nu mannen som ansågs ha en starkare sexualdrift än kvinnan. När männen ansågs ha en starkare sexdrift låg ansvaret för deras beteenden kvar på kvinnorna. Mannens starka sexdrift och sexuella begär sågs som en förklaring till sexualbrott och det var återigen kvinnornas ansvar att inte fresta männen (Eidensten, 2018). Vidare förstärker sexualiseringen av kvinnor bilden av män som sexuella subjekt eftersom kvinnor vid objektifiering fråntas subjekt och blir ett objekt för män att se och njuta av (Åse, 2000).

Den medeltida synen på sexualitet lever kvar trots att lagar uppdaterats och förändrats; det är någonting som tydligt syns i de normer som finns idag (Eidensten, 2018). Ansvaret förs även idag över på kvinnor, framförallt när det kommer till rättegångar om sexualbrott. Fokus ligger i hur kvinnan skulle kunnat agera för att inte bli utsatt (Hassan Jansson, 2015). Forskning visar att den unga kvinnan påverkas av föreställningen av den “riktiga mannen” genom att hon blir mer passiv till följd av att vara den unge mannen till lags (Knutagård, 2016). Ungas sexualitet påverkas av samhälleliga normer, yttre faktorer påverkar i sin tur ungas personliga utveckling samt deras sexuella identitet. Normerna för hur män ska föra sig skapar farliga ideal som unga män tror att de måste uppnå för att framstå som “en riktig man”. Det är ett ideal som kan leda till ett aggressivt beteende hos den unga mannen men även till en brist på respekt för andras sexuella gränssättningar (Eidensten, 2018; Knutagård 2016).

Normer är ett ständigt inslag i samhället, att bryta mot normerna kan leda till negativa konsekvenser i gruppen oavsett om normerna som bryts är positiva eller negativa. Gruppen kan vara familjen, klassen eller kompisgänget; normbrytande leder till att normerna blir ännu tydligare inom gruppen (Åse, 2000). Normer som rör sex formar ungdomars syn på hur de förväntas se ut och hur de förväntas bete sig (Eidensten, 2018). En studie som utfördes i norra Tanzania visar hur normer styr ungdomars sexuella aktiviteter. Enligt normerna uppfattas sex som en kvinnlig resurs att utnyttja. Den uppskattning som män visar gentemot kvinnor förstärks i de fall kvinnan ger mannen en sexuell upplevelse (Wight et al., 2006). Gränsen mellan “okej sex” och sexualbrott är inte självklar för många ungdomar eftersom normerna tydligt beskriver vad en kvinna och en man förväntas göra före, under och efter sex

(Eidensten, 2018).

Forskning visar att synen på manlig och kvinnlig sexualitet skiljer sig. Kvinnor får inte i samma utsträckning som män vara sexuella eller ha “one-night stands” utan att riskera att negativa slutsatser dras om dem som personer. Unga kvinnors sexualitet formas genom förväntningarna samhället har på dem, de ska vara sexuellt passiva och värna om relationer till andra (Eidensten, 2018). Yttre faktorer såsom normer kan påverka om en kvinna ger sitt samtycke till sex. Det är vanligt bland unga att tänka att sex ingår i rollen som flickvän och att kvinnan trots ovilja bör ställa upp på sex för sin partners skull (Knutagård, 2016; Gunnarsson, 2020).

Män som har haft eller har många sexpartners blir inte lika stigmatiserade som kvinnor med samma antal sexpartners (Eidensten, 2018). Samhället ger en bild av män som mer

intresserade av sex och mer lustfyllda än kvinnor. Konsekvensen av det kan bli att mannen trots avsaknad av lust har sex med sin partner för att bekräfta sig själv som “en riktig man” (Gunnarsson, 2020). Den unga kvinnan hålls ansvarig för den unge mannens sexualitet genom att hon ska se ut på ett speciellt sätt för att väcka ett intresse hos den unge mannen. Samtidigt skuldbeläggs unga kvinnor i många fall om de utsätts för sexuellt våld; den unga kvinnan ska vara åtråvärd men inte alltför åtråvärd (Eidensten, 2018).

Vuxna och ungdomars attityder till sexuellt våld och pornografi

Forskning visar att attityden till sexuellt våld har förändrats i takt med samhällets utveckling. I ett betänkande som lämnades in 1976 ansåg författarna av betänkandet att synen på

sexualitet skulle avdramatiseras genom att sänka våldtäktsstraffen (Eidensten, 2018). Författarna menade att det var viktigt att ta hänsyn till kvinnans roll i våldtäkten genom att undersöka vad hon hade gjort eller sagt innan våldtäkten. År 1984 blev sexualbrottslagen könsneutral och först då kunde kvinnor åtalas för sexualbrott som begås mot män.

Det finns en mycket stark tendens att samhället skuldbelägger offret när det handlar om mäns våld mot kvinnor (Heberlein, 2004). Utifrån samhällets perspektiv är det enklare att beskylla offret eftersom det innebär att samhället inte behöver agera. Att se offret som den egentliga förövaren innebär att det är offret som måste förändra sitt eget beteende. Eliasson (1997) menar dock att det är samhällets ansvar att skydda kvinnor mot våld. Om staten inte ingriper tillåts intresset att dominera kvinnor i form av våld. Heberlein (2004) förklarar att det inte är

ovanligt att offret blir ifrågasatt om val av klädsel och berusningstillstånd vid tillfället av övergreppet. Heberlein skriver följande “Våldtäkt torde vara det enda brott där offret måste

bevisa att hon inte ville bli utsatt för brottet” (Heberlein, 2004, s. 140).

