11.1. Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap, IOP i Sollentuna kommun

(1)

Tjänsteutlåtande

Kommunledningskontoret

2019-08-29

Ingegärd Bornelind Sidan 1 av 4

Kommunjurist +46 8 579 216 03

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2019/0421 KS-1

Diariekod: 013 Kommunstyrelsen

Riktlinjer för ideburet offentligt partnerskap (IOP) i Sollentuna kommun

Förslag till beslut

Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:

 Fullmäktige antar riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) i Sollentuna kommun i enlighet med bilaga till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2019-08-29.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen gav 2019-04-08, § 66, kommunledningskontoret i

uppdrag att upprätta ett regelverk kring idéburet offentligt partnerskap (IOP) för Sollentuna kommun.

Med idéburet offentligt partnerskap (IOP) avses en samverkansform mellan den offentliga sektorn och den idéburna sektorn, som inte bygger på

föreningsbidrag eller upphandling.

Bakgrund

Kommunstyrelsen gav 2019-04-08, § 66, kommunledningskontoret i

uppdrag att upprätta ett regelverk kring idéburet offentligt partnerskap (IOP) för Sollentuna kommun.

Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 2019-06-10 lämnade kontoret en rapport som beskriver legala och andra förutsättningar för att inrätta IOP i Sollentuna samt hur andra kommuner arbetar med IOP.

Kommunledningskontorets beredning

Vad är idéburet offentligt partnerskap?

Med idéburet offentligt partnerskap (IOP) avses en samverkansform mellan den offentliga sektorn och den idéburna sektorn, som inte bygger på

föreningsbidrag eller upphandling.

”Den idéburna sektorn” är ett samlingsbegrepp för organisationer som främjar ett värde, ett mål eller en idé som gynnar allmän- eller

medlemsintresset men som inte är ekonomiskt vinstdrivande eller är en del av den offentliga sektorn.

IOP ingås genom att parterna (kommunen och en idéburen organisation) kommer överens om vilken verksamhet som ska bedrivas av den idéburna

Godkänt dokument, 2019-09-11, Per Törnvall

(2)

2019-08-29

Dnr 2019/0421 KS-1 Sidan 2 av 4

organisationen - med vilka mål och inom vilka ramar – och kommunen lämnar ett ekonomiskt stöd till organisationen. Överenskommelsen bör nedtecknas i ett avtal som båda parterna skriver under.

Syftet med partnerskapet ska vara att lösa ett samhällsproblem. Som exempel kan nämnas sådana stödinsatser till nyanlända, EU-migranter och andra socialt behövande, som kommunen eller annan offentlig aktör inte har ett lagreglerat ansvar för. De kvinnojourer som bedriver sin verksamhet med bidrag från kommuner är också exempel på IOP.

Är IOP lagligt?

Vid en bedömning av om ett IOP är lagligt behöver man bl.a. ta ställning till om det tänkta partnerskapet

 är förenligt med kommunallagen

 är förenligt med lagen om offentlig upphandling (LOU)

 är förenligt med EU:s statsstödsregler

Kommunallagen

Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (den allmänna kompetensregeln) får kommuner ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett landsting eller någon annan.

Ett IOP får alltså inte omfatta sådan verksamhet som strider mot den kommunala kompetensen, dvs. kommunen får inte bidra ekonomiskt till sådan verksamhet som kommunen själv inte får utföra.

Enligt kommunallagen får en kommun inte, utan uttryckligt lagstöd, bidra ekonomiskt till enskilda personer eller företag. Däremot är det sannolikt möjligt att, t.ex. genom IOP, hjälpa till att lösa ett samhällsproblem. I Göteborg och Malmö finns flera exempel på IOP-avtal som syftar till att på olika sätt hjälpa utsatta EU-medborgare, nyanlända och andra socialt utsatta personer.

Lagen om offentlig upphandling (LOU)

Huvudregeln i LOU är att när en offentlig myndighet vill låta någon annan utföra en tjänst åt myndigheten ska detta ske genom ett

upphandlingsförfarande där flera aktörer tillåts lämna anbud.

I vissa fall är det dock tillåtet att göra en s.k. direktupphandling, dvs. tilldela en utförare ett kontrakt utan föregående upphandling. Detta är möjligt i följande fall:

 Värdet av upphandlingen understiger direktupphandlingsgränsen, dvs. cirka 587 000 kronor för hela avtalsperioden. Avser

upphandlingen s.k. sociala tjänster är gränsen 2 miljoner kronor.

(3)

2019-08-29

Dnr 2019/0421 KS-1 Sidan 3 av 4

 Det föreligger synnerlig brådska som inte är orsakad av myndigheten själv.

Av EU:s direktiv 2014/24/EU (dvs. EU-direktivet om upphandling) görs även en skillnad mellan anskaffning och finansiering, där anskaffning omfattas av upphandlingsreglerna men inte finansiering. Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) gör den tolkningen att IOP sannolikt faller inom begreppet finansiering.

EU:s statsstödsregler

Den grundläggande bestämmelsen om statligt stöd finns i artikel 107 i Lissabonfördraget: ”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel¹, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan

medlemsstaterna”.

Vissa tjänster faller dock utanför reglerna om statligt stöd. Det är främst sociala tjänster av allmänt intresse. Om dessa är av icke-ekonomisk art²är inte statsstödsreglerna tillämpbara. Om de är av ekonomisk art är inte statsstödsreglerna tillämpbara om de ej är konkurrenssnedvridande, eller om stödet är av mindre art dvs. understiger 200 000 euro³ under en treårsperiod.

Merparten av de tjänster som är föremål för IOP torde naturligen vara sociala tjänster av allmänt intresse av icke-ekonomisk art. De faller därmed helt utanför EU:s statsstödsregler.

Hur gör andra kommuner?

Av den omvärldsbevakning som kommunledningskontoret gjort framgår att ett 20-tal kommuner har infört IOP.

IOP är vanligast inom verksamheterna

 Kvinnojour

 Brottsoffer

 Missbruk

 Barn- och ungdom

 Äldre

 Asylsökande och EU-migranter

Den vanligaste insatsen från kommunen är ekonomiskt bidrag.

1 Med statliga medel avses även stöd från kommun eller landsting

2 Dvs. verksamheten går inte ut på att erbjuda varor eller tjänster på en marknad. Det är alltså sociala trygghetssystem, hälso- och sjukvård samt utbildning.

3 Cirka 2,1 miljoner kronor.

(4)

2019-08-29

Dnr 2019/0421 KS-1 Sidan 4 av 4

Förslag till riktlinjer för IOP

I det bifogade förslaget till riktlinjer för IOP regleras följande:

 Samtliga nämnder får ingå IOP och ansvarar själva för IOP inom sina respektive ansvarsområden.

 Förutsättningarna för IOP är att

- den idéburna organisationen har tagit initiativet, - partnerskapet är förenligt med lag och

- den idéburna organisationen arbetar efter demokratiska principer och har alla människors lika rätt som värdegrund.

 Ett partnerskap ska följas av ett IOP-avtal som ska följas upp årligen.

Ekonomiska konsekvenser

Kostnaden för IOP får rymmas inom respektive nämnds befintliga budgetram.

Per Törnvall Kommundirektör

Ingegärd Bornelind Marie Eklund

Kommunjurist Avdelningschef näringslivs- och

arbetsmarknadsavdelningen

Bilagor

Förslag till riktlinjer för IOP i Sollentuna Beslutsexpediering

Kommunjurist Ingegärd Bornelind Samtliga nämnder

SFS