• No results found

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Nils Sylwan SBN/2008:1222

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Nils Sylwan SBN/2008:1222"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stadsbyggnadsförvaltningen

Nils Sylwan 2009-04-22 SBN/2008:1222

Samrådshandling

Planbeskrivning

Kv Krossen, idrottsområde

inom stadsdelen Järva, upprättad i april 2009

Handlingar

Utöver denna planbeskrivning hör till förslaget:

• plankarta med bestämmelser

• genomförandebeskrivning

Program ersätts av fördjupad översiktsplan för Västerjärva och Ulriksdalsfältet.

Planens syfte och huvuddrag

Detaljplanens syfte är att i samband med planläggning av en idrottsplats i Järvasta- den pröva hur platsen kan utnyttjas optimalt i skapandet av ett ”sportkluster” i norra delen av Solna. Förutom en fotbollsplan bör det finnas möjlighet att placera även en tennishall och en enkel multihall inom området. Byggnaderna kommer om de place- ras längs järnvägen att fungera som bullerskydd mot järnvägen. Till fördel också för kommande bostadsexploatering i angränsande områden.

Bakgrund

I juni 2004 antog kommunstyrelsen en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Väster- järva och Ulriksdalsfältet. I den norra delen av planområdet, intill järnvägen, redo- visas ett område för idrott. Inom området finns idag en stenkrossanläggning och en betongstation med tidsbegränsat lov. Enligt FÖP:en ska bullerskärmar uppföras vid idrottsområdet för att skydda det från järnvägsbuller.

I samband med att FÖP:en antogs tecknades även en principöverenskommelse med exploatören. Av överenskommelsen framgår att exploatören ska bekosta en idrotts- plats och bullerskydd till denna. Idrottsanläggningen innefattade en konstgräsplan, omklädningsutrymmen, parkering, lek och rekreationsyta.

(2)

Plandata

Området ligger i norra delen av Solna och avgränsas i söder av Gunnarbovägen och i nordost av norr stambanan. Området utgörs av del av fastigheten Järva 2:16 och är ca 3,3 ha stort.

Tidigare ställningstaganden

Översiktsplan

Enligt Solnas översiktsplan ÖP 2006, antagen i maj 2006, ska den fördjupade över- siktsplanen för Västerjärva och Ulriksdalsfältet (se nedan) ligga till grund för etapputbyggnaden av de två delområdena.

Fördjupad översiktsplan

Enlig fördjupad översiktsplan för Västerjärva och Ulriksdalsfältet, antagen av Solna kommunfullmäktige i juni 2004, anges om det aktuella området:

Illustration till fördjupad översiktsplan Plankarta till fördjupad översiktsplan Planområde

Planområde Planområde

(3)

Ett område för idrott föreslås strax väster om järnvägen i nära anslutning till den befintliga tunneln under järnvägen. Området är utsatt för buller från järnvägen och en skärmning föreslås intill järnvägsspåren. Placeringen av idrottsplatsen innebär att den blir attraktivt för både boende på Västerjärva, Ulriksdalsfältet och Frösundaom- rådet, samtidigt som den har bra förbindelse med de stora grönområdena på Järvafäl- tet.

Igelbäckens naturreservat

Området gränsar i nordväst mot Igelbäckens naturreservat, som i Solna bildades 2005 (motsvarande i Sundbyberg 2004 och Stockholm 2006). Igelbäckens dalgång ingår i Järvakilen. Järvakilen är viktig för att bevara den biologiska mångfalden i storstadens parker och grönområden, inte minst i nationalstadsparken. Den är också mycket värdefull för friluftsliv och rekreation. Fastighetsgräns och naturreservats- gräns överensstämmer och ligger till grund för planens avgränsning.

Detaljplaner

Kartan visar de områden som är planlagda, d v s de områden som har en röd begränsningslinje. Detalj- planerna följer den fördju- pade översiktsplanens riktlinjer

Program för detaljplan

Den fördjupade översiktsplanen är så tydlig att den kan ersätta programskedet i de- taljplanen.