I litteratur från 90-talet förklaras uppkomsten till normer bero på attityder. Normer i sig vägleder människors beteende och reaktioner. Forskning visar att Sverige är väldigt

avståndstagande när det gäller våld mot kvinnor, men trots det är det vanligt att konsumera våldspornografi där kvinnor utsätts för våld (Eliasson, 1997). Svedin och Priebe (2004) håller inte med Eliasson (1997) i att attityder skapar normer och påstår i sin studie att sambandet mellan en attityd och utförandet av en handling är mer komplicerat än så. En positiv attityd till ett fenomen behöver inte med absolut säkerhet betyda att den enskilde utför handlingen. Svedin och Preibe (2004) menar att attityder är generella och att de inte alltid hänger ihop med hur den enskilde agerar eller ställer sig till en handling.

Enligt forskning finns det ett samband mellan konsumtion av pornografi och attityder till sexuella handlingar, men hur konsumtionen av pornografi påverkar män och kvinnor ser dock olika ut (Forsberg, 2006; Eliasson, 1997). Flickor uppfattar generellt pornografi som

avtändande och motbjudande, medan pojkar i samma ålder generellt upplever pornografi som upphetsande (Forsberg, 2006). Aggression mot kvinnor och en ökad sexuell okänslighet är några av effekterna våldspornografi har på män. Våldspornografi påverkar kvinnor i den form att de accepterar sin utsatthet för sexuellt våld medan män inspireras till att utöva det

(Eliasson, 1997). Eliasson (1997) problematiserar den fria tillgången till våldspornografi och förklarar att det inte är ovanligt att män talar om kvinnors njutning i att bli sexuellt kränkta. Massmedia framställer en sammantagen bild av mäns rätt att dominera kvinnor – så länge männen finner lust i att göra det.

Det är svårt att hitta personer som inte har tittat på pornografi någon gång, att det är få som inte har tittat på pornografi försvårar forskningen i hur pornografi påverkar enskildas

beteende. Å andra sidan beskriver Eidensten (2018) att det står klart att ju högre konsumtion av pornografi, desto högre är risken att den enskilde begår övergrepp mot annan. Den kunskapen är klarlagd genom en undersökning där 22 studier från sju olika länder

analyserades (Eidensten, 2018). Huruvida en person begår sexuellt våld mot någon annan utifrån inspiration från pornografi menar Adams (2000) beror på hur mottaglig en person är för pornografi. Forskningen visar dock att det som framställs i pornografin inte påverkar alla människors attityder till en handling då vissa har en högre tolerans än andra (Adams, 2000). Forskning visar dock att skuldbeläggande av ungdomar som tittar på pornografi inte är lösningen eftersom ungdomar är nyfikna och mest troligt kommer att konsumera pornografi ändå (Eidensten, 2018). Många barn introduceras till pornografi redan vid sex års ålder och det är ovanligt att de pratar med vuxna i sin omgivning om det. Därav menar Eidensten (2018) att det är viktigt att vuxna agerar och pratar med sitt barn om de skadliga normerna pornografi kan medföra. Hur pornografi förhåller sig till verkligheten och hur ungdomar tänker kring det är en av många aspekter som vuxna bör ansvara för att prata med sitt barn om.

Det råder oenigheter huruvida attityder skapar normer och hur de påverkar utförandet av en handling. Vad som framkommer i tidigare forskning är att ungdomar är en särskilt utsatt grupp för sexuellt våld. Samtidigt som det är samhällets ansvar att skydda ungdomar mot sexuellt våld framkommer det motsägelsefullt att ungas våld mot andra unga inte tas på lika stort allvar som vuxnas våld. Vad skillnaden beror på framkommer dock inte. Vad som står klart är att det finns yttre faktorer som påverkar ungdomars syn på sexuella relationer och pornografi är en av dem. Användandet av pornografi framställs som vanligt förekommande däremot finns det finnas olika attityder till pornografi bland flickor och pojkar.

Precisering av centrala begrepp

I redovisningen av de centrala begrepp som förekommer i vår studie använder vi oss av både litteratur och lagrum för en ökad förståelse. I studien utgår vi från Eidenstens (2018)

definition av sexuellt våld, det vill säga att alla sexuella handlingar som sker mot ett persons vilja är sexuellt våld. Begreppet sexualbrott kommer genomgående att användas i vår studie som ett paraplybegrepp som inkluderar: våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuella

ofredanden. Vidare kommer begreppet ungdomar och unga avse personer i åldrarna 16 till 24.

Avgränsningen av ålder har gjorts för att täcka gymnasieungdomar som söker hjälp hos sin skolkurator samt de ungdomar som söker stöd hos andra verksamheter efter avslutad gymnasieutbildning.