Miljöprogram

Solna Stads miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige i maj 2000, ska ligga till grund för både externa och intern verksamhet. De uppsatta målen ska så långt som möjligt implementeras i plan- och byggprojekt.

Dagvattenstrategi

Av målen i Solnas dagvattenstrategi 2002 är följande relevanta för planområdet:

Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration och ska vara så rent att det inte ger negativ inverkan på levande organismer.

Dagvatten tas omhand så nära källan som möjligt.

Förutsättningar och förändringar

Natur

Inom planområdet finns ingen vegetation som bör bevaras, marken är i huvudsak ianspråktagen för upplag av krossmaterial m m. Avgränsningen av planen mot nord-

Planområde

(4)

väst ska ta hänsyn till skogsbryn och växtlighet inom det blivande grönområdet (na- turreservatet), särskilt som det är en viktig förbindelselänk för friluftslivet norrut till Igelbäckens naturreservat och Överjärva gård (se illustrationen till den fördjupade översiktsplanen ovan). Gångvägen norrut genom detta område ligger inom naturre- servatet utanför planområdet. Ytterligare en gångväg kommer behövas för att ansluta till bron som leder över järnvägen till Överjärva gård, vilket inte behandlas i denna detaljplan. Plangränsen har förlagts i fastighetsgräns/naturreservatsgräns med förbud mot bebyggelse fem meter innanför gränsen.

En allmän bedömning och geotekniska undersökningar i samband med studier av förorenad mark tyder på marken består av lera med möjlig inblandning av silt upp- fylld med fyllnadsmassor. Marken bedöms vara lämplig för den typ av bebyggelse som planeras, varför geotekniska undersökningar kan göras vid bygganmälan.

Fornlämningar

Väster om området mellan befintlig kraftledning och körvägen längs krossområdet finns ett gravfält Raä 10 med ett tiotal stensättningar. Gravfältet ligger inom naturre- servatsområdet.

Bebyggelse och anläggningar

Området ska rymma dels byggnader för idrottsverksamhet och dels utomhusplaner. I första hand kommer området inrymma anläggningarna 1, 3 och 4.

Kultur- och fritidsförvaltningen totala önskemål om anläggningar inom området är:

Utomhusplaner

1. Fotbollsplan 11-manna 2. Fotbollsplan 7-manna

Idrottsbyggnader

3. Tennishall - Lika befintlig vid Råstasjön med 8 banor ca 150 x 38 m 4. Sporthall - Spelyta 44 x 22 m

5. Fotbollshall/Multihall - Spelyta 48 x 70 m

Detaljplanen kommer inte att reglera var dessa byggnader och planer kan inrymmas inom planområdet. Illustrationen nedan visar ett möjligt sätt att placera anläggning- arna. Den visar också att det kan vara svårt eller omöjligt att rymma kultur- och fri- tidsförvaltningens alla önskade anläggningar inom området.

(5)

Illustrationsplan som visar ett möjligt sätt att placera fotbollsplan och byggnader inom planområdet

Tillgänglighet

Den relativt plana marken ger goda förutsättningar för att göra anläggningarna till- gängliga för rörelsehindrade m fl.

Byggnadskultur och gestaltning

Byggnaderna inom området kommer att exponeras i landskapet. Dels är området en del av den nya stadsdelen och dels exponeras byggnaderna mot området mot Över- järva och framtida friluftsverksamheter på östra sidan. Den stora skalan hos framför allt en tennishall ställer därför krav på en god gestaltning av byggnaderna.

Gator och trafik

Området avgränsas i sydväst av Gunnarbovägen, som också utgör tillfart till områ- det. Gunnarbovägen är inte planlagd men ingår i den fördjupade översiktsplanen bl a som en bussgata och en gång- och cykelförbindelse.

I föreliggande plan planläggs inte Gunnarbovägen, men för att kunna avgränsa om- rådet föreslås en sektion:

• vägbana 7 meter för att möjliggöra busstrafik

• gång- och cykelbana 4 meter på norra sidan och mellan vägen och gc-banan

• ett 2 meter brett område för träd, d v s totalt 13 meter.

På södra sidan föreslås ingen trädrad eftersom gatan där gränsar mot naturområde.

Gatan är i dag ca 7 meter bred och den nya gatan föreslås bli förlagd i samma läge

(6)

som i dag och att diket på södra sidan i stort bevaras.

Gång- och cykeltrafik

Området passeras av ovan nämnda gång- och cykelstråk som förbinder norra delen av Västerjärva inklusive mer regionala stråk mot Kista m m och bebyggelsen i Ul- riksdal samt pendeltågsstationen. Väster om området planeras enligt den fördjupade översiktsplanen ett gångstråk mot den nybyggda gångbron, ekodukten, över järn- vägsspåren mot Överjärva gård och vidare mot gångbron över E4 i riktning mot Ul- riksdals slott och nationalstadsparken. Vid avgränsningen västerut ska alltså hänsyn tas till sträckningen av detta gångstråk.

Kollektivtrafik

Då området är utbyggt med bostäder är avsikten att Gunnarbovägen ska trafikeras med buss. För närvarande är Ulriksdals pendeltågsstation närmaste kollektivtrafik på ca 500 – 600 meters avstånd.

Parkering

Parkeringen föreslås bli delad mellan den befintliga parkeringen på södra sidan Gunnarbovägen, utanför planområdet, och parkering inom området, eftersom ytorna inom planområdet är begränsade i förhållande till det föreslagna programmet. Par- keringen bör söder om Gunnarbovägen utformas för att passa in i skogsområdet som enligt den fördjupade översiktsplanen annars i sin helhet ska planläggas som natur- mark. En del av parkeringen ska ges ett dränerande underlag, armerat gräs eller lik- nande. Denna parkering kan också delvis försörja det rörliga friluftslivet i Igelbäck- ens naturreservat. Den bör planläggas i samband att hela grönområdet planläggs och då behovet av parkering är mer klarlagt.

Infart till banområdet

Genom området finns en infart till banområdet. Denna ska säkerställas genom servi- tut.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

Då bostadsområdena byggs ut enligt den fördjupade översiktsplanen kommer vatten- och avloppsledningar att passera planområdet i Gunnarbovägen.

Dagvatten

Dagvatten ska i största möjliga mån tas om hand lokalt. Genom bebyggelsen hård- görs stora ytor, vilket även idrottsplanerna kan bidra till beroende på den tekniska utformningen. Det betyder att åtgärder för att fördröja dagvattnet bör vidtas. Detta kan ske i form av gröna tak (sedum t ex) och/eller fördröjningsmagasin innan vattnet släpps ut i dike. Diket bör ges en attraktiv och för vattenrening lämplig utformning som passar in i naturmiljön och gatans utformning. Detta ska studeras mer i detalj inför nästa skede av planläggningen. Parkeringen utanför planområdet ska utformas med fördröjningsmagasin så att föroreningar inte kommer ut i diket.

Värme

Norrenergi anser att det ser gynnsamt ut att försörja idrottsanläggningen med fjärr- värme eftersom Järvastaden inom några år kommer att bebygga fastigheter, enligt den fördjupade översiktsplanen, i anslutning till idrottsanläggningen.

(7)

Konsekvenser för miljön

Behovsbedömning

När detaljplaner upprättas ska kommunen ta ställning till om en miljöbedömning krävs eller inte, en så kallad behovsbedömning. En miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fal- let ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt miljöbalken.

Förslaget innebär att idrottsområdet kommer att ligga i anslutning till norra stamba- nan med en betydande tågtrafik och transporter av farligt gods. I väster gränsar om- rådet mot en 220 KV kraftledning. Förvaltningen bedömer att de störningar och ris- ker som föreligger p g a dessa omständigheter kan hanteras i planarbetet, genom bullerplank, skyddsavstånd m m, så att någon betydande miljöpåverkan inte uppstår.