De lagrum som presenteras nedan är en förkortning av den lagtext som återfinns på

regeringens hemsida. För att tolka lagtexten som presenteras har enklare förklaringar hämtats från UMO (2020). Hur en brottshandling ska rubriceras är bortom vårt kunskapsfält. Det finns ett stort tolkningsutrymme i lagrummen och hur gränsdragningar görs mellan exempelvis sexuella övergrepp och våldtäkt diskuteras inte. Utöver tolkning med hjälp av UMO (2020) har viss tolkning utförts med hjälp av lagkommentarer och propositioner.

Samtycke

1 juli 2018 började den nya samtyckeslagen gälla. I prop. 2017/18:177 gavs följande förslag som sedan klubbades igenom. Den nya samtyckeslagen innebär att det är frivilligheten som ska avgöra om det är våldtäkt eller sexuellt tvång som har skett. Samtycke anses ges genom ett aktivt ja och inte genom ett passivt beteende. Samtyckeslagen fångar upp de fall där den utsatte inte vill delta i samlag men där det inte har förekommit hot eller våld och där den utsatte inte anses ha en särskild beroendeställning.

Våldtäkt

I Brottsbalken 6 kap 1 § står det att den som genomför samlag med en person som inte deltar frivilligt döms för våldtäkt. Annan sexuell handling, med hänsyn till handlingens allvar kan jämföras med samlag och därmed räknas som våldtäkt. Enligt lagrummet kan inte samtycke inhämtas enligt följande:

• deltagandet är en följd av våld, misshandel eller hot

• gärningsmannen utnyttjar personen som på grund av sömn, medvetslöshet, berusning eller annan drogpåverkan, allvarlig rädsla, kroppsskada, sjukdom eller psykisk störning inte kan ge sitt samtycke

• gärningsmannen missbrukar den enskildes beroendeställning till gärningsmannen

Samlag definieras enligt prop. 2017/18:177 som vaginalt, analt och oralt samlag. Sädesutgjutning eller inträngande krävs inte för att handlingen ska räknas som våldtäkt.

Sexuellt övergrepp

Enligt Brottsbalken 6 kap 1a § krävs de följande rekvisiten för att det ska anses vara ett sexuellt övergrepp:

• om en person sover, är full eller drogad utsätts för sexuella handlingar av någon annan • att uppvisa sexuella handlingar som onani, eller att visa sig på ett sexuellt vis för en

person som inte vill se det

• om en person inte är i en position att säga ifrån en sexuell handling på grund av sjukdom eller rädsla inte vågar säga nej

• att tvinga en person att utföra sexuella handlingar på internet

Sexuellt ofredande

Enligt Brottsbalken 6 kap. 10 § krävs de följande rekvisiten för att det ska anses vara ett sexuellt ofredande:

• sexuell beröring av ett barn under 15 år

• personen påverkar barnet (under 15 år) att medverka i en sexuell handling genom betalning. Betalningen behöver inte bestå i pengar, utan kan handla om glass, godis, alkohol etc.

• att en person blottar sig för andra på ett vis som är ägnat att väcka obehag • att genom handlande eller ord kränka en persons sexuella integritet.

Metod

I detta avsnitt behandlas valet av metod. Vad forskare väljer att använda för metod är till stor del beroende på om studien är kvalitativ eller kvantitativ. Därefter presenteras urval och tillvägagångssätt där en djupare förklaring om valet av intervjupersoner ges samt hur intervjuerna har utförts. Material kan analyseras på olika sätt och i denna studie används en innehållsanalys som först kommer att beskrivas, innehållsanalysen följs sedan av studiens tillförlitlighet. Slutligen presenteras förhållningssättet till etiska principer och hur arbetet har fördelats.

Metodval

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie. Bryman (2011) förklarar att kvalitativ forskning är tolkande till sin art där intresset ligger på hur personer tolkar och uppfattar sin sociala

verklighet. Inom kvalitativ metod kan datainsamlingen ske på olika sätt; i vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Fejes och Thornberg (2009) beskriver att det är forskningsfrågan som avgör vilken metod som är mest lämpad för studien. I vår studie är intresset professionellas perspektiv vilket motiverar användandet av kvalitativ metod. Vi efterfrågar professionellas kunskaper, erfarenheter samt deras subjektiva upplevelser vilket bäst besvaras genom intervjuer då innehållet blir mer djupgående och nyanserat jämfört med exempelvis enkäter.

Urval och tillvägagångssätt

Totalt tillfrågades tio verksamheter inom två olika kommuner för deltagande i studien, både kommunala och regionala verksamheter i norra Sverige tillfrågades. Verksamheterna som kontaktades var ungdomsmottagningar, familjerådgivning, kommunal samt regional

öppenvård, kvinnojourer samt skolor. Utifrån studiens syfte var ett krav att deltagarna arbetar med unga, samt att de i sitt arbete kan tänkas komma i kontakt med fenomenet ”sexuellt våld bland ungdomar”. Bryman (2011) benämner ett sådant urval som ett målinriktat urval och förklarar att det innebär att verksamheter som anses kunna besvara forskningsfrågorna väljs ut. Det är en vanlig urvalsmetod inom kvalitativ forskning då ett målinriktat urval skapar förutsättningar för forskare att effektivt samla in material (Bryman, 2011). Anledningen till att vi använde oss av ett målinriktat urval i vår studie var att vi, utifrån vår tidsram ämnade att på ett effektivt sätt samla in material.

Fyra verksamheter tackade nej till deltagande på grund av hög arbetsbelastning och tre verksamheter gav ingen återkoppling. Verksamheterna kontaktades i första hand via telefon och därefter via mail. På grund av hög arbetsbelastning ville en deltagare dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper skriftligt via mail, deltagaren fick då intervjuguiden mailad till sig. Svaret från denna deltagare uteblev dock, varav inget material inhämtades från den deltagaren. Efter uttryckt intresse för att delta i studien mailades ett informationsbrev ut till samtliga deltagare 2_{.Intervjupersonerna bestod av en man och två kvinnor; samtliga deltagare}

var över 30 år. Arbetserfarenheten bland deltagarna varierade mellan fyra till tretton år. Två av deltagarna har en socionomutbildning och en deltagare har utbildningar inom både medicin och psykiatri. En av deltagarna arbetar i en regional verksamhet mot våld och resterande deltagare arbetar som skolkuratorer inom kommunal verksamhet.

Semistrukturerad intervju

Material som inhämtas genom intervjuer blir nyanserat och djupgående där deltagarnas egna berättelser och erfarenheter tas tillvara på. En nackdel med intervju som metod är att

tolkningsutrymmet är stort vilket kan leda till feltolkningar av deltagares berättelser (Bryman, 2011). Semistrukturerad intervju innebär att forskaren utgår från en intervjuguide som

innehåller teman eller frågor som deltagaren ska besvara. Frågornas utformningar har skett genom en dialog mellan forskarna och i vilken ordning frågorna ställdes varierade i de olika intervjuerna.

Användandet av semistrukturerad intervju ger även utrymme för forskaren att ställa

följdfrågor som kan leda till viktiga svar (Bryman, 2011). Inför intervjuerna utformades en intervjuguide3 _{med frågor som ansågs vara relevanta för att besvara syftet med studien.}

Teman vi berörde var den professionellas erfarenheter av sexuellt våld bland ungdomar, hur

den professionella bemöter ungdomar som berättar som sexuellt våld samt hur professionella tror att yttre faktorer påverkar ungdomars syn på sexualitet. I början av intervjuerna ställdes

frågor som berörde bakgrundsinformation, här fick intervjupersonerna berätta om sin

arbetserfarenhet och utbildning. För att uppnå en förståelse i hur ungdomar talar om sexuella relationer ombads intervjupersonerna återge en fallbeskrivning. Här fick vi möjlighet att fråga upp mer specifikt hur den professionella agerade i situationen samt få en tydligare bild av vilken typ av sexuellt våld ungdomar söker stöd för. En djupare kunskap och förståelse för området kunde uppnås genom att ställa dessa frågor.

Ingen av intervjuerna liknade varandra, men alla intervjuer upplevdes som ett vanligt samtal där vi som intervjuade båda var delaktiga och flexibla i hur vi skulle närma oss frågorna i samtalet. Dynamiken var varm i mötet med intervjupersonerna; stundvis fanns det i vissa intervjuer en känsla av stelhet och en ovana att prata om ämnet sexuellt våld vilket kan ha påverkat de svar vi fick. Deltagarna fick utrymme att själva reflektera kring de olika frågorna. Intervjuerna spelades in på två lösenordskyddade telefoner för att sedan transkriberas.

Tidsåtgången för intervjuerna var 60-75 minuter.

Innehållsanalys

Det första steget i analysprocessen har varit att koda materialet, meningsbärande enheter har plockats ut som sedan har sorterats i fyra teman. Bryman (2011) skriver att en innehållsanalys är en öppen och objektiv analysmetod. Analysmetoden erbjuder ett flexibelt tillvägagångssätt och kan genomföras utan deltagares närvaro. Det insamlade materialet möjliggör sökandet efter gemensamma mönster eftersom materialet bryts ner i koder och bildar olika teman.

Analysprocessen sker genom författarnas tolkning i olika steg. Texterna som forskaren väljer ut måste vara begripliga (Fejes & Thornberg, 2009). Forskaren måste fokusera på upplevelsen av fenomenet de valt att studera och inte använda sig av material som är irrelevant. Fejes och Thornberg (2009) förklarar att de meningsbärande enheterna som valts ut sedan detaljstuderas och analyseras. Efter det ska forskaren fånga upp den explicita och implicita meningen i utsagorna. Med explicit mening menas det som uttryckligen sägs medan implicit mening behandlar det som passivt uttrycks i kroppsspråk eller underliggande meningar i det en person säger.

Materialet som samlades in var stort då intervjuerna var minst 60 minuter långa och därav transkriberades endast utvalda delar. Delarna som transkriberades ansågs vara mest relevanta för vår studie; delar i intervjuerna som inte rörde frågeställningarna exkluderades. I det

transkriberade materialet är texterna redigerade, fyllnadsord som exempelvis ”hmm”, ”aa” har tagits bort och långa tystnader har inte skrivits ut då det saknar relevans för studien. Efter transkribering av det inspelade materialet analyserades materialet i form av en

innehållsanalys. I resultatet återfinns vissa citat som börjar med ”…” vilket innebär att citatet har plockats ut i mitten av en transkriberad mening för ett mer kärnfullt citat. När tecknet ”…” används mitt i ett citat symboliserar tecknet en kortare tystnad. I resultatet kommer följande fiktiva namn användas till intervjupersonerna: Sara, Maria och Tommy

Tillförlitlighet

I kvalitativa studier finns det fyra delkriterier som ska uppfyllas för att studiens tillförlitlighet ska vara stor. Bryman (2011) skriver att de fyra delkriterierna är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera.