Någon miljöbedömning och MKB krävs därför inte. De relevanta miljöfrågorna kommer att belysas i det fortsatta planarbetet

Buller

Bullerkartläggningen, som redovisas nedan, visar att området är utsatt för bullerni- våer mellan 60 och 70 dB(A) från järnvägen. Området bör därför bullerskyddas med bullervall/plank eller genom att bebyggelsen förläggs så att den fungerar som buller- skydd kompletterat med bullerplank där det behövs.

Bullerkartläggning 2008, Tyréns, Solna stad

Det finns inga riktvärden just för idrottsplatser/idrottshallar när det gäller trafikbul- ler. Det som finns gäller bostäder, undervisningslokaler, arbetslokaler, rekreations- områden samt frilufsområden. Här föreslås att det värde som ska uppnås utomhus ska var 60 dBA, vilket är detsamma som utomhus i ett befintligt bostadsområde (utom på uteplats vilket är 55 dBA). Detta är högre än i ”rekreationsområde i tätort”

– 55 dBA, vilket kan motiveras med att behoven på en idrottsplats är ganska likt ett bostadsområde medan ett rekreationsområde i högre grad bygger på avkoppling och tystnad.

Eftersom en avsevärd del av bullerskyddet kan komma att utgöras av byggnad/er är det inte lämpligt att låsa fast den exakta utsträckningen och utformningen av buller- skyddet i planskedet. Därför anges på plankartan ett område där bullerskydd ska anordnas och en maximal bullernivå inom idrottsområdet. Finns byggnad i anslut-

(8)

ning till detta område kan byggnaden ersätta annat bullerskydd. I de lägen där en skyddsvall byggs enligt nedan kan denna helt eller delvis ersätta bullerskydd i form av t ex bullerplank.

Vibrationer från järnvägen

Det finns risk för att järnvägstrafiken orsakar vibrationer inom området genom att marken till stor del består av lera. Vibrationer kan påverka människor och byggna- der. Ganska höga värden krävs dock för att människor ska känna obehag. De bygg- nader som ska uppföras har en utformning och användning som medför att de inte är så känsliga för vibrationer. Vibrationsnivåerna och eventuella åtgärder bör därför utredas vid bygganmälan.

Luftföroreningar

Miljökvalitetsnormer (MKN) för luft bedöms ej komma att överskridas inom plan- området eftersom området ligger relativt långt från E4 som utgör den främsta för- oreningskällan.

Farligt gods och olyckor på järnvägen

Järnvägen med pendeltåg, fjärrtåg och godståg passerar genom planområdet.

ÖP 2006 anger, om risk och säkerhet, att järnvägen är primär transportväg för farligt gods. I länsstyrelsens rapport angående ny bebyggelse intill järnvägar med transpor- ter av farligt gods anges att risksituationen skall bedömas om exploatering planeras inom 100 meter från järnvägar.

I planen föreslås ett närmaste avstånd på 15 meter, från spårmitt av närmaste spår till bebyggelse. Förvaltningen bedömer att detta avstånd är tillräckligt för att uppfylla krav på elsäkerhet och risk vid transporter av farligt gods och urspårningar. Det kor- ta avståndet motiveras av att det i planen föreslås att en skyddsvall anläggs längs gränsen mot järnvägen i den södra delen av området. Skyddsvallen görs förslagsvis ca 2 meter hög i den södra delen av området och kan minskas mot norr. Vallen kan bli en del i en landskapsplanering av området och planteras med buskar och träd.

Den typ av lokaler som föreslås är avsedda att användas för träning och kommer inte att byggas med åskådarläktare och liknande. Detta gör att lokalerna inte kommer att vara personintensiva utan delvis kan jämföras med lokaler som lager och parker- ingshus. Detta gör att risken minskar jämfört med om byggnaderna skulle användas som t ex bostäder eller kontor.

I norra delen av området är behovet av skyddsvall mindre eller obefintligt eftersom det närmsta spåret går ner i skärning för att norr om området gå in i en tunnel under spårområdet. En precisering av skyddsvallens utformning och utsträckning ska ske till utställningsskedet.