(Jack Vanzet, 2020) 4

Bryman (2011) skriver att alla fyra delkriterier påverkar graden av en studies tillförlitlighet. Bryman (2011) menar att kvalitativa forskare sällan strävar efter överförbarhet i sin forskning, kvalitativa forskare strävar snarare efter att producera detaljerade beskrivningar av en kontext. Sociala fenomen och företeelser är för föränderliga och bundna till situation samt kontext för att kunna överföras till samma kontext vid en senare tidpunkt (Fejes & Thornberg, 2009). Vi som författare till studien anser inte att överförbarhet är det huvudsakliga målet med vår studie. Resultatet ger en beskrivning av verkligheten utifrån tidpunkten och sammanhanget.

Vår studie ger en beskrivande bild av vad professionella möter i sitt arbete med ungdomar och målet är att bidra med kunskap inom området ”sexuellt våld bland ungdomar”. Vid tolkning av material finns det en risk för feltolkningar. För att förebygga den risken har vi kodat, kategoriserat och tematiserat det insamlade materialet tillsammans. Att två personer tolkat materialet ser vi som en styrka som påverkar studiens tillförlitlighet positivt.

Bryman (2011) förklarar att det är omöjligt med ett totalt objektivt synsätt då människors förkunskap om fenomen påverkar deras objektiva synsätt. Alla människor har fördomar vilket kan komma att påverka vilket perspektiv författaren tar sin utgångspunkt i och väljer att vinkla sin studie. I strävan efter ett objektivt synsätt, ser vi det som en fördel i att vara två författare med olika bakgrunder och erfarenheter då vi kan närma oss fenomenet från två olika perspektiv. Faktorer som kan tänkas påverka studien är att vi är två unga kvinnor, båda med erfarenheter av en bristande sexualundervisning i skolan.

Etiska ställningstaganden

I början av en studie måste forskarna ta ställning till eventuella etiska svårigheter som kan uppstå under processen (Kalman & Lövgren, 2012) och som en tumregel måste alltid nyttan överväga risken (Nygren, 2012). Att återge fallbeskrivningar är ett etiskt ställningstagande som vi har tagit hänsyn till och som vi valt att inte återberätta i resultatet då det skulle utgöra en stor risk för identifikation. I intervjuerna återger flera intervjupersoner fallbeskrivningar som anses vara så pass beskrivande och lätta att härleda till specifika personer. Trots en avidentifiering av fallbeskrivningarna väger risken att röja den utsattes eller den

professionellas identitet tyngre än nyttan.

Vid genomförandet av studien har vi förhållit oss till informations- och samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Det beskriver Vetenskapsrådet (2002) är de fyra etiska principerna som en forskningsstudie ska uppfylla. Personerna som deltog i vår studie fick genom informationsbrevet information om villkoren för deras medverkan. Inledningsvis i intervjuerna fick de sedan mer detaljerad information om vad syftet med vår studie var. Deltagarna informerades om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien utan ytterligare förklaring. Detta framgick tydligt i informationsbrevet som vi skickade ut.

Samtycke hämtades genom att deltagarna, efter att de tagit del av informationsbrevet, tackade ja till deltagande i studien via mail. För att säkerställa samtycket frågade vi deltagaren innan intervjun startade om hen hade läst informationsbrevet och förstod innehållet.

Vetenskapsrådet (2002) förklarar att konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter och annan känslig information måste hanteras konfidentiellt. Vid presentationen av resultatet har deltagarna avidentifierats. Det ligger på forskarens ansvar att materialet hanteras på ett sätt som garanterar att ingen obehörig kan ta del av det. Materialet som vi har samlat in har hela tiden skyddats från obehörigas åtkomst. Vi har även beaktat principen om nyttjandekravet då det insamlade materialet endast har använts i forskningsändamål och för att kunna genomföra den här studien.

Litteratursökning

Den forskning som presenteras i kunskapsöversikten är hämtad från databaserna Diva-portal, samt SocINDEX. Vi har även använt oss av Umeå Universitetsbiblioteks hemsida där vi har fokuserat sökandet på vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed för att säkerställa att artiklarna blivit granskade av någon annan. För att beskriva sexuellt våld och teorier kopplat till våld i nära relation har vi använt oss av litteratur från Skellefteå Campus bibliotek. Vi har även använt oss av rapporter från Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten,

Nationellt centrum för kvinnofrid, Vetenskapsrådet samt Folkhälsomyndigheten. De lagrum, propositioner samt lagkommentarer som används i texten är hämtade från Regeringens hemsida.

Vi har främst använt oss av nationell forskning som är relevant för vår studie. Vi har inte i samma utsträckning använt oss av internationell forskning. Detta eftersom internationell forskning om det valda området inte är lika relevant utifrån att vår studie har sin utgångspunkt i en svensk kontext.