Ett stängsel för att förhindra att obehöriga (barn m fl) rör sig över spårområdet ska uppföras. Denna funktion kan eventuellt delvis samordnas med ett bullerskydd.

Förorenad mark

Området finns med i stadens översiktsplan som ett område med förorenad mark.

NCC har använt området för krossverksamhet m m sedan 1950-talet. I huvudsak har dessa verksamheter pågått i ett område väster om planområdet, se bild nedan, medan planområdet har tagits i anspråk senar och i huvudsak använts för upplag av massor.

(9)

En avveckling av verk- samheten i det västra området pågår och ett miljöärende har därför startats av kommunens miljö- och hälsoskydds- förvaltning. Undersök- ning av ett begränsat område strax utanför planområdet i sydöstra hörnet av det västra området pågår och det har visat spår av alkyl- bensen och tetraklore- ten.

Kommunen bedömer att den uppfyllda marken inom planområdet inte innehåller markföroreningar över gällande gränsvärden i det utfyllda ytskiktet, och därför går att använda för avsett ändamål utan ytterligare åtgärder. I samband med bygglov för idrottsanläggningarna och eventuella marklov för att förändra markhöjden ska kommunen dock bevaka att ytterligare markundersökningar görs, t ex om det visar sig att det finns behov av större förändringar av marknivåer som kan innebära att man kommer ner till underliggande mark där föroreningsnivån kan vara större.

Elsäkerhet

Enligt starkströmsföreskrifterna får en högspänningsledning inte vara framdragen över eller i farlig närhet av bl a idrottsplatser. Huvudregeln är att det horisontella avståndet skall vara minst 20 m mellan områdets närmaste gräns och högspännings- ledningen. För parkeringsplatser gäller att det horisontella avståndet mellan ledning- en och parkeringsplatsensnärmaste ytterkant skall vara minst 10 m vid högre spän- ning än 55 kV. Tidpunkten då kraftledningen tas bort är inte bestämd. Elsäkerheten regleras därför i planen med bestämmelser som anger att bollplaner eller andra id- rottsanläggningar inte får förläggas närmare kraftledning än 20 meter och parkering 10 meter. Det innebär att om/när ledningen tas bort kan bollplaner och parkering förläggas utan hänsyn till denna planbestämmelse.

Administrativa frågor

Planens genomförandetid är 5 år från det att planen vunnit laga kraft. Övriga admi- nistrativa frågor behandlas i genomförandebeskrivningen.

Medverkande tjänsteman

Brita Lindqvist, stadsbyggnadsförvaltningen och Kennet Siverling, kultur- och fri- tidsförvaltningen har deltagit i arbetet.

Ann-Christine Källeskog Nils Sylwan

Plan- och byggchef Planarkitekt

Planområde Område där kross-

verksamheten i hu- vudsak pågått

References

Related documents

För dylika markskalmingar anges som regel att svängningshastigheter under 10 mm/s normalt inte ger upphov till byggnadsskador när det gäller bostads- och industri- byggnader

nikationsytor inom rekreationsområdet och det förutsätts att området inte är utsatt för höga bullernivåer från annat samhällsbuller. Med friluftsområden menas här

smekmånadseffekten är större, säger Johan Parmler och fortsätter: I den här branschen byter missnöjda kunder till en annan operatör till skillnad från bankbranschen där

Syftet med arbetet är att ta reda på de regler som gäller för buller- och vibrationsexponering och de bakomliggande faktorerna, samt undersöka hur vibrationer och buller upplevs

[r]

I området finns också lövskogsbestånd med bland annat björk, asp och sälg, sumpskog, ung fuktlövskog samt artrika buskskikt som utgör ett ekologiskt stöd till mer

Ljudklass D representerar låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas endast när ljudklass C av olika skäl inte kan uppnås, exempelvis för vissa ombyggnadsprojekt eller

I ansökan ingår även en carport för åtta bilar, markparkering på kvartersmark och komplementbyggnader för 18 av