Sökord vi använt oss av både fristående och i kombination med varandra är:

*Sexuellt våld *Sexualitet *Pornografi *Professionella *Ungdomar *Youth *Sexual Violence *Pornography *Normer *Sexuella relationer *Sex *Sexualundervisning *Viktimologi *Kön *Gender *Normalisering *Våld *Handlingsutrymme *Socialkonstruktivism

Metoddiskussion

Vi är medvetna om att intervjuandet av professionella i vår studie endast möjliggör kunskap om vad professionella berättar och beskriver om unga. Vi får kunskap om hur de

professionella beskriver mötet med unga, men eftersom vi inte observerar själva mötet mellan professionella och unga kan vi inte få kunskap om det. Samma gäller ungas syn på sexuella relationer och sexuellt våld. I vår studie får vi kunskap om hur de professionella beskriver ungas syn.

Intresset i vår studie är professionellas perspektiv vilket motiverar att intervjua

yrkesverksamma. Att intervjua professionella utgör i vårt arbete en sekundärkälla, det är de professionella som uttalar sig om ungas syn på sexuella relationer och sexuellt våld.

Primärkällan i detta fall hade varit att intervjua ungdomar. Att använda sekundärkällor i vårt arbete medför ett mer objektivt perspektiv då professionella ska ha ett objektivt

förhållningssätt i sin yrkesroll. Vi föreställer oss att vi hade fått annorlunda svar om vi hade intervjuat unga då de lever under normer som vuxna inte har egen erfarenhet av. Att intervjua sekundärkällor i vår studie kan ses både som en för- och nackdel. Fördelen består i att vi som forskare får en mer sammantagen bild av fenomenet sexuellt våld bland unga. Vi föreställer oss att unga hade gett oss en mer varierad bild av fenomenet, då de kan besitta olika

erfarenheter och attityder till sexuellt våld. Kunskapen som genereras genom användandet av sekundärkällor är en yttre synvinkel på fenomenet som vi intresserar oss för. Att intervjua professionella innebär även att vi kan få kunskap om hur normerna har förändrats i enlighet med tidigare forskning, vilket är något som vi föreställer oss att unga inte har en lika stor

professionellas perspektiv anser vi inte att studiens trovärdighet blir lägre genom användandet av sekundärkällor. Nackdelen med användandet av sekundärkällor i vårt arbete är, som skrivet ovan, att ungas syn på sexuella relationer och sexuellt våld är beskrivet utifrån professionellas perspektiv, inte av ungdomar själva.

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi suttit både på enskilt håll, men även gemensamt. För att arbeta tidseffektivt på var sitt håll har vi till viss del delat upp arbetet. Trots att vi har delat upp vissa delar av arbetet anser vi båda att vi är lika ansvariga för texten som helhet då vi tillsammans har fört en dialog genomgående under arbetet och färdigställt de olika avsnitten tillsammans. Arbetsfördelningen för transkriberingarna av intervjuerna har delats upp på ett rättvist sätt då det är ett tidskrävande arbete. Vi båda var samtalsledare under intervjuerna där vi turades om att ställa frågor och följdfrågor till deltagaren.

Resultat och analys

I detta avsnitt presenterar vi resultatet och analysen av det bearbetade materialet som kommer att presenteras under fyra olika teman; Kunskapen ungdomar får om sexuella relationer,

pornografis skadliga konsekvenser, professionellas handlingsutrymme, och faktorer som påverkar ungdomars handlingar.

I det första temat: kunskapen ungdomar får om sexuella relationer visar vi vikten av en god och tidig sexualundervisning samt konsekvenserna av okunskap bland ungdomar. I det andra temat: pornografis skadliga konsekvenser redovisar vi professionellas erfarenheter av

pornografins skadliga konsekvenser och normer de möter hos ungdomar. I det tredje temat:

professionellas handlingsutrymme diskuterar vi hur den professionella agerar och bemöter

ungdomar i sin yrkesroll. Bortsett från pornografin finns det andra yttre faktorer som vi berör i tema fyra: Faktorer som påverkar ungdomars handlingar. Under detta avsnitt presenterar vi faktorer som sociala medier och vuxnas påverkan på ungdomars syn på sexualitet.

Kunskapen ungdomar får om sexuella relationer

Genomgående i intervjuerna talar intervjupersonerna om vikten av en god sexualundervisning i skolorna; föreställningen de har är att sexualundervisningen för ungdomar idag är

undermålig. Tommy och Maria som arbetar inom olika gymnasieskolor förklarar att sexualundervisningen till största del berör biologiska perspektiv, men exakt hur sexualundervisningen ser ut för ungdomar idag är Tommy och Maria inte insatta i. Något som påverkar hur sexualundervisningens innehåll och utformning ser ut anges av intervjupersonerna bero på vilken lärare eleverna har; intervjupersonerna står enade och menar att det talas allt för lite om sex- och samlevnad i skolorna och att det är ett ämne som bör lyftas betydligt mer och i tidigare åldrar än vad som görs idag. Ibland erbjuds elever så kallade “temadagar” där ämnen som sexuellt våld diskuteras. Både Tommy och Maria är positivt inställda till temadagarna och uttrycker en önskan om att eleverna borde erbjudas fler temadagar. Sara som arbetar inom en regional verksamhet beskriver nedan vad ungdomar berättar för henne angående den existerande sexualundervisningen i skolan:

Många beskriver ju också att sexualundervisningen är helt obefintlig, alltså det är några timmar med obekväma lärare som inte riktigt vet hur man ska “prata om det man ska prata om” så att säga, och få det överstökat. (Sara)

Citatet ger bilden av att lärare som ansvarar för sexualundervisningen är dåligt förberedda och känner sig obekväma i rollen. De beskriver en situation som inte ger de bästa

förutsättningarna för att inhämta ny kunskap eller för att föra en dialog om sexualitet och normer. I intervjuerna framkommer det att samtliga intervjupersoner anser att sex-och samlevnadsutbildning är oerhört viktig för elever; vad intervjupersonerna däremot uppger är att den inte är tillräcklig i dagsläget.

2019 gjorde två forskare en pilotstudie där de observerade sexualundervisningen på olika skolor under sju månader. I studien beskriver forskarna att det finns en primär och en sekundär sexualundervisning. Den primära, grundläggande kunskapen elever får är

undervisning om biologiska funktioner som reproduktionsorganen, menstruationscykeln, och könssjukdomar. Den sekundära utbildningen avser diskussionen om teman som kärlek, ära, våld, relationer och grooming (Bengtsson & Bolander, 2019). Tidigare forskning visar att elever efterfrågar en sekundär sexualundervisning där frågor utan självklara svar får stå i fokus, som exempelvis diskussioner om normer och HBTQ-frågor (Arvola Orlander & Planting-Bergloo, 2019). Även om sexualundervisningen inte nödvändigtvis beskrivs som dålig av intervjupersonerna beskriver de i intervjuerna att det talas för lite om det som Bengtsson och Bolander (2019) kallar för den sekundära sexualundervisningen.

Sexualundervisningen är enligt samtliga intervjupersoner inte prioriterad i skolan, Maria berättar att fristående sexualundervisning tar tid från andra ordinarie lektioner vilket inte alltid är möjligt eller uppskattat av lärarna. Det framkommer tydligt att intervjupersonerna anser att unga idag inte får den kunskap de behöver om sexuella relationer; vilket drabbar både unga kvinnor och män negativt när det kommer till förståelsen av en sund sexuell relation. Tommy beskriver följande:

Jag träffar killar som är jätteledsna för att de blir anklagade för våldtäkt. De förstår inte vad de har gjort, dom berättar att ”vi hade ju sex och sen vart det våldtäkt” och dom förstår ingenting… du pratar inte om de faktiska sakerna man vill veta i sexualkunskapen för att det blir lite jobbigt och lite obehagligt. Men man måste prata om strypsex och man måste prata om ”hur gör man, vad är rätt och vad vill den andra, vad vill jag?” och jag vet inte hur mycket man går in på det idag så jag tror att du får de mesta från internet. (Tommy)

Citatet kan tolkas som att den kunskap ungdomar får genom den existerande

sexualundervisningen inte ger dem verktyg att ifrågasätta pornografin som beskrivs vara en stor del i vad ungdomar lär sig om sex. Intervjupersonerna menar att sexuellt våld och sexuella relationer diskuteras i skolorna idag, men inte i den utsträckning som behövs för att ungdomar ska få den huvudsakliga sexualundervisningen från skolan och inte från

pornografin. Då pornografin utpekas som den huvudsakliga ’sexualundervisningen’ kan det leda till att unga tar inspiration i de våldshandlingar som visas i pornografin (Forsberg, 2006; Eliasson, 1997).

Lärarens bekvämlighet i att tala om sex- och samlevnad beskrivs ha en stor betydelse för i vilken omfattning eleverna får kunskap om den sekundära sexualundervisningen. Unga män riskerar att utsätta unga kvinnor för sexuellt våld utan någon kunskap om att handlingarna är av brottslig karaktär. Sexualundervisningen är knapphändig vilket kan det leda till okunskap i vad som är sexuellt våld och betydelsen av ett uttryckt samtycke. Att unga män riskerar att utsätta unga kvinnor för sexuellt våld kan ha en förankring i det som tidigare forskning beskriver angående olika inställningar till pornografi. Unga män upplever pornografi som upphetsande medan unga kvinnor generellt uppfattar pornografin som avtändande (Forsberg, 2006), vilket kan tolkas som att de unga männen konsumerar mer pornografi än de unga

kvinnorna och därför inspireras mer av pornografin som idag genomsyras av våld (Ericson, 2005).

Pornografins skadliga konsekvenser

Intervjupersonerna menar att pornografin skapar farliga normer och föreställningar vilket de menar kan leda till våldsamma handlingar under sex (Eliasson, 1997). I sexuella relationer där sexuellt våld förekommer berättar intervjupersonerna att det främst är unga kvinnor som utsätts för våldet medan unga män är förövarna. I de fall där den unga mannen däremot tvingas utföra våldsamma handlingar utifrån den unga kvinnans önskan, kan en del av våldet ses som riktat mot den unga mannen då han tvingas utföra våldsamma handlingar mot sin vilja. Genomgående i alla intervjuer reflekterar intervjupersonerna över pornografins roll och vilka förväntningar pornografin ställer på unga kvinnor och unga män. Maria och Tommy berättar följande:

Det blir ju sådant stort glapp om tjejen inte ha sett alla dom där filmerna som killen har full koll på, och killen tror väl att det ska vara så även om tjejen skriker och säger nej… Så det hör till spelet och det är ju inte det som är okej. (Maria)

…det är lite den bilden dom får, att du ska testa andra saker hela tiden. Ja, jag tror att det är porren som formar det, att du ska göra lite grann som i en porrfilm. Testa samma sak som dom gör, det är ingen som berättar att det är som en barbie film - det är fantasy. Det är på låtsas. (Tommy)

Hur pornografin framställer sexuella relationer går inte att överföra till verkligheten vilket ungdomar kanske inte alltid förstår. Detta då de inte är fullt utvecklade i samband med att sexualiteten utvecklas och utforskas vilket är något som en intervjuperson reflekterar över. Forskning visar att ungdomar är särskilt sårbara för det pornografin framställer eftersom de är i en kritisk fas i utvecklandet av sin sexualitet (Hesse & Pedersen, 2017) och är mycket mottagliga för intryck av yttre faktorer.

Intervjupersonerna beskriver situationer där ett “nej” ibland inte har någon betydelse i en sexuell relation eftersom pornografin ofta framställer sex som att samtycke inte krävs; ett “nej” beskrivs snarare av Maria och Tommy som en del av det sexuella spelet. Gränsen för vad som känns bra i en sexuell relation suddas ut, framför allt för de unga kvinnorna eftersom pornografin skapar föreställningar om vad som förväntas av dem sexuellt (Svensson Flood, 2020). I och med att pornografin är lättillgänglig menar intervjupersonerna att ungdomar introduceras till pornografi i allt lägre åldrar vilket ger dem en felaktig bild av hur en sexuell relation ska se ut. Tommy berättar:

Man får inte lära sig vad som är vad…så att man kanske förutsätter att strypsex är det som ska vara och så kan du ju lika gärna bli anmäld för misshandel och våldtäkt, det är ju sådär… (Tommy)

Könsnormer är en viktig aspekt för att förstå konsumtionen av pornografi. Unga män beskrivs konsumera pornografi i högre utsträckning än unga kvinnor (Forsberg, 2006). De typiska könsnormerna unga män ska förhålla sig till i en sexuell relation är att de ska vara starka, dominanta och säkra (Gunnarsson, 2020; Eidensten, 2018). Vidare kan könsnormerna leda till att de unga männen inte frågar sin partner om vad som är okej under sex då det kan upplevas som omanligt att inte automatiskt veta det. Våldsamma handlingar kan dock anses vara mer accepterat i de fall båda parter samtycker till handlingen; i de fallen krävs en bra

kommunikation mellan parterna.

Ny forskning indikerar att det kan finnas en koppling mellan sexmissbruk och hormonet oxytocin (Boström et al., 2020), ur ett medicinskt perspektiv kan en hög konsumtion av pornografi jämställas med ett missbruk. En hög konsumtion av pornografi ger höga dopamin- och oxytocinpåslag i hjärnan och att sluta konsumera pornografi kan enligt Sara ge

abstinensliknande symptom. Alla intervjupersonerna beskriver att pornografin inte ser ut som den gjorde förr och menar att den har blivit mycket grövre, våldsammare och betydligt mer lättillgänglig än pornografin som fanns när de själva växte upp. Sara beskriver:

Sen så vet vi ju, om man tittar på exempelvis pornografin, det är ju så att när man tittar på sådana saker så händer någonting med hjärnan och det är dopaminpåslag och diverse. Vilket gör att: ska du få samma kick och samma känsla så behöver du grövre och grövre och grövre saker. Och snart kan man ju tänka att det finns inget grövre. Det är någonting som händer och vad händer med många av våra unga killar som växer upp med pornografin som sexualundervisning? (Sara) Förutom att pornografin skapar orimliga förväntningar och våldsamma normer för sex, kan det leda till fysiska svårigheter när ungdomar inleder en sexuell relation med någon. När kroppen och hjärnan inte längre reagerar med njutning av icke-våldsamt sex utan behöver grövre och grövre pornografi (Daneback, Ševčíková & Ježek, 2018) kan det vara svårt att bibehålla en sund relation med en annan person. Pornografin kan även skapa orealistiska förväntningar på vad kroppen ska klara av, vilket kan leda till fysiska skador och smärtor under och efter sex. Förväntningarna kan orsaka att ungdomar tänker och förväntar sig att sex ska göra ont och att smärtsamt sex är en naturlig del i en sexuell relation (Svensson Flood, 2020). Sara beskriver att det inte är ovanligt att unga kvinnor berättar om sina fysiska skador i underlivet; här förmedlar samtliga intervjupersoner att de unga kvinnorna berättar om

skadorna på ett oberört sätt där smärtan ses som normal vilket väcker frågor om våldets normalisering. Sara uttrycker följande:

Jag tänker att många kvinnor har inställningen att “jag måste göra dom här sakerna för annars kommer han gå till någon annan”. Man tänker att man ska vara undergiven och ställa upp även om det gör ont. Man tänker att det finns inget konstigt med att ha väldigt ont eller blöda efteråt, att det är inte konstigt på något sätt. Men jag tänker att om man skulle fundera kring unga killars inställning så är de ju naturligtvis också präglade efter det som finns i pornografin och det är ju att de ska göra dom här sakerna. (Sara)

Intervjupersonerna berättar att sexuellt våld förekommer både mot unga kvinnor och män. När de däremot ombads att berätta om ett exempel på sexuellt våld bland ungdomar de